Anorexia Nervosa - diagnos och behandling

16 röster
31287 visningar
uppladdat: 2008-01-15
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehållsförteckning

1. Inledning............................................................................................................1
1.1 Bakgrund
1.2 Syfte
1.3 Material
1.4 Metod

2. Avhandling........................................................................................................2
2.1. Anorexia Nervosa/anorexi – Faktadel
2.1.1. Vad är det?
2.1.2. Vad är orsakerna?
2.1.1.3 Vilka följder och problem kan det dra med sig?.............................................................4

2.2. Anorexia Nervosa/anorexi...................................................................................................5

2.2.1. a) Orsaker till beteendet
2.2.1.1. Psykodynamiska perspektivet
2.2.1.2. Beteendevetenskapliga perspektivet..............................................................................6
2.2.1.3. Humanistiska perspektivet.............................................................................................7
2.2.1.4. Kognitiva perspektivet...................................................................................................8

2.2.2. b) Behandlingar................................................................................................................8
2.2.2.1. Psykodynamiska perspektivet
2.2.2.2. Beteendevetenskapliga perspektivet
2.2.2.3. Humanistiska perspektivet.............................................................................................9
2.2.2.4. Kognitiva perspektivet

KÄLLFÖRTECKNING............................................................................................................10


1 INLEDNING
1.1 BAKGRUND

Jag har valt att skriva om Anorexia Nervosa, eller anorexi, av ingen direkt särskild anledning. Jag visste inte vilken psykisk störning jag skulle välja, därför informerade jag mig på Internet och i psykologiboken om vilka olika det finns. Ingen av dem intresserade mig speciellt mycket. Då stötte jag på sjukdomen anorexi som jag tyckte hade ganska mycket med ett stört psyke att göra. Eftersom jag intresserar mig för i grunden klartänkande människor som senare får psykiska störningar eller avvikelser, bestämde jag mig för att skriva om det.

1.2 SYFTE

Syftet med det arbetet är att undersöka och redogöra för sjukdomen anorexi. Sedan ska den analyseras med hjälp av olika perspektiv.

1.3 MATERIAL

Jag ska främst använda mig av Internet, men även titta om jag kan hitta information om sjukdomen i psykologiboken.

1.4 METOD

Jag ska först redovisa om sjukdomen anorexi, fördjupa mig i störningen och få reda på vad det egentligen innebär. Sedan ska jag analysera sjukdomen genom olika psykiska perspektiv. Jag ska förklara anorexi med varje teori. Sist ska jag med hjälp av perspektiven berätta om olika behandlingsmetoder mot anorexi.



1
2 AVHANDLING

2.1. Anorexia Nervosa/anorexi - Faktadel

2.1.1. Vad är det?

Anorexia Nervosa, är en psykiskgrundad ätstörning som kännetecknas av självsvält, menstruationsproblem (hos tjejer och kvinnor) och för mycket, överdriven träning. Ordet anorexi kommer från det grekiska anorexi’a och betyder ”brist på matlust”. Därför brukar man tala om att en kroppsligt eller psykisk sjuk person har anorexi när denne känner aptitlöshet. Anorexia nervosa (nervös aptitlöshet) däremot, är avsiktlig självsvält och bör därför skiljas från den vanliga anorexin.

Anorexia nervosa är vanligast hos unga tjejer och kvinnor, men kan även förekomma hos killar, dock i betydligt mindre utsträckning. Webbsidan ”sjukvårdsrådgivningen” skriver att:

”Ungefär 1 av 100 flickor och kvinnor i åldrarna 13 till 30 år är drabbade. Män utgör cirka 10 procent av alla fall av anorexi. Oftast insjuknar man under tonåren.”

Nuförtiden har det även visat sig att anorexia nervosa blir allt vanligare hos åldersgrupper som tidigare inte alls kategoriserades till denna sjukdom. Det verkar som att även äldre män och kvinnor såsom barn som inte ens har kommit upp i puberteten drabbas av det.
Enligt nationalencyklopedin finns tidiga fall av anorexi redan dokumenterade från 1600-talet. Dock genomfördes den första medicinska undersökningen 1873 av Lasègue och Gull.

Inom forskning kring Anorexia Nervosa delar man in patienterna i två stora huvudgrupper: Den restriktiva gruppen (socialgrupp 1) och den bulimiska gruppen (grupp 2). En restriktiv anorektiker håller sig vid enbart självsvält, medan man i den bulimiska gruppen övergår från anorexia nervosa till bulimia nervosa (hetsätning). På den senaste tiden har det visat sig att grupperna så småningom jämnar ut sig genom att fler restriktiva övergår till bulimia nervosa.

2.1.2. Vad är orsakerna?

Orsakerna till sjukdomen är kontroversiell omdiskuterade, då många anser att anledningarna kan vara fysiologiska, psykologiska som såväl sociologiska. Enligt nationalencyklopedin börjar anorexia nervosa med neurosen ”obesofobi”, som är rädslan för att gå upp i vikt. De flesta personer som blir anorektiker har i början en normal vikt, men blir senare sjuka eftersom de får en annan kroppsuppfattning, ofta utlöst av sociala faktorer. Detta är dock inte enda förklaringen. Enligt sjukvårdsrådgivningen kan ätstörningens orsaker variera från person till person och kan bland annat utlösas av:


2
”Men de flesta experter är överens om att ätstörningen beror på ett komplicerat samspel av olika faktorer. Dessa faktorer kan ha att göra med samhällets skönhetsideal, den självbild som man har, personlighetsdrag, svåra upplevelser under uppväxten, hur den egna kroppen reagerar på bantning och om man har en ärftlig benägenhet. Allt detta kan skapa en grund för anorexi.”

Vidare beskrivs det att själva sjukdomen kan utlösas av så kallade ”triggers”, alltså utlösare, som aktiverar den anorektiska utvecklingen i personen. Bantningen tillhör den viktigaste av faktorerna. Den inleds med att personen har en kognitiv uppfattningsförmåga om sin kroppsform. Detta betyder att man har en stor och stark övertygelse om att man själv är för tjock, då man egentligen redan är smalare än genomsnittsmänniskan i respektive ålder (<85 % förväntad vikt). Gränsen fastställs via BMI-systemet, som betyder ”body mass index”. Normal BMI för de flesta personer är mellan 20 och 25. För sjuklig låg vikt är gränsen svårt att dra, men enligt ätstörning.se är den minst på 18.

Det är alltså den psykiskrelaterade uppfattningen i hjärnan som leder till att personen inte kan inse ens egna problem. De tror att det är alla andra personer runt omkring dem som anser att den drabbade är för smal. Därför kan de ha svårt att i rätt tid söka upp vård och hjälp, för att de inte själva inser sina problem (se bilden på framsidan).

Det intressanta med sjukdomen är att inte all bantning leder till anorexi. Varför är det så?
Det har att göra med att den anorexidrabbade som bantar, nästan alltid är unga tonårstjejer. Som man vet är puberteten ett svårt utvecklingsstadium som många tonåriga har svårt att hantera. Det dagliga skönhetsidealet som Media och reklam, TV, Internet, idoler, kändisar, supermodells och skådespelare representerar, kan förvirra många unga tjejer, speciellt i puberteten, då det gäller att hitta sin rätta identitet. Tonåren är också stadiet då kärleken kommer in och som tjejer generellt sett har störst att kämpa för. När de blir påverkade av skönhetsidealet uppstår förvirring, irritation och konflikter med deras inre, då deras mål (att bli ihop med en snygg kille) inte kan nås genom deras nutida kroppsform (kanske lite mullig), utan måste uppnås genom den förväntade vägen (att efterlikna skönhetsidealet). Idealet skapar alltså missförståelsen att dra ett likhetstecken mellan snygg kropp = få en snygg kille.


3
Bantningen börjar ofta med att personen börjar lite smått att äta mindre och mer hälsosamt, dvs. mindre kalorier och fettrika livsmedel. Man får beröm utav omgivning som vänner eller familjen (kanske, om man är en tjej, till och med killen man älskar). En känsla av lycka (dopaminutsläpp i hjärnan) breder ut sig och man känner att bantningen har ledd till något bra. Man tror att man har fått kontroll över kroppen och vikten. När lyckan uteblir, kan personen känna att ännu mer viktförlust måste förbättra resultatet. Om den drabbade lyckas att stå emot hungerkänslan och impulserna att äta för att fortsätta gå ner i vikt uppkommer avsiktlig självsvält, anorexia nervosa. Andra hjälpmedel och sätt som används för att få ner vikten är, enligt nationalencyklopedin, bland andra: ”att fasta, extrem kroppsaktivitet, kräkningar, laxering, lavemang och urindrivande medel.”


2.1.1.3 Vilka följder och problem kan det dra med sig?

Den extrema viktförlusten kan ha en mängd olika och allvarliga följder för den drabbade.
Huvudsymtomen är (hos kvinnor) att menstruationen uteblir minst tre gånger (amenorré). Detta beror, enligt nationalencyklopedin, på ”en utlöst störning i funktionen hos hypotalamus och hypofys”, som är delar av hjärnan som står för ämnesomsättningen, fortplantningen, den biologiska klockan och den hormonella aktiviteten i kroppen. Andra symptom kan vara: Lågt blodtryck, ödem (vätskeansamling), låg puls, blåfärgning av tår och fingrar och håravfall.

Sjukvårdsrådgivningen anger att den drabbade kan få:
”… insjunkna kinder, insjunken bröstkorg samt platt och insjunken mage. Förstoppning och ont i magen är vanligt. Benknotorna syns tydligt, exempelvis vid höfterna och knäna. Man har bara lite eller inget underhudsfett. Huden känns ofta kall och torr. Ibland syns en fin behåring, så kallad lanugohår, på nacke, armar och ben. Puls och blodtryck brukar vara lågt, och man har svaga muskler och dåliga reflexer.”

Självsvälten bidrar till att livshotande problem kan uppstå i kroppen. På grund av den låga pulsen och det låga blodtrycket kan patienten få nedsatt hjärtaktivitet och blodcirkulation. Njurarna tar skada och fungerar sämre och man löper i större risk att drabbas av osteoporos, alltså benskörhet. Detta för att det kvinnliga hormonet östrogen delvis styr bildandet av skelettet. Förutom det kan patienterna få ökad kroppsbehåring, dåliga tänder (kalcium lånas av tänder för att stärka skelettet), förtvinade muskler, och illaluktande hud (detta eftersom ämnet ammoniak bildas i kroppen när musklerna förstörs). Anorektiker kan också börja frysa (för att hudfett saknas) och se suddigt (pga bristen på vitaminer A, B1, B2 och B12 som finns i bl a i fett och behövs för att se bra).

Överraskande nog är anorektiker i början ofta ganska hyperaktiva. De lägger energi och viljestyrka i bantningen och de blir bestämda och ambitiösa. Trots detta har patienten svårt att koncentrera sig. Tankarna kretsar ofta endast kring mat och vikten. Sömnlöshet och svårigheter att sova, koncentrationsproblem, huvudvärk och depressioner kan vara klara följder till detta, så att bara så småningom extrem trötthet visar sig. Ofta börjar anorektiker även utveckla tvångstankar (tvångsneuros). Detta innebär att man försöker utföra vissa saker för att minska ångesten, som exempelvis att gå upp i vikt. Det har även visat sig att många anorektiker övergår från anorexia nervosa till bulimia nervosa, alltså hetsätning. Detta, eftersom många då inte kan hålla ut att banta och fasta, så att de övergår till att äta för mycket, men som för kroppens dåliga utveckling inte längre kan tålas och kräks upp igen. 4
2.2. Anorexia Nervosa/anorexi

a) 2.2.1. Orsaker till beteendet

2.2.1.1. Psykodynamiska perspektivet

Detta perspektiv utvecklades av Sigmund Freud (1856-1939). Freud hade en rad olika teorier och tankar kring det mänskliga tankesättet, men det finns en del som sticker mest ut:
- medvetenhet/omedvetenhet
- detet/jaget/överjaget
- psyko-sexuella utvecklingsteorier
- psykologiska försvarsmekanismer

Han menade främst att människans handlingar styrs av både medvetna och omedvetna tankar, främst omedvetna. När det gäller Anorexia Nervosa så är det både medvetna och omedvetna tankar av den drabbade som styr hans missbruk. Detta kan helt och hållet bero på vilket förflutet patienten hade haft. Om han exempelvis hade en dålig och olycklig barndom kan minnen som förträngdes till det omedvetna komma fram i senare skede och påverka personen. Detta på grund av någon utlösare som drev/tryckte fram det olyckliga minnet. På det viset kan personen bli förvirrad och utveckla olika psykoser eller liknande sjukdomar, som alltså även Anorexia Nervosa. Å andra sidan kan anorexi även styras av medvetna tankar. Personen som insjuknar av självsvält väljer i början ofta själv att fasta eller banta. Detta är ett medvetet beslut som även styrs medvetet. Det är först, när den orealistiska uppfattningen om sig själv och sin vikt inträder, att bantningen inte längre sker medvetet och kommer ur kontroll. Det är då det undermedvetna redan har tagit över självsvälten.

Han menade även att personligheten är uppbyggd av tre delar: Detet, jaget och överjaget. Detet är de biologiska drifterna (t ex fortplantningen, aggressioner), medan överjaget står för samvetet och idealen). Jaget däremot är personen själv, den delen som är tvungen att bestämma sig mellan båda delarna. Detet vill tillfredställa naturliga drifter och överjaget är motsidan som talar om hur man borde bete sig. När man diagnostiserar anorexia nervosa med hjälp av personlighetsimpulserna, så kan man säga att detet är kroppen och hungern. Det är instinkten, vanan och behovet av att äta och ta till sig näring för att överleva. Det är alltså kroppen som vill tillfredställa sina behov av energi. Överjaget däremot är den delen av kroppen, som bestämmer att det är mycket viktigt att banta. Inom anorexi tvingas jaget av överjaget att banta ännu mer för att uppnå en bättre känsla av ”inre” tillfredställelse. Vanligtvist är det överjaget som är parten att bestämma vad som är rätt och fel. Här är det dock så att den vridna självuppfattningen om den egna kroppen gör att det är överjaget som ”tror” att bantningen är rätt, eftersom patienten ju ser sig som tjock, medan den egentligen är för smal. På grund av överjagets styrelse är anorektiker därför ofta mycket ambitiösa, aktiva och viljestarka. Freud menade även att överjaget införlivas av barnen genom föräldrarna. Barnet identifierar sig med föräldrarnas överjag och övertar den på sig själv. Detta kan jämföras med det beteendevetenskapliga perspektivet (se nästa perspektiv).



5
Han utvecklade även de särskilda psyko-sexuella utvecklingsteorierna. Enligt Freud är människans utveckling indelad i olika faser i vilka hon lär sig att ta itu med världen. En del av de faserna kan även användas för att förklara den anorektiska störningen. Mellan åren 0-1 befinner sig barnet i den så kallade ”orala” fasen. Detta innebär att den känner njutningar av att ta saker i munnen och lär känna yttervärlden på det sättet. Mellan åren 1-3 däremot inträder den anala fasen. Då lär sig barnet att bajsa och så småningom utvecklar det en njutning av att gå på toa. För att förklara anorexi kan man försöka forska i dessa områden av patientens liv. Eventuella störningar som icke-regelbunden amning i den orala fasen eller nekandet av att få gå på toa när barnet måste i den anala fasen (t ex vid barnmissbruk), kan leda till allvarliga störningar i barnets väg att lära sig. När barnet då i sitt senare liv konfronteras med konflikter som att behöva äta regelbundet (särskild i puberteten) eller gå på toa när det måste, kan störningarna komma fram (utlösta av det undermedvetna?) och det finns en sannolikhet att ätstörningar som anorexi utvecklas. Även pubertetsfasen, adolescensen, som startar vid 12-årsålder kan beröra ungdomens psyke mycket. I den fasen är det viktigt för ungdomen att konfrontera sökandet av den egna identiteten, könslivet och kärleken. Man försöker få en allmän uppfattning om sig själv i och med att man jämför sitt liv med omvärlden. Anorexi uppstår ut av att ungdomar får en fel uppfattning av sig själva då de förliknar sig med skönhetsidealets normer. Det är då den anorektiska störningen träder i kraft och kan utvecklas.

En sista av Freuds teorier som kan användas är de psykologiska försvarsmekanismerna.
Detta är en rad strategier som utvecklas av jaget för att klara alla livets påfrestningar. En del av dem kan även användas för att förklara anorexia nervosa. Det kan hända att den drabbade exempelvis använder sig av ”bortträngning”. Då trängs känslor och upplevelser (som t ex faktumet att man kanske antingen är överviktigt eller redan är för smal) bort och patienten fortsätter sig liv utan att fundera över verkligheten. Det är det som kan bidra till den vridna självuppfattningen. En annan mekanism kan vara ”förnekande”. Där låtsas personer att den obehagliga sanningen (vid anorexi: att man är allt för smal) inte existerar och förnekar den. Då kan problemet trängas bort till det förmedvetna för att koncentrerar sig på det vid ett senare tillfälle. Dock tycker jag att det inte stämmer helt. Förnekande innebär att man är medveten om att man har problemet, men förnekar det för att det är för obehaglig att acceptera det. Men anorektiker däremot ”vet inte” och ”inser inte” sanningen och realiteten och kan därför inte sättas i samma schema som förnekande. En viktig faktor är ”identifikationen” (introjektion). Där införlivar de drabbade känslor och egenskaper (supermodells utseende) hos sig själva. Då försöker de identifiera sig med idealet. En sista mekanism som kan användas är eskapism. Då flyr anorektiker till fantasin och ser verkligheten annorlunda än vad den verkligen är. Detta är försvaret som passar bäst på att förklara anorexia nervosa, eftersom anorexipatienter faktiskt får denna missuppfattning om sig själva och yttervärlden och ser realiteten (att man är smal) annorlunda (”jag är för fet”).

2.2.1.2. Beteendevetenskapliga perspektivet

Beteendeperspektivets grund är behaviorismen. Ordet härstammar från den engelska motsvarigheten till beteende, behaviour. Inom den indelningen mäter man människans beteende och försöker bota det felaktiga beteendet genom upprepade vänjningsaktioner. Det är bekant och därför även kritiserat att en behaviorist inte försöker gå till grunden för patientens annorlunda beteende, utan att man bara försöker få bort dens vana handlingar och ersätta dem med bättre sådana.
6
Det var ryssen Ivan Pavlov (1849-1936) som upptäckte och uppfann den såkallade ”klassiska betingningen”. Detta innebar att han genom försök med hundar kom fram till att tänkande varelser kan lära in ett särskild beteende i och med att de förknippar två saker med varandra. Men sina hundexperiment insåg han att när maten är en signal (stimulus, S), så var hundens salivproduktion ett resultat (respons, R) på detta. Om han då förknippade S (maten) med en annan signal, exempelvis en ringsignal, fick han fram samma respons. Han kallade då maten och salivproduktionen för OS och OR, obetingad stimulus och respons och ringsignalen och saliven för BS och BR, betingad stimulus och respons.

Denna teori kan mycket lätt jämföras med Freuds omedvetenhets, utvecklings- och försvarsmekanism-teorier. En person som i sin tidiga barndom upplevde någon form av ojämnhet eller misshandel i uppväxten kan ha tagit en allvarlig psykisk skada som kanske trängdes bort till det omedvetna. Men när en antingen obetingad eller även betingad stimulus (en melodi, en färg, en doft, ett utseende/ansikte etc) från miljön där olyckan hände, uppträder i personens senare liv, kan den stimulus utlösa och projektera samma gamla minnen igen, och det kommer till respektive respons. Den kan däremot yttra sig i många olika mönstren, i form av allvarliga psykoser, fobier eller andra störningar, såsom schizofreni, depressioner eller paranoior. Jag kan även tänka mig att det i vissa fall kan bidra till att till och med ätstörningar kan utvecklas, eller åtminstone vara delvis påverkade av en tidig olycka i barndomen.

Ideologen John B. Watson (1878-1958) var intresserat av hur olika fobier uppstår. I hans tidiga studier gjorde han försök med små barn. Han lät ett spädbarn med namnet Albert leka med vita råttor, som han antagligen blev mycket förtjust i. Men när Watson slog ett slag på en järnstång skrämde detta Albert och han blev genast rädd för råttorna. Med hans utveckling visade det sig att han även blev rädd för allting som hade päls eller skägg. Watson kunde alltså resonera att Albert hade förknippat det skrämmande ljudet med råttornas päls och hade på så sätt utvecklad en fobi för pälsdjur. Watson utvecklade då en behandling mot fobier som gick ut på att ”ombetinga patienten”. En tidsödande psykoanalys behövdes inte.

2.2.1.3. Humanistiska perspektivet

Jämfört med psykoanalysen och behaviorismen går det humanistiska perspektivet ut på att patienten uppnår mål som frigörelse, utveckling och självförverkligande. Man anser inte alls att människan styrs av sina tankar, beteenden eller omvärlden. Man tror att människan har en fri vilja som måste frigöras, så att patienten kan leva normalt. Amerikanen Carl Rogers (1903-1987) utvecklade sin personlighetsteori som innebär följande: Han menade att människor från födseln har en fri vilja, men som blir påverkade av yttervärlden. Så menade han att vi påverkas av omvärlden både medvetet och omedvetet. Det som är medvetet är det vi är intresserade av eller koncentrerar oss på. Om vi exempelvis tittar på en film med en person i huvudrollen som går på en gata, så är vi koncentrerade på personen, men upplever bilar som kanske åker förbi i bakgrunden bara omedvetet. Rogers menade att det är människans självbild, alltså vår egen, kontrollerad uppfattning och upplevelse om oss själva och omvärlden, som iakttar huvudpersonen i filmen. Bilarna i bakgrunden upptas av vårt omedvetna, idealsjälvet, alltså det som finns i vårt inre, och det som vi egentligen vill vara. Det kan alltså hända att en kvinna egentligen vill koncentrera sig på huvudpersonen i filmen, men har senare lätt att komma ihåg färgerna på bilarna som syntes i bakgrunden. 7
Rogers skulle förklara det med att kvinnans självbild har den egna uppfattningen om att bilar är ointressanta, medan hennes idealsjälv är helt fascinerat om bilar. Om kongruensen, alltså överensstämmelsen mellan en persons själv- och idealbild inte är överens kan personen ifrågasätta hans känslor och handlingar med hans egentliga, inlärda uppfattning. Då uppstår förvirring och konflikter i personens inre och individen blir missnöjd.
I fallet anorexia nervosa kan patienten ha en kluven uppfattning, dvs. att självbilden jämför sig själv med omvärlden och uppfattar sig som för tjock. Idealsjälvet däremot vill vara smal. Efter lite bantning, träning och diet kan personen komma till sin självuppfattade kroppsideal, dvs. en normal vikt och form. Idealsjälvet däremot vill fortfarande vara smal. På så sätt uppstår anorexia nervosa.

2.2.1.4. Kognitiva perspektivet

Det kognitiva perspektivet är lite likt det humanistiska, då det även tar koll på människans egen uppfattning om sig själv och omvärlden. Dock lägger man mer vikt på sambandet mellan känslor och tankar, som man inom detta perspektiv anser, styr vår uppfattningsförmåga. Verkligheten kan uppfattas olika av olika personer. Man förklarar det med att det är våra kulturella och religiösa bakgrunder och inlärningar som formar antaganden om realiteten. Med dessa antaganden dömer vi omvärlden, våra medmänniskor och deras handlingar. Detta bidrar till att vi alla får något kognitivt schema inom oss. Om vi använder den för att förklara anorexia nervosa, kan man säga att anorektiker fick den uppfattningen om att man bör vara smal av föräldrarna eller dagens skönhetsideal. De får uppfattningen om att de är för tjocka, trots att det egentligen inte stämmer alls, men det är svårt för dem att inse detta. Även den så kallade psykologiska konservatismen kan spela en viktig roll. Detta innebär att anorektiker exempelvis kan få den fastslagna inställningen att alla snygga människor i världen är smala och bör vara smala, och att alla som inte är det på så sätt är tjocka. När de varje dag ser kändisar och supermodells som är smala, får de svältdrabbade varje gång en ny bekräftelse att deras inställning är rätt.

b) 2.2.2. Behandlingar

2.2.2.1. Psykodynamiska perspektivet

Inom psykoanalytiska terapin försöker man i flera veckors behandling fråga patienten om hans/hennes barndom, förflutna och händelser som påverkade dess liv. Man vill få fram grunden till dess aktioner och handlingar. Likaså skulle Freud försöka spela föräldrafiguren i terapin för att knyta ett större samband med patienten. Genom att få patienten att berätta allt för terapeuten, kan denne resonera fram grunden för deras anorektiska beteende. Sedan ska den drabbade lära sig att antingen hantera störningen bättre eller att inse att beteendet är fel, så att den slutar med bantningen och svältningen.

2.2.2.2. Beteendevetenskapliga perspektivet

Beteendeterapi är mycket använd för att bekämpa anorexi. Målet är inte att få fram orsaken till beteendet, utan att snarare bota det. Man tror att beteendet är något slags felinlärning, så man försöker ”lära om”, eller ”ombetinga” patienten. Genom små steg ska patienten vänja sig vid det nya livet, så att den slutligen bli av med sin störning. Beteendeterapi används vanligtvist vid bekämpning av fobier.
8
Därför koncentrerar man sig på att bota viktfobin patienten har. Exempelvis kan man försöka lära den drabbade steg för steg att börja äta igen, och belönar den (förstärkningar) när denne inte kräktes upp maten igen.

2.2.2.3. Humanistiska perspektivet

Rogers klientcentrerade terapi skulle passa bra för anorektiker. Här är terapeutens roll inte mycket viktig, utan patienten står i fokus. Terapin kallas för vägledning och patienten för klient...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Anorexia Nervosa - diagnos och behandling

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Beatrice Hamnström 2012-12-05

    Suuuuperbra!

  • Johanna Ekberg 2013-01-06

    Otroligt bra skrivet!

Källhänvisning

Andreas Rittwage [2008-01-15]   Anorexia Nervosa - diagnos och behandling
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=9084 [2017-11-25]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in