Ont och gott i litteratur och film

1 röster
6331 visningar
uppladdat: 2007-11-30
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Skönlitteratur och spelfilmernas grundläggande ide är striden mellan ont och gott. Det goda ska segra i slutet, så att jag som mottagare ska kunna identifiera mig som god, och hoppas att det goda i världen ska vinna. Om det onda vinner, blir det ett dåligt slut, och man vill helst inte läsa om eller se filmen igen. Film och böcker är en verklighetsflykt, och då vill man tro på att mänsklighetens godhet ska visa sig starkast.. Jag slog upp orden i Wikipedia, och den ordboken definierar orden så här:
Godhet, filosofiskt och religiöst begrepp som är motsatsen till ondska och betecknar det som är moraliskt rätt. Godhet anses beskriva viljan att göra gott i handling, tanke eller sak. En god människa är god i betraktarens ögon, definitionen är således godtycklig.
Ondska, filosofiskt och teologiskt begrepp som sammanfattar det som är etiskt fel och därmed motsatsen till godhet.

I Mary Shelleys bok Frankenstein, följer vi Victor Frankensteins uppväxt, i ett fattigt och olycksdrabbat hem, men mycket kärleksfullt. Victors mor dör i faderns armar, och efter en tid gifter fadern om sig med en yngre kvinna. ”Det var en avsevärd åldersskillnad mellan mina föräldrar, men denna omständighet tycktes bara förena dem med allt starkare ömhetsband. Min oförvitlige far ägde en känsla för rättvisa, som krävde att allt som fick hans varma kärlek också hade hans odelade gillande.” Fadern var alltså en god man.
När Victor är 17år gammal, skrivs han in på universitetet i Ingolstadt och börjar läsa flera olika vetenskaper, kemi, medicin och matematik. En tidig dröm hos Victor var att hitta ett livselixir. ”Rikedom var inte mitt främsta mål, utan äran, som skulle följa med upptäckten, om jag lyckades förvisa all sjukdom från människokroppen och göra människan osårbar mot allt utom en våldsam död.”
Han får iden att skapa ett levande väsen, som ska vara människolikt. Under en tid samlar han på sig en mängd material som används i detta ändamål. All hans psykiska och fysiska kraft och hälsa läggs på detta projekt, som faktiskt lyckas, hans varelse blir levande!
Victors avsikt med att få varelsen levande, var att hitta ett medel mot sjukdomar. Drivkraften var alltså inte att tjäna mycket pengar på upptäckten, utan i gott syfte för att hjälpa människor från dödliga sjukdomar.
När vi sedan möter Frankensteins varelse i boken har han brutalt mördat Victors lillebror William. Nu förstår alla att detta är ett vidrigt monster, som måste förgås. Även om Frankenstein la ner så mycket kraft, och goda förhoppningar, på att skapa honom, måste han personligen försöka göra slut på honom. Victor, som från början var god själv, förvandlas nu till en blodtörstande mördare. Han förbannar sin egen kunskap och föraktar sig själv som skapade en varelse som dödade William. Denna ondhet som river i honom gör att han blir mycket sjuk.

I boken Frankenstein, visar det onda monstret även upp goda sidor. Han berättar varför han blivit så ond. Det är människornas reaktioner mot honom pga. hans fysiska egenskaper som framkallar detta. När människorna ser honom blir de väldigt rädda, och många svimmar vid åsynen av honom. Han drivs bort från människorna både av deras reaktioner och med deras vapen. Läsaren kan känna varelsens förtvivlan när han inte får vara med i deras gemenskap, och förstår varför han reagerar med ondska mot människor.

När man vill gestalta en ond person litterärt ges personen ofta speciella och överdimensionerade fysiska kännetecken. Frankensteins varelse beskrivs med ”gigantisk kroppsbyggnad och vanställt ansikte, vidrigare än någon människas”. Varelsens egna ord om sig själv lyder: ”- Jag var utrustad med en fruktansvärd vanskapt och vidrig kropp, jag tillhörde inte ens samma ras som människorna. Jag var vigare än de och kunde livnära mig på en simplare kost, jag uthärdade extrem köld och hetta, utan att ta lika stor skada, jag överträffade dem betydligt i längd.
Men detta är inte heller den hela sanningen om de onda figurerna. Visserligen brukar den onda personen vara fysiskt ful, och den goda vacker. Men det är vad och hur de handlar som är av största betydelse. De människorna varelsen möter, som han vill efterlikna och leva med, kanske då inte alls är goda, eftersom deras handlingar mot honom inte var goda.





I filmen ”Hets” gestaltas den onde av en lärare, Caligula, lektor i latin. Filmen utspelas på 40-talet, då lärarnas makt är stor. Tiden är i slutet av den sista terminen, då eleverna kämpar för att klara studentexamen. Denna betygshets gör att lärarnas makt ökar ännu mer, och eleverna försöker vara till lags för att få godkända betyg.. Alla elever i skolan är rädda för Caligulas humörsvängningar och elaka, ironiska, påhopp. Under ett läxförhör hör vi lektorn med iskall ironi i rösten, och med ett fast grepp om pekpinnen, säga kommentarer som:
"- Har herr Widegren inte läst på sin läxa?"
"- Vet ni vad jag tror? Jag tror herr Widegren kommer få dåligt betyg i latin. Mycket dåligt."
Sådana uttalande i sig är en ohygglig tanke, som får oss att tänka, om det inte är trakasserier från en myndighetsperson. Det ryser i hela kroppen hos varje vuxen, och värre är det hos oss lärare.
Eleverna är som sagt rädda för Caligula, men rädsla för, och känna respekt för, är inte samma sak. Under rasterna driver de med honom bakom han rygg.
Det är inte bara eleverna som är rädda, Caligula är rädd själv ”Alla är rädda för mig, men räddast är jag själv” säger han i ett trängt läge. Han försöker ursäkta sina handlingar med att förklara att: ”Jag har varit sjuk, mycket sjuk.” Detta är en förklaring till hur han handlar, men ingen som helst ursäkt!
I filmen ”Hets”, är det inte bara lektorn som gestaltar det onda, utan även hela strukturen i skolan, med betygshets och viljan att passa in i samhället. Filmen skildrar hur mörk och plågsam ungdomstiden kan vara för många. Det gäller även i dagens samhälle.
I filmen är den gode gestalten, skolans rektor. Han behandlar elever och lärare med respekt, och lyssnar på alla. När huvudpersonen i filmen, Jan- Erik Widengren, råkar illa ut, både med fusk och umgänge med en ”dålig” flicka, medlar han mellan parterna. Han visar med det att han är en person att lita på, som står för sitt ord, och förstår omständigheterna.
Filmen har en stor fördel, gentemot litteraturen, genom att det är lättare att framkalla olika känslor med hjälp av musik och skådespelarnas röster. Med en hotfull musik, kan även den vackraste plats eller person förvandlas till en obehaglig upplevelse. Filmmusik är en vetenskap i sig, men väldigt intressant hur man kan ”lura” tittaren.
Till sist vill jag komma tillbaka till ordbokens förklaring av orden ”godhet” och ”ondska”, det är handlingen som räknas, inte utseende, status eller inlärd kunskap.

Godheten viskar, ondskan skriker.
( Tibetanskt ordspråk)





Källor:

Litteratur
Mary Shelley, Frankenstein.
Klassikerförlaget, tredje upplagan tryckt hos Mediaprint Uddevalla 1994

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Ont och gott i litteratur och film

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-11-30]   Ont och gott i litteratur och film
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=8868 [2018-08-15]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook