Sociologins grunder hemtentamen

10 röster
32372 visningar
uppladdat: 2007-10-31
Filip Bärneman

Filip Bärneman 30 år

Från
Råcksta
Utbildning
High School : Blackebergs gymnasium, College : Stockholm Uni.,
Jobb
Samtrans, PC Pal Global,
Facebook
https://www.facebook.com/filipbarneman
Om
0736002246
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Fråga 1; Redogör för begreppet socialisation.
Socialisation är ett komplext utryck som bästa förklaras genom de processer som formar våra jag. Vilka drifter, åsikter och tankar vi måste undertrycka eller utrycka för att få tillhöra en viss grupp, vara en del i samhället eller en del i ett visst umgänge. Vi lever i olika grupper och då måste man föra sig på ett godtagbart sätt inom gruppen. Hur dessa socialisationsmönster ser ut inom varje grupp är unikt för just den gruppen.
Socialisationen, processen som formar våra jag har sociologer delat upp i tre olika stadier, primär, sekundär och tertiär. Den primära socialisationen är den process där vi lär oss attityder, värden och vilka handlingar som är passande inom vilka grupper. Denna socialisation pågår inom oss som barn och tonåringar. Vi imiterar det som de har lärt sig av sina närstående när tillfälle kommer. Exempel på detta kan vara hur vi ska reagera i grupper. Har man sett mamma skratta vid middagsbordet vet man att det är acceptabelt att göra så, och kan därför skratta själv.
Vuxna har stor makt över formningen av barnen i början, man kan genom muntlig övertalning berätta vad som gäller. Tillslut blir dock jaget tillräckligt utvecklat för att ifrågasätta vad man blir tillsagd. Man har lärt sig vilka normer som finns och kan därför bilda sig en egen uppfattning. En stor förändring under denna fas av livet kan vara när barnet flyttar från hemmet till dagis, man står då inte längre i beroendeställning och man kan utvecklas på ett helt nytt sätt. Här lär sig barnet för första gången att hantera grupprelationer, och man utvecklar för första gången sina sociala förmågor i förhållande till dessa.
Sekundär socialisation, är en finslipning på den primära socialisationen. Denna process sker hos individen under tonåren eller i vuxen ålder. Denna process lär oss hur vi ska bete oss som medlemmar i en mindre grupp i förhållande till samhället eller andra motgrupper. Exempel på ändringar i denna fas av livet kan vara att man flyttar, får ett nytt yrke eller på annat sätt byter miljö.
Den tertiära socialisationen formas genom media eller andra intressegrupper. Median har haft stort genomslag på 2000 talet och det finns inte mycket litteratur skriver på området om hur den påverkar oss. Jag tror att media kan lära oss normer och värden genom symboliska bestraffningar och belöningar .
Inom dessa tre processer har vi alltid olika referensgrupper som lär oss hur vi ska agera. Under den primära socialisationen är det främst familjen, och under de andra olika processerna så varierar det kraftigt. Exempel på olika referensgrupper kan vara skolan, chefer, arbetskamrater, idoler osv. Dessa referenser sker både omedvetet och medvetet.
Socialisation handlar också om frihet. Kan vi verkligen göra det valet vi vill göra? Även om pojkar har valet att leka med dockor, så kommer de att antagligen att välja bilbanan istället. Varför, i och med att vi tillhör vissa grupper så finns det också en motgrupp. Så fort som vi har formats, vår grupp, så finns det också en motgrupp. Inom den egna gruppen förväntar vi oss beskydd, vänskap eller andra utbyten. Med en motgrupp förväntar man sig inget, motgruppen är ”de andra”. De som inte är som oss.
Skillnaden mellan de olika grupperna är ofta dålig verklighetsuppfattning. Man förstärker ofta missuppfattningar om varandra för att stärka den egna gruppen. Ett bra citat för att beskriva denna typ av grupper kan vara ”vi är vi, så länge de finns” eller ”vi finns för att de finns, och det skapar oss”.
Eftersom att det finns en motgrupp till vår grupp som vi inte får tillhöra, så kan vi inte välja samma saker som dessa väljer, detta kan vara ett exempel på varför pojken väljer bilbanan istället för dockorna. Ett annat exempel på detta kan vara politik, en blå politiker får inte hålla med det röda blocket, för då blir man ifrågasatt av sina egna. Att bli ifrågasatt är inte bra för varken individen eller gruppen, man håller sig därför borta från att hålla med om ”fel” åsikter.
Fråga 2; Både Durkheim och Simmel menar att övergången från det traditionella samhället till det moderna har haft stora konsekvenser för relationen mellan individen och samhället. Jämför deras tankegångar i detta avseende!
Simmels menar att storstadsmentaliteten kommer med en stor rad problem. Detta i samband med den moderna arbetsdelning och specialisering som resultat av differentieringsprocessen. Simmel menar att i storstaden är alla individer differentierade. Var och en bidrar med sin del, för att få helheten att fungera. Detta menar Simmel är en ”kvantitativ individualitet”. Han menar att vår personlighet, vår individs nivelleras. I storstaden är man till större del vårt utvändiga liv, vårt penningflöde och annat oviktigt. Simmel glorifierar landsbygden genom att säga att här är livet där är mer invändigt och känslopräglat. Även om det kanske innehåller mindre frihet.
Durkheim frågade sig vad som händer vid övergången till det moderna samhället. Kommer egoismen att släppas lös, vad händer med religionen och kommer samhället att lösas upp? Durkheim menade att våra gamla förhållningssätt och vanor skulle försvinna och ersättas med något annat. Förr har vi haft något som kallas för ”mekanisk solidaritet” vilket innebär att människor är ganska lika varandra, man delade uppfattningar, livsvillkor och värdesystem. I bondesamhället kunde man bättre förstå sig på varandra eftersom att man var mer lika varandra. Dessa likheter menade Durkheim bidrog till en bättre sammanhållning mellan människorna. Man var dessutom självförsörjande.
Enligt Durkheim innebär det modernare samhället att vi går över från ”mekanisk solidaritet” till ”organisk solidaritet”. Detta innebär att man inte längre är självförsörjande utan att man mer jobbar som en cell för att bidra till människokroppen, istället för att sköta hela kroppen själv. Detta skapar ett ömsesidigt beroende av varandras kunskaper och tjänster. Durkheim var för denna utveckling.
Durkheim talar om tre olika sorters differentiering, social, strukturell och funktionell. Dessa betyder nästan samma sak. Ju mer differentierat ett samhälle blir, desto större krav ställs det på integration, samarbete och kommunikation. Detta är även en av utgångspunkterna för Simmels. Två stora skillnader mellan de två är att Durkheim var makrosociolog och Simmel mikrosociolog. Dessutom ställer sig Simmel negativ till denna utveckling, medan Durkheim ser på den med positivare ögon.
Den organiska solidariteten har lett till att man inte längre kan lita till sina bekanta, du kan inte längre gå och fråga grannen efter råd om hur du ska bygga någonting, du måste anlita en snickare. Tidigare familjefunktioner har numera förflyttas ut till olika institutioner i samhället, tillexempel vård av barn, äldre osv. Simmel menar dessutom att den moderna storstaden påverkar individen genom anonymitet och att vi har fler ytliga relationer än innan. Simmel och Durkheim är överens om att en storstadsmänniska får fler intryck än en landsbygdsbo. Simmel tror också att dessa intryck kommer göra att vi människor utvecklar ett passivt försvar mot dessa och lär oss att inte påverkas till den grad vi gjorde innan.
Durkheim, Simmer och Goffman är alla överens om att friheten ökar för de som lever i storstadsmentaliteten. De menar att man blir friare på grund att man inte behöver underordna sig. Då måste tillexempel inte lyda vissa för att få ut nyckelvaror för att fortsätta din existens. Goffman tycker dock att det finns en stor nackdel med det moderna samhället. Varje individ i det måste lära sig dess komplexa struktur. Detta medför att det kan skapas en inre konflikt hos individen.
Det som Simmel menar med få personliga kontakter och att det tillkommer fler ytliga kontakter tror jag stämmer, man hälsar inte på varandra i en storstad på samma sätt som man gör på en landsort, frågan är om detta är negativt. Jag tror inte det, man har fortfarande sina personliga vänner och den korta kontakten och tilltron du tappar från tillexempel en butiksanställd får du nu genom varumärken, media eller andra referenser.

Fråga 3; Enligt Bauman och May kan den legalt-rationella legitimiteten få ödesdigra konsekvenser på grund av tendensen att lösa aktörerna från deras ansvar för val av värden. Redogör för innebörden av detta påstående och återge författarnas resonemang.
Enligt Bauman och May finns det tre olika anledningar till varför vi lyder överordnade, människor med mer makt än oss själva. Vi kan handla enligt den traditionalistiska legitimiteten den karismatiska legitimiteten eller den legalt-rationella legitimiteten. Den traditionella legitimiteten är lättast att rätta sig efter i tider av snabb förändring. Den traditionella legitimiteten får oss nämligen att göra som vi alltid gjort förr, det vill säga, har vi alltid lytt presidenten så kommer vi fortsätta lyda hans råd.
Den karismatiska legitimiteten innebär att ledaren har en karisma som gör att denna icke ifrågasätts. Bauman och May skriver ”Ju starkare ledarens karisma är, desto svårare är det att ifrågasätta deras befallningar, och desto mer lugnande är det att lyda dem i otrygga situationer”. Förr i tiden ledda ofta kyrkmän befolkningen genom denna typ av ledarskap. Idag är det utspritt mellan allt från politiker, tv kändisar till ledare för sekter.
Det som dessa två idealtyper har gemensamt är att man frivilligt har gett upp sin egen vilja och lytt deras önskan. Vi har alltid haft ett val. Det finns dock en tredje legitimitet, den legalt-rationella. Denna innebär att vissa organisationer har rätt att föra vår talan, att beordra oss utan att vi har något att säga om saken. Ty detta är ett lättutnyttjat styrelse sätt, ledaren friger individen från ansvar när denna är under order. Ledaren kan befalla den att göra de mest hemska sakerna och få sin vilja igenom. Den legalt-rationella legitimeringen får den som utför handlingarna att tappa all känsla av moral, rättsfärdighet och eget tänkande. Man kan alltid skylla ifrån sig och säga att ”jag utförde bara order som var som jag fått av mina lagliga överordnanden”
Därför menar Bauman och May att denna typ av order kan få ödesdigra konsekvenser. De menar att de lösa aktörerna förs bort från ansvar och egna val av värden. Bauman och May menar att detta ledningssätt var anledningen bakom flera folk och massmord under krigstider. Man ger den lösa aktören frihet, en känsla av maktlöshet och ett skenbart ansvarsfritt handlande.
Bauman och May hävdar att man har ett val, man kan välja mellan den moraliska förpliktelse och självbevarelsedriften. Jag tror att självbevarelsedriften alltid kommer i första hand och därför kommer vi alltid att välja den först, varpå handlingar av den mest extrema grad kan utföras. Självbevarelsedriften handlar i detta fall om att du kommer bli utelämnad av din egen grupp och tillhöra ”ut gruppen” eller motgruppen. De som du avskyr och absolut inte vill tillhöra, eller ha valet att göra det som är moraliskt oförsvarbart.
Ut och in grupper, eller motgruppen som andra sociologer kallar den är gruppen som man själv inte tillhör, det är gruppen som man tar avstånd från för att göra sin egen grupp starkare. Om det inte finns en motgrupp kan inte heller ens egen grupp existera och som ett gruppdjur måste vi alltid tillhöra en grupp. Att svika gruppen, sina närmaste vänner, att för all framtid bli ratad av dessa vi mest bryr oss om är inte många människor som klarar. Därför väljer vi att utföra den hemska ordern. Självbevarelsedriften över moralen.
Milgram utförde experiment för att se till vilken grad människor var redo att lyda överordnade. Experimentet gick till så att en man i vit dock, läkaren som höll i experimentet beordrade försökspersonen att ge elstötar till en annan försöksperson. Försökspersonen på andra sidan väggen fick aldrig några elstötar, men aktören som gav elstötarna trodde att han gav riktiga elchocker till personen samt att de kunde höra hur han skrek och åmade sig. Det hela slutade med att 65 % gav en dödande elchock till personen på andra sidan väggen. En skrämmande tanke.
Fråga 4; Redogör för Webers idé om den rationella järnburen.
Weber menar att den ökade rationaliteten i samhället har lett till en mängd problem. Han menar att traditionerna och de höga idealen kommer att försvinna. Han tror att människan inte längre kommer kunna vara kapabel till att handla etiskt, moraliskt eller att känna ansvar till samma grad som förr.
Weber menar att människan genom rationaliseringen har lärt sig att skapa överlevnadstrygghet, behärska naturen och dessutom har vi skapat olika system för att reglera vårt sociala liv. Byråkrati kallar han det, en idealtypisk organisationsform som kännetecknas av formaliserad befordringsgång, skilda kompetensområden och opersonliga regler. Detta är grunden till den rationella järnburen.
Den rationella järnburen går ut på att människor i jakt på sina själslösa mål förkastar moral, känslor och etik. Han menar att den moderna människan fastnar i järnburen som är fylld med varor och förordningar. Samtidigt som människan tror att man har nått utvecklingens högsta stadium. I detta stadium av mänskligheten så vet inte Weber vad som kommer att hända, han frågar sig ifall det kommer att prisas nya profeter, eller om det kommer bli en revolution, en slags pånyttfödelse av gamla tankar och ideal. Eller om människan kommer att nå en slags förstening, en mekanisk förstening blandat med en tro på att man är det absoluta. ”En krampaktig självuppskattning.” ”specialist utan andra, njutningsmänniska utan hjärta”.
När vi är fast i denna järnbur menar Weber också att vi har en föreställning om att vi är friare än innan, men egentligen är vi mer bundna än förr då finheten jagar oss att minska vår egen frihet. Målen som människorna lever för ger dem mindre frihet, och också mindre mänsklighet. Även om du är fri att välja tillexempel kläder så är du ändå bunden att byta ut dem, och omedvetet eller medvetet gör du vissa val när du handlar nya, är det verkligen frihet?
Jag tror att det moderna samhället har kommit en bit på vägen mot det som Weber beskriver. Weber tycker att den rationella järnburen är något negativt, jag ställer mig frågan om det verkligen är det. Det första jag noterar är att vårt samhälle inte har nått hela vägen dit Weber beskriver, för jag tycker inte att samhället har ”nått utvecklingens högsta stadium”.
I det moderna samhället vi lever i, har vi börjat välja bort kyrkan för egna personliga mål, och som Weber beskriver lever man inte längre för gamla ideal, vi lever för oss själva, och alla har olika personliga mål som vi kämpar efter och lever för.
Jag undrar varför man ska jaga en uppfattning om vad som är rätt eller fel. Rätt för mig är ändå fel för någon annan. Därför tycker jag att det är rätt att vi ska jaga våra egna mål och leva för dem. För vad vi än gör så är det fel enligt någon annan. Enligt mig går livet ut på att njuta så mycket som vi kan tills vi dör, och varför ska man då ödsla sitt liv på att jaga ideal, eller moral om det inte får dig att må bättre än vad du gör när du jagar dina mål? Varför ska en gud få bestämma vad som är rätt och fel, det är du som gör!
Jag tror att livet är ett individuellt projekt, och bara det som vetenskapligt existerar, existerar. Jag tror inte att allt i världen är helt avmystifierat som Weber förklarar ska hända i den rationella järnburen. Weber är dock inte bara negativ till denna utveckling, han ställer sig kluven i frågan. Han tycker att det är synd att vi förlorar moral och etik, men han tycker också att vi vinner mycket annat. Weber har inte utvecklat tankegången mer här, men jag tror att han har en lite för blind tro på att man måste följa det goda, jag ställer mig då frågan, är det goda, det ”moraliskt rätta” alltid rätt? Vad händer när det är fel. Då hade det varit bättre att leva efter våra egna personliga mål.
Fråga 5; Vad menar Goffman med upprätthållandet av självet?
Goffmans tankar kring upprätthållandet av självet handlar om hur man bevarar sin självbild gentemot andra. Det handlar om sin yttre presentation, hur ansiktet och andra kroppsdelar reagerar på omvärlden. Man förväntar sig reagera på ett spontant och frivilligt sätt för att emotionell identifiera sig med andra och deras känslor.
Goffman har skrivit tre böcker om detta, The Presentation of Self in Everyday life, 1959, Relations in Public, 1971 och Interaction Ritual. I sin första bok, The Presentation of Self in Everyday Life skriver Goffman om sociala interaktioner. I boken drar han paralleller till teater och använder mycket teatertermer när han förklarar hans synsätt. Han talar om Scenen som oss själva, den del vi visar utåt. Denna scen är uppdelad i olika delar, man har ”front stage”, ”back stage” och rekvisita till sin scen. Det som menas med rekvisita till scenen kan vara hur vi klär oss, vart vi bor och hur vi inreder vårt hem.
Front stage är allt det som vi visar upp, rekvisitan och oss själva, jaget. Detta är vilka vi vill framstå som, här visar vi upp alltifrån hur vi beter oss, på vilket sätt vi uttrycker oss till vilka statussymboler vi bär.
Back stage är den delen som vi försöker att dölja för andra, Goffman har ett exempel på detta i tvättstugan, här kan vi omöjligt dölja vår smutsiga tvätt och vi försöker inte imponera på andra. Man vill inte visa upp sitt back stage, och därför försöker man enligt Goffman vara så anonym som möjligt i denna situation.
I sin bok, Interaction Ritual, tar behandlar Goffman hur människors ansiktsarbete används i olika sociala situationer. I denna bok har Goffman släppt teateranspelningarna och talar istället om vilka ansikten som ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Sociologins grunder hemtentamen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Filip Bärneman [2007-10-31]   Sociologins grunder hemtentamen
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=8696 [2018-01-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in