Ökenspridningen

12 röster
15633 visningar
uppladdat: 2007-10-06
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Ökenspridning


Inledning:

Jag har valt att skriva om ökenspridning för att jag tycker att det verkar intressant och jag vill lära mig mer om det, om vad det är för nåt över huvud taget, varför det uppkommer, varför det är ett så stort problem och vad man kan göra åt det. Det vore kul att kunna mer om det för att man kanske får nytta av det i framtiden och det är alltid bra att vara mer allmänbildad. Jag ska berätta om vad en öken är och vad ökenspridning är för något, hur det uppstår och var, varför det är ett så stort problem och ännu viktigare, vad man kan göra åt problemet.

Naturlig öken
Öknar är en naturlig del av världens ekosystem. Växter, djur och människor har under årtusenden anpassat sig till ett liv i öknen. Det finns naturliga öknar över hela världen. De flesta öknar ligger i närheten av Kräftans och Stenbockens vändkrets, där är solen stark och vindarna för knappt med sig något regn. Världens största öknar är Sahara som ligger i norra Afrika, Arabiska öknen som ligger på den arabiska halvön, Gobiöknen som ligger i norra Kina och Mongoliet, Kalahariöknen som ligger i Sydafrika och Namibia, Patagoniska öknen i södra Sydamerika.

Man får ofta se öknar i filmer som ändlöst hav av bara en massa sanddyner. Det finns vissa öknar som ser ut så men de flesta består av kala klippor, stenblock och grus. Man skiljer på klippöken, sten- och grusöken, och sandöknar.
Det finns också öknar som Sahara som hela tiden rör sig och hotar att begrava byar och oaser när vinden förflyttar sanden framåt. Dessa vindar kan nå upp till 100 km/tim och nöter sönder klippblock och förflyttar sanddyner med en mäktig kraft.

Öknar är otroligt stora. De utgör mer än 12 % av jordens landområden. Sahara breder ut sig från röda havet i öster 5000 km till atlanten i väster. I Australien är cirka 80 % av landets yta öken. Öknar kan indelas i sådana som är heta året runt, och sådana som är sommarheta men relativt vinterkalla, som i Centralafrika.
I Sahara brukar ökentemperaturen vara mer än 25°C i skuggan varje dag och når ganska ofta upp till 40°C. De högsta temperaturerna i världen har uppmätts i öknen i Libyen på 58°C och i Death Valley i USA på 56,7°C . Det är en otrolig skillnad på natt och dag temperaturerna i öknen. På natten kan det bli mycket kallt. Det kan till och med hända att det blir natt frost.

Öknarna är jordens torraste områden. Här regnar det otroligt lite. Det kan gå flera år utan att det regnar. Det sägs att det inte har regnat på 400 år i vissa delar av Atacamaöknen i Sydamerika. Nederbörden brukar inte vara mer än 200 mm per år och när det regnar är det ofta en kort stund under våldsamma åskväder.

I typiska ökenområden finns nästan ingen eller mycket torftig växtlighet. Helt vegetationslösa öknar är i själva verket sällsynta, och många ökenområden skulle botaniskt sett snarast kallas för stäpper eller till och med torrsavann. De kan vara relativt rika på både växt- och djurliv.

De aboriginiska bushmännen är några av öknens mänskliga invånare. De har förmågan att överleva i de extrema ökenförhållanden vilket är väldigt sällsynt. Bushmännen bär med sig en enorm kunskap om och förståelse för sin miljö. Allt de som de har lärt sig har förts vidare från generation till generation genom sånger och berättelser och inte ett ord finns nedskrivet. Man kan kanske säga att de respekterar sin miljö därför att de förstår den, och eftersom de förstår den kan de leva i harmoni med den. Bushmännen är inte de enda mänskliga som bor i öknen. Många människor bor i öknens utkanter och färdas igenom den. T ex Tuaregerna, som ursprungligen kom från Saharas norra sida, ledde karavaner genom Sahara med last av brons eller guld, dadlar och siden för att byta till sig salt i de urgamla handelsländerna vid floden Niger.

Nomaderna korsar öknen med hjälp av ett fantastiskt djur, kamelen. De skulle inte klara sig utan den och kamelen skulle heller inte klara att korsa öknen på egen hand utan sina mänskliga resenärers hjälp med att hämta vatten ur brunnarna i de spridda oaserna i öknen. Där kommer den vattenförande berggrunden närmare ytan och bildar naturliga bassänger och källor. Här blir plötsligt öknen en bördig trädgård med dadelpalmer, sädesfält och till och med persikoträd. Så här sågs öknen kanske ut för tusentals år sedan, innan klimatet förändrades och regnet försvann. Men sanddynerna kan täcka över oasen i en enda sandstorm, för öknen är alltid i rörelse.


Ökenspridning

Men nu breder öknarna snabbt ut sig över jordbruksmarker och bosättningar, hotar att utplåna djur och växter och skapar ofruktbara ödemarker. Öken spridningen är ett världsomfattande problem. Särskilt utvecklingsländerna, USA och Australien är drabbade. Det är nämligen sällan naturliga öknar som breder ut sig utan snarare nya öknar som bildas av tidigare fruktbara områden. Men öknarna breder ut sig och det är mestadels inte av naturliga orsaker utan på grund av människornas sätt att behandla landet som de är beroende av.

Men vad är då problemet om öknarna är en naturlig del av vår jord? Jo, problemet är områdena utanför öknarna. Öknarna omges av enorma så kallade torra och halvtorra områden. De är inte lika torra som öknar. Det regnar lite mer på de halvtorra områdena. Regnet faller oftast en gång om året men ibland regnar det inte alls utan det blir torka. Torra och halvtorra områden är bevuxna med gräs eller buskar och låga träd. De är lämpliga för boskapsskötsel och odling för att de är mycket bördiga. Och här börjar problemet. Det är en del av naturen att alla områden förändras. Om en åker får vara ifred ett tag så blir det till slut till en skog. En göl blir till slut fast mark när vegetationen dör och samlas på botten. Förändringar i traktens klimat och hur de torra och halvtorra områden används kan också förändras med tiden. Det gör ingenting om det sker sådana här förändringar för att de ingår i en naturlig cykel som det kallas. Det är bra för bonden om marken övergår till gräsmark för då får han mer betesmark för boskapen. En övergång till buskvegetation ger byborna bränsle. Men problemet uppstår när den här cykeln störs.

Ökenspridning är ett av de svåraste globala miljöproblemen och den allvarligaste formen av markförstörelse. En tredje del av jordens landyta består av torra eller halvtorra områden. Och det bor mer än 600 miljoner människor på de här områdena och mer än hälften av ytan hotas av ökenspridning. Ökenspridningen är global och drabbar två tredje delar av jordens länder. Det är inte bara uländerna som har drabbats av ökenspridning men det är de som har drabbats hårdast av följderna. Det tros att en större yta har drabbat USA, Kanada och Mexico, faktiskt hela 10,5 miljoner kvadratkilometer, än vad det har drabbat uländerna i Afrika söder om Sahara där ökenspridningen har tagit 6,9 miljoner kvadratkilometer.

Människor drabbas av ökenspridningen, främst de fattiga människorna som lever på landsbygden och som tjänar väldigt lite pengar och har lite land eller ingenting alls. Om det blir missväxt eller om regnperioden uteblir så drabbas den redan hårt drabbade jorden ännu hårdare och när marken inte kan försörja den snabbt växande befolkningen. Befolkningen skördar inget mer på ett tag och djur som får eller nötboskap börjar dö för att de inte får tillräckligt med föda och drabbas därmed med sjukdomar eller dör av svält. De djur som är kvar måste söka bete över större områden och förstör då landet. Om landet förstörs så måste bönderna flytta till områden som förut ansågs för ofruktbara för odling eller flytta till branta bergssluttningar. För att ge djuren foder så huggs träden ner. Och när det inte finns något som stoppar vinden så blåser den torra jorden bort och öknen breder ut sig. Fast det här är bara en liten del av de stora problemen för människorna. Till slut så måste människorna antingen flytta eller svälta. Det är många som söker sig till hjälpläger och de andra beger sig till städer eller utomlands. Men även om de väljer att bege sig till städer så slutar inte lidandet bara för att de inte har någon jord och boskap att ta hand om längre. Vissa har ju inget arbete, väldigt lite mat, dåliga bostäder, ohygieniska förhållanden, mycket sjukdomar och överbefolkning är ett annat problem. Allt det här är den effekt som ökenspridningen gör på människorna.

Ökenspridningens orsaker

Om t ex bonden låter för mycket boskap beta eller byborna hugger ner för mycket ved skadas växtligheten och den blir glesare. Det gör så att jorden blottläggs och sköljs lätt bort när det sen regnar eller blåser bort under torrperioden. Den här processen kallas erosion. Nu kan egentligen skadorna fortfarande botas och landet kan återhämta sig om bonden minska på hjordarna eller att byborna hugger mindre ved. Om de inte gör det, så går den bördiga myllan, det översta lagret förlorad och det kan bli omöjligt för landet att återhämta sig. Nu går landet en enkelriktad väg mot förstörelse och ingår inte i en cykel. Det är så här ökenspridning börjar.

Anledningen till att öknarna breder ut sig är flera:

1) Överbefolkning:
Överbefolkning betyder att mera mark behöver odlas upp eller att den jordbruksmark som finns odlas intensivare för att kunna försörja den snabbt växande befolkningen. Följden blir att de gamla jordbruksmetoderna som fungerat under tusentals år glöms bort och överges, perioderna där marken ligger i träda blir kortare eller försvinner helt.

2) Jordförstöring:
Ifall man bedriver jordbruk genom enformig odling av grödor och tar ut allt för många skördar utan att jorden får ligga i träda utarmas jorden på näringsämnen och förstörs. Då tvingas bönderna att flytta till torrare områden för uppodling av jordar som egentligen passar bättre som betesmark. Dem nya åkermarken ger då sämre avkastning och varje bonde behöver odla upp större områden. Förstörande jordbruksmetoder skapar därför på sikt brist på odlingsmark.

3) För stor avverkning av skog och busk vegetationen:
Nedhuggandet och brännandet av naturlig skog och busksnår för att röja mer mark till jordbruk är en annan viktig orsak till jorderosion.

4) Överbetning
För mycket boskap på betesmarkerna betar av den fleråriga växtligheten, där den fortfarande finns kvar, leder också till jorderosion.

5) Vedsamlandet:
Bristen på brännved i u-länderna leder till att skog huggs ned, vilket leder till att marken inte längre binds utan lätt kan eroderas av vatten och vind.

Åtgärder mot ökenspridningen

Trädplantering och markvård

Terrassodla och plantera träd i kuperade och torra trakter där häftiga regn och jorderosion är stora problem.
Underhåll och skydd av befintliga skogsbälten.
Byggande av skyddsvallar längs floder och muddring av vattendrag i områden som är hotade av översvämning.

Konstbevattning

Det är även en politisk fråga. Ofta har ett fåtal stora jordägare kontroll över den bördigaste marken. De fattiga får nöja sig med sämre mark, och de sämre landområdena förvandlas till öken eftersom att de måste föda allt fler människor. Ett annat sätt är att konstbevattna. Det finns fördelar men också många nackdelar med konstbevattning. Det kan sexdubbla avkastningen av spannmål och andra grödor. Det kan minska risken för missväxt under torka och hejdar ökenspridningen för att böndernas flytt till nya marker fördröjs. Men några av nackdelarna är att om konstbevattningen inte anläggs och sköts på rätt sätt så kan landet bli till öken. Om konstbevattnat land inte dräneras på rätt sätt så kan det bli vattensjukt. De kan också dra till sig nomadernas hjordar och då finns det en risk för överbetning.

För att hindra överodling måste man förbättra den jord som redan finns. För att få större avkastning på lika mycket mark utan att förstöra jorden så måste man planera noga och hålla sig till olika några metoder som:
A: att förbättra de vanliga spannmålen
B: konstgödsel
C: Bättre odlingsmetoder som de traditionella
D: Nya grödor
E: Bättre bevattning

Överbetning har flera orsaker. För att hejda detta så måste flera metoder kombineras. Några av de här metoderna är:
A: Ge djuren vaccin och andra hälsoprogram så kan sjukdomar kontrolleras.
B: Bättre kreatursstammar
C: Öka antalet slaktdjur
D: Förbättra betesmarkerna
E: Sköt om djuren bättre

Det är otroligt mycket områden som kalhuggs på träd. Trädspelar en viktig roll i kampen mot ökenspridningen. Man kan använda dem på många sätt:
A: att kombinera jord- och skogsbruk.
B: att använda dem som vindskydd.
C: Engagera människorna.


Kommentarer:

Innan jag började forska om ökenspridningen kunde jag nästan ingenting om det. Jag visste faktisk inte ens vad det var. Men så fort jag började forska om det tyckte jag att det var intressant. Jag lånade en bok och började läsa om det. Jag har lärt mig att öken inte bara är sand och sten utan innehåller en massa liv. De flesta öknar innehåller mycket växter och djur, jag trodde inte att det var så rikt med djur och växter innan jag började forska om det. Till och med en del folkstammar bor i öknen. Jag har lärt mig väldigt mycket när jag ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Ökenspridningen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Anthony Bachtiar [2007-10-06]   Ökenspridningen
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=8606 [2017-09-24]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in