Alkohol, droger, kaffe och tobak

2 röster
36249 visningar
uppladdat: 2001-10-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehållsförteckning
Inledning:

I. Kaffe
A. Orsakar kaffe Parkinsons sjukdom
1. Studier vid Mayo Clinic
2. Studier i Italien och USA
3. Orsakar okända till Parkinsons sjukdom
4. Kaffe och luftrörsastma
B. Koffein och sinnestillstånd
1. Pigghet och sinnesstämning
2. Motsätter bilförarens trötthet
3. Minskad depression och ångest
II. Tobak
A. Sjukdomar och biverkningar
1. Effekter
2. Tobakens hälsorisker
3. Överdos av nikotin
B. Prevalens och mortalitet
1. Risk för allvarliga sjukdomar
2. En förtida död för 10 miljoner
3. Innehållet i tobak
4. Tjära, os och nikotin
a) Tjära
b) Os
c) Nikotin
5. Tobakens verkning i blodomloppet och hjärtat
C. Snus
1. Snusets hälsorisker
2. Snusets slemhinneverkning
a) Tandköttsinflammation
3. Snus och cancer
4. Andra biverkningar
III. Droger
A. Drogens verkning beror på...
B. Beroende
1. Psykiskt beroende
2. Fysiskt beroende
3. Socialt beroende
C. Real life story
1. En marijuanacigarett nästan dödade mig
IV. Alkohol
A. Alkohol som energikälla
1. Alkohol som energikälla
2. Alkoholens insugning
3. Brännandet av alkohol
B. Alkoholförgiftning
V. Referenslista
A. Internet
B. Böcker
C. Tidningar


Kaffe
Orsakar kaffe Parkinsons sjukdom?

Studier vid Mayo Clinic
K
vinnor som dricker kaffe sägs ha mindre chans att få Parkinsons sjukdom.
Det visar studier som gjorts runt kaffedrickande. Men det är dock ännu inte säkert om dessa stämmer, eftersom det kommer nya resultat av olika forskare och universitet.
Här nedan följer några resultat som gjorts under några år i Mayo Clinic, i Minnesota, USA.
Forskaren, Demetrius Maraganore, som är arbetar vid kliniken och genomförde dessa undersökningar för några få år sedan, säger att det fortfarande inte är tillräckligt med bevis för att säga ifall kaffe orsakar, eller minskar risken, för Parkinsons sjukdom.
Han påpekar också att enskilda människor inte ska tolka detta som ett resultat och därför öka sitt kaffedrickande, rökande och/eller drickande av alkohol.

Studier i Italien och USA

Två studier som publicerats i den medicinska journalen "Neurology" visar att kaffedrickande kan öka risken för att få Parkinsons sjukdom. Studierna gjordes av forskare i Italien och de visade att män har två gånger så stor risk att få symptom av Parkinsons sjukdom som kvinnor.
I den ena av studierna fanns det ungefär 4000 äldre personer (studie A, som utfördes i Italien). I den andra studi-en 392 personer som delades in i två grupper med 196 personer i varje (studie B, som utfördes i USA). Resultaten av undersökningarna blev följande;

-Ingen av personerna som deltog i "studie A" hade i början av studien några tecken på att ha sjukdomen, men fyrtiotvå av de som var med i fick symptom av Parkinsons sjukdom i slutet av det tredje året. Av dem var tjugonio män och tretton kvinnor.

-I "studie B" som var indelad i två grupper, innehöll den första gruppen personer som redan hade Parkin-sons sjukdom, medan den andra gruppen bara omfattade personer som inte hade några symptom alls av sjukdomen.

-"Studie B" visade att personerna i den andra gruppen, som inte hade några symptom av Parkinson, drack mer kaffe än vad personerna gjorde i den första gruppen gjorde, som hade Parkinson. Resultatet visade att personerna i den andra gruppen drack 92 % kaffe dagligen, medan personerna i den andra gruppen drack 83 %. Man fann också att bland dem som inte hade några symptom av sjukdomen, drack de flesta mer kaffe, och blev då kallade "heavy coffee drinkers".

-"Studie B" visade också att mer än en tredjedel i den andra gruppen drack fyra eller fler koppar kaffe om dagen. Om man jämför med att bara en person av fem drack mer än fyra koppar kaffe om dagen i den andra gruppen, där personerna redan hade sjukdomen.

Studien som utfördes i Italien, visade dock att personerna kunde få symptom upp till åtta år senare i livet, ef-ter att undersökningen gjorts. Det visade sig också att de personer som drack stora mängder alkohol och/eller rökte passivt hade färre chanser att få Parkinsons sjukdom. Däremot finns det ju risker för att man ska kunna få sjukdomar av både missbrukning av alkohol och rökande.

Studien som utfördes i USA visade däremot att personer som drack fyra eller fler koppar kaffe om dagen minskar risken för att få Parkinsons sjukdom.
En forskare vid Mayo Clinic säger att det också kan bero på olika klimat och vad människor annars har för akti-viteter, intressen och annat för sig.

Parkinsons sjukdom är en hjärnsjukdom som orsakar stränga svårigheter att utföra vissa rörelser, som till exempel att prata, svälja och le. Den för också med sig att man ofta skakar och att musklerna stelnar i krop-pen.

Orsaker okända till Parkinsons

Symptomen orsakas av förlust av celler i den mellersta delen av hjärnan som producerar dopaminer; en viktig kemikalie som för med sig information eller neurotrånsmiter för att man ska kunna röra sig.
Men ingen har ännu lyckats förklara eller få reda på varför cellerna blir förstörda i första hand. Lidande personer kan eventuellt dö på underordnade komplikationer som till exempel pneumoni (lunginflammation), urinvägsinfektion, stress, blodförgiftning, förlamning eller slaganfall.
De svåra tillstånden är behandlade med läkemedel, men än finns det inget botemedel mot sjukdomen. Parkinsons sjukdom drabbar runt 120000 personer i Storbritannien årligen.

En talesman för "Parkinson Disease Society" sa att kvinnor har lika stor risk för att få sjukdomen som män;
"Eftersom kvinnor I stort sätt lever längre än män och risken för att utveckla sjukdomen förökar sig i takt med ålder, finns det lika många kvinnor som män vid liv med Parkinsons sjukdom."

Han sa också att studien ser ut att föra med sig ett starkt bevis på att kvinnor har förre risk att få sjukdomen och Parkinsons Disease Society ser fram emot en detaljerad utvärdering om den här studien inom de närmaste åren.
Talesmannen lägger också till att tidigare studier visade att Parkinsons sjukdom förekommer mer sällan i länder som ligger närmare ekvatorn än vad Storbritannien ligger.

Kaffe och luftrörsastma

Koffein (som är huvudämnet i kaffe) har länge varit känt som ett hjälpmedel för astma och många har hittat en regelbunden förbrukning av kaffe för att hjälpa till att lindra attacker. Denhär teorin har vetenskapligt blivit stöttad av studier, som också de utförts i USA.

För att ytterligare förbättra ventilationsfunktionen i lungorna visade man i en träningsinduktion "luftrörssam-manpressning", men för det krävs det ungefär sex koppar kaffe om dagen. I dethär sammanhanget fann upp-hovsmannen inga problem med tolerans av denhär sortens dosering, bland de personer som fanns med i under-sökningen.

Koffein och sinnestillstånd

Pigghet och sinnesstämning

Koffein kan öka snabbheten av att hastig information behandlas upp till 10 % snabbare hos en människa som har koffein i kroppen, jämfört med en person som inte har något i sig. En kopp normalt (koffeininnehållan-de) kaffe efter lunch motverkar också den normala dåsigheten och förmår personen att hålla koncentrationen uppe också efter lunch. Det underlättar också att bli pigg senare under dagen.

Studier har också visat att några koppar kaffe hjälper till att utveckla pigghet och koncentration hos de männi-skor som jobbar nattetid. Dessa rön har tidigare uttalats av Smith et al som ledde en studie som utfördes 1993, för att undersöka effekterna av pigghet och koncentrationsförmåga, framkallat av koffein på dagtid och nattetid.
Resultaten visade klart att "koffeinkaffe" har en hälsosamt välgörande effekt på uppmärksamhet och bevisade att utförandet av arbetsuppgifter fick en positiv verkan på både dag- och nattetid.
Dessa effekter var tydligt bra för personer som har sina arbetspass under natten, eftersom det är känt att de flesta olyckor på industrier inträffar på de tidiga morgontimmarna när de skifthavande arbetarna är mindre uppmärk-samma och trötta.

En tidigare studie, som också utfördes av Smith et al, antyder att den effekt man får av koffeininnehållande kaf-fe; höjandet av koncentrationsförmåga och vaksamhet, kan avlägsna illamående. Däremot kan den istället sänka uppmärksamhetsförmågan och utförandet av psykmotorik (förmågan att kontrollera sitt psyke) blir långsammare. Den har också en sorts association med återkommande kyla, och det har visat sig att stimulationen av de sinnes-påverkade nerverna kan vara hälsosamma.

Motsätter förarens trötthet

Koffeininnehållande kaffe kan också hjälpa till att hindra trafikolyckor, medger en studie ingångsatt på "The Sleep Research Laboratory" i Loughborouhgs Universitet, Storbritannien.
Två studier, båda utförda av J. Horne och L. Reyner, visade i slutförandet att antalet olyckor skulle minska på vägarna ifall de personer som hade en lång väg att köra, tog med jämna mellanrum en runt trettio minuters paus. Pausen skulle då ungefär bestå av två koppar kaffe (ungefär 250 mg koffein) och om möjlighet fanns, en kort tupplur.

Minskad depression och ångest

Nya studier har funnit att koffein hjälper till att förbättra utförande av arbete, oberoende på om den hö-jer trötthetsrelaterad koncentration, och förbättrar utförandet av det som deltagarna i testet skulle gå igenom i vanligt arbetstillstånd.
Resultatet blev alltså ökad självrapporterad energi, uppmärksamhet och effektivitet. Däremot sluttade det neråt på depressions- och ångestskalan hos arbetsgivarna.

Två andra studier har visat ett meningsfullt motsatt resultat – att kaffedrickandet skulle öka risken för självmord. Däremot kunde studierna inte fastsälla ifall effekten var förfalskad eftersom det kan ha förekommit att personer som varit deprimerade hade blivit rådda till att avstå från kaffedrickande, de påskyndar studierna om att kaffe istället kan orsaka depression.


Tobak

Sjukdomar och andra biverkningar

I
nternationella tobaksbolag utarmar u-ländernas växtmängd. Tillverkningen och särskilt torkningen av tobak förstör i stora mängder den tropiska regnskogen. Tobak hotar både människors som naturens hälsa.
Den vanligaste användningen är rökning. Andra användningar är pipa, cigarrer, tuggningstobak och snus.

Tobaksrökens ämnen går lätt genom lugnblåsornas väggar. Ämnena som sugs in i blodet går till hjärtat, hjärnan och andra organismer i kroppen. Tuggtobakens och snusets ämnen sugs in i slemhinnan.
De viktigaste verkningsämnena är nikotin, os och tjära.

Effekter

Nikotin påverkar nervsystemet paralyserande eller hetsande, beroende på person och ranson. Ämnet minskar också kroppens yttre organismers blodomlopp, vilket orsakar hudens förkylning, blekhet och att huden åldras snabbare. Nikotin klassas som en drog, eftersom de orsakar beroende.
Ämnet tränger igenom cellvävnaden snabbt och församlar sig fettlösligt bland annat i hjärnan. Nikotin har en kort halveringstid, ungefär 30 till 90 minuter. Den försvinner också ganska snabbt från kroppen. Men nikotinens huvudämne eliminerar sig själv sakta och förklarar till hälften nikotinens långvariga abstinenssymptom och be-roende.

Oset förbinder sig snabbare än syret in i blodets hemoglobin. Den förminskar blodets transponering av syre och orsakar trötthet och huvudvärk. Tobakshosta är symptomen för den kroniska bronkiten. För en del av de personer som rökt länge orsakar tobak lungcancer och lungemfysem.

Tobakens hälsorisker
-Oset förminskar prestationsförmågan (förbrukningen av syre förhindras till hälften)
-Tjäran irriterar lungornas slemhinnor och förstör flimmerhår
-Kronisk hosta
-Bronkit
-Lungcancerrisk
-Tandköttets förstörelse på grund av snus
-Förökelse av risken för tandköttscancer
-Hjärt- och blodsjukdomar
-Nikotinberoende

Överdos av nikotin

Nikotinberoendet och ämnena i nikotinet som orsakar skada för hälsan blir större ju tidigare man börjar röka eller använder andra produkter som innehåller nikotin.

Användningen av nikotinplåster eller –tuggummi kan vara lika beroende framkallande som egentlig rökningen eller snusande, för dem innehåller också nikotin. Risken för överdos av nikotin finns också, även fast det finns många som inte vet det än. Brukanvisningarna bör man följa noga, och de är endast menade för vuxna männi-skor.

Prevalens och mortalitet

Rökning försvagar både den fysiska och den psykiska konditionen, och förökar också mångfaldigt ris-ken för att insjukna i olika allvarliga sjukdomar som till exempel hjärt- och blodkärlssjukdomar, men också can-cer och rökhosta.
Rökare bedömer oftast den cigarettmängd de röker dagligen mindre farlig för hälsan än vad den egentligen är. Det är på grund av det som fler och fler människor insjuknar i farliga sjukdomar nuförtiden.

Risk för allvarliga sjukdomar

Rökningen orsakar speciellt hjärt- och blodkärlssjukdomar, cancer och andningsorganenas förstörande. Var tredje person som lider av cancer och/eller hjärt- och blodkärlssjukdomar har fått det genom rökning. Även i lunginflammation (också kallad kronisk bronkit) insjuknar nästan varje person som röker regelbundet. Men att röka bara då och då är inte heller riskfritt.

Av det som kallas rökhosta (en sorts lunginflammation) utvecklas emfysem, en sjuklig ansamling av luft eller gas i kroppsvävnaden, som leder till ständig användning av respirator; apparat för konstgjord andning.
Av de som insjuknat i lungcancer har nästan alla (90 %) rökt eller fortfarande röker. Rökning orsakar inte bara lungcancer, utan man kan också få sjukdomar eller cancer i bukspottskörteln, njurarna, munnen, läpparna, strup-huvudet, matstrupen eller urinblåsan. Tobaken kan också orsaka eller försämra andra sjukdomar.

80 till 90 % av dessa ovannämnda sjukdomar beror på rökning.

En förtida död för ungefär 10 miljoner

Oftast till följd av tobakens orsakade sjukdomar är en förtida död. Till största delen beror döden på en plötslig hjärt- eller hjärninfarkt. Rökningen dubblar nästan också risken för en hjärtinfarkt under 50 års ålder, och ökar den betydligt mycket mer ju äldre man blir.

Till följd av rökning dör ungefär fyra miljoner människor om året. I industriländer är rökning orsaken till var femtes död, och WHO (World Health Organisation) har uppskattat att innan år 2030 kommer ungefär 10 miljo-ner människor att dö på grund av rökning. Då kommer rökning att ligga först på listan med dödande sjukdo-mar/medel och är mycket mer betydelsefull än HIV, droger, trafikolyckor, malaria och tuberkulos tillsammans.
Om man jämför med en rökfri person ökar risken för att dö under 65 års ålder betydligt, nästan dubbelt. Också fler och fler unga börjar röka, och de som börjar redan under den tid då de går i skolan lider i framtiden svårt av de sjukdomar som rökningen fört med sig och minskar märkvärdigt personens livslängd.

Innehållet i tobak

-Ammoniak - Ammoniak är en färglös gas med stickande lukt. Den framställs ur väte och kväve. Den an-vänds åxå vid framställning av konstgödsel och salpetersyra, vid plasttillverkning, m.m. Den löses enkelt upp i vatten

-Aceton - Aceton är en flyktig, färglös, mycket lättantändlig vätska. Den används som lösningsmedel, och fryspunkten för den är ungefär -95°C.

-DDT - DDT är förkortningen för diklordifenyltriklormetan (väldigt svårt att uttala... enligt mig i alla fall, kan förstå att man använder förkortning). Det är ett besprutningsmedel mot skadeinsekter, ett nervförlaman-de kontaktgift. Dess verkan upptäcktes 1939 av schweizaren Paul Müller (som fick nobelpris i medicin 1948). Förbjudet i Sverige (?) Sedan 1970, då det ansetts medföra risker för de biologiska systemen i natu-ren (anrikas i organismen)

-Kvicksilver - Kvicksilver är ett giftig metalliskt grundämne. Det är den enda metallen som är flytande vid rumstemperatur. Den smälter vid -38,87°C och kokar vid 356,58°. Den utvinns vanligen av upphettning av cinnober. Ryssland och särskilt Spanien är producentländer. Kvicksilver och dess föreningar är mycket gif-tiga. Rent kvicksilver används i termometrar, manometrar och annan apparatur. Kvicksilverföreningar an-vänds i batterier och som tandfyllning (amalgam). Tidigare användes kvicksilverföreningar inom pappersin-dustrin och för betning av utsäde.

-Formaldehyd - En färglös gas med stickande lukt. Den används ofta som desinfektionsmedel och till fram-ställning av plast

-Kolmonoxid (koloxid) - Kolmonoxid är en färg- och luktlös brännbar gas som bildas vid ofullständig för-bränning av kol och kolföreningar. Ett viktigt bränsle men mycket giftigt.

-Krom - Krom är ett metalliskt grundämne. Smältpunkten är 1857°C. Viktigt legeringsmetall. Kromnickel används till lektyrisk motståndstråd, i rostfritt stål och som myntmetall. Kromföreningar är giftiga.

-Metanol (metylalkohol, träsprit) - Metanol är också en färglös, giftig vätska. Den framställs genom torrdes-tillation av trä eller genom hydrering av koloxid. Användning förekommer som lösningsmedel och numera även som motorbränsle.

-Nickel - Nickel är ett silvervitt, metalliskt grundämne, nära besläktat med järn. Den smälter vid 1453°C. Användningen förekommer ibland annat rostfritt stål, som överdrag på andra metaller och som katalysator. Nickellegeringar har stor hållfasthet. Den kan vid långvarig kontakt med huden framkalla allergier (nickelal-lergi)

-Nikotin - Nikotin är en alkaloid tobaksplantan. Färglös, flyktig, mycket giftig vätska med stark lukt. Verkar i små doser stimulerande på det centrala nervsystemet.

-Nitroföreningar - Nitroföreningar är organiska föreningar som innehåller nitrogruppen -NO2, direkt bunden till kol. Aromatiska nitroföreningar används bland annat för tillverkningen av sprängämnen och ogräsbe-kämpningsmedel, alifatiska som lösningsmedel för lacker.

-Radioaktivt polonium - Radioaktivitet är förhållandet att vissa atomslag sänder ut energi i form av strålning, samtidigt som atomkärnan förvandlas (sönderfaller). De vanligaste typerna av radioaktiv strålning är alfa-, beta- och gammastrålning. Genom sönderfallet uppstår ett nytt grundämne (radioaktiv omvandling). Den tid det tar innan hälften av ett ämnes atomer sönderfallit kallas halveringstid. Den varierar för olika ämnen mel-lan bråkdelen av en sekund och flera miljarder år. Polonium är ett sällsynt radioaktivt metalliskt grundämne. Den smälter vid 224°C. Kraftig alfastrålare, används främst som strålkälla. Upptäcktes 1898 av Marie Curie, uppkallat eter hennes födelseland Polen.

-Zink - Även zink är ett metalliskt grundämne. Den smälter vid 419°C, och är en både glänsande, spröd och blåvit metall. Den förekommer i mineralen zinkblände och galmeja (zinkspat). Används till galvanisering av järnföremål, till rostskyddsfärg och i legeringar, t.ex. mässing.

-Cyan - Cyan är en färglös, giftig och brännbar gas med stickande lukt och bittermandel.

-Toluen - Toluen är ett aromatiskt kolväte som utvinns ur stenkolstjära. Ingår i sprängämnen, färgämnen och läkemedel.

-Vinylklorid - Vinylklorid är en färglös gas med angenäm lukt, framställs dels av klorväte och acetylen, dels av eten och klor. Polymeriseras till polyvinylklorid. Det är också cancerframkallande.

De som mest orsakar svårigheter i tobaken är tjära, os och nikotin.

Tjära, os och nikotin

Tobaksrökens konsistens är aerosol - en slags finfördelad vätska eller små fasta partiklar som svävar i en gas, vanligen luft. Den består av fasta partiklar, vätskedroppar och gaser. Tobakens rök innehåller runt om-kring 4000 olika kemikalier sammanlagt. Av dem är en del från själva tobaksväxten, en annan från den gödsel man använt i odlingen och avvärjningsmedel, och en ännu en del från den tid då man tillverkade tobaken. Till tobaksprodukter, som till exempel cigaretter, lägger man också till olika andra ämnen för att åstadkomma olika sorters egenskaper. Till exempel ammoniak effektiverar nikotinens insugande i kroppen och stärker där med också beroendet. Av de ämnen som finns i tobaksröken är åtminstone femtio cancerorsakande.

Tjära

Tjära består av många kemiska föreningar, var av en del är cancerorsakande. Tjära irriterar också lung-orna, där den omedelbara följden är hosta (rökhosta) och slemavsöndring.

Os

Os, alltså kolmonoxid är en gas som föds till följd av brinnande. Os orsakar förgiftning också vid eldsvåda. När mängden av os växer i blodet, vävnadens tillgång till syre försämras och till följd av det är presta-tionsförmågans försvagning, huvudvärk och trötthet

Nikotin

Nikotin sugs in enkelt och snabbt i blodomloppet genom munhålan och andningen. I tobaksröken är ni-kotin förbundet till tjärpariklar. Tjärpartiklarna kommer enkelt in i lungornas inre delar och i lungblåsorna. Niko-tinet sugs in genom lungblåsorna in i människans organismer och når upp till hjärnan på sju sekunder. Nikotin orsakar starkt beroende, som man kan jämföra till exempel med en persons beroende av droger. Nikotin är en del-faktor i hjärt- och blodkärlssjukdomar.

Tobakens verkning i blodomloppet och hjärtat

Varje gång man röker piskas hjärtat till ännu hårdare arbete och anstränger hjärtat.

Tobaken minskar märkvärdigt blodets HDL-kolestrol (den goda kolesterolen), vars uppgift är att föra bort koles-terol från vävnaden.

Tobak försämrar pulsåderns inre hinna att arbeta lika effektivt och den förökar församlingen av fett i pulsåderns vägg. Såhär skapas ateroskleros, som klämmer ihop pulsådern och dom förlorar medan de stelnar sin elasticitet. Då måste hjärtat jobba ännu hårdare för att kunna pumpa blod till de hopklämda och stelnade ådrorna.
Risken för hjärtinfarkt och hjärnblödning ökar på grund av detta.

Snus

Snusets hälsorisker

Snus innehåller hela tjugo gånger mer nikotin är tobak. Snus innehåller också en märkvärdig mängd tungviktsmetaller, som till exempel bly och kadmium, samt rester av ett flertal giftiga växtbeskyddningsmedel. De ämnen som snus innehåller, speciellt nikotin, sugs in i blodomloppet genom munnens slemhinna. Av den mängd nikotin som snus innehåller absorberas ungefär under en timme in i blodet en tredjedel, ungefär lika mycket som under en tio minuters rökning. Vid rökning är nikotinhalten under de första minuterna dubbel, jäm-fört med snusande. Men eftersom man har snuset i munnen längre än själva cigaretten, finns den höga nikotin-halten kvar längre i snusarens blod.

Snusets slemhinneverkning

Snuset irriterar slemhinnan. Och efter en relativt kort tid börjar man se förändringar på det ställe där man brukar ha snuset. Först blir slemhinnan finveckad, och upphöjningarna är ljusa, ibland gulbruna. På ytan finns det ofta också rester av snuset.

Efter en kortvarig användning av snus läker oftast slemhinnan omedelbart efter att man slutat snusa. Däremot om man snusat en längre tid och regelbundet, så har slemhinnan färgats brunaktig och de stelnar. För de som är mer känsliga kan slemhinnan börja få sprickor. Snus kan också orsaka att tandköttet drar sig uppåt och tändernas rötter blir synliga (väldigt trevlig syn...)

Tandköttsinflammation

Efter att ha använt snus en längre tid orsakar den tandköttsinflammation. Till inflammationen anknyter sig också ofta dålig andedräkt. Snusarens tänder och de ljusa "framtandsplatserna" kan komma sig att bli brunfärgade. Snusets tillsatser kan också konsumera tänderna. Vid spottsekretion känner snusaren behov av att spotta.

Långvarig snusning orsakar också tändernas fästvävnadssjukdom. När fästvävnaden äter sig in kan tanden börja röra på sig och till slut lossna.

Snus och cancer

I undersökningar som gjorts i USA har man funnit att cancerns förstadium finns hos ungefär hälften av alla som snusar. Dom börjar bildas i slemhinnan efter några års förbrukning. Ungefär 5 - 10 % av cancerns förstadium förvandlas under de två närmaste åren till en cancertumör.

Förbrukning av snus speciellt när man är ung förökar munhålans, svalgens och näsans cancer. Av undersökningar har man funnit att de som snusar har 4,2 gånger högre risk att insjukna i cancer än vad de som inte snusar har.
På grund av att de ämnen som finns i snuset är mest i kontakt med slemhinnan, är det mest troligt att cancern kommer att förekomma på någon av dessa delar. Risken förökas också hela tiden, ju längre man använder snus, desto större blir risken.

Andra olägenheter

Nikotinet som finns i snus orsakar likadana skador som den nikotin som finns i tobak; armars och bens blodkärls sammandragning, hjärtats slag tätnar, blodådrorna kalkeras så småningom och blodproppsrisken ökar. Nervsystemets verksamhet och hormonbalansen störs, konditionen minskar steg för steg och de som snusar har svårt för att sova.

En del av snuset blir svalt utan mening, så en del av snusets farliga ämnen kommer ner i magsäcken och genom den kan de enkelt suga sig in i organena.

Droger

Drogens verkning beror på...

Det finns ingen drog som inte är farlig, men man får olika effekter av droger beroende på;

...själva medlet
...sättet att förbruka det på, mängden och tidpunkt
...platsen där man använder den
...av själva missbrukaren
...ämnets orenhet

Beroende

Psykiskt beroende

Om man är tillräckligt imponerad av någonting, eller någon, eller kanske till och med "besatt", är det lätt att genomföra någonting. Någonting - som kanske inte är speciellt klokt. Som att ta droger till exempel.
Men det behöver inte bara vara droger som orsakar psykiskt beroende. Man kan också bli beroende av till exempel arbete, spelande, att äta, jogga eller bara titta på tv (soffpotatis).

Fysiskt beroende

Fysiskt behov att få det beroendeframkallade medlet om och om igen.
Beroendet utvecklas individuellt och varierar beroende på missbrukaren och drogen.
Efter en långvarig missbrukning kan man också bli beroende av alkohol. Alkohol och droger är dock en väldigt farlig kombination, som vid stor missbrukning leder till döden.

Socialt beroende

Livsstilen styr missbrukningen och hur mycket droger man skaffar sig själv. De gamla vännerna försvinner, kvar blir bara de andra som missbrukar droger, men det vore ändå viktigt för de personer som finns runt missbrukaren att inte lämna personen. När det bara sedan finns andra som tar droger kvar, blir det ännu svårare, nästan omöjligt, att sluta ta dem.

En marijuanacigarett nästan dödade mig

17-åriga Simone Anderson, från Hackney, östra London;

När en vän från college frågade om jag ville ha en joint (marijuanacigarett), tänkte jag "Varför inte?". Jag är inte stolt över vad jag gjorde, men jag hade rökt cigaretter i några år, så jag trodde att cannabis skulle vara en stor sak. Jag tog bara ett drag och märkte att den fick mig avslappnad.
Om jag någon gång efter det var erbjuden en joint, sa jag ja. Men jag gjorde det inte regelbundet.

Då, en dag förra året, frågade en tjej på college, Sarah hette hon, att hon hade lite "skunk" - en stark typ av cannabis. Hon berättade att hon och en pojke vid namn Justin skulle röka den på rasten, och frågade ifall jag vill göra dem sällskap. Sarah berättade också för mig att det gav henne en riktig "stämning", så jag var frestad. Jag ville uppleva denhär "stämning" själv.

Vi visste att vi skulle få problem ifall någon kom på oss att röka på skolområdet, så vi gick ett kvarter bort och Sarah kom med cigaretten och vi rökte den var och en i sin tur. Jag var nervös över vad det skulle kännas som, "stämningen", men bortsett från att den fick mig att känna mig sömnig, hade den ingen effekt på mig.
Jag gick tillbaka till college och kände mig bra.

Vid lunchtid, Sarah och Justin frågade ifall jag ville röka lite mer "skunk". Jag hade inte tyckt om det speciellt mycket första gången, men jag ville ändå uppleva den där stämningen som Sarah pratade om hela tiden., så jag sa ja. Det var ett stort misstag.

Den här gången, efter att ha tagit några bloss, kände jag mig verkligen hungrig och matt. Jag trodde att det berodde på att jag inte ätit någonting den dagen. Jag föreslog att vi skulle gå till den lilla affären längre ner på gatan. När vi började gå, kände jag plötsligt att mina knän kändes väldigt svaga, som om de snart inte skulle orka bära mig mer. Jag sa till mig själv att det var okej, det berodde bara på att jag inte ätit någonting den dagen, och fortsatte att gå. När vi hade köpt chips, satte vi oss ner på gräsmattan bakom den lilla kiosken. Sarah och Justin pratade om någonting, men jag kände mig som om jag var i en annan värld. Jag fick hela tiden upprepade rus av kallt och varmt, och Sarah tittade underligt på mig. "Å herre Gud, Simone. Dina ögon har verkligen blivit röda!" sa hon. Jag försökte delta i konversationen, men jag kunde inte fokusera mig själv på vad de sa. Jag kände mig bara verkligen trött. Jag kunde äta ungefär två chips innan jag la mig ner på gräsmattan och kände mig som om jag kunde sova för resten av mitt liv.
Det är det sista jag minns.

Jag var tvungen att lita på min fostermamma, Vashti, för att red upp de följande timmarna. "Sarah och Justin berättade för mig att de inte kunde få dig att vakna igen", sa hon till mig senare, med tårar i ögonen. "Dom var verkligen oroliga."

Först trodde de att jag bara skämtade med dem, men när jag inte vaknade, började de få panik. Andra som fanns i parken frågade om jag var okej, men Sarah och Justin var rädda för att säga till dem att jag rökt skunk, so de bara låtsades att jag dummade mig. Dom försökte bära mig, men på grund av att jag var medvetslös var min kropp slak.

Sarah bad Justin att springa tillbaka till college och hämta en lärare, medan hon stannade hos mig. Som tur var visste hon om första hjälpen, så hon la mig på golvet i återhämtningsställning. När våran personliga handledare anlände, såg han att jag var dålig och ringde efter en ambulans. Jag fick rusa iväg till sjukhuset (i ambulansen).

Så snabbt jag kom till sjukhuset började min kropp skaka okontrollerat - jag hade ett anfall. Doktorerna röntgade min hjärna, men det var först när det tog urinprover som de fick reda på den chockerande sanningen. På något sätt hade "crack" - en väldigt farlig form av kokain - tagit sig in i min kropp. Den enda förklaringen var att marijuanacigaretten jag rökt hade innehållit drogen. Min kropp hade inte kunnat hantera drogen och jag hade fallit i koma.

Under två dagar trodde doktorerna att jag inte hade en chans att överleva, eftersom jag inte visat något tecken på liv, så de var överraskade när jag öppnade mina ögon igen. jag kommer ihåg att jag öppnade ögonen, men jag var verkligen förvirrad. Jag visste inte var jag var och inte ens vilken dag det var.

När läkarna sedan berättade för mig att cigaretten hade innehållit crack, frös jag av rädsla. Jag var skräckslagen, och även om jag hade svårigheter att minnas vad som hänt, visste jag att jag aldrig skulle tagit drogen med mening.

Alkohol

Alkohol som energikälla

Av de förbrukade njutningsmedlen är alkohol på sidan av kaffe och tobak en av de mest använda. Förutom att alkohol är ett njutningsmedel, så är det också betydande energikälla. Det låter bra, men…

Alkohol som energikälla

Av alkohol får man en stor mängd energi, men knappast några näringsämnen alls. Därför är alkohol ingen bra kumpan för den som i...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Alkohol, droger, kaffe och tobak

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-10-18]   Alkohol, droger, kaffe och tobak
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=831 [2017-11-24]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in