Ljud och öra

13 röster
10694 visningar
uppladdat: 2007-05-13
Helena Häger

Helena Häger 24 år

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Ljud och öra

Det här vet jag om ljud:
Ljud uppstår av svängningar i luften vilka bildar en vågrörelse, ungefär som ringarna på vattnet. När dessa svängningar når örat omvandlas de och kan uppfattas som ljud. Ju kortare ljudvågen är desto ljusare blir tonen. Ju djupare vågdalarna är desto starkare blir ljudet. Vår röst och en högtalare gör i princip precis samma sak, de sätter luften i rörelse.
Ljuds hastighet i luft är 300 meter per sekund, medan ljuds hastighet i vatten är 1490 meter per sekund. Man mäter ljud i decibel (dB) som anger hur starkt ljudet är. Sen kan man mäta i frekvens också, då säjer man hertz (lättare kallat Hz).
Resonans betyder återljud eller med svängning, och är att en svängningsfrekvens finns på två ställen samtidigt på ex en sträng och locket på en cello.
A i musikvärlden är 440 svängningar. Om två instrument spelar samma ton på t.ex. tonen A, så hör man skillnaden på instrumenten genom deras övertoner.


Vad är infraljud och ultraljud?:
Ultraljud är ett väldigt ljust ljud som inte kan uppfattas av människor. Man använder ultraljud i ekolod i båtar, för att kunna se fiskar och andra båtar, det uppstår även i hund visselpipor, eftersom hundar kan uppfatta 40 000 hertz. Det brukar även användas i apparater som visar barnet i mammans mage under graviditeten. Ultraljud utger svängningar över 20000 hertz.
Infraljud är ett lågt ljud svängningar som örat inte kan höra. Infraljud utger bara svängningar under 20 hertz. Valar använder infraljud för att kommunicera med varandra det kan även uppstå i tex. kraftverk och flygplan. Det kan också uppstå i bilar när man vevar ner rutorna. Infraljud kan orsaka illamående och det kan vara sövande.
Ultra och infraljud mäts i hertz. En hertz motsvarar en svängning per sekund. Ett C på en cello har ett mörkt lågfrekvent bas ljud och utger få svängningar på sekund, medan ett E på fiol har ett högfrekvent diskantljud (ljust ljud) och utger många svängningar.



Vad händer inuti örat?
När ljudet kommer in i örat så går ljudet som vågor genom hörselgången. Ljudet sätter trumhinnan i rörelse som sedan sätter hörselbenet i vibration. Vibrationerna leds vidare till innerörat. Inuti innerörat finns det vätska, vibrationerna gör att det blir små vågor i vätskan. Hörcellerna (som finns inuti innerörat) reagerar på vågorna. Vågorna omvandlas till nervimpulser som leds till hjärnans hörcentrum. Och det är då vi uppfattar ljud.
Vad händer när man får en hörselskada?
Om man får en hörselskada blir innerörats hörcellerna trötta eftersom de utsätts för mycket ljud. Då lägger de sig ner. Har man tur så reser de sig upp igen, men ibland så reser de sig aldrig mer och då har man drabbats av en hörselskada.

Örat består av följande:

Ytterörat: Består av öronmussla och hörselgången. Öronmusslan består av elastiskt brosk, och är det som ”sticker ut” . Hörselgången består av ben. Både öronmusslan och hörselgången är klädda av hud i huden i hörselgången innehåller det körtlar som bildar vårat öronvax. Ytterörats uppgift är att fånga upp ljud och leda det in i örat.

Mellanörat: Ligger i skallens tinningben och består av trumhinnan, trumhålan, de tre hörselbenen, och örontrumpeten. Trumhinnan ligger utspänd längst in i hörselgången. När ljudet når trumhinnan sätts den i rörelse. Trumhålan har förbindelse med svalget genom örontrumpeten och är fylld med luft. Örontrumpeten har i uppgift att utjämna trycket på trumhinnans två båda sidor. Det sker varje gång man sväljer eller gäspar. Inuti trumhålan finns de tre hörselbenen hammaren, städet och stigbygeln. Hammaren är fäst vid trumhinnan och som dessutom leder mot städet , som i sin tur har kontakt med stigbygeln. Alltså är det som en kedja av de tre små hörselbenen. Hörselbenens uppgift är att överföra trumhinnans svängningar till innerörat.

Innerörat: Går man lite länge in i tinningbenet finner man innerörat, som består av vindlande kanaler och hålrum som bildar benlabyrinten. Benlabyrinten har en del som kallas för båggångarna, och den andra kallas för snäckan. I benlabyrinten finns ett system av vätskefyllda gångar och säckar som kallas för hinnlabyrinten, som även den omges av vätska. Den del av hinnlabyrinten som går in i båggångarna kallas hinnbåggångarna, och den del som går in i bensnäckan kallas hinnsnäckan. De sinnesceller som upptar ljud finns längs hela hinnsnäckan, och de sinneceller som registrerar information om balansen finns i båggångarna. Ja, och det är där balansorganet sitter, i innerörat.



Varför är det mycket lättare att isolera mot ljus än mot ljud?
Ska man ta en tupplur och vill få sitt rum riktigt mörkt mitt på dagen är det inga problem, det är ju bara att dra för gardinerna. Men det är betydligt svårare att hålla ute oönskat ljud. Ljud fortplantar sig nämligen som vibrationer genom luft, vätskor eller fasta ämnen, och får dem att omväxlande dra sig samman och utvidga sig. Ljudvågor kan därför i princip gå genom vad som helst och faktiskt bara stoppas av vakuum, där det inte finns några molekyler att studsa på. Man kan säga att ljud påverkar det ämne som det träffar betydligt mer än ljudvågorna själv påverkas. Med ljus är det precis tvärtom. Ljus är elektromagnetiska vågor, som endast i mindre grad påverkar det ämne som det träffar, oftast att värma upp det. Ljusvågor är dock mycket påverkbara och återkastas eller sugs upp snarare än passerar genom, när det träffar ett nytt ämne. En svart gardin kan därför hålla nästan allt ljus ute, men ger inget skydd mot ljud. För att stänga ute ljud kan man gömma sig bakom mycket hårda och täta material t.ex. sten, glas eller bly, för att de är bra att reflektera ljudvågorna. Därefter...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Ljud och öra

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Basharich Ibrahim 2009-03-04

    Fint gjort ! = )

  • Erika Staaf 2007-05-23

    ska nog lägga upp mitt arbete

Källhänvisning

Helena Häger [2007-05-13]   Ljud och öra
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=8153 [2017-10-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in