Provrörsbefruktning (teknikuppsats - processen)

1 röster
4901 visningar
uppladdat: 2007-05-09
Maria Norman

Maria Norman 26 år

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehållsförteckning
Inledning
Vad är provrörsbefruktning och varför utförs det
Processen i stora drag
Processen utförligt beskriven
Övrigt
Avslutning
Källförteckning

Inledning
Direkt när vi fick reda på terminens tekniktema, processen; hur en råvara framställs till en färdig produkt, dök ämnet ”fortplantning” upp i mitt huvud. På grund av att min mamma är barnmorska och jag till följd av det ofta får höra historier om förlossningar, besvärliga graviditeter och dylikt har jag utvecklat ett intresse för fortplantningens cykel, därav mitt plötsliga infall att vilja jobba med det som teknikarbete. Dock kunde jag ganska snabbt räkna ut att ett samlag mellan man och kvinna och därigenom uppkomsten av ett foster och slutligen födelsen av ett barn antagligen inte skulle räknas som en process. Så jag försökte komma fram till ett ämne som kunde tänkas bli godkänt men samtidigt var förknippat med det mänskliga avlandet. Jag fann slutligen svaret; nämligen provrörsbefruktning! Mina kära lärare, som så ofta uppmanar till kreativitet och egna idéer var till en början skeptiska till förslaget men gick tillslut med på min önskan om att få beskriva provrörsbefruktningens långa väg som min Process. (Jag måste medge att det inte var helt omedvetet handlande som gjorde att den förste jag la fram mitt förslag för var vår biologilärare, då även jag lätt kunde se ironin i att det som i min process skulle räknas som råvara var spermier respektive ägg och att den färdiga produkten sedan skulle mynna ut i en levande individ.) Jag satte fylld av förväntan, frågor och törstande efter kunskap igång att arbeta!

Vad är provrörsbefruktning och varför utförs det
Att kunna få barn, vara fertil, ses ofta som en självklarhet för de flesta. Dock finns det många kvinnor och män som lider av infertilitet, det vill säga oförmåga att få barn. De par som lider av ofrivillig barnlöshet men ändå hyser en önskan om att få barn kan tillämpa olika metoder. Underlättning av befruktningen kan t.ex. ske genom att den vederbörande kvinnans ägglossning stimuleras medicinsk och befruktningen ändå genomföras på naturlig väg eller så kan paret, för att förenkla sammansmältningen av spermie och ägg, välja att efter uttagning och preparation föra in mannens spermier och kvinnans ägg i livmodern med läkarhjälp. De båda nyssnämnda alternativen för behandling av infertilitet är relativt enkla att genomföra. Andra metoder som är betydligt omständligare med mer utrustning och delas upp i flera olika steg är Provrörsbefruktning IVF(=In vitro fertilisering, latin för befuktning utanför kroppen) eller provrörsbefruktning med mikroinjektionsteknik. Provrörs befruktning med mikroinjektionsteknik, injicering av spermie i äggcellen, kräver en stor erfarenhet och skicklighet samt dyr special utrustning. Mikroinjektionstekniken används främst vid tillfällen då mannens spermier är kraftigt försvagade och inte har någon möjlighet att kunna tränga in i ägget på egen hand, och därför behöver föras in direkt i ägget med hjälp av en tunn pipett. Vanlig provrörsbefruktning anses vara aningen enklare än den med mikroinjektion men är ändå i förhållande till andra metoder den mest komplicerade behandlingen av infertilitet. Proceduren är lång och påfrestande både fysiskt såväl som psykiskt, samt kräver goda ekonomiska förutsättningar, då en IVF-behandling idag kan kosta uppemot 20 000 – 25 000 kronor.
Behandlingen som genomgås innefattar i stora drag:

Stimulering av äggstockarna – med hjälp av medicin stimuleras äggstockarna hos kvinnan för att mängden mogna ägg ska öka.
Punktion (Uppsugning av ägg) – då äggen mognat förs det ut ur äggledarna genom punktion (sker genom slidan)
Befruktning – de uttagna äggen förs samman med mannens spermier i ett särskilt laboratorium. Befruktningen, sammansmältningen mellan ägg och spermie sker alltså in vitro, utanför kroppen.
Embryotransfer (Återföring av befruktat ägg i livmodern) – efter ca två till fem dagar förs ett eller i vissa fall två av det befruktade äggen åter in i
livmodern.
Resultat – två till tre veckor efter ingreppet får det vederbörande paret reda på om behandlingen lyckats.

Beskrivningen av Provrörsbefruktningens olika delar blir dock längre om alla moment, så som förberedelser och information, kontroller, särskilda behandlingsscheman och dylikt tas med i beräkningarna:

Information
De som väljer att genomgå provrörsbefruktning får rikligt med information, både skriftligt och muntligt och det finns alltid möjlighet att ställa egna frågor om uppgifterna på något sett är otydliga. Båda parter måste vara väl insatta i hur behandlingen genomförs och vad den innebär innan den påbörjas. Paret upplyses även om olika förhållnings regler och försiktighetsåtgärder de bör vidta, t.ex. hormonundersökningar, kompletterande spermaanalyser samt extra blodundersökningar för att, om fallet är sådant, så snabbt som möjligt upptäcka infektionssjukdomar.

Behandlingsschema (stimulering av äggstockar), kontroller
Behandlingen kräver stor anpassning från patientens sida. Särskilda mediciner skrivs ut av läkaren och kan variera från fall till fall. Först av allt måste kvinnans hormonproduktion hämmas för att minska risken för spontan ägglossning. Därefter tar kvinnan dagliga injektioner så att äggstockarna stimuleras till ökad äggproduktion. Man strävar då efter omkring 10 folliklar (=äggblåsor; vätskefyllda blåsor innehållande en äggcell, utvecklade i kvinnans äggstockar). En uppskattning av mängden läkemedel som kan komma att behövas görs i förväg av läkaren. Då det är svårt att förutse hur äggstockarna kommer att reagera på injektionerna kan antingen antalet mogna ägg blir för många och behandlingen måste då avbrytas. Det kan också visa sig att reaktionen inte blir så kraftig som läkaren först antagit och att doseringen då ökas under framskridande behandling. De hormonmediciner som skrivs ut till vederbörande kan ge kraftiga humörsvängningar och det är därför mycket viktigt att båda parter är väl införstådda med vad behandlingen innebär. Medicineringen kan också bidra till att det skapas mycket vätska i kvinnans buk i samband med att äggstockarna sväller för mycket under proceduren. Detta kan leda till magsmärtor, kräkningar och illamående. Kvinnan brukar i dessa fall uppmanas att vila och avvakta, men vid sällsynta tillfällen är det nödvändigt att hon läggs in på sjukhus för vidare behandling.

Under tiden då äggstockarna utsätts för den medicinska stimulansen genomgås det regelbundna kontroller på vederbörande klinik för att äggens mognad (som bestäms av folliklarnas storlek) ska hållas under uppsikt. Genom vaginalt ultraljud följs äggstockarnas reaktion på behandlingen. Folliklarnas storlek och livmoderslemhinnans tjocklek mäts vid varje kontroll så att man får regelbunden information för att veta precis då det är tid att genomföra punktionen. Vid undersökningarna tas även blodprov för att mäta hormonnivåerna.


Punktion
Då man vet att äggen nästan är mogna, framkallas det en artificiell ägglossning med hjälp av en injektion av humant koriongonadotropin(=HCG, ett hormon som bildas i de celler i det befruktade ägget som senare utvecklas till moderkakan. Förkortning för engelskans human chorionic gonadotropin). Det är mycket viktigt att Injektionen genomförs på rätt sätt och utsatt tidpunkt. Injektionen ser till att den sista delen av äggets mognad (så att det ligger löst i follikeln) sker. Ungefär 35 timmar efter injektionstillfället tas äggen ut ur kvinnan genom (follikel) punktion. Ingreppet kan endast ske då den slutliga mognaden är helt fullständig men äggen får däremot inte ha lämnat folliklarna. Därför bestäms tidpunkten för punktionen mycket exakt.

Uppsugningen av äggen sker med hjälp av vaginalt ultraljud, som även har använts under de föregående mognadskontrollerna. Bedövning brukar ges. Den vaginala ultraljudssonden omsluts sterilt och utrustas med en skör nålhållare. Genom hållaren förs det sedan in en särskild ihålig nål, som används till att punktera folliklarna så att innehållet därefter kan sugas ut. Läkarna och patienten kan hela tiden följa proceduren via ultraljud som visas på en bildskärm.


De utsugna äggen och dess omgivande vätska förpackas i ett rör som lämnas till det laboratorium där befuktningen ska genomföras.

Risk för komplikationer i samband med punktionsingreppet är relativt låg, men det händer att kvinnan drabbas av blödningar och oturligt nog ibland även infektioner. Då vidtas nödvändiga åtgärder och den behandling som krävs påbörjas av läkarna.

Befruktning
I embryolaboratoriet (embryo=foster i de första graviditetsstadierna, tre till åtta veckor) görs en sökning efter äggen i vätskan som sugits ur folliklarna. De sorteras sedan efter mognad för kontroll om de är redo att befruktas.
Mannen lämnar ett spermaprov. Det görs en analys på provet och det tvättas sedan med en specifik näringslösning för att isolera de mest rörliga spermierna.
Därefter äger själva befruktningen rum; spermierna placeras i behållaren med äggen. Där får de ligga tillsammans i en särskild näringslösning och temperatur som skapar precis rätt miljö för möjlighet till befruktning. Då 18 timmar gått, kan embryologen se ifall en sammansmältning mellan spermie och ägg har skett och efter ytterligare ett till tre dygn går det att avgöra om embryot växer.

Misstag i samband med hanteringen av ägg, spermier och embryo sker sällan. Dock måste man komma ihåg att arbetet utförs av vanliga människor, och även de kan fela.

Embryotransfer (återinsättning av ägg)
Efter punktionsingreppet skrivs det ut en medicin till kvinnan som ska tas så att livmodern kan förbereda sig på återinsättning av det befruktade ägget. Återinsättningen sker i regel ca två till tre dagar efter det att embryologen uttalat sig om huruvida fostret har börjat utvecklas. Ett embryo anses som perfekt om det har goda möjligheter att implantera (= äggets inväxt i livmoderslemhinnan). Ses embryot som mindre bra är chansen för implantat givetvis mindre, men utesluts inte.
Det embryo som är bäst (kan ibland vara frågan om två stycken), förs över till kvinnans livmoder. Detta sker med en liten slang (kateter) som matas in via livmodern, vars djup har mätts i förväg så att embryot hamnar på helt rätt plats.

Flyttas mer än ett embryo tillbaka till livmodern ökar det risken för mångfödslar. Genom att ha mer strikta förhållningsregler angående transfern har man som mål att minska antalet tvillingar och trillingar eftersom det innebär en påtaglig risk för komplikationer. I Sverige är antalet tillåtna embryoåterinsättningar ett eller högst två.

Vill man vara mer säker på att embryot verkligen uppfyller kraven, kan man välja att vänta med återinsättningen i fem till sju dagar. Det ger embryologen mer tid att fastställa kvaliteten på embryot samt ökar chanserna för att behandlingen verkligen leder till en lyckad graviditet.

Nedfrysning av embryon
Finns det ägg över efter transfern som även de blivit befruktade kan det eventuellt frysas ned i ett laboratorium för framtida bruk. Embryona som nedfryses ska vara av mycket god kvalitet så att det sedan ska klara av påfrestningarna att frysas ned, tinas upp och flyttas tillbaka till livmodern. Enligt statistisk leder sparade embryon mer sällan till en graviditet än om de är ”färska”.

Efter transfern
Efter återinföringen av äggen i livmodern ges det gulkroppshormon (=hormon som bildas i gulkroppen i äggstocken efter ägglossningen, samt under graviditet även i moderkakan) för att chanserna att ägget ska fästa på livmoderslemhinnan och att chansen för graviditet ökar. Efter cirka 16 dygn görs ett graviditetstest som visar resultatet. Om en graviditet är påbörjad undersöker man även med ultraljud omkring två veckor senare för att vara helt säkra på att allt fortskrider som det ska. Gör det så, kan fostrets hjärtslag ses. Därefter genomgår kvinnan graviditeten helt normalt, med vanliga kontroller och ultraljud och förhoppningvis går allt vägen och ett friskt, välmående barn föds efter nio månader.
Står det däremot klart vid ultraljudet efter två veckor att försöket har misslyckats är detta ofta ett mycket nedslående besked för paret ifråga. Det kan vara en stor psykisk prövning att behöva få reda på att hela behandlingen i samband med provrörsbefruktningen varit förgäves. Patienter som hamnar i denna eller liknande situationer får mycket hjälp av läkare och psykologer för att kunna hantera läget på bästa möjliga sätt.

Övrigt
Att IVF skulle innebära en ökad risk för fosteravvikelser är inget man antar. Läkarna kan däremot inte ge några garantier för att försöket ska lyckas.

Provrörsbefruktning får inte utföras med enbart donerade könsceller, utan bara ägg eller spermier får komma från en donator.

Avslutning
Nu är mitt fjärde och sista teknikprojekt för högstadiet genomfört och avslutat, och jag kan stolt presentera resultatet; en tre sidor lång uppsats om provrörsbefruktningens väg. Det har varit mycket givande men även krävande att jobba med detta ämne, och det visade sig att det fanns långt mycket mer information att tillämpa än jag först hade väntat mig. Jag skulle nu kunna ge grundlig information om IVF till vem som helst som brinner av lust att få veta mer. Jag hade en vag tanke om att intervjua min kunniga mamma och ta med kontentan av det i min uppsats, hon är dessvärre inte utbildad i någon from av provrörsteknik, så det pluset fick utebli.
Hon upplyste mig däremot om att IVF sällan medför mer komplikationer vid själva förlossningen än en graviditet som uppkommit den naturliga vägen, och en sådan faktor är alltid bra att veta i den händelse att jag själv någon dag skulle fundera på a...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Provrörsbefruktning (teknikuppsats - processen)

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Maria Norman [2007-05-09]   Provrörsbefruktning (teknikuppsats - processen)
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=8117 [2017-12-12]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in