Leukemi

2 röster
15097 visningar
uppladdat: 2007-05-08
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Leukemi är ett samlingsnamn för många olika cancertyper i blodet, som innebär att de vita blodkropparna förändrats och förökar sig okontrollerat i benmärgen och blodet. Leukemi är ett grekiskt ord som betyder vitt blod. Det är dom vita blodkropparna som blir drabbade av cancer.
Det finns inga kända orsaker till att man får leukemi men ärftlighet spelar viss roll och radioaktiv strålning kan sättas i samband med utsträckningen. Även vissa kemikalier tros påverka. När man har leukemi så bildas det ingen tumör som det gör när man har en cancer sjukdom. När man har leukemi så kan dem sjuka cellerna sprida sig till andra organ i kroppen.

Vårat blod bildas i benmärgen som finns inuti skelettet. Varje sekund så bildas det normalt i benmärgen tre till fyra miljoner blodkroppar från stamcellerna. Vid leukemi uppstår problem med att bilda blodkroppar i benmärgen. Vid okontrollerad tillväxt av vita blodkroppar skadar nybildningen av de normala blodkropparna vilket ger brist på normala blodkroppar i kroppen.

Leukemi är inte bara en sjukdom utan många olika sjukdomar med olika prognoser och olika behandlingar. Det finns två huvudgrupper akut leukemi och kronisk leukemi. De båda delas i sin tur in i myeloisk och lymfatisk leukemi. Det finns också få fall av leukemi som inte passar in i denna indelning. När man gör indelningen av leukemi så kollar man vilka blodceller som är drabbade av sjukdomen och i vilket stadium av sin utveckling de blir sjuka.

Akut leukemi
Det finns olika typer av akut leukemi. En vanlig form hos barn är lymfatisk, medan en annan form (myeloisk) drabbar mest vuxna. Gemensamt för båda formerna är att de vita blodkropparna inte mognar som de ska i benmärgen. Dom omogna vita blodkropparna tränger undan de normala, specialiserade cellerna i blodet och benmärgen.

Symtom(er).
En akut leukemi kan börja med ganska diffusa (oskarp, dunkel) symtom. Brist på röda blodkroppar ger blodbrist och trötthet. Brist på mogna vita blodkroppar kan ge envisa halsinfektioner eller andra infektioner. Bristen på blodplättar gör att man lättare blöder och får lätt blåmärken på armarna, man kan även få blödningar i slemhinnor, till exempel i tandköttet. Feber, avmagring, nattliga svettingar och smärta i skelettet är andra symtom(er) som kan förekomma.
Det kan bero på den snabba omsättningen av leukemiceller dvs. att många nya celler bildas samtidigt som många gamla celler dör. Det är och ganska vanligt att mjälten blir förstorad och ibland även levern och lymfkörtlarna vid akut leukemi.

Behandling.
Den behandling som man använder till att bota akut leukemi brukar delas in i tre faser. Den första fasen kallas induktionsbehandlingen (inducera = införa, inleda). Då ges kurer med två eller flera cytostatika med ganska kort intervall. Det man har som mål för induktionsbehandlingen är att alla tecken på sjukdom ska undanröjas, en så kallad remission. Den andra fasen kallas för konsolidering (konsolidera = befästa, stärka). Även då ger man 2 eller flera cytostatika i intensiva kurer men med längre intervaller mellan kurerna. Sen den tredje fasen är underhållbehandling pågå i upp till två år. Då brukar mildare typer av cytostatika användas. Patienter med hög risk för återfall brukar den sista konsolideringen vara en stamcellstransplantation.
Både leukemin och cytostatikabehandlingen medför ökad risk för infektioner, blodbrist och blödningar. Därför är en viktig del av behandlingen att motverka dessa biverkningar. Så fort patienten visar tecken på en infektion så sätts medel mot svamp, bakterier och/eller virus in. Vid blodbrist och blödningar ges tranfusioner av röda blodkroppar respektive blodplättar.

Kronisk leukemi

Symtom(er).
Vid kronisk leukemi brukar symtomen vara lindrigare än vid akut leukemi. Äldre personer kan ibland klara sig utan symtom i flera år. Kronisk leukemi upptäcks inte sällan av en slump då ett blodprov som har tagits av något annat skäl. På blodprovet så visar det sig att det kan innehålla för många vita blodkroppar. Men vanliga symtomer är trötthet, svettningar och viktnedgång vid kronisk leukemi och ibland kan också den normala blodbildningen vara hämmad (tillbakaträngning av naturliga impulser; hinder). Svullna lymfkörtlar eller förstorad mjälte kan också vara en symtom vid kronisk leukemi.

Behandling.
Kronisk lymfatisk leukemi (en form av lymfon)
Eftersom många utav patienterna med kronisk lymfatisk leukemi inte besväras av några symtom när sjukdomen upptäcks så brukar man avvakta med behandlingen. Men om det syns på patientens diagnos att han/hon har symtom så inleds behandlingen direkt. Syftet med att använda cytostatikabehandligen är att kontrollera sjukdomen och hålla patienten symtomfri. Men i vissa fall kan högintensiv behandling bli aktuell med syfte att bota patienten. Då ingår också stamcellstransplantation.
Det finns en helt ny behandlingsmetod som är under utveckling är immunologisk terapi med antikroppar.
En del patienter har inte några allmänsymtom men däremot förstorade lymfkörtlar som ger besvär. Då kan man ge strålbehandling av lymfkörtlarna som kan ge god effekt. Om man får en mjältförstoring kan mjälten opereras bort, särskilt om leukemin inte påverkas av cytostatika.


Kronisk myelosik leukemi
Förut under många år fanns det ingen möjlighet att bota kronisk myeloisk leukemi. Men om man tog cytostatika så kunde man hålla symtomen under kontroll. Det finns det olika möjligheter att välja mellan, symtomlindrande behandling utan syfte att bota och behandling som syftar att bota. En ny typ av behandling, som riktar sig mot den kromosomförändring som orsakar kronisk myelosik leukemi, har introducerats på senare år. Den behandlingen gör flertalet patienter frisk, men oklart om den leder till förlängd överlevnad.
Det är oftast svårt att välja vilken behandling man ska ta, eftersom den botande behandlingen är mycket intensiv och kan ge besvärliga biverkningar som i sig medför ökad risk för dödsfall. Den risken måste vägas mot att långtidsöverlevnaden är sämre för patienter som enbart får symtomlindrande behandling.

Cytostatika är det främsta medlet mot leukemi. Cytostatika är cellhämmnande läkemedel som främst angriper celler som håller på att dela sig och stoppar celldelningen.
Eftersom cytostatika stör cellernas delning så kan det även
Störa dom friska cellerna som delar sig. Det kan resultera
i biverkningar som illamående, trötthet och håravfall.
Cytostatika kombineras också ibland med stråbehandling.
När cancercellerna utsätts för radioaktiv strålning kan de
inte längre föröka sig och dör därefter.
Strålbehandling kan
ge biverkningar som är trötthet, hudirritationer, diarré samt
håravfall på de bestrålade delarna av kroppen.
Cytostatika ges ofta direkt i blodet i en ven, intravenöst,
genom injektion eller som ”dropp”. cytostatika kan också
ges direkt i lungsäcken, urinblåsan eller i vätskan runt
ryggmärgen. Man kan även ta cytostatika genom tabletter
eller kapslar, ibland enbart och ibland som tillägg efter
intravenös.
Biverkningar när man tar cytostatika är många.
Håravfall, illamående(tre faser av illamående), aptiten
blir sämre och man går ner i vikt, slemhinnorna,
blodbrist, fruktsamheten (fostret kan bli skadad) och den
sexuella lusten minskar

Stamcellstransplantation
Benmärg med blodbildande stamceller tas antingen från en annan person, så kallad allogen transplantation eller från patienten själv, autolog transplantation. Vid en allogen så bör givaren helst vara ett syskon med samma vävnadstyp som patienten. Det har blivit allt vanligare att använda benmärg från obesläktade givare med samma vävnadstyp
Det finns stora internationella register dit frivilliga kan anmäla sig som givare av benmärg. Före en transplantation får patienten en tuff behandling med cytostatika och ibland med strålning också. Målet är att bota sjukdomen genom att slå ut alla leukemiceller. Nackdelen med behandlingen är att den slår inte bara ut de sjuka cellerna utan också den friska benmärgen, därför måste man tillföra benmärg via en transplantation.
Alla människor har ett unikt immunsystem, när patienten nu får ny benmärg så får den också ett nytt immunsystem. Detta kan ibland framgångsrikt bekämpa eventuella kvarvarande leukemiceller. På senare år har man börjat med en behandling där patient...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Leukemi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Tobias Stenberg [2007-05-08]   Leukemi
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=8107 [2017-10-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in