Regnskogar

32 röster
16126 visningar
uppladdat: 2007-05-08
Sandra Olsson

Sandra Olsson 26 år

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Jag har valt att skriva om regnskogar eftersom att det är ett intressant ämne som behöver belysas, därför att skövlingen av regnskogarna är ett problem som påverkar hela välden på ett oerhört negativt sätt.

Fakta
En regnskog är inte bara en plats där det finns djur och växter, det är därifrån vi får mycket av vår mat, ved och viktiga plantor till medicin.
Det finns olika typer av regnskogar eftersom att skogarnas utseende växlar till exempel med marktypen, höjden över havet och med läget i förhållande till ekvatorn. Skogsområdena delas in i tre huvudsakliga typer: tropisk regnskog, subtropisk regnskog och monsunskog.

Monsunskog växer i utkanten av tropiska regnskogar. Men de är absolut inte likadana. I monsunskogen förekommer det mycket torka och det gör bland annat att träden släpper sina blad, precis som våra träd i Sverige gör under vinter halvåret.
Träden i en monsunskog har grövre, lägre stammar med grövre och skrovligare bark som dessutom växer lägre ner på stammen. Denna typ av skog är väldigt öppen vilket leder till att undervegetationen nås av mer ljus vilket innebär att den har större möjligheter att utvecklas i en monsunskog. Monsunskogen är också väldigt artrik även om det inte går att jämföra med den tropiska regnskogen. Här kan man finna upp till 30-40 trädarter inom bara ett litet område.

Subtropiska regnskogar förekommer i två typer, med breda eller smala blad och bildas där medeltemperaturen är lägre och där dags längden förändras med årstiden. Trädkronorna i en bredbladig subtropisk regnskog är också mindre täta, vilket gör att undervegetationen är bättre utvecklad. Beroende på var i världen man befinner sig kan denna undervegetation domineras av ormbunkar, mindre palmer, buskar eller mindre örter. Lianer och epifyter är väldigt också vanliga i denna typ av skog.

Tropiska regnskogar
Här är några exempel på de tropiska regnskogarna:

Bergsregnskogarna breder ut sig 1000-3000m över havet. De kallas också moln- eller mosskog. Skillnaden mellan den här och dem andra skogarna är att de är drypande våta eftersom de ligger i molnbältet.
I skogarna finns lianer, trädormbunkar, mossor och olika epifyter. Den blir snårigare desto längre upp man kommer. Denna skogstyp finns främst i Afrika och Sydamerika.

Dimskogen är en form av regnskog som är svalare och fuktigare. Den är vanligen mycket låg och knotig, den växer högst upp på bergens sluttningar, dit varm luft stiger och avkyls så att det bildas dimma och dagg.
Skogen innehåller mest blomväxter, epifyter och ormbunkar.
Dimskog finns bland annat i Mellanamerika och norra Sydamerika.

Torvsumpskog, här samlas restväxter under vatten i stället för att brytas ner. Den här typen av regnskog finns bara i Asien och norra Sydamerika och bildas i översvämmade områden där växtrester

Sumpregnskog är rik på ständigt gröna lågvuxna träd med styltrötter och växer på våtmark. Styltrötter är en sorts rötter som har till uppgift att bära upp växtens stam. Sumpregnskogarna finns bland annat i Amazonas, Sumatra och Nya Guinea.

Pelarskog växer på sandiga genomsläppliga jordar med podsol, som är ett sorts
jordmån. Består huvudsakligen av pelarformiga träd som inte har stora, utbredda kronor. Dessa träd släpper igenom relativt mycket ljus till marken och därför utvecklas en helt annan och tätare markvegetation jämfört med i andra mörkare regnskogar.

Trots att regnskogarna bara täcker 7 % av jordens yta lever minst 50 % av alla våra arter där. Småkryp är den arten det finns mest av. Man upptäcker nya insekter hela tiden och idag har man identifierat ungefär 1 miljon arter. Skalbaggarna är den dominerande arten och utgör hälften av alla insekter.
80 % av alla världens grodarter finns i regnskogen. Bland annat pilgiftsgrodor som är bland de giftigaste grodor finns. Än idag finns det indianer som använder deras gift till sina pilar, giftet från en enda groda räcker till 50 pilar och ett tiotusendels gram räcker för att döda en människa.
I regnskogarna finns även fladdermöss, ödlor, apor och fåglar bland annat papegojor och några av världens giftigaste ormar bor i regnskogarna.

Regnskogarna har existerat i ca 200 miljoner år och är våra mest komplicerade men också effektivaste ekosystem och de spelar en viktig roll i jordens klimatbalans.
Regnskogarna täcker ca 7 % av jordens yta och varje år försvinner över 170 000 kvadratkilometer tropisk skog vilket motsvarar ca en tredjedel av Sveriges yta.
År 1700 fanns 4,5 miljoner kvadratkilometer regnskog, idag återstår bara 2,8 miljoner.
Skogsbolagen i de berörda länderna skövlar och bränner bort regnskog för att t.ex. skapa betesmark åt de enorma hjordarna av biffkor, som sedan slaktas till de internationella hamburger- kedjorna med kött.
Palmoljan har blivit väldigt populär inom världshandeln och det har skövlats bort regnskog för att lämna plats åt oljepalmsplantager.
Palmoljan används i margarin, matolja, glass, godis, choklad och kosmetika. Floderna är också en naturtillgång. Jordbruket och timmerindustrin gör också så att regnskog skövlas. Efterfrågan på trävaror och pappersmassa har ökat mycket i världen, även hårda träslag (främst teak och mahogny) har ökat mycket under de senaste åren, vilket betyder att de fattiga länderna har sett sin chans till ekonomiska förbättringar genom att skövla bort regnskog.
Det som huggs ner kan också gå till skogsbolag som skövlar timmer och sedan säljer det till bl.a. Möbeltillverkare. Eller så tillverkar man ved eller papper av det.

Vad kan man själv göra åt det här?
Det är såklart svårt att förändra något på egenhand, för att stoppa det här behövs det inte bara en person men en bra början är att tillexempel gå med i någon miljöorganisation som jobbar emot det här och andra saker man kan tänka på är exempel använda båda sidor på papper och återvinna papper, sluta äta kött på hamburgresturanger och äta mindre kött över huvudtaget, tänka på vilket träslag det är i möbler vi köper dvs. Se till att det inte är från regnskogsträd som exempel teak och mahogny, använda mindre olja och bensin!

När skogarna så småningom växer upp på nytt hugger man ner träden igen och tillverkar ved som eldas upp och på så sätt ökar mängden koldioxid i luften och det bidrar till ett varmare klimat, dvs. Växthuseffekten.
Det innebär att när solens strålar träffar jorden och är på sin väg tillbaks stoppas de av alla gaser vi släpper ut i luften, därför stannar strålarna och värmer upp jorden vilket efter ett tag förändrar jordens medeltemperatur. Några grader verkar kanske inte så mycket, men det är det. Forskare tror att om jordens medeltemperatur stiger kommer vissa djurarter, inte klarar av det nya klimatet och dö. Men det är inte bara djuren som drabbas av växthuseffekten, om värmen på jorden fortsätter stiga kommer det bli stora konsekvenser, tillexempel intensiv torka, översvämningar och brist på livsmedel för en hel del av den maten vi äter tillexempel: bananer, avokado, ananas, apelsiner, citroner, kakao, kaffebönor kommer ursprungligen från regnskogen.

Även en fjärdedel av alla mediciner vi använder har skapats ur regnskogsplantor och kakaooljan som används i sololja, kosmetika, tvål kommer också från regnskogarna.
Öknen breder också ut sig mer och mer, träden som skulle ha stoppat ökenvinden att svepa in över regnskogsområdena finns inte där längre.
Om regnskogen fortsätter att skövlas i den takt som sker idag, riskerar vi att all världens regnskog dött ut inom 100 år.

Egna reflektioner
Var ska man börja? Innan jag skrev detta arbete visste jag inte så mycket om regnskogarna. Men sen när man läser mer om det så blir man så förvånad, över 170 000 kvadratkilometer försvinner varje år! Över 50 % av våra arter lever där och alla goda frukter som jag tycker om kommer ursprungligen från regnskogarna.
Det är helt sjukt hur mycket som skövlas varje år, men jag tror att de flesta människor inte tänker på hur beroende v...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Regnskogar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Marcus Andersson 2008-12-07

    lite källor tack !

  • Jennifer Melin 2008-06-10

    Jag antar att du fick MVG på d

Källhänvisning

Sandra Olsson [2007-05-08]   Regnskogar
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=8100 [2017-11-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in