Marie Curie

4 röster
6424 visningar
uppladdat: 2007-04-26
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Den 7 november 1867 föddes Mania Sklodowska i Polens huvudstad Warszawa. Hon hade fyra äldre syskon. Hennes mamma var föreståndare för en flickskola innan Manias födsel, men fick tuberkulos p.g.a. födseln, och blev hemmafru. Manias pappa var lärare i fysik och matematik på ett universitet i Warszawa.

När Mania var fyra år satt hon och lyssnade på sin äldre syster Bronia som försökte lära sig läsa. Bronia tog sig stapplande igenom texten, men helt plötsligt tog Mania boken ifrån henne och läste vidare helt flytande. Det var en av de allra första gångerna som Mania visade hur intelligent hon var. Hon fick senare gå i skolan tillsammans med barn som var två år äldre p.g.a. sin intelligens

När Mania var tio år dog hennes mamma och hennes äldsta syster. Systern Bronia tog då hand om hushållet.

1883 gick Mania ut gymnasiet som etta i avgångsklassen. Hon ville fortsätta studera, men det gick inte i Polen, eftersom ryssarna som styrde landet hade stängt universitetet i Warszawa för kvinnor. Mania och hennes syster Bronia ville resa till Paris och studera - där var det tillåtet även för kvinnor - men de hade inte råd. Därför började Mania arbeta som guvernant. Hennes pappa hade lovat henne att eftersom hon var så intelligent skulle hon få arbeta, istället för att gifta sig, få barn, och sedan stanna hemma och sköta hushållet, som nästan alla andra kvinnor.

1885 kom Bronia iväg till Paris, och 1891 kunde Mania äntligen följa efter. Hon ändrade sitt namn till Marie eftersom fransmännen inte kunde uttala Mania, och skrev in sig vid Sorbonneuniversitetet.

Mania och Bronia hade ekonomiska problem hela tiden. De gick i gamla kläder, och hade inte alltid råd att äta.

Marie gick ut universitetet som etta i fysik. Året efter gick hon ut som tvåa i matematik. Men trots det var inte den ekonomiska krisen över.

Efter examen blev Marie erbjuden uppdraget att undersöka magnetismen i olika typer av stål. Hon tackade ja, men hade svårt att hitta ett laboratorium där hon kunde arbeta. Sorbonneuniversitetet lät henne inte vara där, och ingen manlig forskare ville låna ut sin plats vid något privat laboratorium. Många tyckte inte att det var lämpligt att en kvinna ägnade sig åt forskning. Hon borde vara gift, ha barn och ta hand om hushållet istället, tyckte de.

Då träffade Marie Pierre Curie på en tebjudning. Han var en känd vetenskapsman, och hade upptäckt att magnetismen i olika ämnen försvinner vid vissa temperaturer. "Curietemperatur" kallas därför denna temperatur. Hon tackade ja till en plats i hans laboratorium, och de började jobba ihop.

Marie och Pierre började också träffas privat, och efter lång betänketid tackade hon ja till att gifta sig med honom. Marie Sklodowska blev då Marie Curie. Hon fortsatte med forskningen efter bröllopet år 1895, men hade nu fått en uppgift till: hushållsarbetet. Att kvinnan skulle ta hand om hushållet ensam var så självklart att varken Pierre eller Marie ens tänkte på något annat alternativ. 1897 föddes dottern Iréne och Marie fick ännu en syssla: att ta hand om dottern.

1896 hade Henri Becquerel upptäckt, närmast av en slump, att uran avger strålning. När Marie hade skrivit klart avhandlingen om magnetism, och tagit sin lektorsexamen skulle hon hitta ett ämne att skriva sin doktorsavhandling om. Hon bestämde sig för att skriva om orsaken till denna strålning. Hon upptäckte att det berodde på uranet självt, uranet strålade utan påverkan från temperatur eller ljus. Hon valde att kalla detta fenomen radioaktivitet.

Marie fortsatte sedan med att granska de andra grundämnena. Hon upptäckte att thorium var radioaktivt. När hon undersökte pechblände - en sorts malm - upptäckte hon att det fanns något okänt i malmen, något som hade starkare radioaktivitet än uranet. Marie lyckades inte spåra dessa ämnen med de vanliga kemiska analyserna, därför måste de finnas bara i pyttesmå mängder.

Marie och Pierre skaffade sig genast ett helt ton pechblände, men de hade problem med att hitta ett laboratorium att arbeta i. Återigen var det manliga forskare som muttrade om att kvinnor skulle hålla sig till hemmet och barnen. Forskning var ju faktiskt ett manligt yrke, tyckte man. Till slut fick de tag i en källare utan el och uppvärmning under en skola för kemi och fysik.

I juli 1898 var Marie och Pierre säkra på att ha upptäckt ett nytt grundämne. De döpte det till polonium efter Maries hemland Polen. I december samma år bestämde de sig för att kalla det andra ämnet de hade upptäckt för radium, som betyder ”det strålande”. Men de andra forskarna trodde inte på dem. Makarna Curie var tvungna att framställa radium och polonium i ren form för att bli trodda.

År 1902 lyckades de till slut. Marie och Pierre såg då ett blått sken inifrån ett av provrören. Det berodde på att de hade lyckats framställa radiumet i tillräckligt ren form för att man skulle kunna se det utan hjälp av några instrument. Radium har så stark strålning att det blir självlysande, därav det blå skenet.

Arbetet med radium gav Marie två Nobelpris. År 1903 fick hon och Pierre en fjärdedel var av priset i fysik. Becquerel fick den andra halvan. År 1911 fick hon Nobelpriset i kemi på egen hand.

1905 dog Pierre Curie i en trafikolycka. Efter det fortsatte Marie arbetet med radium ensam. Hon blev av Sorbonneuniversitetet utsedd till deras första kvinnliga professor.

År 1914 bröt första världskriget ut. Marie insåg att röntgenapparater skulle göra stor nytta vid fronten, men det fanns bara på några få franska sjukhus. Därför lånade hon då de röntgenapparater som fanns på en fabrik för röntgenapparater och på universitetet. Hon lånade också ca tjugo bilar, ställde en röntgenapparat i varje bil, och styrde mot fronten. Men nu krånglade myndigheterna. Det var nu återigen muttrande om att kvinnor skulle hålla sig hemma med barnen. Till slut fick Marie sin vilja igenom, och bilarna kom fram till fronten. Marie lånade även ut sina prispengar från de två Nobelprisen till staten. Det var sammanlagt ca 140 000 kr, men hon fick aldrig tillbaka pengarna.

När krige...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Marie Curie

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Truls Bretz 2007-08-30

    Bra skrivit, men inte tillräkl

Källhänvisning

Klara Fredriksson [2007-04-26]   Marie Curie
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=8028 [2018-04-21]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook