Kolets Kretslopp:

51 röster
40280 visningar
uppladdat: 2007-04-20
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Kolets Kretslopp:
Någonstans ute i atmosfären just nu, svävar en kolatom som en gång i tiden har varit i någon dinosaurie. Det är så att kolatomer aldrig försvinner, utan de svävar runt, runt och runt. Det är kanske så att denna speciella kolatom har varit i dig också. Så då har du varit en del av en dinosaurie. Inte precis, men nästan.

I naturen finns grundämnet kol i många olika former. I atmosfären förekommer det i gasen koldioxid (CO2). Av luftens 100 % så innehåller den ungefär 0,035 % koldioxid. Det låter kanske otroligt, men haven och sjöarna innehåller mycket mera koldioxid än vad som finns någon annanstans på jorden. Eftersom att kol finns i alla levande varelser så utgör den stommen i t.ex. socker, fett och protein. Det är molekyler som kan byggas tack vare algernas och växternas fotosyntes.


Koldioxiden levereras genom fotosyntesen till vattnet och luften. Socker frigörs vid växternas förbränning, dvs. deras cellandning, och då frigörs koldioxiden till omgivningen igen.

Bakterier och andra nedbrytare jobbar långsammare i syrefattigt vatten och på kalla platser. Det innebär att: Utan att sönderdelas kan t.ex. djur- och växtdelar lagras längre i t.ex. dy på sjöbottnar eller torv i kärr. De kan omvandlas till bl.a. stenkol, olja eller natur gas om de utsätts för ett högt tryck under en mycket lång tid. Det är detta som vi kan elda men, och de kallas fossila bränslen, de har lagrats under miljontals år. Om vi då eldar upp dem under några årtionden kommer det att plötsligt frigöras en hel massa koldioxid. Detta är ett miljöhot eftersom att koldioxid hjälper till att höja medeltemperaturen på jorden, och vi måste absolut ta detta hot på allvar. Det som är mer ”nyttigt” för naturen är däremot Biobränsle. Fram till 1900-talets början så var ved fortfarande det som de flesta i Sverige eldade med. Men så är det inte i dagens Sverige, ved täcker kanske 18 % av energibehovet. Så för att öka tillgången till biobränsle så har man odlat upp dem i så kallade energiskogar! Bland annat så planteras vide som skördas redan efter några år. Men det frigörs fortfarande koldioxid från veden. Men denna koldioxid påverkar inte växthuseffekten (kommer senare) eftersom att det bara frigörs det som redan har funnits i atmosfären redan.

Genom vulkanutbrott får atmosfären också en del koldioxid, genom att kolhaltiga ämnen i berggrunden förbränns. Så det är också ett sätt så att atmosfären får den koldioxid som ”behövs”.

Eftersom att allt på jorden behöver koldioxid!
Genom att bild kalk (CaCO3), som ingår i skelett och skal, binder många levande varelser kol.
Det pågår hela tiden sedimentering mot oceanernas bottnar, det är kalkskal från havs levande organismer som lever i oceanerna och sedan dör. Efter att det har packas mot bottnen i miljontals år så bildas det kalksten.
Kalkstenen, som har utsatts för syror, löses upp under bildning av koldioxid. Eftersom att försurningen har ökat där människor lever, har det påverkat att många statyer och byggnader har tagit skada av det t.ex. sura regnet.

Växthus Effekten:

Eftersom att det mesta av solljuset passerar ganska obemärkt genom atmosfären, så omvandlas stora delar av strålningsenergin från solen till värme då den når jordytan. Men när sedan värmen ska tillbaka upp, så bromsas den av atmosfären. Det som främst absorberar värmen är koldioxid och vattenångan. Det är dessa gaser som hindrar värmen att komma ut, precis som ett glas på ett växthus, och de kallas växthusgaser.
Men det kanske låter som om jorden kommer att bli överhettad eftersom att det som kommer in i praktiken stannar kvar, men utan växthuseffekten skulle jordens medeltemperatur vara -18 grader istället för dagens +15 grader.

Av atmosfärens 100 % så består atmosfären av ca 80 % vattenånga. Eftersom att människan inte påverkas av vattenångan i luften så diskuteras nästa aldrig dennes inblandning i växthuseffekten.
Men människan bidrar ju med den ökade halten av koldioxid i atmosfären, genom att förbränna olja, bensin och andra fossila bränslen som kol, torv och naturgas som har lagrats i jorden och sedan ”tagits” fram.
Eftersom att den koldioxiden som kommer därifrån inte har kommit från atmosfären så ökar halten av koldioxid. Så alltså, de fossila bränslena har lagrats i berggrunden under miljontals år genom fotosyntesen, och vi människor förbränner dem på ett par årtionden. Det är därför koldioxid halten ökar, jorden kan inte framställa tillräckligt i samma takt som vi förbränner det.

I och med att klimat har förändrats så har FN ifrågasatt om det kan vara utsläppen av koldioxid som kan ha varit orsaken. Om vi fortsätter som vi har gjort de senaste åren så kommer temperaturen att höjas med 2 grader. Så, om temperaturen ökar 1 grad får Sydsverige samma klimat som i dagens läge råder i Centrala Tyskland. I för sig så skulle det få en de...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kolets Kretslopp:

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-04-20]   Kolets Kretslopp:
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=7980 [2018-10-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook