Ekologisk Bomull

6 röster
14432 visningar
uppladdat: 2007-03-19
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

Jag har valt ett ämne som känns aktuellt för mig i min vardag, något som jag själv har möjlighet att påverka. Mycket av miljöförstöringen som pågår runt om i världen känns hopplöst svår att som individ kunna förhindra eller motverka men att välja en ekologiskt tillverkad tröja framför en konventionellt framställd tröja är en bra början. Vi konsumenter har möjlighet att förbättra människors arbetslivssituation på andra sidan jorden genom att tänka lite längre under våra shoppingturer. Att tänka på var kläderna är tillverkade och hur är frågor som varje konsument borde ställa sig innan de går till kassan och betalar för kläder som de kanske inta alls skulle vilja köpa ifall att de visste hur kläderna har hamnat i butikerna och hur textilerna i dem har odlats fram. Genom att hela tiden handla omedvetet så accepterar vi att tusentals människor dör varje år på grund utav de bekämpningsmedel som sprutas ut över bomullsfälten. Det är tyvärr sant att de allra fattigaste är de som betalar det högsta priset för vår livsstil i västvärlden. En förbättrad miljö och en minskad fattigdom går hand i hand, det innebär att om fler människor odlar ekologiskt så kommer världens fattigdom att minska och därmed också klyftorna mellan fattiga och rika. Idag förbrukar 20 procent av jordens befolkning 80 procent av jordens naturresurser. Genom att ställa krav har vi konsumenter makt att driva på en förändring inom bomullsindustrin.



Problemformulering/Frågeställning

Hur påverkas naturen och människorna i bomullsfältens omgivning av alla gifter som
sprutas ut för att öka bomullsplantagens avkastning och förhindra skadeinsekter?

Vilka företag i Sverige handlar med Ekologisk bomull och hur har de bemötts av bomullsbranschen i övrigt kring sitt val att värna om naturen och människorna istället för att hålla de transnationella företagen om ryggen?

Vad kan jag som konsument göra i butikerna för att öka utbudet på ekologiskt framställda kläder?

Vad finns det för nackdelar med ekologisk odling och varför föredrar bönder i Utvecklingsländer att odla med konventionella metoder?



Bakgrund

Människan har sedan urminnes tider odlat sin jord, råvaran bomull har odlats i cirka 5000 år.
Bomullsplantan, även kallad den solälskande plantan tillhör Malvafamiljen och växer i torra och subtropiska områden. Den bomull som odlas idag har genomgått många års växförädling för att göra den lättarbetad och ekonomiskt gynnsam. Bomullsplantan är en viktig växt för många bönder runt om i världen, problemet är bara att plantan är mycket utsatt för skadeinsekter.

Bomull odlas antingen av maskindrivna jordbruk som finns i USA, Australien och Brasilien eller av de miljoner småbönder som finns i Kina, Sydasien och Västafrika. I över 5000 år har vi människor använt bomull i våra plagg. Idag täcker bomull ensam ungefär 40 % av världen konsumtion av textilfibrer. Bomullsplantan behöver mycket vatten men mängden varierar beroende på vilket klimat som råder där bomullen växer och jorden plantrona sitter i. Bomull är den gröda efter socker som kräver mest vatten per areal. I många delar av världen utnyttjas grundvattnet för bevattningsändamål till bomullen. Kina är ett av de länder som överutnyttjar sitt grundvatten med fallande grundvattennivåer som följd. Den stora vattenanvändningen i Centralasien, där vatten är en bristvara, beror i huvudsak på storkskalig bevattning av olika grödor, speciellt bomull.

Förr visste man inte så mycket om vilka ämnen jorden behövde innehålla för att ge maximal utdelning vid skörd av olika grödor. Men erfarenhet visade att man inte jämt kunde ha samma gröda på en åker och att jorden inte skulle brukas hela tiden utan få vila ibland. Då inte åkrarna räckte till för att leva på, fick man röja mer mark och odla upp mer jord. Efter en längre tid tog den lämpliga åkermarken slut. Om man inte kunde hitta ny mark blev man tvungen att försöka få ut mer av den mark man redan hade. Detta nya tankesätt innebar en revolution för jordebruket. Man brukar tala om den industriella revolutionen. För att få så stora skördar som möjligt var det viktigt att jorden innehöll vad växterna behövde , att växterna var förädlade för att ge största möjliga avkastning och att ogräs och skadedjur bekämpades effektiv.

Det var i samband med andra världskriget för drygt 50 år sedan som kemiska bekämpningsmedel började användas mot skadedjur i större utsträckning inom jordbruket. Kunskapen om hur insekter kan bekämpas med kemikalier kom från krigets stridsgasindustri. När freden slöts började kemikalieindustrin att letar efter nya marknader, och bomullsodlarna blev storkonsumenter. Klorföreningarna tillhörde den första generationen insektsmedel.

Till en början gav kemikalierna en utmärkt effekt. Böndernas arbete underlättades och avkastningen blev större. Men sedan kom de oönskade bieffekterna. Skadedjuren blev resistenta mot bekämpningsmedlen, husdjuren mådde dåligt och bönderna drabbades av märkliga åkommor. Som en följd av kemikaliernas minskade effekt utvecklades nya grupper av kemikalier, på 60-talet kom de organiska fosforföreningarna och på 70-talet pyretroiderna. Eftersom sättet att använda bekämpningsmedlen inte förändrades, fick bomullsodlarna uppleva nya bakslag. Resistensen mot fosforföreningarna hos många av bomullsbuskens ekonomiskt mest förödande skadeinsekter var ett faktum på 70-talet, och på 80-talet gick pyretroiderna samma öde till mötes. Genom att många insektsarter blivit mer eller mindre okänsliga mot de mest använda kemikalierna har man ofta tvingats öka antalet bekämpningstillfällen för att få någon effekt. I början av 50-talet låg antalet bekämpningstillfällen i bomullsodlingarna kring tio per säsong. I dag är det inte ovanligt med ett 40-tal besprutningar men med samma, eller t.o.m. minskad effekt.


Många bekämpningsmedel mot skadeinsekter består av organiska klorföreningar. Ett exempel är DDT. Till en början tycktes DDT vara det idealiska bekämpningsmedlet mot insekter. Det var mycket giftigt för insekter men tycktes helt ofarligt gentemot människor. DDT-preparaten var dessutom oftast väldigt billiga. Schweizaren Paul Muller fick nobelpriset 1948 för att han bevisade DDT: s inverkan på insekter. Det dröjde ganska länge innan man märkte de negativa effekterna med DDT. Giftet bryts ner mycket långsamt i naturen liksom del flesta andra kemikalier som utnyttjades och utnyttjas i bomullsfälten. Det finns nämligen inga ämnen i naturen som liknar DDT och därför finns inte heller några naturliga nedbrytningsvägar.
DDT lagras i fettvävnaden hos organismer och kan dessutom inuti organismer omvandlas till giftigare ämnen som DDD och DDE.
Effekterna av DDT visade sig först på 1960 talet då många djur hade anrikat så pass mycket av giftet att deras avkommor fick genetiska skador vilket är en konsekvens av förändringar hos organismens arvsmassa. Men läget har blivigt bättre sedan man upptäckte DDT: s negativa effekter på miljön. 1970 förbjöds användningen av giftet i Sverige och 1979 hade giftet förbjudits i nästan hela resterande världen. Sedan Sverige förbjudit DDT 1970 har halten DDT i Östersjön minskat med 90 %. Mycket av DDT-problemen i världen kvarstår dock eftersom det inte är förbjudet i alla länder. I många U-länder brukar man fortfarande giftet, där kan man få höra resonemanget att det är bättre att dö av giftets inverkan om 20 år än på grund av svält i år. Av de 700 000 ton DDT som produceras varje år, används hälften i textilindustrin.

Statistiken visar att ingen av våra stora jordbruksgrödor får ta emot tillnärmelsevis lika mycket kemikalier som bomullen. Bomull upptar knappt 5 procent av världens åkerareal men trots det används 11 procent av de jordbrukskemikalier som säljs i världen inom bomullsodlingen. Kemikalieanvändningen är visserligen lika stor i världens vete- ris- och majsodlingar, men dessa grödor upptar var för sig en åkerareal som är många gånger större än bomullens. Betraktar vi en enda grupp av bekämpningsmedel som insektsmedlen, blir bilden ännu mer extrem. Hela 25 procent av den årliga försäljningen av insektsmedel används på bomull. Indien brukar ofta få stå som skräckexemplet i detta sammanhang. Mer än hälften av värdet på alla jordbrukskemikalier som saluförs i Indien används inom bomullsodlingen trots att den bara upptar 5 procent av Indiens åkerareal

Det är uppenbart att den intensiva kemikalieanvändningen blivit en ond spiral som ständigt kräver mer och nya bekämpningsmedel utan att ge någon ökad (på vissa håll till och med minskad) skörd i utbyte. Genom att behovet av insatsmedel blir allt större ökar också kostnaderna för produktionen. Det finns fler fall där bomullsproduktionen krävt så mycket insatser att skörden inte kan betala kostnaderna för själva produktionen. Tyvärr driver bankerna och bomullsuppköparna på utvecklingen. De ser kemikalierna som en garanti för god avkastning. När skadedjuren blir resistenta utvecklar man bara ett annat gift och besprutar odlingarna oftare.


Jordbrukare och arbetare på de konventionella bomullsfälten exponeras hela tiden för ett stort antal giftiga kemikalier. Detta leder till att många av dem lider av konstant huvudvärk och illamående, om de utsätts för allt för stor mängd gift under en längre tid kan deras arbete leda dem i döden. Studier har visat att bekämpningsmedel som använts i bomullsodlingar dödar 22000 och förgiftar 3 miljoner människor varje år.
70 % av bomullen handplockas. Att handplocka konventionellt odlad bomull är en hälsorisk många känner till men vägrar göra någonting åt. Vid själva besprutningen utsätts odlarna själva för kemikalierna och många av småbönderna har inte råd att köpa skyddskläder inför en besprutning, till och med munskydd är en ren lyx för de allra fattigaste odlarna i Indien.

Den direkta giftigheten hos bekämpningsmedel visades inte minst vid Bhopalkatastrofen i Indien 1984, då giftig gas dödade cirka 15 000 tusen människor. Union Carbides fabrik i Bhopal tillverkade just insektsmedel som användes vid besprutning av bomullsfält för att motverka skadeinsekter. Det var en explosion i fabriken som hade frigjort 25 ton extremt giftig gas. 50 000 beräknas ha blivit handikappade efter gasläckan. Idag lever människorna i Bhopal fortfarande under hemska förhållanden då Indiens regering inte har skött upprensningen efter katastrofen bra utan än idag finns det små pölar kvar med giftigt avfall utanför fabriken, mer än två decennier senare. Det är alltid människorna som får lida för företagens misstag och världsordningens sätt att blunda för vad som sker bortom landets egna gränser. Jordbrukskemikalier utgör risker för såväl naturen och människorna som lever nära odlingarna samt hanterar giftet på bomullsfälten.


En handfull transnationella företag kontrollerar drygt 80 procent av världshandeln för kakao, te, kaffe, bomull och tobak. Västvärldens överskott på jordbruksprodukter dumpas på världsmarknaden till hårt pressade (och subventionerade) priser. Med dagens handelssystem är U-länderna de ständiga förlorarna. De är beroende av exportinkomster från en eller ett par råvaror, vars priser de inte har möjlighet att påverka. Dessutom försämras deras situation avsevärt genom de gigantiska lån de är skyldiga den rika världen. Bomull odlas i 78 länder, men en handfull av dessa: Kina, f.d. Sovjetunionen, USA, Indien, Pakistan och Brasilien, står för en tredjedel av produktionen. Skillnaden i avkastning mellan olika länder är mycket stor. Indien har den i särklass största bomullsarealen men totalproduktionen ligger ändå långt under de tre topproducenternas. Skillnaderna beror delvis på vilken typ av bomull som odlas, men framförallt hänger de samman med mängden insatsmedel som används och på kunskapsnivån hos odlarna. Ungefär en tredjedel av all bomull som årligen produceras hamnar på exportmarknaden. För minst 60 länder i tredje världen utgör bomullsexporten en mycket viktig inkomstkälla. Med fluktuerande och fallande priser på råbomull blir det allt svårare för redan kapitalsvaga länder att förlita sig på inkomsterna från bomullsproduktionen. Många länder, som Brasilien, Indien, Pakistan, Bangladesh och Egypten har byggt upp en egen textilindustri för att kunna exportera färdiga produkter och därigenom höja värdet på bomullen. Exporten försvåras av olika former av handelshinder som Upprättats av i-länder med ambition att skydda sin egen textilindustri från konkurrens av billigare produkter .



Dessa länder som är beroende av att exportera kakao, tobak och bomull har gemensamt att de nästan alla tidigare varit koloniserade av västerländska länder som stöpt dem till att bara fokusera på att producera vissa råvaror och detta till väldigt låga priser som exportländerna då som nu inte har någon chans att själva påverka. Många bönder i tredje världen lever på att odla bomull och de behöver ofta stöd ekonomiskt för att få sin verksamhet att gå runt. Bönderna lånar pengar för att kunna köpa bomullsfrön och säljer sin skörd innan den är sådd. På så vis blir de extra beroende av en god skörd för att kunna betala tillbaka sina lån, banker och uppköpare av bomull kräver av bönderna att de ska odla konventionell. Detta grundar sig i förutfattade meningar om att kemikalierna gör att avkastningen blir större vilket inte alltid stämmer med verkligheten.

White Cotton heter ett svenskt företag som startades 1986 av Stephan Bergman. Han köper ekologiskt odlad bomull från en dal vid Andernas fot i Peru. Där växer bomullsplantorna utan gifter och kemikalier. När han startade sitt företag trodde många inom bomullsbranschen att han blivigt galen men trots motvind och förutfattade meningar hos nästan alla bomullsuppköpare lyckades han skapa ett företag som tar ansvar för människan och miljön utan att gå med förlust.

Ekologisk odling syftar till att skapa ett långsiktigt uthålligt och resursbevarande produktionssystem. Biologisk och ekologisk hänsyn skall ligga till grund för producenternas åtgärder. Både odling och djurhållning skall i huvudsak baseras på platsgivna resurser.
I praktisk odling innebär detta bl.a. att växtnäringen så långt som möjligt cirkulerar inom den enskilda gården, att det råder balans mellan antalet djur och areal, att konstgödsel, syntetiska bekämpningsmedel och tillväxtregulatorer inte används. Stephan Bergmans bomullsodlare i Peru har gått tillbaka till de ursprungliga odlingsmetoderna. De utkämpar skadeinsekterna biologiskt med fällor. Bomullsmasken är Stephans Bergmans främsta fiende. Det är hanen som gör skada och honom fångar odlarna in i en vanlig flaska ute på fälten. Lockbetet är oemotståndligt, nämligen luktämnen från honan. Det här är ett bra exempel på att bekämpningsmedel inte är det ända alternativet för att kunna bli av med alla skadedjur på bomullsfälten .För att bevara ett ekosystem där människan fungerar i samklang med naturen krävs att vi anpassar oss till naturens spelregler.


I Sverige kan textilier sedan december 1994 miljömärkas med Svanen och Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Stephens Bergmans företag Verner Frang /White cottton var det första företag som fick Bra Miljövalsmärka ett klädesplagg.



Resultat/Analys/diskussion

Den första frågan som jag ville besvara i mitt arbeta var hur människor som lever runt bomullsfälten samt arbetar på dem och hur naturen i bomullsfältens omgivning påverkas av alla kemikalier. Jag kan konstatera att de som jobbar på odlingarna lider av flera olika hälsobesvär som en konsekvens av de otaliga giftiga kemikalierna. Det är mest småbönderna på landsbygden som verkar ha påverkats värst av alla gifter. Många av dem har inte råd att köpa skyddskläder inför besprutningarna, inte ens munskydd är en självklarhet då kemikalierna är för dyra för att pengarna ska kunna räcka till något annat. Enligt en artikel från aftonbladet har självmordsstatistiken i Indien ökat på grund av att bomullsodlare lånat så mycket pengar att de inte ser någon annan utväg än att ta sina liv. Dessa småbönder står längst ner på samhällsstegen och är måltavlor för mycket reklam från flera transnationella företagen och deras undergörande kemikalier. Företagen som handlar med bomull vill ha så mycket bomull som möjligt för så lite pengar som möjligt. Det är den största anledningen till att tusentals människor får sätta livet till. Jag tror att det kommer bli en tuff uppgift att stoppa denna tysta katastrof men vi kan påverka måste göra något. Företag som Verner Frang visar att det faktiskt går att förändra en bransch som tillsynes verkar helt insnöad. Jag kallar bomullsfrågan för en tyst katastrof därför att ingen jag frågat från min omgivning överhuvudtaget vetat om eller tänkt på var bomullen kommer ifrån.


Men varför gör inte odlarna uppror mot alla transnationella företag och deras påtvingande kemikalieanvändning? Det finns faktiskt bomullsodlare som sagt ifrån och börjat odla ekologiskt men problemet för dessa är att få företag är intresserade av att köpa ekologiskt odlad bomull. Vi konsumenter är alltså inte tillräckligt intresserade av att lägga ut mer pengar på våra kläder, återigen tar den ekonomiska faktorn överhand. Idag är 1 % av alla bomullsodlingar ekologiska, det är alldeles för lite. Naturen kring odlingarna torkar ofta ur och efter ett antal år som bomullsplantage kan marken totalt ha förlorat sin ursprungliga bördighet. Både natur och människor påverkas negativt av den konventionella odlingen.



Vilka företag i Sverige handlar med Ekologisk bomull?
Jag hittade ett etablerat företag som följer bomullen allt från att den plockas till att den blir en del av riktiga kläder. Företaget som jag skrivit om tidigare heter olika saker men på hemsidan så stor det Bergmans Organic Pima cotton. En V-ringad tröja kostar enligt deras hemsida 395 svenska kronor. Det är lite mer en vad en vanlig V-ringad tröja från H&M kostar men vem vet vad bomullen i en H&M tröja kommer ifrån? För ett antal år sedan sålde även H&M kläder som var gjorda av ekologisk bomull men kunderna var inte tillräckligt intresserade så detta välmenande initiativ lades på hyllan.




Vad kan jag som konsument göra för att öka utbudet på ekologisk framställa kläder?
Först och främst så ska man ta reda på vilka affärer man brukar köpa kläder av som helt saknar utbud av ekologiskt odlade kläder. Sedan gäller det att fråga dessa klädföretag varför de inte har några miljömärkta kläder i sitt sortiment och om anledningen är att intresset för eko-kläder är alldeles för svagt så kan man ju alltid försöka öka intresset hos sina vänner. Man kan omöjligt blunda för den här viktiga miljöfrågan när man väl har blivigt medveten att bomullens framställning är ett stort problem för många människor i tredje världen. Butikerna kanske inte förstår att även de är ansvariga för vad som händer, då är det du som konsument som har i uppgift att informera dem att de är en del aven industri som behöver förändras. Per svensk motsvarar vår import av bomull 215 kvadratmeter mark i tredje världen. Man kan alltså inte säga att man inte har något med miljöförstöringen och det sociala lidandet i U-länderna att göra. Alla som köper kläder är inblandade vilket jag antar att de flesta människor har gjort eller kommer att göra någon gång under sin livstid.



Vad finns det för nackdelar med ekologisk odling och varför föredrar bönder i Utvecklingsländer att odla med konventionella metoder?
Ekologlogisk odling kräver en hel del mer av dem som arbetar på odlingarna i fråga om kunskap kring hur man odlar bomullen ekologiskt samtidigt som man får en bra avkastning. Det finns mätningar som tyder på att de som börjar odla ekologiskt efter två år kan få lika hög avkastning av bomull som ett lika stort konventionellt plantage får som istället börjat odla med bekämpningsmedel. Detta tyder ju på att det trots allt finns fler fördela...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Ekologisk Bomull

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-12-15

    jättebra!

Källhänvisning

Inactive member [2007-03-19]   Ekologisk Bomull
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=7791 [2018-09-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook