Diabetes

9928 visningar
uppladdat: 2007-02-27
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Diabetes

Ca 600 år f. Kr. kallades sjukdomen för ”honungsurin” av indiska läkare, då man genom att ställa diagnos smakade på urinen, som smakade sött. En grekisk vetenskapsman gav sjukdomen namnet diabetes flera hundra år senare, som betyder ungefär ”rinna igenom”.

Man brukar dela upp sjukdomen i två grupper; Typ 1 och Typ 2. Det gemensamma för dessa två är att sockerhalten i blodet är för hög, vilket beror på att mängden insulin inte är tillräcklig eller att det inte finns något insulin alls. Insulinet är det som ”öppnar upp” cellerna så att sockret (glukosen) kan komma in och ge näring. Insulinet produceras i bukspottskörteln, men vid diabetes angriper/förstör kroppens egna immunsystem de insulinproducerande cellerna, vilket leder till minskad eller upphörd insulinproduktion. Ca 1 % av Sveriges befolkning lider av diabetes.

Typ 1- diabetes:
Orsaker: Det är en autoimmun sjukdom, då det egna immunförsvaret bryter ned den egna vävnaden. Kroppens egen produktion av insulin har helt, eller nästan helt upphört. Kallas även barn- och ungdomsdiabetes, då de som drabbas ofta är under 30- års ålder. Nio av tio som drabbas, har ingen nära slätning med typ 1- diabetes, arvsgången är relativt okänd. Ca 50 000 personer i Sverige är typ 1- diabetiker.
Symtom: När ca 70- 80 % av dom insulinproducerande cellerna förstörts, vilket kan ske på ett par dagar eller veckor, drabbas man bl.a. av trötthet, ökad törst, stora urinmängder och ibland även viktnedgång och klåda. Varför dessa symtom uppstår, beror på att högt blodglukos gör att en otillräcklig mängd näring når cellerna ( man blir trött), sockret utsöndras via njurarna och dra då med sig vätska från kroppen ( man blir kissnödig) och man blir törstig då kroppen behöver mer vätska. Man kan även drabbas av urinvägsinfektion och klåda i underlivet, eftersom bakterier trivs och förökar sig lätt vid hög sockerhalt i urinen.

Typ 2- diabetes:
Ca 1 miljon svenskar bär på anlag för denna typ av diabetes och ca 300 000 har den medvetet. Drabbar oftast personer över 30- årsålder och är mer ärftlig än typ 1- diabetes. Även personens levnadsvanor har verkan, då man har sett en ökning bland folk som t.ex. flyttat från landbygden till staden. Även i rikare länder där standarden är högre drabbas allt fler.
Orsak: Vävnadernas förmåga att ta upp insulinet är nedsatt. Det produceras insulin men det som finns räcker inte till för att öppna upp cellerna, men kroppen kan inte svara med ökad insulinproduktion. Sockerhalten i blodet stiger.
Symtom: Är detsamma som vid typ 1- diabetes. Men vid denna typ, är förloppet snabbare. Man kan ha diabetes länge, utan att man vet om det. Ofta upptäcks det vid en vanlig rutinundersökning. Fetma och övervikt är en av orsakerna till att cellerna förlorat sin känslighet mot insulinet.

Diagnos: Genom blodprov på fastande mage mäter man sockerhalten i blodet. Om två prov visar att man har ett värde som överskrider 6.0 millimol per liter, har man diabetes. Man kan även ställa diagnos om man gör en s.k. Glukosbelastning. Man dricker en sockerlösning ca två timmar innan man tar blodprov. Om värdet överskrider 11 mmol/l har man diabetes, men man kan komma att drabbas senare i livet om man får ett värde som ligger mellan 7.8 och 11 mmol/l. Det finns även en tredje variant, C- peptid, då man mäter insulinproduktionen i kroppen, för varje aktiv insulinmolekyl som kroppen framställer, bildas även en C-peptid molekyl. Men det är ett svårtolkat prov och värdet varierar under dygnet.
Behandling: Alla med typ 1- diabetes behandlas med insulininjektioner. Tar man insulinet i tablettform, så förstörs det när det kommer i kontakt med mag- tarmkanalens safter då insulinet är uppbyggt av ett protein som bryts ned där. Man kombinerar det med att reglera kost och motion .
Det görs försök bland flera företag att genom inhalation tillföra kroppen insulin. Behandlingen är individuell och baseras bl.a. på ålder och vikt. Människor med typ 2- diabetes behandlas alla olika. För en del hjälper det att lägga om kosthållningen, börja motionera och gå ned i vikt för att den egna insulinproduktionen ska räcka till igen. En annan grupp diabetiker tar tabletter, t.ex. metformin, för att hålla sjukdomen i schakt.
Tabletterna hjälper till att stimulera insulinproduktionen och öka cellernas känslighet gentemot insulinet. En tredje grupp tar dagliga insulininjektioner, precis som typ 1- diabetiker. Det har blivit allt vanligare ett ”typ 2: are” övergår till injektioner.

Prognos: För människor som sköter sin diabetes och hittar en bra balans mellan motion och kost, ser prognosen oftast bra ut. De flesta som drabbats går på regelbundna kontroller, då man följer upp hur behandlingen fungerar och om det finns tecken på komplikationer.

Komplikationer: Akuta: Hyperglykemi (diabeteskoma) kan man drabbas av om man fått för lite insulin i förhållande till energiintaget eller om man har obehandlad diabetes. Blodsockerhalten skjuter då i höjden och dom symtom som uppstår liknar dom vid sjukdomsdebuten, till en början. Tillslut får man synrubbningar, rött ansikte, andedräkt som luktar aceton och sänkt medvetande. Det krävs sjukvård om det går så långt.
Hypoglykemi (insulinkänning/- koma) har man då man drabbats för låg blodsockerhalt, vilket är betydligt vanligare. Man blir hungrig, trött, kallsvettig, förvirrad, får hjärtklappning och man kan drabbas av ångest. Ofta räcker det med att man äter ett par sockerbitar, eller dricker något sött. Men skulle dessa åtgärder dröja, då hinner sockerhalten sjunka ännu mer och man blir medvetslös. Man blir då tvungen att få sjukhusvård.
Sena: Skador tillföljd av förändringar i blodkärlen, t.ex. i ögon, ben och fötter. Även nervernas funktion kan förändras och smärta och skakningar, darrningar i ben och fötter kan uppstå, Man får nedsatt känsel och små sår upptäcks kanske inte i tid. En sten i skon som skaver kan bli ett svårläkt sår, därför ar det viktigt med bra fotvård.. Kärlförändringarna kan även drabba hjärtat och man kan få hjärtinfarkt.
Välskött diabetes ska inte ge upphov till dessa sena komplikationer, enligt forskare.



23 augusti 2006 publicerades denna artikel i Aftonbladet;
Nytt vaccin - mot diabetes
Har bromsat sjukdomen hos barn
Ett nytt vaccin bromsar diabetes.
I ett första försök på 70 svenska barn kunde de vaccinerade tillverka dubbelt så mycket eget insulin.
-Kolossalt betydelsefullt, säger professor Johnny Ludvigsson.
För första gången går det nu att hejda sjukdomen.
-Till skillnad från annat vi testat ser vi varken biverkningar eller en avtagande effekt med tiden, konstaterar Johnny Ludvigsson som är en av Sveriges främsta experter på området.
Åtta svenska sjukhus deltog i studien som inleddes i februari 2005 då barnen var 10-18 år gamla.

Eget insulin kvar
Inget av barnen hade haft diagnosen längre än 18 månader. Det gjorde att alla hade viss egen insulinproduktion kvar.
-Ju tidigare vaccinet ges, desto bättre effekt bör det bli. Därför är det intressant att vi sett sådan effekt trots att de här barnen gått med sin sjukdom i snitt trekvarts år, säger han.
Samtliga fick två injektioner med 30 dagars mellanrum. 35 barn fick det nya vaccinet, 35 fick en overksam vätska.
Sedan dess har alla kommit till sjukhuset en gång var tredje månad för att mäta sin insulinproduktion. Dels efter fasta, dels efter att ha satt i sig en portion specialvälling.
Resultaten som presenteras på en presskonferens i Stockholm i dag visar en tydlig skillnad mellan de båda grupperna.

Ett stort steg framåt
Båda grupperna har försämrats, men kurvan för de vaccinerade är betydligt planare än för de ovaccinerade. Redan efter 9 månader särar kurvorna på sig och nu när 15 månader har gått är klyftan ännu större.
Efter måltid producerar den vaccinerade gruppen nu dubbelt så mycket eget insulin som placebogruppen.
- Jag vågar nog påstå att det finns enstaka patienter som inte blivit sämre alls eller till och med förbättrats, säger Johnny Ludvigsson som ser resultaten som ett stort steg framåt.
Egen insulinproduktion minskar risken för allvarliga komplikationer som njur- och ögonskador.
-Resultaten är redan tillräckligt bra för att det ska bli en medicin, säger Anders Essen-Möller, vd på
Diamyd Medical som har tagit fram vaccinet.
Bolaget har kontaktat ett företag som ska tillverka en större mängd vaccin och förbereder större studier på ett 50-tal sjukhus i USA och Europa i vår.”


Min första reaktion när jag läste artikeln, var mycket positiv. Tack vare att denna nya medicin tagits fram, om den kommer ut på markanden, kommer ju fler människor att kunna leva ett ”normalare” liv. Man behöver inte gå och oroa sig hela tiden för om man har ätit för mycket, eller för lite, i förhållande till sin insulinproduktion och/eller insulinintag. Barn, som ju har provat ut denna, kommer att ha lättare att leva med diabetes. Barn har ju en förmåga att glömma och om denna kommer ut på marknaden, kommer det att bli enklare ta sitt insulin vid rätt tid och då hålla en så jämn sockernivå som möjligt. Man kommer inte få lika höga, eller låga, sockertoppar. I längden betyder ju detta att ris...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Diabetes

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-02-27]   Diabetes
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=7648 [2018-08-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook