Den Kemiska samt Den Biologiska Aspekten av känslan Kärlek

5 röster
14460 visningar
uppladdat: 2006-12-17
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
24/10 - 25/10 - 06



Register
Sida 2 – Inledning (förord)
Sida 3 – Allmänt om Kärlek
Sida 4 – Diskussion del
Sida 6 – Källor



Sida 2



Inledning (förord)

Jag vill börja med att berätta att denna uppsats endast kommer att behandla den vetenskapliga (läs; kemiska) och den biologiska delen av Kärlek. Kärlekens framkomst kommer att speglas i hur vårt samhälle och vår kulturs struktur har utvecklats (t ex uppkomsten om begrepp som myntats utifrån de starka positiva känslorna och till slut skapat filosofin om att leva två och två, och varför det kom till att bli så). Uppsatsen kommer alltså inte handla om de mer så att säga ”filosofiska” aspekterna av subjektet Kärlek.

Varför jag valde att skriva om ämnet vet jag faktiskt inte. Jag antar att jag antog att det skulle kunna vara relativt lätt att utveckla till en högre betygsnivå (vilket jag hoppas ha lyckats med). Sedan är det förstås intressant att få behandla ämnet i ur ett rent naturorienterande perspektiv (vilket troligen är ett synnerligen annorlunda perspektiv för ämnet i dessa dagar).

Jag försökte komponera frågeställningarna i en sådan naturorienterande anda som möjligt, men det visade sig tillslut att inslag av samhällsorienterande element var nödvändigt att inkludera. Detta för att skriva en så bra diskussion som möjligt, eftersom vissa av de naturorienterande frågeställningarnas svar visade sig besvaras i andra svar (till och med så mycket att de utsatta frågorna i slutändan degraderats till ”följdfrågor”). Elementet kommer även att ha en roll i faktatexten, även om det där också kommer att fokuseras på att handla så mycket som möjligt om den kemiska biologin bakom det hela.

Viktigt; Det är viktigt att ha insikt om att det har utövats förhållandevis lite forskning i detta område inom den kemiska vetenskapen, och att mycket fakta kring ämnet är direkt överförda från djurs form av ”kärlek”, och bör endast ses som spekulationer. Jag kommer att göra ett försök att separera dessa så gott jag kan genom att bara skriva in sådant som bedöms som klart fakta i fakta delen, och låta övriga spekulationer införas i diskussion delen.

Mina frågeställningar är följande (notera; följdfrågor har tillsatts av det skäl att de kan besvaras inom ramen av huvudfrågans svar):

Varför blir man kär?
Hur har begreppet ”kärlek” format världen till att fungera som ett ”leva 2-2” samhälle?

Varför finns det kärlek som inte har något specifikt syfte som är direkt nyttigt (sådant som Kärlek för att främja för fortplanting eller Kärlek för beskyddelse av t ex barn)?

Kan man bli kär i någon man egentligen inte tycker om, och om så, varför?

Vad händer i kroppen när man blir kär?
Händer det olika saker i kroppen vid olika former av Kärlek?


Sida 3



Allmänt om fenomenet Kärlek
Kärlek brukas säga vara upphovsrättetagaren till den positivaste känsla en människa kan uppleva (samt till en av de mest deprimerande, så kallad olycklig kärlek). Kärlek är det starkaste man kan känna för en annan individ i positiv tappning. Man brukar använda termen kärlek när man talar om attraktion mellan två personer, banden inom en familj eller om en stark vänskap. Det sexuella samlivet brukar ibland också benämnas som ”kärlek”.

Det finns såklart många olika typer av kärlek, men oftast brukar man dela in den i två grupper. Eros, kärlek som bygger på sexuell attraktion (Där komponenter som Åtrå, Förtroende och Förbindelse spelar in) och Agape, kärlek där man ”endast” känner djup uppskattning av en varelse. Den kärleksformen denna uppsats kommer att fokusera mest på är Eros.

Man tyckte länge att det korrekta förhållandet av sexuell kärlek var mellan en man och en kvinna. Begränsningar fanns som förbjöd förhållanden inom samma kön eller mellan fler parter en två. Varför man tyckte så här var troligen därför att man trodde att kärlekens enda uppgift var att befrämja för fortplantning. Idag vet vi dock mer och har fått en mycket mer liberal syn på det hela; för de flesta är det accepterat med sexuella förhållanden med andra byggstenar än Kvinna - Man.

Rent kemiskt sätt händer det väldigt mycket saker i kroppen när man blir kär. En rad hormoner avges (hjärnas kemiska kommunikationssubstans) som t ex Fenyletylamin (PEA, anses likna amfetamin och tillhör gruppen ”Ectasy”), Dopamin och Noradrenalin (alltså i förälskningsstadiet, den impulsiva kärleken – i efterhand är det Serotin och Endorfin som tar över och står för känslan av trygghet i den passiva kärleken). Dessa orsakar en rad reaktioner i kroppen vid tillfällen av fysik närhet med den ”utsatta” personen i fråga och ibland bara av tankar om denne. Handsvett, pirr i magen och genererat rosande kinder är vanliga effekterna av dessa hormoner. Kicken från dessa hormoner kan vara flera veckor och ibland ändå upp till månader (effekten från PEA anses hålla i sig väsentligt längre).

Specifika delar av hjärnan visar också aktivitet när man är kär. Till exempel har det visat sig att områden i hjärnan (i både hjärnbarken och de båda hjärnhalvorna) som är rika på vasopressin och oxytocinreceptorer är mer aktiva när man ser någon man känner ”kärlek” för.



Sida 4



Diskussion del
Varför blir man kär?
Detta är något jag har funderat på relativt mycket under de här två dagarna då jag skrivit denna uppsats. Syftet med kärlek. Varför det för oss människor blivit mer än bara fortplantning och familjeband för att säkra beskyddelse av de svaga. Fortplantning har ju som bekant blivit något av ett sekundärt syfte för oss människor nu i modern tid, vilket i sig är en helt logisk utveckling för vårat släkte eftersom vi mer eller mindre håller på att överbefolka hela vår planet.

Människan behöver dock inte nödvändigtvis band av kärlek för att kunna förfölja fortplantingsprocessen. Kärlek bidrar istället med ett alternativt naturligt urval, utöver den vanliga ”den starkaste överlever”-principen. T ex så ses människor som saknar talang, styrka, utseendemässig perfektion eller intelligens ofta som oattraktiva. Med hjälp av måstet att imponera man vanligen känner när man blir kär styrks och skärps människan att utveckla tidigare nämnda och få färdigheter som senare kan föras vidare till en eventuell avkomma. Dessutom skapar kärlek kreativitet bland de utsatta, vilket har visat sig vara en högst unik och viktig utkomma för människan bland andra organismer.

Förutom att uppmuntra till fortplantning och ett alternativt naturligt urval finns det spekulationer (mina spekulationer) om varför kärleken ser ut som den gör idag specifikt för oss människor. Människan har nämligen ett tämligen stort användningsområde för denna positiva känsla, flera användningssätt som djur tycks sakna (djurs ”kärlek” anses endast existera för den framtida fortplantningen). Detta är teorin om att kärlek också finns som ett naturligt sätt för en människa att uppnå lycklighet och att känna allmän förnöjdhet över sitt liv. Sen kan man ju fråga sig varför människan har utvecklats på så sätt att hon blivit tvungen att känna en tillfredsställelse över sitt eget liv.. Även om svaret på den frågan troligtvis också är ett sätt för oss att tvingas göra något nyttigt med sitt liv och för släktets fortsatta framskridande.

Hur har begreppet ”kärlek” format världen till att fungera
som ett ”leva två och två” samhälle?
Eftersom begreppet ”kärlek” som vi känner till idag bottnar i fortplantingsprocessen, som består av en kvinna och en man, stannade samhället kvar vid denna ordning även när kärleken som den i sig byggde på hade vidareutvecklats. Slutsatsen av det är att det i själva verket är fortplantingsprocessen som har format samhället till att leva två och två, kvinna - man, medan kärleken håller på att förändra den i takt med att vi blivit mer öppna för alternativa levnadsätt.



Sida 5



Varför finns det kärlek som inte har något specifikt syfte som är direkt nyttigt (sådant som Kärlek för att främja för fortplantning eller Kärlek för beskyddelse av t ex barn)?
Därför att kärlek i första hand har till uppgift att göra en människa lycklig i dessa moderna tider (även om fortplantning och familjeliv också anses som någonting som gör en människa ”lyckligt”).

Kan man bli kär i någon man egentligen inte tycker om, och om så, varför?
Troligen kan man det. Det är som sagt medvetna (synliga) och omedvetna (osynliga; t ex en lukt eller en speciell min som påminner den käre om någonting positivt) kvalifikationer som spelar in. I dag kan man ju i hög grad ha kontakt med en person utan att ha en rent kemisk och fysik kontakt med denne (såsom genom chatt på internet). Så om ett teoretiskt ogillande skulle skapas där skulle det fortfarande vara fullt möjligt att ändra sig efter att ha intagit fysiskt inspelade faktorer så som lukt, röst eller rörelsemönster hos personen. Detta gäller särskilt vid kärlekstypen Eros.



Vad händer i kroppen när man blir kär?
Hormonerna Fenyletylamin, Dopamin och Noradrenalin frigörs som sagt, samtidigt som aktiviteten i områden i hjärnan som är rika på vasopressin och oxytocinreceptorer ökar. Fenyletylamin står för den drogliknande ”kicken” man känner vid kärlek.

Hur och i vem man blir kär i styrs också kemiskt enligt vissa forskare (bland annat Professor Bengt Nordén vid Chalmers Tekniska Högskola). Eftersom djurs parningsval i stora drag styrs av yttre kemiska faktorer som lukt (feromoner; ”en substans som avsöndras av ett djur för att sedan tas upp av ett djur av samma art, där ämnet framkallar en förändring i uppträdande som är kopplat till artens överlevnad”), är det enligt honom inte helt omöjligt att även människor i viss mån kontrolleras av detta (även om det inte vetenskapligen bevisats att människan har en m...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Den Kemiska samt Den Biologiska Aspekten av känslan Kärlek

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Rebecca Mårtensson 2010-02-01

    Wow, riktigt bra skrivet.

  • Erik Österström 2008-12-09

    Skit

  • Mårten Nilsson 2009-03-23

    Erik: Jag tycker faktiskt att uppsatsen, så här tre år i efterhand, innehåller många insikter av riktigt hög kvalité för att komma från en orolig tonårsgrabb i mitten av högstadiet. Visst, språket är vid tillfällen onödigt tilltaget, men i ren kontenta kan jag inte annat än applådera min egen insats. Hipp hipp hurra för mig!

Källhänvisning

Mårten Nilsson [2006-12-17]   Den Kemiska samt Den Biologiska Aspekten av känslan Kärlek
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=7343 [2017-11-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in