Civil olydnad - För & emot

18 röster
29499 visningar
uppladdat: 2006-11-13
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning
Vi har valt att arbeta om civil olydnad eftersom det är en ständigt aktuell fråga med många intressanta argument både för och emot. Vi kommer främst att välja ut argument om civil olydnad i en demokrati eftersom vi tror att det kan bli en bra och intressant diskussion samt att det ligger de flesta av oss närmast. Vi tänker jobba med fakta från böcker, Internet, samt tidningsartiklar.
Målet är att öka förståelsen för båda sidor, för och emot, samt att läsarna och de vi redovisar för, ska veta vad civil olydnad är och innebär.
Definition
Civil olydnad kallas det när en eller flera personer bryter eller går emot lagen, myndigheter eller normer, medvetet för att uppnå sina moraliska idéer. De menar att de inte sätter sig upp mot lagen eftersom de är medvetna om att de begår ett lagbrott och är redo att ta konsekvenserna för sitt handlande. För personer som idkar civil olydnad är etik och moral det viktigaste. Det finns många olika sätt att bruka civil olydnad på, men det är viktigt att skilja på två väsentliga riktningar; våld och icke-våld. En grupp människor anser att ändamålet helgar medlen, och tycker därmed att det är okej att ta till våld det är nödvändigt. Andra grupper är strikt emot våld i någon som helst form.
Direkt aktion
Förenklat skulle man kunna säga att direkt aktion är en del i den civila olydnaden, som går ut på att påverka beslutsfattarna genom en aktion.

Argument mot civil olydnad i Sverige
De som idkar civil olydnad ses på med oro av polisen i allmänhet.
I många andra fall ser människor på organisationerna för civil olydnad som ett demokratiskt problem, sabotörer och resurskrävande.

Om alla skulle bruka civil olydnad för vad de tyckte var rätt, skulle Sverige gå mot ett anarkistiskt samhälle. Många menar att vi i Sverige lever i en demokrati där vi tillsammans röstat fram vilka som ska styra och då får acceptera den demokratiska viljan. De pekar på att man sätter sig upp mot lagen (även om de som idkar civil olydnad ständigt påpekar att de inte gör det), och tar den i egna händer för att få igenom sin personliga åsikt om vad som är rätt.

De som är för civil olydnad hävdar ofta att de vill starta en dialog med myndigheter, staten osv. som de tycker gör fel och att det är orsaken till dess handlingar. Om man t ex. förstör myndighetens egendom eller sätter upp en stor banderoll som förkunnar dess negativa sidor, öppnar det inte för en dialog, utan snarare för en fortsatt motvilja att samarbeta.

Civil olydnad används också av nazister. Ta till exempel ”Lasermannen” som härjade under åren 1991-1992 och sköt elva personer på grund av deras hudfärg. Detta skulle man också kunna kalla civil olydnad, om han hade erkänt sig skyldig med en gång. Han sköt dem för att det stämde överens med hans politiska uppfattning. Han tyckte att han gjorde Sverige en tjänst.
Man kan också se det utifrån en ekonomisk synvinkel. Det är många som idkar civil olydnad och förstör saker. Ett vanligt exempel är att någon/några bryter sig in på ett kärnkraftverk och

förstör diverse föremål med syftet att stänga ned kraftverket. En annan vanlig företeelse är djuraktivister som släpper ut djur. Dessa djur kan bidra till skadegörelse och överlever dessutom sällan i det fria. I detta fall kan man funder på vad som egentligen missgynnar djuren mest.

Den allmänna uppfattningen är att civil olydnad är okej i en viss mån, men att det inte får gå till överdrift.

Exempel på organisationer som idkar/har idkat civil olydnad i Sverige är:
Green Peace, AFA (Antifascistisk Aktion), Plogbillsrörelsen inklusive diverse djuraktivistföreningar.

Civil olydnad i en diktatur
I en diktatur råder helt andra förutsättningar för civil olydnad än i en demokrati. Detta beror på att man i en diktatur inte får vara med och påverka besluten som tas. För att krossa en diktatur måste man idka civil olydnad, därför finns det oräkneliga fall. I princip varje demokrati har använt sig av civil olydnad för att bli till den demokrati de är idag.


Argument för civil olydnad

”Civil olydnad är enligt Rawls, en handling som är offentlig, sker utan våld, är både samvetsenlig och politisk, och som bryter mot lagen”


Man måste dock påpeka att det inte är enbart aktionen som kännetecknar den civila olydnaden, utan det är först i kombination med straffet som gör att handlingen blir en verklig utmaning.

Civil olydnad är inte att man vill sätta sig över lagen, även fast lagen bryts så ignorerar man inte den. Man kan då säga att deltagarna inte smiter undan från konsekvenserna av sin handling. Civil olydnad är snarare en politisk handling som konfronterar lagen och hävda en högre rätt. Att hävda ett högre värde än lagen innebär inte att det är en själv som har sanningen, utan allt är en utgångspunkt för en dialog. Förhoppningsvis så lyckas man komma fram till en överenskommelse.

Så länge motståndet förs öppet så utmanas även andra att kunna delta i denna dialog. Detta gör så att man hindrar att isolering och sekterism bildas.

varför ickevåld

Det finns två saker som kan finnas för argument till ickevåld, de är att det är praktiskt och etiskt.

De finns de som menar att ickevåld är mer effektivt än att använda sig utav våld, våld leder till mer våld och ickevåld gör inte det. Då man är med i rörelser som använder sig av civil olydnad så förekommer det förluster som allt annat, men dessa skulle bli större om det fanns med våld med i bilden.

Den etiska förklaringen är att man utgår från att varje människa har ett värde som är ovärderligt, man menar också på att en människa har lika mycket stort värde som om det vore hundra eller tre personer.

De finns också de som anser att två människoliv har mer värde än ett, då den ene exempelvis skulle ha fått offra sitt liv för att rädda de två. Deras tänkande är då att människans värde är begränsat och inte oändligt. Men om man skulle begränsa människovärdet skulle man då kunna försvara möjligheten att offra någon för samhällets skull.

Men då det kommer till kritan så är civil olydnad grundat på ickevåld oavsett om man argumenterar praktiskt eller etiskt.
För att kunna komma någonvart och måste man också få tillit, ett förtroende måste alltså byggas upp. Detta kan då försvåras om motståndsgruppen vid enstaka tillfällen hotar med våld, detta gör att folk omkring inte förstår vad de vill nå ut. Vid de tillfällen våld brukas gör det också att motpartens makt ökar, istället för motståndsgruppen.
Civilmotståndsutredare hävdar ibland att det går kombinera civil olydnad med våld, men det
går inte. För ”Det går helt enkelt inte att bjuda en polis på kaffe vid en aktion, om bullarna var förgiftade vid den förra”



Gandhi
Ett exempel där civil olydnad har lyckats är hur Gandhi lyckades ena ett stort antal människor emot britterna som då styrde och ställde i Indien. Gandhi gjorde många saker, och väldigt mycket har skett i Indien. Saltmarschen är ett bra exempel på civil olydnad.
Britterna hade monopol på saltet sedan 1800-talet och detta var för att gynna den brittiska saltindustrin. Det var också förbjudet att utvinna salt utmed de naturliga dammarna längst kusten för eget bruk. Alla var tvungna att betala saltskatten.
Detta drabbade de fattiga allra hårdast och det skedde protester innan Gandhi 1930 bestämde sig för att göra något åt det.

Gandhi skrev ett brev till vicekonungen där han förklarade vad han tyckte om saltskatten och att det var underligt att folket accepterat detta monopol som drabbade de fattiga allra hårdast, och att om inget skedde, skulle han och hans anhängare trotsa denna saltlag som fanns.

Detta blev sen en stor rörelse och man gick hela 40 mil till kusten för att komma till de naturliga saltdammarna, och längs vägen slöt det sig fler folk med i marschen mot saltdammarna.

Efter att Gandhi brutit loss den första saltbiten, började alla andra att skrapa salt, fängelserna blev överfulla av folk som bröt denna lag.


Argument för civil olydnad, punktform

• Om ingen skulle bruka civil olydnad och bara göra som överheten säger, skulle många orättvisor och diktaturer finnas kvar.

Detta är handlingsutilitarism för att man kan säga att det är från fall till fall, vad som krävs för just den situationen kanske inte funkar i någon annan.


• Civil olydnad grundar sig i att skapa en dialog mellan besluttagarna och folket

• De bryter en lag, men ignorerar den inte, eftersom de är redo att ta konsekvenserna, straffet, för sin handling.

Detta är avsiktsetik då avsikten eller handling är det avgörande, och får man ett straff så har man fortfarande en dialog och får fram sin organisationsåsikt.

• För att nå förändring måste man få folkets förtroende och därmed skapa en opinion. Därför skulle inte hot om våld fungera, eftersom våld skapar rädsla hos människor.

• Genom att sätta upp t ex en banderoll på en byggnad fångar man massmedias uppmärksamhet, som leder till att folket får reda på sanningen.

Detta är utilitarism då de tar risker för att få fram sitt beslut, och genom att tex uppmärksamma att företag som dumpar avfall som förorenar miljön och skadar oss människor så värderar man själv att alla andra ska få det så bra som möjligt av ens handling.



Argument mot civil olydnad, punktform

• Civil olydnad skapar ingen dialog mellan dem som brukar den och beslutsfattaren, utan snarare ytterligare motsättningar mellan dem.

• Civil olydnad bidrar till försämrad demokrati eftersom det ofta är ett litet antal människor som gör vad de tycker är rätt och struntar i vad andra vill/tycker

• Människor som idkar civil olydnad sätter sig upp mot lagen, eftersom de bryter mot den. Huruvida de är redo att ta sitt straff eller inte är orelevant.

• Om alla skulle bryta mot lagar som de ville, skulle vi gå mot ett anarkistiskt samhälle.

• Många som idkar civil olydnad är emot nazism, men det finns nazister som brukar civil olydnad. Ska de också mötas med acceptans när de hissar svastikan utanför riksdagshuset?

• Civil olydnad handlar ofta om att förstöra saker, något som samhället, folket får betala.

Samtliga argument mot civil olydnad skulle kunna kallas konsekvensetiska och utilitaristiska. De pekar på att det är konsekvenserna av handlingarna som är det viktiga och att det som är det bästa för de flesta är det rätta. Alltså att demokratin är viktig för alla att bevara, att det kostar pengar för skattebetalarna att renovera efter förstörelse osv. eftersom de tror att flesta mår bäst av det.



Personliga åsikter

Personliga åsikter1

Jag personligen anser att civil olydnad är acceptabelt, då det finns fakta och bevis på att något är fel, t ex utsläpp eller dålig behandling, men att regeringen inte tar tag i det, utan hellre väljer att gå igenom massa långa möten och motioner osv., detta fördröjer och gör att felet får finnas kvar för länge. Att gå till direkt handling och sedan skapa en dialog via media och regering gör att regeringen tvingas ta hand om problemet mycket snabbare och på så vis tar de hand om det.

Men då det finns med våld i bilden, då det inte behövs t ex för att störta en diktatur eller något som krävs mer uppståndelse och sabotera för diktaturen. Men i andra fall anser jag att våld föder våld, och att det gör att folk omkring får mer ökat stöd för motparten eller företaget. Det gäller att skapa ett förtroende och föra en öppen dialog så folk utifrån får se vad som sker i organisationen, och som förhoppningsvis gör att man deltar i kampen för att vilja förändra något.

Det är också viljan att förändra och inte bara titta på som jag tycker fascinerande, att tron på att kunna och vilja förändra något är så stark. Det behöver inte handla som stora saker heller, kan vara att min granne renoverar sin lägenhet och det dammet kommer in till min lägenhet, jag klagar på hyresvärden och vi kommer fram till ett beslut, skadestånd eller att han står för min hyra den månad det ska renoveras, även detta är att man säger ifrån.

Jag tror också att det alltid behövs folk som inte bara pratar utan också gör något, jag anser att det är viktigt så inte vårt samhälle bara tittar på då allt faller isär.
Personliga åsikter2

Jag anser att civil olydnad är befogat i somliga situationer, och obefogat i andra. Jag tror att civil olydnad är en förutsättning för att en diktatur ska övergå till en demokrati och att det i en sådan situation kan vara acceptabelt att även använda sig av våld. Jag beundrar de som lyckats och stred för sin sak in i det sista och tror verkligen att en människa kan åstadkomma förändring.

Att ta ställning för eller emot civil olydnad i en demokrati är betydligt svårare, näst intill omöjligt eftersom det är ett s...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Civil olydnad - För & emot

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-11-13]   Civil olydnad - För & emot
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=7108 [2018-07-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook