Medicinsk grundkurs

6 röster
21093 visningar
uppladdat: 2006-10-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Medicinsk grundkurs studie enhet 1, studie arbete 1
Mag- och tarmfunktion

1.
Matspjälkningsorganens uppgift är att fördela födan vi stoppar i oss och tillföra oss dess näring. Matspjälkningsorganen påverkas framför allt av en hjärnnerv som kallas vagusnerven, som ingår i det parasympatiska nervsystemet. Även flera hormoner samverkar i att bryta ner maten. Födan innehåller huvudsakligen kolhydrater, proteiner, fett, vitaminer, salter, spårämnen, vatten. I munhålan tillförs födan med saliv som kommer ifrån öronspottskörteln. Saliven håller slemhinnan ren och fuktig samt påbörjar spjälkningen av kolhydrater med hjälp av enzymet amylas. Sedan sväljs födan ner när tungan når den bakre delen av svalgväggen varav en sväljreflex utlöses. I matstrupen, oesophagus knådas födan och förs ner med hjälp utav muskelsammandragningar som kallas för peristaltiska rörelser. Matstrupen passerar genom diafragman och ner till magsäcken, ventriculus via den övre magmunnen. Magsäcken som rymmer cirka en liter hos en vuxen person är väldigt töjbar. Inuti finns saltsyra, pepsin och slem som med ett ord kallas för magsaft. Miljön är sur av saltsyran och pepsinet får då möjlighet att spjälka proteinerna i födan. Slemmet inuti magsäcken skyddar dess slemhinna från saltsyran. Tre muskellager knådar födan och den blandas med magsafter. När magsäcken tömmer sig via nedre magmunnen i tolvfingertarmen, duodenum är konsistensen grötliknade.

Efter ungefär fyra timmar är magsäcken riktigt tömd på innehållet, eftersom magmunnen bara släpper en liten portion i taget. I tolvfingertarmen fortsätts födan att brytas ner med hjälp utav galla och bukspott. Levern och bukspottskörteln har sina utförsgångar mynnande i tolvfingertarmen. Bukspottet innehåller alkaliska ämnen som neutraliserar den sura gröten efter magsäckens försurningsprocess, som behövs för att enzymerna ska kunna arbeta. Dessa enzymer som finns i bukspottet kallas för amylas, proteas, lipas som var och en är specialiserade på var sitt ämne. De bryter ner kolhydrater, proteiner, fett. Gallan behövs för att lipas ska kunna spjälka fett till glycerol och fett syror, de fettlösliga vitaminerna är beroende av gallans gallsalter för att kunna tas upp. Vidare till tunntarmen, jejunum, ileum där slemhinnan har körtelceller som avsöndrar tarmsaft, som bryter ner gröten ännu mera. På slemhinnan finns små slemhinneutskott som kallas tarmludd, som är försedda med blod- och lymfkärl. Dessa kärl suger upp grötens slutprodukter som aminosyror, glykos och fettsyror. Sedan går det vidare till grovtarmen, colon som med sina blodkärl suger upp en del vatten ur gröten, så att gröten får en fastare konsistens. I rektum, ändtarmen samlas avföringen. Bakteriefloran är hög i avföringen men en del bakterier är nyttiga t ex kolibakterier, som bildar k-vitamin som är nödvändig för att blodkoagulationen ska ske normalt. Utanpå tarmarna sitter bukhinnan, peritoneum väggen som skyddar tarmarna. Bukhinnan är mycket smärtkänslig, för att den är försedd med riktigt mycket nerver.



Levern, hepar är kroppens största körtel, som har en mängd med uppgifter den producerar galla, lagrar glykogen, järn, vitamin (A, D, B12), bygger kroppsegna proteiner, omvandlar kvävehaltiga produkter till urinämnen, bryter ner och avgiftar kroppen från rester av alkohol och läkemedel.
Levern får första kontakten med slutprodukterna från matspjälkningen. Lymfkärlen tar hand om fettsyrorna, gallan bildas utav levercellerna, som rinner i gångarna och samlas i gallgången. Gallgången har förbindelse med gallblåsan och tolvfingertarmen, på så sätt lagras gallan i gallblåsan, och töms på sitt innehåll med hjälp av hormoner när magsäckens innehåll ska vidare till tolvfingertarmen. Gallan mynnar då med för att spjälka fettet i födan, som sedan bryts ner av enzymerna.

Bukspottskörteln, pancreas producerar bukspott och hormoner. Man brukar säga att bukspottskörteln har både är exokrin och endokrin funktion. Eftersom insöndring av hormoner som insulin och glukagon sker endokrint via blodbanan. Insulinet möjliggör så att glykosen kan passera cellmembranen och komma in i cellerna. Utsöndringen av bukspottet sker till en utförsgång som mynnar direkt till tolvfingertarmen.


2.
Vid enzymbrist kan det uppstå flera reaktioner i matspjälkningen. Till exempel, om man får brist på enzymet laktas, då blir man överkänslig mot laktos, mjölksocker. Man blir då laktos intolerant. Laktas enzymet bryter normalt ner laktos till enkla sockerarter som glukos, galaktos. När det då blir enzymbrist, bryts istället laktosen ner av tarmbakterier och som då leder till att man får buksmärtor och diarré. Laktaset sitter i tarmslemhinnan, därför kan man bli tillfälligt laktosintolerant efter en maginfektion, eftersom slemhinnan oftast skadas vid maginfektion.



3.

Förstoppning
När man har symtom som: Magknip, dålig aptit, huvudvärk och uppsvälld buk och illamående kan man ha fått förstoppning i tarmsystemet.


Hemorrojder
Om man har dessa symtom kan det vara hemorrojder: Kan uppfattas som att man inte tömt tarmen ordentligt. Sveda och klåda kan förekomma i ändtarmsöppningen. Klart blod kan följa med avföringen om en hemorrojdknuta spricker. Kan bildas en blodpropp i kärlet, som känns som en hård kula som ger svår smärta vid tömning.


Gluten, celiaki
Celiaki uppfattas oftast som en långvarig magtarmsinfektion till en början. Men vanligaste sättet att se på barn är att de blir sp...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Medicinsk grundkurs

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-04-10

    proteinet gluten finns inte i

Källhänvisning

Inactive member [2006-10-26]   Medicinsk grundkurs
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=6964 [2018-10-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook