Konflikt: Israel - Palestina

13 röster
14824 visningar
uppladdat: 2006-06-03
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Ur Expressen – 2006-01-27:
Festen slutade med dödsskott
GAZA. Glädjen över Hamas seger i det palestinska valet blev kortvarig.
I går kväll sköts en nioårig flicka ihjäl av israelisk militär, och återigen hamnade våldet i fokus.
Segerfesten byttes mot sorg, ilska och frustration.


KONFLIKT

Det är få som undgått att höra talas om konflikten mellan Israel och Palestina. Medierna är varje dag fullproppade med nyheter om konfliktens framfart. Trots detta är det inte många som har hört bakgrunden till deras osämja.

Diasporan
Namnet Israel bars enligt Bibeln av Jakob som var far till de tolv söner som sedan gav upphov till Israels tolv stammar. Dessa stammar flyttade efter några hundra år i Egypten till det nuvarande Israel/Palestina, som då kallades Kanaans land. Israeliterna fick sin första kung, Saul, ca 1100 f. Kr. som senare efterträddes av David, upphovsman till judarnas symbol: Davidsstjärnan. Davids son Salomo blev det enade Kanaans lands sista härskare. Vid hans död splittrades riket i två delar, en nordlig del med Samaria som huvudstad och en sydlig där huvudstaden var Jerusalem. Det sydliga riket gick under vid ett babyloniskt anfall 722 f. Kr. och det judiska folket levde bara under kortare tider i frihet. År 70 e. Kr. förstörde romarna Jerusalem efter Det första judiska upproret. Efter Det andra judiska upproret, ca 60 år senare, jämnade romarna Jerusalem till marken och byggde upp en romersk stad på samma plats, Aelia Capetolina. Judarna fördrevs, provinsen ändrade namn från Judaea till Syria Palaestina och judarna förbjöds vistas där. Detta var början av diasporan, att inte få vistas i sitt eget land, som inte upphörde förrän långt senare.

Antisemitism
År 1840 bodde 12 000 judar i Palestina, som tillhört det Osmanska riket sedan 1516, när man började diskutera judisk bosättning där. 1882 utvandrade ett stort antal ryska judar till Palestina och antalet judar ökade till 24 000. 14 år senare, 1896, publicerade den ungerska juden Theodor Herzl boken ”Judestaten” som beskrev varför judarna behövde skapa en egen stat. Året efter organiserade han den första sionistiska kongressen i Schweiz. Sionism är en form av judisk nationalism som menar att det judiska folket har rätt till staten Israel. Kongressen ledde till att europeiska judar, med hjälp av bidrag från judiska finansiärer, migrerade till Palestina.
1901 grundades Judiska nationalfonden med uppdraget att köpa palestinsk mark för judiska invandrares räkning. År 1914 startade första världskriget mellan Centralmakterna (Tyskland, Österrike-Ungern, Osmanska riket, m.fl.) och Ententen (Storbritannien, Frankrike och Ryssland). Araberna såg nu sin chans att bryta sig ur det Osmanska riket och turkiska väldet. Storbritannien ville ha arabernas stöd i kampen mot turkarna och utlovade självständighet i olika arabiska områden. Döm Palestinas förvåning, som trodde att löftena gällde även dem, när de erövrades av Storbritannien år 1917. Det visade sig också att Storbritannien gav stöd åt idén om en judisk nationalbosättning i Palestina. Besvikelsen mot britterna spred sig till araber även utanför Palestina. Efter krigets slut 1918 blev Palestina ett brittiskt mandatområde under Nationernas Förbund.
Under huvuddelen av mandatperioden stod Amin al-Husseini som muftin för Jerusalem. Mufti betyder muslimsk religiös ledare, och just Amin var den största politiska ledaren i Palestina under dessa tider. Han ville stärka bilden av Jerusalem som helig plats för muslimer och såg judarna som ett hot mot detta. Amin utpekade judarna som Islams fiender, skaffade kontakter med antisemitister från Europa och översatte europeisk propaganda mot judar till arabiska. Detta ledde till att judarna blev mer hatade av araberna än tidigare.

Återvändandet
När Adolf Hitler blev rikskansler i Tyskland 1933 ökade invandringen av judar till Palestina kraftigt. Många judar som flydde undan Nazitysklands förföljelser hade ingen annanstans att ta vägen eftersom många länder satte gränser för judarnas invandring. Araberna var missnöjda med den ökade invandringen och visade detta genom en revolt mellan åren 1936 och 1939. Storbritannien slog hårt tillbaka mot revolten, och Amin al-Husseini flydde. Han kom att leda Tysklands antisemitistiska propaganda riktad mot arabvärlden.
Vid den här tiden kom förslaget upp för första gången att Palestina skulle delas i en judisk och en arabisk del. Idén togs upp av en brittisk kommission, men nedröstades av båda judar och araber.
Under andra världskriget 1939-1945, mördades den största delen av Europas judiska befolkning och tankarna kring en judisk stat växte starkare hos sionisterna. Många judar ville att Storbritannien skulle öppna Palestinas gränser för judiska invandrare, men få utryckte det i handlingar. Några som gjorde någonting åt saken var två terrorgrupper från den judiska högern, Irgun och Stern. Irgun sprängde bland annat det brittiska högkvarteret i Jerusalem 1946. Terrorattacken krävde 90 dödsoffer. Storbritannien fick till slut ge upp sitt mandatområde och återlämna det till FN, som det Nationernas Förbund utvecklats till, 1947.
UNSCOP, United Nations Special Committee on Palestine, är en kommitté bildad i maj 1947 för att utreda hur det brittiska mandatet bäst skulle fördelas. Kommittén bestod av 11 nationer, varav en Sverige. Representanterna fick tillåtelse att göra sina undersökningar där de tyckte att de ansåg att de behövdes. Slutsatsen av deras utredning blev att situationen i Palestina försämrades snabbt och en lösning var nödvändig snabbt. De föreslog att landet skulle delas i en judisk och en palestinsk stat, och FN antog förslaget den 29 november 1947.
Den 14 maj 1948, dagen innan Storbritanniens mandat skulle ha upphört, utropades staten Israel av den blivande premiärministern David Ben-Gurion. Dagen efteråt attackerades Israel av styrkor från närliggande arabländer, såsom Egypten, Jordanien, Syrien och Irak. En tid i kaos följde. Israels judar begärde att FN skulle agera, men de lyckades bara förhandla två kortare perioder av vapenvila som de stridande parterna använde för att stärka sina arméer. I september 1949 mördas FN: s medlare, svensken Folke Bernadotte, av judiska terrorister från Stern-ligan. Med hjälp av ett antal avtal blir det vapenstillestånd mellan Israel och arabstaterna år 1949. Trots detta har inte någon fred slutits än mellan Israel och många av länderna. Endast med Egypten och Jordanien har det ingåtts fredsavtal, år 1979 respektive 1994.

Åsikter
Att förklara alla krig och tvister som pågått mellan Israel och arabländerna sedan 1949 skulle ta alldeles för lång tid. Men att en världskonflikt inte är någonting som startar på en dag, det är slutsatsen jag dragit av att läsa mer om Israel och Palestina.
Någonting som är väldigt vanligt bland länder i mellanöstern är låg utbildning. Detta gör till att folk förlitar sig till religion eftersom de oftast inte har någon vetenskaplig förklaring till saker och ting. Eftersom både israelerna och palestinierna har stort omfång av religioner så skulle man kunna tro att denna konflikt handlar om religionsosämja, men enligt mig är så inte fallet. Israelerna är till majoriteten judar och palestinier är främst muslimer, men det finns även kristna och judiska araber. Därför tror jag inte att saken har så mycket med det att göra som med landtvisten. Konfliktens handlingar har inte utgått från de båda parternas religion, då de som sagt är väldigt strikta när det gäller tron. Judar följer de tio budorden och där är det absolut förbjudet att dräpa någon. Motivationen till krig kan alltså inte ha kommit därifrån. Islam och Koranen säger däremot att heliga krig, jihad asghar, kan vara nödvändigt för att få bort orättvisa. Vissa militanta islamistiska organisationer har utlyst jihad mot Israel, men många muslimer ser det bara som en sista utväg när fredliga lösningar misslyckats.
Att acceptera handlingar bara för att de följer ens religion funkar inte. Alla inom en och samma religion kan inte tycka exakt likadant eftersom folk har uppfostrats olika beroende på föräldrar och levnadsvillkor. Exempelvis Irgun och Stern, två israeliska terrorgrupper, har inte hela judiska folkets stöd bakom sig. De tror på samma gud och har samma traditioner, men varje enskild varelse har rätt till att bilda egna uppfattningar. Utåt sätt kan detta bli fel, för det vi ser är de som gör någonting. Ser vi t.ex. en grupp judar gå till attack mot palestinier tar vi för givet att attacken kommer från hela det judiska folkslaget. Därför tycker jag att det är orättvist att döma många för några enstakas åsikt.
Konflikten mellan Palestina och Israel startade alltså inte på en natt vilket kanske är underförstått i min text. Att jag var tvungen att gå så långt tillbaka i tiden för att få reda på ursprunget till en konflikt var inte väntat. Jag visste såklart att andra världskriget var en självklar händelse att ha med, men att grunden till osämjan ligger på drygt 100 år efter Kristus är ofattbart. En lång, utdragen process som har lett till ett av dagens största samhällsproblem fick mig definitivt att börja fundera på om det hade gått annorlunda om problemet hade tagits i åtanke tidigare. Personligen tror jag att det hade kunnat vara en bättre situation i området nu än vad det egentligen är om man hade upptäckt bekymret tidigare. Nu vart det ju inte så utan andra saker spelade in, såsom krig och andra länders tvister. Det är ofta så en konflikt uppstår, problemet är först ganska litet men medan andra saker pågår i världen runt omkring växer sig problemet större och ingen uppmärksammar det förrän de andra sakerna är lösta. Så vem vet, just i denna stund kan en annan konflikt uppstå utan att den kommer i ljuset på grund av att världen riktar sina ögon mot mer aktuella händelser, till exempel Palestina och Israel.
Nu senast blev oskyldiga personer dödade för att det hade varit val. Hur långt ska det gå innan man verkligen tar tag i ett problem? Jag vet att många har försökt, men det känns som om man ger upp innan man ens försökt. Länders bistånd blir mer och mer destruktiva och konflikten växer sig bara större. Egentligen tror jag inte att det kan bli fred i Israel och Palestina inom den närmsta framtiden av den orsaken att problemet haft så lång tid på sig att bli så storartat och därför antagligen kommer att behöva lika lång tid på sig för att livet ska kunna återgå till det normala.

Möjlighet
För att få fram en konflikts lösning måste man först komma fram till varför den startade. I det här fallet var det efter att FN gav judarna sin egen stat, Israel, på bekostnad av Palestina som en meningsskiljaktighet uppdagades. Även innan hade palestinierna varit tveksamma till ökningen av judisk invandring, men såg det inte på lika stort allvar förrän nu.
Det skulle vara enkelt att säga att araberna skulle få sitt land tillbaka och så skulle allt vara frid och fröjd, men nu är det ju inte bara palestinier som krigar. Israelerna skulle ta upp sin rätt till ett eget land och kräva att få tillbaka det. FN har dock alltid sagt att...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Konflikt: Israel - Palestina

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-06-03]   Konflikt: Israel - Palestina
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=6518 [2018-10-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook