Arbetsmarknadens lagar

6 röster
16660 visningar
uppladdat: 2006-05-31
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Arbetsmarknadens lagar

När människor bildar grupper av något slag behövs alltid regler, som visar vad som är acceptabelt och vad som är oacceptabelt. Man finner dessa regler överallt, hemma i familjen, i skolan, i kyrkan, vid utövning av sporter och dessutom på arbetsplatsen.

På arbetsplatsen har det alltid funnits lagar, normer och sedvänjor som styrt förhållandet mellan arbetsgivaren, arbetstagaren och den själva organisationen. Men på 1970-talet hände det mycket inom lagstiftningen och det berodde på att man då allmänt var mycket engagerad i en demokratisering och förändring av villkoren i arbetslivet.
Inom juridiken kallas detta område för arbetsrätt och det är som sagt den delen av lagstiftningen som reglerar förhållanden mellan en arbetsgivare och en arbetstagare.

Arbetsrätten har med åren blivit omfattande och det är mycket att hålla reda på för företagare, fackföreningar och arbetare. Det är endast specialisterna som kan allt om detta, men det hindrar inte oss ”normala” från att ta reda på vad som gäller och var man kan hitta svaren på olika frågor som kretsar runt en. Och speciellt när man står inför ett problem av arbetsrättslig art vill man ju veta vilka rättskällor som gäller.
Rättskällor är lagar & avtal som man tar hänsyn till när man ska lösa en konflikt.

Om en domstol skulle lösa en konflikt inom arbetsrätten skulle den ta hänsyn till följande punkter. (Listade i rangordning)

1. Lagstiftningen och förordningar
2. Enskilda anställningsavtalet
3. kollektivavtal
4. Sedvänja/tradition

Den svenska Arbetsrätten är mäktig och innehåller många lagar och regler som vidsträcker sig hela tiden. Jag ska nu illustrera ett tiotal kända lagar som påverkar företagen och arbetsplatsen. (Nästa sida)



Jämställdhetslagen (1991:433)
Jämställdhetslagen syftar främst till att underlätta kvinnors villkor i arbetslivet. Den handlar likväl också om allas lika rätt till arbete, lika arbetsvillkor och lika utvecklingsmöjligheter. Lagen ställer krav på att arbetsgivaren ska vidta aktiva åtgärder mot alla former av trakasserier och verka för en jämn könsfördelning på arbetsplatsen osv. JämO och jämställdhetsnämnden sysslar med att se till att lagen sköts och efterföljs.


Medbestämmandelagen (MBL) (1976:580)
Medbestämmandelagen är till för att öka den fackliga organisationens inflytande gentemot arbetsgivarens rätt att förhandla med arbetstagaren i samband med förändringar på arbetsplatsen. Denna lag ger alltså facket en allmän förhandlingsrätt i frågor som rör deras medlemmar. Frågor som klassas viktiga i verksamheten är arbetsgivaren skyldig att förhandla om med facket. Lagen tvingar också arbetsgivaren till fortlöpande information till facket. Det gäller om företagets löpande verksamhet, planer och utsikter osv. Detta just för att facket ska kunna förutse händelser av olika slag. Avsikten med lagen för övrigt är att den ska underlätta för alla parterna att själva sluta avtal inom lagens ram.


Semesterlagen (1977:480)
Semesterlagen är till för att ge arbetaren rätt till semesterförmåner. Sådana förmåner är semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. En arbetstagare har rätt till fem veckors semester varje år. Redan under första anställningsåret har man rätt till semester. Semesterlönen är 12 procent av inkomsten under det år som föregår semesteråret. I många kollektivavtal har man kommit överens om en högre semesterlön än lagens. Man kan spara semesterdagar upp till en vecka varje år i fem år. Semesterlön tjänas också in om man är sjuk, har en arbetsskada eller är föräldraledig.


Lagen om Anställningsskydd (LAS) (1982:80)
LAS är i huvudsak en tvingande lag som riktar sig till att skydda dem som har en anställning. Lagen gäller alla arbetstagare förutom de som kan anses ha en företagsledande ställning av VD-karaktär.
Den viktigaste punkten är regeln om saklig grund vid uppsägning. D.v.s. att man vid uppsägning skriftligen måste kunna visa på realistiska skäl för att det ska vara möjligt att säga upp sig. Dessutom måste uppsägningen göras minst en månad före sista anställningsdag, en period som ökar upp till sex månader för äldre arbetskraft och arbetstagare med lång anställningstid. Vid arbetsbrist, till exempel vid en driftsinskränkning ska uppsägningarna göras efter den så kallade turordningsregeln som innebär att den sist anställde först ska gå.

Förtroendemannalagen (FML) (1974:358)
Förtroendemannalagen syftar till att stärka de fackliga representanternas ställning genom att arbetsgivaren får betala för den tid de fackliga representanterna lägger ner på fackligt arbete.
Arbetsgivaren får inte hindra det fackliga arbetet eller diskriminera den facklige företrädaren på något sätt. Denna lag är till stora delar öppen och man kan alltså genom kollektivavtal komma överens om annat.


Arbetstidslagen (1982:673)
Arbetstidslagen anger den tid arbetsgivaren har rätt att ta ut av arbetstagarna. Ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka.
Övertid - högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad. Högst 200 timmars övertid på ett kalenderår.
Det är vanligt att arbetstidslagens regler ändras i kollektivavtal. Det lokala facket kan dessutom komma överens om ökat övertidsuttag.


Föräldraledighetslagen (1995:584)
Föräldraledighetslagen är till för att en arbetstagare som förälder ska ha rätt till att vara ledig från sin anställning till dess att barnet har fyllt ett och ett halvt år. Dessutom ska föräldern ha rätt att förkorta sin arbetstid till 3/4-delar av den normala arbetstiden till dess att barnet fyllt åtta år. Ledigheten ska förläggas till de dagar som arbetstagaren begärt.


Främjandelagen (1974:13)
Främjandelagen är till för att gynna för de grupper som har speciella svårigheter på arbetsmarkanden. Det kan tex vara arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga av något slag.
Lagen innehåller regler om förvarning och informationsskyldighet från arbetsgivarens sida vid driftsinskränkningar.
Vidare kan länsarbetsnämnd eller AMS kräva åtgärder av en arbetsgivare för att ge bättre sysselsättningsmöjligheter åt äldre och handikappade.


Arbetsmiljölagen (AML) (1977:1160)
Arbetsmiljölagen ger de anställda skydd mot farliga arbetsmiljöer. Den ger även de anställda möjligheterna att påverka utformningen av arbetsmiljö och arbetsorganisation. Lagen föreskriver att det ska utses skyddsombud på arbetsplatser med mer än fem anställda och att en skyddskommitté ska finnas på arbetsplatser med minst femtio anställda. Skyddsombuden ska arbeta för en god arbetsmiljö och se till att regler följs. De fackliga skyddsombuden har rätt att stoppa arbetet vid allvarliga arbetsmiljörisker.


Studieledighetslagen (1974:981)
Studieledighetslagen ger en arbetstagare rätt att studera utan att säga upp sin anställning. Kravet är att man varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna. Arbetstagaren bestämmer själv vilken utbildning han eller hon vill genomgå. Under studieledigheten har man inte rätt till lön. När arbetstagaren vill komma tillbaka till sitt arbete har han eller hon rätt till det.



Avslutningsvis
Eftersom Lagar & re...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Arbetsmarknadens lagar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-05-31]   Arbetsmarknadens lagar
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=6467 [2018-08-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook