Massmedia

5 röster
13436 visningar
uppladdat: 2006-05-31
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Massmedia


Innehållsförteckning



Sida 3 Pressen

· Tidningslandet Sverige
· Dagstidningar


Sida 4 Pressen

· Den första dagstidningen,
· Upplagespiralen
· Dagstidningar i USA


Sida 5 Pressen

· Tidningstätheten i Europa
· Europas dagstidningar


Sida 6 Internet

· Ett engelskspråkigt ord
· Hur Internet startade
· Två stora tjänster inom Internet
· Elektronisk e-post


Sida 7 Internet

· Fildelning och upphovsrättsfrågan
· Språk inom Internet
· Kritik mot Internet
· Internet gör världen mindre



Pressen



Att vi i svenskar läser tidningar ofta och mycket har länge varit ett erkänt faktum, men hur fungerar detta med tidningar egentligen? Vilka slags tidningar finns det, när kom den första dagstidningen ut? Vad är en upplagespiral? Detta och mycket mer kommer jag dig nu att ge svaret på om du läser vidare!

Tidningslandet Sverige
Sverige är ett av världens tidningstätaste länder och mer än fem miljoner tidningar köps varje dag i detta land. Men för att lättare få en överblick av alla tidningar som finns i tidningsdjungeln så delas de in i fyra kategorier:
Dagstidningar är tidningar som kommer ut i nya upplagor varje dag, men även nyhetsblad som bara ges ut några gånger i veckan räknas hit.
Populärpressen är tidningar som innehåller nöje. Hit hör till exempel
serietidningar, ungdoms-, dam-, och herrtidningar.
Föreningstidningar är så kallade organisationstidningar, och denna tidning tillverkas av medlemmar inom en förening. "Kommunalarbetaren" och "Land" är två tidningar som tillverkas inom denna genre.
Facktidningsskrifter är tidningar som bara skriver om en ”visst ämne". Exempel på en tidning inom denna genre är "Allt om Mat".

Dagstidningar
Antalet som läser minst en dagstidning varje dag i Sverige är 80 %. Men det vi läser varierar stort eftersom att vi har ett många ämnen att välja mellan. Dagstidningarna brukar kallas Den tredje makten eftersom att de har ofta en roll som kritiker och granskare när det kommer till myndigheters och företagsledares verksamhet.
Vanligt förkommande inom dagstidningar är att det finns en ledarsida som oftast brukar kunna läsas på sida två. Ledarsidan visar vilken politisk åsikt tidning har, och vanligt förekommande är att de riktar in sig på ett visst parti, men det finns också ledarkommentarer som är självständiga och kritiska. I Sverige är de det större antalet av alla dagstidningar borgerliga.

Den första dagstidningen
Aftonbladet kom till år 1830 och var den första dagstidningen som grundades i Sverige. Därefter kom det till fler och fler dagstidningar, och antalet ökade fram till 1919 då det var som störst med 235 stycken. Sedan 1919 har antalet dagstidningar sjunkit och idag finns det 170 stycken. Det startas fortfarande nya dagstidningar men oftast går de under eftersom att ekonomin är den bristande länken. Både tekniken och lönerna som ska betalas till journalisterna är dyra och därför måste många tidningar läggas ner. För att få det hela att gå runt så krävs det att tidningen fångar både många läsare och annonsörer. Det är annonsförsäljningen som svarar för två tredjedelar av hela inkomsten för en morgontidnings inkomster, medan för kvällstidningarna motsvarar den siffran en tredjedel. Men för att sälja många annonser krävs det att man har många läsare inom ett visst geografiskt område.

Upplagespiralen
Upplagespiralen är det som förklarar varför det går bra för vissa tidningar medan det går sämre för andra. Genom att göra ett exempel på två morgontidningar inom samma kommun som Norra Västerbotten och Västerbottens Folkblad kan man förklara upplagespiralen närmare.
Norra Västerbotten är den tidning som är störst och är därför förstatidningen. Gnom att den är störst så får den fler annonser av annonsförsäljare eftersom att annonsörerna vill nå ut med sitt budskap till så många människor som möjligt. Norra Västerbotten ökar då sina inkomster och har råd att förbättra tidningen genom att t ex anställa fler journalister. I sin tur leder detta till ännu fler läsare och ännu fler tidningsannonsörer.
Den andra tidningen, Västerbottens Folkblad, har mindre läsare och därför har den mindre annonsörer. Ju mindre pengar tidningen får in desto mindre pengar kan läggas ner på att göra en så bra tidning som möjligt. Många andratidningar har därför varit tvungna till att lägga ner.
För att förhindra att konkurrensen mellan tidningarna försvinner ger staten ut presstöd som ligger på flera hundra miljoner kronor per år.

Dagstidningar i USA
I USA är det inte det inte lika stort antal människor som läser dagstidningar om man jämför med Västeuropa, och bara fyra av all dagstidningar når en upplaga över en miljon. De mest uppmärksammade dagstidningarna är New York Times och Washington Post, och de har en makt som är väldigt betydande även om de inte är särskilt stora. Innehållet i deras tidningar citeras ofta och det beror mycket på att båda tidningarna har skickliga journalister.
Men det finns också en rak motsats till dessa två tidningar och den tidningen är USA Today. Denna tidning satsar mer på tjocka rubriker, färgbilder och korta artiklar om t ex sex och skvaller för att kunna konkurrera med TV. Men för de amerikaner som är välutbildade ses denna tidnings innehåll som "junk news".

Tidningstätheten i Europa
Om man jämför tidningstätheten med östra och västra Europa finner man en stor skillnad. Tidningstätheten är nämligen större i västra Europa än i östra. Man kan se detta genom ett historiskt perspektiv som tyder på att vår dagspress skapades samtidigt som industrialiseringen, folkbildningen och demokratiseringen. På ställen där industrialismen funnits har det också funnits fler läskunniga och därför har fler dagstidningar kunnat sprida sig inom området. Tryckfriheten i sin tur var någonting demokratin förde med sig. Det var i norra och västra Europa som industrialiseringen bröt fram tidigt medan bondesamhället i sin tur har levt kvar i södra och östra Europa. Demokratin slog därför inte igenom i söder och öster mycket senare.

Europas dagstidningar
Det finns en tydlig trend när det kommer till dagstidningar inom Europa och det är att ägandet av dessa blir allt mer inriktad på några få kedjor eller koncerner. Några exempel är: Springer som finns i Tyskland, Hersant som finns i Frankrike, Murdoch som finns i Storbritannien och Bonnier som finns i Sverige.
Dessutom så blir det en större skillnad mellan sensationstidningar och kvalitetstidningar och skillnaden är som allra störst i Storbritannien. Men även om det finns många sensationstidningar där finns det också dagstidningar som är utav hög kvalitet, men har dock inte lika hög försäljningssiffra som sensationstidningarna.







Internet




Internet är idag en av världens mest använda tjänster. Det har på många sätt förändrat vårt informationssamhälle och med all säkerhet är det vår nya framtid. Men vad är Internet egentligen och hur har det påverkat oss? Bland annat detta och mycket mer står att läsa under följande sidor.

Ett engelskspråkigt ord
Det engelska ordet Internet betyder ungefär ”mellan nät” eller ”mellan nätverk”. Ett datanätverk betyder att det är flera datorer som är sammanlänkade med varandra på olika sätt, och just dessa nätverk finns det flera av i runt om i världen, och Internet är begreppet för nästan alla dessa nätverk. Internet brukar användas för att enkelt och snabbt kunna kommunicera med andra med hjälp av ljud, bild och text. Några områden som används flitigt inom Internet är World Wide Web, e-post och fildelning.

Hur Internet startade
Kring 1960-talet Internet skapades föregångaren till Internet. Det hela började som ett militärt forskningsprojekt i USA och hette då Arplanet. Man ville konstruera ett datorbaserat kommunikationssystem för styrning av kärnvapenrobotar, och nätverken skulle inte ha något centrum utan skulle styra sig helt själva. Detta var för att systemet inte skulle kunna förstöras av fienden. Om något nätverk slogs ut skulle det istället kunna leta sig fram via andra vägar. Under 70- och 80-talet började universitet och högskolor ansluta sig och Internet började sprida sig. Men spridningen kom inte igång rejält förrän privatpersoner kunde använda sig av detta system, och idag har Internet hundratals miljoner användare.


Två stora tjänster inom Internet
Elektronisk e-post och World Wide Web är två av flera tjänster som fått störst spridning. World Wide Web är ett nät som knyter samman många mindre delnät och miljontals datorer runt om i världen. För att lättare kunna förstå vad WWW är så brukar man likna det som ett stort bibliotek som man kan söka information hos när man vill, varifrån man vill och nästan från vilken dator som helst. Informationen på dessa sidor finns lagrade i webbsidor som då består av text, bild, ljud och ibland rörliga bilder. Genom att skriva in en adress kommer man till den webbsida man vill, och dessutom finns det hyperlänkar som kan klickas upp på webbsidor.
World Wide Web används genom en webbläsare som klientpgrogram och har utvecklats till att bli den mest använda idag. På 90-talet var Netscape populärt, men när Microsoft utvecklade sin webbläsare Internet Explorer till att bli en grundkomponent i sitt operativsystem Microsoft Windows blev den snabbt den största webbläsaren. Nu på 2000-talet har bland annat Firefox och Opera blivit populära.

Elektronisk e-post
Elektronisk e-post är motsvarigheten till post eller fax. Man kommunicerar mellan mellan två olika datorer men sändaren kan skicka information till andra datorer om den vill. Ett e-post meddelande kan innehålla allt från enkel text, datafiler större texter, bilder och ljud. Det finns också andra tvåvägskommunikationer som snabbmeddelanden och chatt. För att kunna använda sig av snabbmeddelanden måste man ha program som till exempel ICQ, MSN Messenger och Yahoo Messenger för att nämna några. I dessa program har man en kontaktlista för att kunna se vilka som är online, det vill säga använder programmet samtidigt som du. Detta gör då att man kan skriva direkt med varandra. Om man vill kan man även använda webkamera och mikrofon när man samtalat med varandra. Detta var något som ICQ började med 1996. Idag är snabbmeddelanden ett väldigt populärt kommunikationssätt bland ungdomar, och för många är det lika vanligt att prata med sina kompisar över MSN som i telefon.

Fildelning och upphovsrättsfrågan
Fildelning har gjort att det är möjligt att sprida media genom att skicka ljud, filmer, bilder, spel och annat till sina vänner genom stora fildelningsnätverk. Men många upphovsrättsaktivister menar att det går alldeles för enkelt för att till exempel få den kopia av det musikalbum man vill lyssna på och menar att detta kommer att leda till slutet för upphovsrätten. Det började med att filmbolagshåll kom med anklagelser om brott mot upphovsrätten och sedan har musikbranschen och speltillverkare följt efter. År 2001 startades Antipiratbyrån för att göra det olagligt att dela filer. Piratbyrån har sedan fått med sig myndigheter på sin sida och har sedan starten dömt ett par fildelare för upphovsrättsbrott. Kritiker tycker i sin tur att man bryter mot Personuppgiftslagen när de gör undersökningar och lagrar IP-adresser i databaser, och som svar på detta skapades Piratbyrån. Piratbyrån stöder fildelarna och vill skapa en debatt bland annat om upphovsrätten. Men för att få bukt med nedladdningen av exempel musik har vissa artister och skivbolag börjat med att ordna webbplatser där man får betala för att ladda ner deras musik. Det är genom Digital Rights Management användaren begränsas att sprida filen vidare.

Språk inom Internet
Det mest använda språket inom Internet är engelska och man tror att det har att göra med Intern...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Massmedia

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-05-31]   Massmedia
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=6454 [2018-06-24]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook