Kloning

11645 visningar
uppladdat: 2006-05-22
sf as

sf as 33 år

Från
Östersund
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Abstrakt/påstående
I framtiden, kommer det kanske vara en vardaglig sak att människor multipliceras på konstgjord väg, isåfall skulle det inte vara ovanligt att det existerar fem olika personer som ser identiska ut.


Syfte/Frågeställning
Det pågår stora debatter angående kloning idag om det ska vara lagligt eller olagligt, därför är det viktigt att skaffa sig lite grund i ämnet, så man har både försåelse och kunskaper angående det. Syftet är att lära oss om kloning, och kunna dra egna slutsatser och sen komma med egna åsikter så man kan argumentera. För att vi enklare skulle följa syftet har vi delat upp det i en frågeställning.
• Vad är kloning?
• Hur går kloning till?
• Finns det olika sätt att klona?
• Varför klonar man?
• Fördelar & nackdelar med kloning?


Metod
Vi har jobbat på skoltid och hemma, vi gjorde en frågeställning som vi sedan utgick ifrån. Vi delade upp arbetet mellan oss och hjälpte varandra. Vi lånade kanske 10 böcker på biblioteket om genetik och kloning. Alla kom inte till användning men man fick mer inblick i ämnet. Det var riktigt svårt att få tag i material som är på vardaglig nivå. De mesta material är från vetenskapsmän och texterna är på hög nivå med massa facktermer. Men några av de böcker vi lånade på biblioteket kom till riktigt bra användning. Det är ett väldigt omdiskuterat ämne, så fakta finns.

Resultat
För runt 10 000 år sedan hände det. Några jägare ifrån söder upptäckte konsten med jordbruket. Efter den dagen kunde städer byggas, samhällen etableras och människan kunde till slut slå sig ner. Enligt vissa hände det ännu en gång för 2000 år sedan. Då Guds son föddes och frälste oss. Alla instämmer nog att det hände igen för runt 200 år sedan. Då det moderna samhället startade i och med ångmaskinen. Många anser även att det hände ännu en gång för 60 år sedan. Förintelsen kanske hade kunnat undvikas, men vi har förhoppningsvis lärt oss tillräckligt av våra misstag för att det inte ska hända igen. Dessutom var ju förintelselägrena startskottet för de flesta av de mänskliga rättigheterna. Och så hände det igen för nästan 10 år sedan. Vad är det då som allt detta står för? Vad är likheterna med alla dessa olika händelser? Det är en hel del skillnad på jordbruk och Auschwitz. Men ingen kan förneka att dessa händelser förändrat människan, eller hur vi ser på människan, för alltid. Många känner nog till de flesta av dessa händelser, om inte alla. Men vad hände egentligen för nästan tio år sedan? Vad skulle kunna vara stort nog att nämnas i samma andetag som Guds son och det industriella samhällets födelse? Svaret är ett litet får.

Man har länge hållit på med olika sorts kloningar. Redan för många många år sen började man med begreppet lika ger lika. Det var den första verkligt genetiska idén. Och då började den praktiska genetiken, eller “aveln” man började kontrollera djurens parning, man valde ut de “bästa” och gjorde sig av med de “ sämsta”. Idag är en annan sorts kloning aktuell. Nämligen äggcellskloning. Då man tar arvsmassa från en individ som läggs in i en annan individs ägg, som sedan läggs in i en annan individ där det får utvecklas. Desto enklare en art är uppbyggd desto enklare är det att klona det. Idag har man lyckats att klona djur med få celler utan större problem (som bakterier), och man ger sig istället in i uppdraget om att klona mer avancerade arter (som har många fler celler). Det första lyckandes av kloning av ett fler celligt djur var fåret Dolly. Men hon föddes perfekt utan missbildningar efter hela 277 försök. Men det är inte bara djur som går att klona, utan även mat och växter. Det finns inte bara kloner som är framställda i laboratorium, utan det finns även naturliga kloner, enäggstvillingar är exempel på naturliga kloner.

DNA
I mitten av cellerna, i cellkärnan, finns det nystan av hoprullade trådar. Nystarna kalladas kromosomer och trådarna är ett ämne som kallades deoxiribonukleinsyra, eller DNA. Celler består också av proteiner, fett och socker. Det man funderade på var om det var proteinerna eller DNA som var arvsmassan. Arvsmassan skulle klara av två ytterst viktiga saker;
• att kunna kopiera sig själv vid celldelning, så att arvsmassan skulle finnas i alla celler.
• att innehålla information om hur cellerna ska byggas upp.
1953 hittade James Watson och Francis Crick lösningen på hur DNA-molekylen måste vara uppbyggd. De fick 1962 års nobelpris i medicin och fysiologi för sin upptäckt, tillsammans med engelsmannen Wilkins, som experimentellt bekräftade deras teorier.

DNA kan inte utföra något egentligt arbete i cellen, utan innehåller bara information. Den viktigaste uppgiften för DNA tråden är att tala om hur olika proteiner ska sättas samman. Proteinerna är det viktigaste byggmaterialet i cellerna, men de är också byggarbetare (enzymer) och budbärare (hormoner). Proteiner består av aminosyror, det finns tjugo olika aminosyror.

Ibland händer det att det blir fel i DNA tråden. Det kan vara så att några bokstäver råkar byta plats eller att en bokstav försvinner eller kommer till. Det kallas mutationer. Alla av oss har några sådana små fel, men de flesta av oss kommer inte att märka av dem. Vissa av de här mutationerna är ofarliga, medan andra kan orsaka svåra problem. Somliga kan rentutav vara till nytta.
Det beror mycket på mutationer att vi har ett sådant rikt och varierande djurliv är på jorden. Det är också en förutsättning för att nya egenskaper ska kunna utvecklas hos olika arter.
De flesta människor har 46 kromosomer i sina celler. Man har 23 stycken kromosomer från mamman och 23 stycken från pappan. Vissa kan ha råkat få en kromosom mer eller mindre, människor med Downs syndrom har till exempel en extra kromosom i sina celler.
Kromosomerna finns i par. När äggceller och sädesceller blidas så ska en kromosom i varje par gå över till varsin cell, eftersom man ska halvera antalet. Ett tag ligger de tätt omslingrade och sen kan de byta delar med varandra. På så vis blir varje barn en helt ny blandning.

Det finns många olika sätt och saker att klona, djur i den så kallande Dolly-kloningen, man kan avla fram olika raser på djur (förutsättning är att man har många år på sig) och man kan klona frukt, man kan även klona embryon.

• Dolly kloning, Den moderna formen av kloning innebär att man tar all DNA från endast en förälder. Materialet tas från kroppsceller, oftast hudceller, vilka som bekant finns i nästan obegränsad mängd i en organism. Varje cell har sin egen identiska uppsättning DNA. Detta DNA placeras sedan in i en äggcell, där det ursprungliga innehållet redan har avlägsnats. Äggcell och DNA förs i sammansmältning med en elchock, alternativt med tillhjälp av kemikalier. Därefter placeras eventuellt äggcellen in i livmodern på en bärarorganism. Målet är att sedan få cellen att dela sig och utvecklas till en komplett organism.

• Fruktsorter som till exempel svenska äpplen är kloner. Dom förökas genom att man skär ett hål i ett värdträd och sen planterar man in en gren från ett annat träd och knyter fast det där i så att det tar rot. Detta är också en form av kloning. Det kallas ympning. Alla de fruktbärande grenarna och även frukten tillhör samma klonfamilj. Könlös förökning genom rotskott är också vanlig bland växter t.ex. jordgubbar och smultron.

• Naturliga kloner, som enäggstvillingar uppstår när äggcellen delar sig och de två dotter-cellerna lossnar från varandra av en eller annan anledning, och sedan utvecklas till två foster. Detta är en naturlig form av kloning.
• En annan form av kloning är när man klonar embryon. Det är ett sätt att göra ”konstgjorda enäggstvillingar” . Kloningen innebär att nämligen att man åstadkommer flera genetiskt identiska individer. Den här formen av kloning skiljer sig dock från den kloning som förknippas med fåret Dolly. Under 1980-90 talen var en stor andel av de kalvar som föddes i Frankrike ”konstgjorda” enäggstvillingar, eller enäggsfyrlingar. Man ville ha äggen från lämpliga avelskor att räcka till fler kalvar. Mycket tidigt under embryoutvecklingen, då det befruktade ägget bara delat sig några gånger och cellerna inte har börjar specialisera sig, (Och alla cellerna har kvar samma förmåga att utvecklas till ett helt djur). Så särar man på cellerna och lägger in dem i en varsin surrogatmamma. De kalvar som sedan föds har identiska arvsanlag, precis som två enäggstvillingar.

Verkliga hot och möjligheter
De flesta hot och möjligheter som tas upp i kloningsdebatten har oftast en mycket liten grund i verkligheten. Det finns dock verkliga hot relaterade till kloning, liksom verkliga möjligheter:
Hot av kloning
Telomer-avkortning
En teori om åldrandet säger att det till stor del beror på att telomererna, ändarna av kromosomerna klipps av mer och mer för varje celldelning, tills cellen börjar förlora viktig genetisk information och bryter samman. Hos gamla individer är många celler nära denna gräns, och åldrande och död inträffar.
Om den här teorin stämmer (vilket är mycket omdiskuterat, forskaropinionen lutar mot att den inte gör det), så kommer Dolly och andra kloner att åldras tidigare, eftersom de har "gamla telomerer" redan från födseln. Detta kommer dock att kunna observeras rätt snart i de djurförsök som gjorts, så det lär knappast vara en risk att människor klonas innan man säkert vet svaret.
Genetiska skador
Ett problem med all bioteknologi är att hanteringen av celler kan skada dem; det finns en risk för genetiska skador vid kloningen. Mängden missfall i kloningsförsöken tyder på detta, och kan den inte minskas med förbättrade metoder är det osannolikt att man vill använda den på människor, och kostnaderna för alla misslyckade kloner kommer att hålla priset högt även för kloning av djur.

Möjligheter med kloning
Biomaterial
Den viktigaste användningen av kloning är inte att skapa nya organismer, utan att skapa fler celler av en viss sort. Det som skulle kunna ge stora möjligheter med kloning är att använda det inom medicinskt syfte. En tillämpning är till exempel att odla fram nervceller för behandling av Parkinson-patienter; på detta sätt behöver man inte använda nervceller från foster, man kan klona en av patientens egna celler och sedan inplantera klonerna.
En mer radikal möjlighet är att odla fram hela vävnader. Man vill minska bristen på transplanterbara organ och att ersätta artificiella proteser. Genom att klona celler kan detta kanske bli möjligt.
En ännu mera spekulativ möjlighet är att om vävnadsodling lyckas så kan man odla kött artificiellt, utan att behöva föda upp hela djur. Detta skulle kunna bli ekonomiskt och miljömässigt lönsamt (varför föda upp en hel ko när man kan föda upp en biff?) och är rent etiskt positivt, eftersom man inte behöver slakta några djur för att få kött.
Husdjursavel
Det är inte en slump att Dolly var ett får: jordbruksindustrin är mycket intresserad av kloning. När man framställer transgena djur är det ofta vanligt att man bara lyckas få fram en eller två individer med den nya genen (i genforskning använder man sig vanligen av bakterier, där det är lätt att få fram tusentals lyckade individer genom att påverka miljarder bakterier, men av naturliga skäl och ren ekonomi kan man inte göra detta med husdjur). Genom kloning kan man sedan få fram fler individer med genen, som kan användas till att bygga upp en stam.
Användningarna av transgena djur är många, men i allmänhet kan man dela in dem i tre grupper: förändringar som gör djuret mer lämpligt, till exempel tätare ull eller bättre hälsa, förändringar som gör att djuret producerar användbara ämnen, till exempel kor som producerar mänskligt tillväxthormon i mjölken, och förändringar i immunsystemet som gör att organ från djuret kan användas vid s.k. xenotransplantationer, där djur-organ används istället för mänskliga organ (på grund av den nuvarande organbristen).
Alla dessa användningar är omdebatterade, men om man accepterar husdjursavel i sig, är steget inte långt till att acceptera många av dem. Trots allt, vi har under flera tusen år avlat fram bättre sorters växter och djur. Xenotransplantation är egentligen nästan samma sak som att äta djurets kött, man kringgår helt enkelt matsmältningen och använder det direkt.
Barnlöshet
Kloning erbjuder viss hjälp till barnlösa; i princip finns det nu inga hinder för att någon ska kunna få barn (eventuellt via surrogatmoder); rent praktiskt kan andra metoder vara mycket bättre.
En intressant iakttagelse för alla feminister är att numera är mannen i princip onödig; genom kloning skulle en population kvinnor kunna föröka sig. Som exempel den amerikanska whiptail-ödlan, där alla individer är honor.
Slutdiskussion
Kloning och kloningsdebatten kan dra fram mycket i dagen som annars skulle varit nedtystat: hat mot främmande, intolerans mot personer med andra åsikter och sätt att leva, gamla vidskepelser och populistisk luddism. Problemet är inte själva kloningen utan att många blir skrämda av den. Med tiden är det mycket troligt att folk vänjer sig vid tanken och börjar fundera seriöst om kloningens fördelar och nackdelar, men i början kan känslorna rasa och debatten bli lika infekterad som t.ex. abort-frågan.
Kloning har alltid funnits i vårat samhälle, under många tusen år har vi avlat fram olika raser på djur. Och nu har vi kommit så långt att vi kan klona mat och djur med få celler, steget vi är inne på nu är att försöka lyckas klona djur med fler celler, steget därefter är att klona våran egna ras – människan.
Då är den stora frågan, är det rätt att klona en mänsklig individ.
Det finns nackdelar till varför man inte ska klona samt fördelar till varför kloning ska vara lagligt.


Det finns möjligheter med klonig som skulle kunna göra underverk i vårat samhälle, i brist på transplantations organ samt en stor möjlighet att kunna hjälpa dem som inte kan få egna barn. Kloning erbjuder en viss hjälp till barnlösa. Dom som inte kan få barn kan skulle kunna få det då genom en surrogat mamma. I princip finns det inga hinder för det. Så skulle kloning vara till stor nytta och ge stora möjligheter.

Tänk dig den brist på transplantations organ det råder i världen. Det skulle kunna ge stora möjligheter om kloning var i ett stadium där det skulle funka, samt en stor hjälpreda inom medicin över huvud taget, man skulle kunna bota många som är drabbade av exempel parkinssons, och andra sjukdomar där man skulle kunna ersätta organ. Som dåligt hjärta eller njurar. Det här skulle kunna funka riktigt bra, om någon av våra släktingar har ett dåligt hjärta och kan dö på grund av detta. Så skulle man kunna använda denna teknik för att återskapa ett nytt hjärta. Det går ju visserligen idag, men det finns risker för att kroppen stöter bort de nya organet, men om man odlar ett nytt organ av individens egna celler, då finns ingen risk för att organet stöts ut. Det är det här som är den riktigt goda anledingen till kloning. Men samtidigt, om alla fick nya organ hur som helst, hur skulle då våran värld; som redan är riktigt överbefolkad på vissa ställen, bli om allt fler höll sig vid liv längre.

Det som skulle kunna göra en god del innom kloning som även skulle vara etiskt positivt är om man skulle kunna odla kött utan att behöva föda upp dur som ska behandlas dåligt för att sen dödas, det skulle kunna hjälpa många som vägrar äta kött på grund av hur djuret behandlats att kunna äta kött och få i sig protein via kött. Detta tycker vi är en smart ide. För då behöver man ju inte döda en kossa bara för att få kött att äta. Men det skulle bli svårare för alla djuruppfödare, om man odlade fram kött, som blev ätbart och inte innehåller massa skumma kamikalier speciellt om det köttet visa sig bli mycket billigare än “riktigt” kött. Så skulle många bli arbetslösa, men samtidigt skulle det uppkomma många nya arbetstillfällen inom vetenskapen och kloning. Men hur många skulle kuna omutbilda sig från kouppfödare till vetenskapsman. Den riktiga frågan är om man som individ skulle tycka att det var okej att äta kött som producerats på konstgjord väg.

Det som är riktigt dåligt med kloning är att klonerna kommer att åldras tidigare, eftersom att de har ”gamla telomerer” redan från födseln. Telomerer är ändarna av kromosomerna. Och dom klipps av mer och mer för varje celldelning. cellen förlorar viktig genetisk information och bryter till slut samman. Hos gamla individer så är deras celler nära denna gräns, och då inträffar åldrade och även död. Därför riskerar kloner som Dolly att åldras tidigare samt få genetiska skador, som exempel hjärtfel och så vidare. Det skulle förstöra hela principen med att klon...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kloning

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Sumaiya Syeda 2007-12-04

    Kan du INGENTING annat än att

Liknande arbeten

Källhänvisning

sf as [2006-05-22]   Kloning
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=6319 [2017-09-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in