Människokroppen

2 röster
27863 visningar
uppladdat: 2001-05-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Skelettet gör att vi kan stå upp

Människan består av 206 ben. Dom är olika stora och har olika uppgifter att göra t.ex. att skydda känsliga organ, kraniet skyddar hjärnan och bröstkorgen skyddar hjärtat och lungorna. Skelettet är en fördel till att vi kan stå upp.


I benmärgen bildas blodet

Det finns 2 olika sorters benmärg en gul och en röd.
Den gula består mest av fett och den röda består av
celler som delar sig till nya blodkroppar.
Varje sekund bildas 3 miljoner nya blodkroppar.


Ben är hårt

Ben är väldigt hårt men inte tillräckligt hårt för att vara
hårdare än emaljen och tänderna. Ben är hårt men kan ändå
gå av det är då man bryter det och då måste man till
läkaren och han/hon lägger det rätt igen.


Ryggraden bär upp huvudet och överkroppen

En kotpelare består av kotor som ligger ovanpå varandra,
mellan kotorna finns det broskskivor. Brosk är mjukt alltså inte lika hårt som ben, tack vare broskskivorna kan vi böja oss framåt, bakåt och åt sidorna. Det finns ett hål i varje kota. Hålen bildar ett rör, i det röret ligger ryggmärgen.
Det går nervtrådar ut till musklerna i benen och armarna, nervtrådarna går ifrån ryggmärgen.


Leder I leder möts två ben


Ben är ju hårda och stela, men vi kan ändå röra oss. Det är lederna det beror på. Två ben möts vid en led. Det finns brosk på varje ände av benet. Runt varje led finns en ledkapsel. I ledkapseln finns ledhålan och i ledhålan sitter ledbanden. Ledbanden är en stark vävnad och den håller ihop lederna. Ledvätskan finns i ledhålan, ledvätskan smörjer in brosket så det ska kunna röra sig mot varandra.


Olika slags leder

Gångjärnsleder finns i fingrar och tår. Gångjärnslederna kan röra sig fram och tillbaka i riktning. Underarmen möter handen, där finns en led som går i 2 riktningar. Det finns en liknande led som sitter vid tummen. Kulleden sitter där armen går ihop med axeln. Kulleden är en kula som finns i en skål. Den leden kan snurra runt i olika riktningar. Det finns en annan kulled som kallas höftled.


Knäleden är störst

Knäleden är en slags gängjärnsled. Den är störst av kroppens alla leder. Det finns broskskivor mellan benändarna som möts i knäet, som kallas menisker. Det finns ledband inuti och utanpå knäleden, Den blir stabil. För att knäleden ska fungera så är meniskerna och ledbanden viktiga. Ifall en knäskada inträffar är det oftast ett ledband eller en menisk som är skadad.


Hur många leder har ett finger

Det finns många ben och leder i handen. Ett finger har tre leder, men tummen har bara två stycken. Det finns åtta små ben i handleden. Vi kan röra handen i olika riktningar det är tack vare lederna. Tummen är inte lika dan som dom andra fingrarna alltså annorlunda. Tummen kan röra sig in över dom andra fingrarna. Vi kan gripa tag i t.ex. en penna när tummen och ett annat finger sätts mot varandra.

När kroppen används så är musklerna igång. Musklerna kan bli korta ifall dom drar ihop sig och bli långa när dom sträcks ut. Det är då vi rör oss.


Två slags muskler

Vi har två sorters muskler dom heter tvärstrimmiga och glatta muskler. Tvärstrimmiga muskler är ihop satta med senor. Tvärstrimmiga muskler kallas också för skelettmuskler. Människan har mer än 600 skelettmuskler!
Med viljan kan vi styra de tvärstrimmiga musklerna. Dom går igång när vi t.ex. äter, skriver eller springer. När vi vill skriva så tar vi upp pennan och drar den över pappret. Det finns en ända tvärstrimmig muskel och det är hjärtat den kan vi inte styra med våran egen vilja. Varje sekund dygnet runt pumpas blodet ut i kroppen. Hjärtat kan aldrig sluta arbeta, i så fall dör vi. Vi kan inte styra dom glatta musklerna med vår egen vilja dom styr sig själva. I magsäcken och tarmarna finns dom glatta musklerna. Dom drar ihop sig automatiskt när vi äter och sväljer.


Att böja armen

När man sträcker ut sin arm så är muskelns baksida ihopdragen. När du vill att armen ska röra sig, då blir muskelns översida drar ihop sig. En sena från bicepsmuskeln sitter fast i ett ben i underarmen vid armbågen. När muskeln blir kortare så drar senan biceps med sig underarmen, och då blir triceps muskeln längre.


Träning gör musklerna större

Man måste träna för att håla musklerna starka och fasta. Om man inte tränar så orkar inte musklerna med. När man tränar så blir man större och starkare. Idrottsmän måste träna för att klara sina tävlingar. Det är bra för människor att träna på fritiden.


Huden har tre lager

Människor har tre lager med hud som kallas överhuden, läderhuden och underhuden. Den del av huden vi ser mest heter överhuden. På fotsulorna och handflatorna är den tjockast. Den är tunnast på ögonlocket och i armhålan, Dom är lika tunna som sidor i en bok. Det finns inget blod i överhuden. När du blöder så går det ner i läderhuden. Överhuden är tunnare än läderhuden. Det mesta i underhuden är fett.


Hår på kroppen

Man kan se små fjun när man håller up handens översida mot ljuset. Det finns små gropar i huden där små hårstrån finns. Dom små groparna kallas för hårsäckar och längst ner i varje hårsäck finns en hårlök, där odlas hårstrån. Dom människorna som levde för mer än 1 miljon år sedan, hade mycket mer hår på kroppen än vad vi har. Dom hade inga kläder att ha på sig eller ett varmt hus att bo i.
Dom behövde håret för att skydda sig mot kyla.


Fräknar och födelsemärken

Nästan alla människor har födelse märken. Det beror på att mycket pigment har samlats på huden. Födelsemärken bli oftast mörkare när du solar dig. Det finns en annan förändring i pigmentet som heter fräknar. Dom med rött hår har oftast fräknar, Men människor med andra hårfärger kan också ha fräknar. När man solar kan man få fler fräknar.


Hår innerhåller pigment

Ifall du har ljusblont, mörkblont eller svart hår så innehåller det samma sorts pigment, men det är olika mängder.
Desto mörkare håret är, ju mer pigment finns det.
En speciell typ av pigment finns i rött hår. På gamla människor minskar mängden pigment då blir håret grått.
Det finns inget pigment i vitt hår.


Nageln skyddar fingerspetsen

Naglarna dom hör också till huden även om de är hårda.
Fingerspetsen skyddas av nageln men inte bara det vi kan också hålla saker med naglarna.


Blodet når kroppens alla delar

Syre och näringsämnen kommer från blodet, kroppens alla celler behöver det. Blodet måste nå ut i hela kroppen, det är därför hjärtat och blodkärlen finns. Det är hjärtat som pumpar ut blodet. Hjärtat och blodkärlen bildar blodomloppet och blodkärlen är ett rörsystem som når hela kroppen.


Hjärtat pumpar blod

Hjärtat är lika stort som din egen knytnäve.
Hjärtat ligger mellan lungorna. Hjärtat har 2 halvor och i dom här halvorna finns det 2 rum, en kammare och ett förmak. Hjärtat är ju en muskel som kan dra ihop sig och slappna av, det är då hjärtat slår. När hjärtat är avslappnat rinner det in blod i kamrarna och förmakarna och när hjärtat drar ihop sig rinner blodet ut i kroppen. Det går blod från högerkammare till lungorna. I lungorna tar blodet upp syre och lämnar ifrån sig koldioxid. Det rinner sedan ner i vänster förmak och ner i vänster kammare. Från vänster kammare pumpas blodet ut i blodkärlen, blodkärlen grenar sig i hela kroppen. Det finns klaffar som stängs igen ifall blodet skulle rinna åt fel håll när hjärtat pumpar ut blod.


Tre slags artärer

Syrerikt blod pumpas ut till blodkärl som kallas artärer.
Aorta är den största artären den är 2-3 cm tjock och den går ner i en båge från hjärtat till buken.
Det går mindre artärer från aorta som bara blir mindre och mindre. Kapillärer är dom tunnaste artärerna och den allra minsta sortens blodkärl är bara 1/100 mm tjocka och bara
1 mm långa.

Under en människas liv slår hjärtat 2-3 miljarder slag.
Ett spädbarns hjärta slår 2-3 gr per min, en 10- årings hjärta slår 90 gr per min och en vuxens hjärta slår 70 gr per min alltså slår ditt hjärta 100 000 gr per dygn.


Hur många tänder har du?

Sammanlagt har en 3-åring 20 tänder, det är mjölktänderna.
Mjölktänderna börjar lossna i 5-6-årsåldern, då får barnet nya tänder som finns kvar hela livet. Åtta tänder växer fram där bak i munnen där inga mjölktänder fanns innan. Dom flesta har fått sammanlagt 28 tänder i 12-13-årsåldern.
I 20-årsåldern brukar det växa ut fyra tänder till,
visdomständerna, men det är inte alla som får dom.


Hur är tänderna byggda?

Den tanden består av är krona och rot. Vi kan se kronan. Emaljen är det yttersta lagret på kronan.
Emaljen kroppen hårdaste ämne det är till och med hårdare än skelettets ben. Det är roten som gör att tanden
sitter fast. Pulpan är det hål som finns inuti tandens krona.
I denna håla finns det också blodkärl och nerver.


Tänderna kan bli sjuka

Även om emaljen är hård kan den bli skadad av bakterier, dom finns alltid i munnen. Om bakterier sitter kvar på tänderna så bildas det så småningom ett lager av plack.
Om bakterierna får socker så trivs dom väldigt bra.
Då fräter emaljen bort av de syror som tillverkas, det är då det blir ett hål.


Saliv förstör syran

Dom gångerna vi äter så tillverkas syran, men i saliven finns det ett ämne som kan förstöra syran, syran är alltså borta efter en halvtimma.
Det behövs tid för att hinna laga emaljen, så gå inte runt och småät. Det är bra om du äter frukost, lunch, middag och ett mål på förmiddagen och ett på eftermiddagen.


Tandborsten tar bort bakterier

Det är bara tandborsten som kan ta bort bakterier som har fastnat på tanden. Tandläkarna tycker att vi ska borsta tänderna 2 gr om dagen. Om du använder en tandkräm med fluor så gör den emaljen starkare och risken för hål blir mindre.


Tänder kan lossna

Man kan få en tandsjukdom som heter tandlossning, man kan få den av bakterier i munnen. Det börjar med att man får en
inflammation i tandköttet det svullnar upp, blir rött och blöder. Tanden kan ramla av helt om du låter inflammationen
sitta kvar.


När blir man hungrig och mätt?

Hjärnan styr hungerkänslorna. Hjärnan den håller reda på hur mycket energi vi får med maten och hur mycket vi gör av med. När vi blir hungriga så är det hjärnan som har upptäckt det.


I maten finns näringsämnen

Det finns näringsämnen i olika sorters mat t.ex. smör, margarin och matolja innehåller mycket fett.
Det finns gott om kolhydrater i bröd, potatis, ris, spagetti, grönsaker och frukt.
Det finns proteiner eller äggviteämnen i ägg, kött och fisk.
För att kroppen ska fungera behöver vi dom här ämnena.
Vi behöver också vitaminer, dom finns i maten.


Matens långa resa

Maten åker genom svalget, matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen.
Maten blir sedan till olika näringsämnen.


Vad händer i munnen?

Resan börjar i munnen. När du tuggar maten blandas det med saliv. Tungan hjälper till att pressa ner maten mot svalget.


Genom svalget och matstrupen

Det finns ett lock (struplocket) som stängs igen när vi sväljer, det har vi för att vi inte ska få mat i luftstrupen.
Matstrupen är ca 25 cm lång.
Från det du svalt tar det 5 s för maten att komma till magsäcken.


Till magsäcken

Magsäcken ser nästan ut som en ballo...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Människokroppen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-05-11]   Människokroppen
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=606 [2018-08-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook