Svenska 2 - ”Känslan eller förnuftet?” En essäuppgift om litteraturhistoria

96 visningar
uppladdat: 2018-09-13
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

”Känslan eller förnuftet?”

 

Kom känslan att stå mot förnuftet i den modernare litteraturen (1700-talet till 1900-talet)? Hur kom känslan och kärleken till skillnad mot förnuftet och realismen till uttryck för vårt liv, vår familjebildning och vår litteratur? Hur präglade allegorierna upplysningen?

 

Man kan se samhället göra avtryck i konst och i litteraturen. Efter andra världskriget kan man se i vuxenlitteraturen att man skildrar ett avstånd mot det moderna samhället och istället gör nostalgiska resor tillbaka i tiden. Exempel på detta är Vilhelm mobergs bokserie utvandrarna. I dagens litteratur är ett populärt tema “Storebror ser allt” där vi har exempelvis The hunger games eller en klassiker, The matrix. I dessa böcker och filmer skildras en utopisk framtid där allt kontrolleras av makthavarna. I samtliga historier finns en stark korruption där makthavarna manipulerar folket att tro att de är goda. Det avslutas alltid i trots och ett sista krig. Så om dagens samhällsklimat speglas i litteraturen vad har vi då för framtid?

Respektive epok skildrar de samhällsförändringar och idéer som formar litteraturen och författarnas sätt att skriva.

 

Upplysningen sträcker sig över stora delar i Europa under 1700-talet men har sin grund i 1600-talets utveckling inom naturvetenskapens metoder men speciellt matematiken som användes för att utforska världen. Epoken formas av ett personligt kunnande, man ville bevisa att den enskilda individen kunde klara sig på egen hand utan någon som styrde och ställde över individens tillgångar och rättigheter. Ur kunskapen föddes förnuftet, dessa tankar utvecklades då medelklassen ville frigöra sig från överklassen under 1700-talet. Detta frö såddes ur dåtidens media när man ofta skrev kunskapen om samhället och naturlagarna. Kritiken växte mot samhällets uppbyggnad men riktades främst mot kyrkan. Efter ett tag förstod även medelklassen hur ojämnt fördelat samhällets resurser var vilket utlöste den franska revolutionen 1789.

 

Då hela revolutionen gick ut på att individen skulle få frihet och trotsa högre makter så speglas detta i litteraturen. Ett exempel är Daniel Defoes roman “Robinson Crusoe” som handlar om en man som spolas upp på en öde ö och överlever genom sin kunskap och sitt förnuft. Hans förnuft skapades som alla andras genom iakttagelse, experimentering och egna slutsatser.

 

Under 1700-talet skrevs litteraturen väldigt verklighetstroget vilket då gör att läsarna ofta känner igen sig både i karaktärerna och i miljön där handlingen utspelas. Att kritisera och driva med kyrkan eller överklassen var mycket populärt under upplysningen. Ett exempel på detta är Jonathan Swifts roman “Gullivers resor” som är en satir som skrevs för att kritisera det engelska maktmissbruket. Gulliver ska resa iväg till ostindien men hamnar istället i olika sagoländer. Ett land är Lillput där invånarna hela tiden försöker överträffa varandra endast för att imponera på kejsaren och få en bra post vid hovet.

 

Jonathan Swift skrev även en satirartikel som kallas “Ett anspråkslöst förslag” där han ger ett förslag hur man kan lösa svälten som pågick i Irland. Förslaget går ut på att de fattiga kan förbättra sin ekonomiska situation genom att sälja sina barn som delikatesser till rika människor.

 

Läsarna känner lätt igen sig och förstår att det är en satir mot överklassen.

 

En annan filosof under upplysningen var Jean-Jacques Rousseau, han chockade samhället med sin roman Émilei vars handling är om en pojke som inte får den föråldrade kristna undervisningen utan lär sig av sig själv på ett naturligt och okonstlat sätt.

 

Under 1700 talet andra hälft börjar en ny era växa fram jämsides med upplysningen. Författarna börjar visa upp mer estetiska drag i sina texter där känslor blir viktigare än förnuftet.

 

Denna Epok kommer att kallas romantiken.

 

Under romantiken bryter man mot det tidigare behoven av att skriva om vetenskap och man börjar istället intressera sig för kärlek och människors känslor. Man låter fantasin flöda och man lockas av det mystiska och andliga. Miljön är inte längre bara en plats utan naturen används nu även för att spegla människans sinnesstämning. Svensken Erik Johan Stagnelius skrev dikten Näcken som är typiskt för romantiken där han blandar det övernaturliga och mystiska med naturskildringar för att spegla de känslor han vill förmedla.

 

I samband med intresset för mystiken och människans känslor växer en ny populär genre fram, den så kallade skräckromantiken. Kärleken är inte längre i största fokus, utan nu vill man skriva mer otäckt med övernaturliga händelser och skräckinjagande miljöer. En som tog denna genre ännu ett steg längre var den amerikanska novellförfattaren Edgar Allan Poe som tonade ned de övernaturliga och istället fokuserade på människans mörkaste sidor. Ett exempel där är The tell-tale heart.

 

 

Realismen

Vid den här tiden började man tröttna på romantikens påhittade historier, man ville nu istället skriva om vanliga människor, riktiga miljöer och återge verkligheten precis som den var, till och med det mest privata skulle skildras. Fredrika Bremer skrev en roman Hertha och hon ville med sin bok skapa ett bättre samhälle för kvinnor. Genom att ifrågasätta kvinnans roll skapade hon en livlig debatt som senare ledde till att Sveriges Riksdag 1858 gav ogifta kvinnor rätt att bli myndiga vid 25 års ålder-

 

Det är inte bara realismen som influerat senare generationers författare utan även upplysningen och romantiken har satt sina spår i dagens litteratur det kan man se bland annat i Stieg Larssons “Män som hatar kvinnor” där han på ett sätt som påminner om Edgar Allan Poe skildrar den mörka och tragiska sidan hos människan eller i Dan Browns bok “Da Vinci koden” där han tydligt ifrågasätter kyrkan och religionens trovärdighet och roll i historien.

 

När en Epok dör ut föds en ny som säger mot den föregående.

 

Flykten från förnuftet.

Kunskap och förnuft var en förutsättning för att lyckas, men människor började bli trötta på behovet av att allt skulle vara handla om förnuftet och att en människas kunskap skulle avgöra dess betydelse. Viljan att fly undan det samhälle som växte upp under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet ökade. Folk levde i stora smutsiga städer, och i och med den snabba industriella och tekniska utvecklingen arbetade man med slitsamma jobb i omänskliga miljöer.

 

Den allmänna längtan efter att komma ifrån det liv man levde blev mer påtaglig och alltfler började drömma sig ut i den vackra natur som fanns på landsbygden. Längtan dit blev stor och de människor som skrev ner sina drömmar och tankar är dom vi kallar romantikens författare. Skillnaden mellan upplysningen och romantiken kan man se när man jämför Rousseaus text om att erfarenhet ger kunskap som ger förnuft. I romantiken märks inget förnuft eller något som vill ge läsaren kunskap, utan texten genomsyras av kärlek och beundran. Det är här skillnaden från upplysningen till romantiken ligger, man ville ta avstånd ifrån förnuft och kunskap. Behovet av att få drömma sig bort ifrån en stressig vardag lever kvar än idag och det liv vi människor lever kräver ett sätt att fly undan, och något som brukar vara exemplarisk för detta är litteraturen

 

Samtiden spelade allt större roll för medborgarna och detta influerades författarna av. Man ville kunna påverka mer och därför är samhällskritiken ett återkommande fenomen i realistiska verk, samtidigt som kunskapen och förnuftet återkommer i texterna precis som under upplysningen.

 

Det romantiska texterna kändes mer avlägsna och den samtida medvetenheten i litteraturen övervägde de drömmande texterna. Man kan säga att år 1830 var romantiken övervägande men under 1850 hade realismen tagit över. Dagens Litteratur är inspirerad av realismen och 80% av den skildrar samhället och hur det påverkas av yttre faktorer precis som under realismen är man inte rädd för att visa den nakna sanningen. Ett tragiskt exempel på hur man inte tvekar på att lämna ut hela sanningen är i Liza Marklunds gömda som handlar om den hemska tillvaron som en kvinna har efter att ha blivit misshandlad av sin man och flytt ifrån honom. Man är ofta noga med att visa sin bitterhet mot samhället och detta gällde även realismens verk.

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Svenska 2 - ”Känslan eller förnuftet?” En essäuppgift om litteraturhistoria

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Gabriel van der Eerden [2018-09-13]   Svenska 2 - ”Känslan eller förnuftet?” En essäuppgift om litteraturhistoria
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=60407 [2018-10-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook