En romananalys av Pär Lagerkvists Barabbas

62 visningar
uppladdat: 2018-09-11
Gabriel van der Eerden

Gabriel van der Eerden 24 år

Från
Uddevalla, Sweden
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hej alla! Här kommer ett arbete som jag gjorde höstterminen 2017. Hoppas att ni gillar arbetet, kommentera gärna era synpunkter!

 

Gabriel van der Eerden

Svenska 2

Höstterminen 2017

 

Barabbas skriven av Pär Lagerkvist

 

1.1 Bakgrund

 

Jag har alltid varit intresserad av tro och religion då jag är uppvuxen i en troende familj. Jag hade en tvekan till Guds existens under större delen av min uppväxt men speciellt efter en olycka där jag blev förlamad. Under det senaste året har mitt sökande efter Gud tilltagit. Detta har lett till ett större intresse för bibelns betydelse i litteraturen men också för de personer som beskrivs i bibelns olika böcker. Valet av bok att analysera var därför ett självklart val.

 

Barabbas är en av bibelns mest berömda personer, han som blev frikänd istället för Jesus. Han nämns endast i ett par verser när Jesus döms till korsfästelse. I Markusevangeliet står det “Nu satt en som kallades Barabbas fängslad tillsammans med upprorsmännen som hade begått mord under oroligheterna”. [1] Informationen om Barabbas är väldigt liten trots att han är en sådan central person i bibeln, detta gör att det saknas någonting.

 

Pär Lagerkvists uppväxt präglades av den kristna tron eftersom att de enda böckerna i hemmet var bibeln och psalmboken. Detta framkommer tydligt när man läser hans dikt “Nu vänder mor sitt bibelblad”. När han gick gymnasiet kom han i kontakt med andra värderingar som gick emot hans trygga kristna livssyn. Han beskriver detta i “Gäst hos verkligheten” som att denna nya ideologi “sopade bort Gud och all förhoppning”. Detta gjorde så starkt avtryck i hans liv att han lämnade den kristna tron bakom sig.

 

Pär Lagerkvist som författare fokuserade mycket på människans värld där inte Gud längre härskar.  Han skildrar människans rotlöshet utan en Gud och den ångest som tillkommer utav detta. Hans fortsatta fascination för bibliska berättelser ser vi tydligt i hans skönlitterära verk såsom “Pilgrim på havet” och i hans pjäs “Himlens hemlighet”.

 

Pär Lagerkvist var en ledamot av den Svenska Akademin, hedersdoktor vid Göteborgs Universitet och mottog Nobelpriset i litteratur 1951 med motiveringen “För den konstnärliga kraft och djupa självständighet, varmed han i sin diktning söker svar på människans eviga frågor”. [2] Året innan han mottog nobelpriset fick han sin första riktiga framgång hos den vanliga läsaren med romanen “Barabbas”. Detta tros vara ett väsentligt skäl till att han mottog priset.

 

 

 1.2 Syfte och frågeställning

 

Syftet med denna uppsats är att undersöka Lagerkvists språk och stil samt att förstå samhällets uppbyggnad och hur vissa samhällsgrupper fungerade under tiden då romanen utspelas. Frågeställningen som används i denna uppsats är dessa:

 

-          Hur är författarens språk och stil?

-          Hur såg samhällets uppbyggnad ut under tiden då romanen utspelas?

-          Hur såg könsrollerna ut under tiden då romanen utspelas?

-          Hur såg livet ut för fattiga, sjuka och funktionshindrade under tiden då romanen utspelas?

 

1.3  Material, Metod, Avgränsningar

 

Som huvudkälla har jag använt mig utav boken “Barabbas” som jag läst och analyserat. Då boken utspelar sig under nya testamentets tid så har jag även använt mig mycket utav bibeln som referens. Under tidens lopp har många frågor dykt upp vilka jag då sökte på Google där jag fick mina svar. Självklart har jag många gånger använt mig av Wikipedia, men sedan har jag bollat vidare informationen för att få bättre och trovärdigare källor.

 

Mitt första misstag var när jag läste igenom halva boken innan jag satte en frågeställning. Förvisso kunde jag ställa en konkret frågeställning som passade just denna bok på grund av detta misstag. Jag var tvungen att läsa om boken igen, men denna gång använde jag mig utav analyserande glasögon.

Jag tänkte använda frågeställningen “Hur skildras romanens miljöer och tid?” men insåg snart att denna frågeställning inte passade bokens karaktär. Från början tänkte jag jämföra dåtidens samhälle och könsroller med dagens, men insåg sedan att det blir en fördjupning som går för djupt ner. Den största svårigheten under denna analys har varit att begränsa sig och att inte glida ifrån ämnet.

 

När jag läste boken fann jag flera ord som jag inte förstod vilket gav mig idén att ha med förklaringar av svårare begrepp. Dessa ord markeras med * och finns förklarade i stycke 4.

 

En tanke som jag fick medan jag läste boken var att diskutera moralens grund i en värld utan Gud. Detta då författaren beskriver människan i en värld utan Gud. Detta diskussionsämne är utanför ämnet och hinns tyvärr inte med då det finns en tidspress och ett schema att följa. Ett annat ämne jag varit tvungen att välja bort är Jesus som historisk person. Detta innefattar också den självklara frågan “Återuppstod verkligen Jesus?”. Detta är ett för stort ämne som inte finns tidsutrymme till att fördjupa mig i.

 

 

2.1 Hur är författarens språk och stil?

 

I romanen använder Lagerkvist ett vardagligt och enkelt språk. Det är ett äldre språkbruk vilket är förståeligt då boken är skriven år 19500. Han skiftar mellan moderna ord och äldre ord såsom talade/talte och talar/talt. När Lagerkvist vill förtydliga någonting eller när någon karaktär är upprörd använder han mellanrum mellan bokstäverna ex. “Hur kan man v i l j a lida?”. [3] Det märks tydligt att han är väl bekant med bibeln och dess geografiska platser då han nämner Oljeberget, Golgata, Galiléen, Tempelplatsen och Salomos pelargång.

 

Jag blir dock väldigt besviken på hans språkbruk då denna kan jämföras med en tonårings. Vi ser flera felstavade ord såsom “världsens” [4] när det egentligen ska vara “världens”. Flera gånger missar han att använda stor bokstav, ex. ”Hur kan de prata så! utbröt han häftigt” [5] Men det värsta är när han missar enstaka ord, i detta fall saknas “att”. “Men annars visade han aldrig någon lust till att vara med och att uträtta någonting så som de alla fick lov göra.” [6] Detta språkbruk blir ett stort irritationsmoment för läsaren.

 

En väldigt intressant detalj i Lagerkvists roman är att han aldrig använder namn förutom på Barabbas. Istället beskriver han personen såsom den harmynta, den feta, den blinde, den korsfäste etc. Detta gör att läsaren lättare kan se personen framför sig och det blir lättare att inte blanda ihop de olika karaktärerna.

 

Boken är uppbyggd på Barabbas inre monolog. Vilket vi ser tydligt på sida 54 och 55 där cirka 1,5 sidor endast innehåller Barabbas inre monolog där han uttrycker sin vilja att tro, men inte lyckas. Min förmodan är att Lagerkvist uttrycker sitt tvivel och sin frustration beträffande sin egen tro genom Barabbas karaktär.

 

2.2 Hur såg samhällets uppbyggnad ut under tiden då romanen utspelas?

 

Hela samhällsklimatet var annorlunda jämfört med dagens samhälle i västvärlden. Hela samhället var uppbyggt på de religiösa sederna, ungefär som Saudiarabien har idag fast med judendomen som religion.

En väsentlig sak att förstå är att Israel under denna tid var en Romersk Provins med egna lagar. Man kan jämföra det med dagens USA där delstaterna har egna lagar men ändå tillhör en nation där det finns grundlagar. [7] Detta förklarar varför det både fanns romerska och judiska domstolar. Romarna var under denna tid hatade av Judarna vilket är förståeligt då romarna ockuperade judarnas land och krävde ut skatt från medborgarna, till den grad att judarna gjorde uppror år 66 ef.kr. [8] Detta förklarar varför den feta tänkte ”De trodde ju att den där korsfäste var någon slags frälsare eller vad det var, som skulle hjälpa dem på något vis och ge dem allt de bad om, och bli kung i Jerusalem skulle han visst också och köra bort de skägglösa djävlarna [9] De skägglösa djävlarna är alltså i detta fall romarna.

 

Israel var under denna tid under de judiska lagarna (613 befallningar från Gud genom Mose) [10] som vi hittar i de fem moseböckerna. [11] Detta är en kunskap som Lagerkvist ofta använder i boken som vi redan ser på sida 10 när Barabbas följer Jesus på avstånd upp till Golgata där Jesus ska korsfästas. “Egentligen hade han inte alls velat gå med hit upp, för allting här var orent, fullt av besmittelse.” men också när han går in i ett hus där Jesu lärjungar höll till efter Jesus uppståndelse. “På golvet låg det fullt med ekbark, avfall och orenhet av alla slag som man steg i.” [12] Lagerkvist använder sig här utav påbuden som avgör vad som gör en människa oren. [13]

 

Ett av de värsta brotten du kunde göra var att ha andra Gudar jämte den Gud som judarna har samt att missbruka herren din guds namn. Dessa är de två första budorden som Gud gav Mose, om man bryter mot dessa skall man straffas med döden. [14] “Var och en som smädar* Herrens namn skall straffas med döden, hela menigheten* skall stena honom. Den som smädar Namnet*, han må vara invandrare eller infödd, skall dödas” [15] Ett exempel på detta ser vi i mitten av boken då en kvinna sprider budskapet om att Jesus skulle vara Guds son. En blind man går till en åklagare vid sanhedrinen* och förklarar att hon sprider irrläror* och hädar*. Hon blir kallad till förhör inför stora rådet* där hon blir dömd till döden genom stening, helt enligt lagen. [16] Det uppstår ganska snart ett problem då den som anklagat den skyldige måste kasta första stenen. Vittnena skall vara de första som lyfter handen för att döda honom, och sedan

skall hela folket göra efter dem. Du skall utrota det onda ur folket.” [17] Vittnet i detta fall är blind vilket gör det till ett omöjligt uppdrag. En skriftlärd* kommer och hjälper den blinde att träffa vilket resulterar i att den skyldiga till slut dör. Vi ser hur författaren har använt bibeln och dess skrifter för att få fram en mer realistisk bild av samhället och dess uppbyggnad vilket han har lyckats mycket bra med.

 

En mycket viktig detalj som inte många i dagens samhälle tänker på är att förr när det var natt så var det becksvart såvida inte det var stjärnklart. Detta har författaren dragit nytta av och han beskriver detta mycket skickligt när Barabbas tar hand om den döda kvinnan. ”Efter Mörkrets inbrott smög Barabbas sig tillbaka till steningsgropen och tog sig ner i den. Han kunde inte se någonting utan fick treva sig fram. Längst ner fann han hennes söndersargade kropp, halvt begravd under stenar som kastades alldeles onödigt, efter att hon redan var död. Den var så liten och lätt att den knappt tyngde någonting alls i hans armar när han bar den uppför branten och bort i mörkret. Han bar den timma efter timma. Ibland stannade han och satte sig att vila en stund med den döda liggande framför sig på marken. Molnen hade drivit undan och det hade blivit stjärnklart, efter någon tid gick månen också upp, så att man kunde se allting.” [18] Lagerkvist använder även Venus som även har kallats för morgonstjärnan för att förklara att det snart är morgon. ”Ja, nu steg morgonstjärnan upp över Oljeberget!” [19]

 

2.3 Hur såg könsrollerna ut under tiden då romanen utspelas?

 

Tiden då boken utspelar sig är omkring år 33 e.Kr. vid Jesu död fram till 64 e.Kr. då Petrus dog. Under denna tid hade inte kvinnorna något värde, de uppfostrades till att ta hand om hemmet. Denna syn på kvinnor upphörde inte förrän på 1900-talet. Lagerkvist skildrar denna kvinnosyn på ett effektfullt sätt när kvinnorna konstant fyller på vin till Barabbas. En sak som är lite svårare att upptäcka är det som inte sägs rakt ut, de kvinnliga karaktärerna i boken är i stort sett utanför sitt boende. Man kan säga att männen ägde kvinnorna som en annan ägodel. Vi ser detta tydligast när Barabbas har blivit frisläppt och är hos den feta. Två andra män dricker sprit och ”förlustar*” sig med alla kvinnorna i huset, en efter en. Något som jag reagerade starkast på är hur männen behandlade kvinnorna. - När de flinade åt hennes prat ilsknade hon till och sa att hon skulle köra ut den allesammans utom Barabbas…” och ”De båda männen höll på att skratta sig fördärvade åt en kvinna som talte till dem på det viset.” [20] Vi kommer aldrig förstå fullt ut vad det innebär att inte ha någon talan, varken i samhället eller i hemmet. Kvinnan skulle endast göra det mannen sa och tillfredsställa hans behov.

Kulturen under denna tid innebar att du som man inte fick visa några känslor. Detta ser vi tydligt på två ställen i boken, men tydligast dagen efter Barabbas blev frisläppt när han stöter på Petrus vid tempelplatsen*. Han är ute och driver runt i Jerusalem och väljer att gå in på tempelplatsen då ögonen inte vant sig vid ljuset efter att ha suttit i fängelse under en längre tid. Det sitter tre män i ett hörn som samtalar lågmält och Barabbas kan inte låta bli att tjuvlyssna. När han hör att männen suckar emellanåt tänkte han ”Ibland suckade allesammans tungt, fastän de var män. Om det verkligen förhöll sig på det viset, om det var någon de sörjde så kunde de väl överlämna klagandet till kvinnor, åt några gråterskor*.” [21] Under antikens Grekland och i andra antika kulturer kunde man anställa kvinnor för att gråta efter dödsfall. [22] Detta betyder att män inte skulle visa några känslor medan kvinnor skulle visa känslor vilka man kunde hyra in.

 

 

2.4 Hur såg livet ut för fattiga, sjuka och funktionshindrade under tiden då romanen utspelas?

 

Under århundraden har människan trott att sjukdom och handikapp ansetts som ett straff från Gud. [23] Detta är tydligt i boken när en karaktär tänkte tillbaka på sitt liv. ”Så tänkte hon på huset mellan de båda cederträden...Mor stod i dörröppningen och såg efter henne när hon gick nerför sluttningen med förbannelsen över sig... Ja, det var det klart att de måste driva bort henne och att hon måste leva som djuren i sina hålor…” [24]

 

I Sverige har vi haft många benämningar på olika institutioner för fattiga, sjuka och funktionshindrade. Det har kallats för dårhus, sinnessjukhus, mentalsjukhus och hospital. Ordet hospital är förenat med sjukdomen spetälska. När någon var smittad blev personen utestängd från samhället, de fick tillbringa sin tid på ett hospital eller spetal där munkar och nunnor skötte om dem insjukna. [25] [26] Samma isolering ser vi i boken där de spetälska måste ha på sig bjällror för att det ska höras vart dem befinner sig, detta då smittrisken var så stor. Det vi ser är ett resultat av en saknat människovärde då de spetälska behandlas som djur och ibland värre. ”Den spetälske klockor hördes närmare. Hon kände igen dem, han brukade dra sig hit uppåt om natten, fast de inte fick det utan måste hålla sig innanför sitt stängsel längst ner i dalen, men nu om natten vågade han det.” [27]

I boken nämns en plats som kallas för ”dyngporten” där de fattiga, sjuka och funktionshindrade fick sova om natten. Samhället hade ingen nytta av personer som inte kunde arbeta vilket tydligt märks när platsen beskrivs såhär:

 

”Hon låg på lite ris och halm som hon samlat ihop i en grop utanför Dyngporten och omkring sig hörde hon de sjuka stöna och röra sig oroligt i sömnen och pinglet från den spetälske klockor, han som brukade gå uppe ibland för sina plågor. Lukten från de stora avskrädeshögarna fyllde hela dalen och gjorde det svårt att andas, men hon var så van vid den att hon inte kände den längre. Ingen här kände den längre.” [28]

 

Avsaknaden för det mänskliga värdet är väldigt tydligt i boken när livet beskrivs på det sättet. Toppen av isberget når vi när den karaktär som stenades är död. Barabbas anser att personen ska få ett värdigt avslut och bär henne till en grav, han tänkte - ”Nere i Gilgal skulle hon aldrig få vila och i Jerusalem skulle hon kastas åt hundarna.” [29]

 

Hur kan man ens tänka tanken att ge en människokropp ett sådant ovärdigt slut att ge kroppen som mat till hundar?

 

3. Slutsats och diskussion

 

Det märks tydligt att det är en äldre skriven bok där det inte är samma standard på språket eller på språkriktigheten. Jag skulle dock vilja påstå att språket är väldigt bra anpassat till dåtidens läsarkrets eftersom att kristendomen fortfarande var överrepresenterad i Norden och Europa. När Lagerkvist använder bibeln som huvud inspiration så känner publiken igen de olika platserna och personerna som nämns och beskrivs i romanen. Mycket bra skriven bok!

 

Lagerkvist beskriver stridigheterna mellan romarna och judarna på ett mycket effektfullt sätt vilket också har gett mig en större undran vem Barabbas var. Det verkar som att de flesta har en helt fel bild av Barabbas, inkluderat Pär Lagerkvist. Många tror att han var en grovt kriminell man men så är inte fallet. Det står att Barabbas var fängslad tillsammans med andra upprorsmän som hade begått mord under oroligheter. [30] Det vi då kan få fram från detta är att han var en revolutionär, en person som stod upp för sitt folk mot romarna. Många köper vad andra säger istället för att faktiskt söka svar själva.

 

Samhället på tiden då boken utspelar sig måste varit ett fruktansvärt samhälle att leva i om det är så som det beskrivs i romanen. Det märks tydligt att det är en stor skillnad på människovärdet jämfört med idag. Lagarna som Israel hade är så tunga att ingen kunde hålla de, vilket också är anledningen varför Jesus förkortade alla dessa lagar till två. [31] Könsrollerna under denna tid är ytterst strikta vilket vi ser på flera ställen. Kvinnans plats är i hemmet medan mannen hade ansvar för att få mat på bordet. Männen skulle kontrollera sig själva och fick inte visa känslor.

 

Att leva med allvarlig sjukdom eller funktionshinder under den tiden måste ha varit outhärdligt, att bli socialt utfrusen och helt utlämnad till dig själv. Jag själv kan inte föreställa mig att leva med förlamning under den tiden.

 

Resultatet blev ganska förvånande då de tre frågor som handlar om tiden då boken utspelar sig kan alla föras samman till en och samma slutsats. Det fanns inget människovärde vilket gjorde att man kunde använda människan på ett helt annat sätt än vad man gör idag. Att göra en mer djupgående analys om vem Barabbas faktiskt var skulle vara mycket intressant. Jag tror att det skulle ge många personer mer klarhet i ämnet.

 

Jag är tillfreds med min insats till denna analys. Jag anser att frågeställningen jag använt mig utav är väldigt relevant till bokens karaktär, men också historiskt intressanta.

 

 

 

 

 

4. Ordlista

-          Smäda = Håna

-          Menigheten = Allmänheten, Församlingen

-          Namnet = Guds namn

-          Sanhedrin = Judarnas högsta domstol under antiken

-          Irrläror = En avvikelse från judarnas religion

-          Hädelse = Hån mot Gud, någon kränker något som är heligt

-          Stora rådet = Judarnas högsta domstol under antiken

-          Skriftlärd = Någon som kan ”skrifterna” utantill

-          Skrifterna = 12 böcker från gamla testamentet

-          Förlusta = I detta fall, ha sex

-          Tempelplatsen = En mötesplats där man ofta samtalade, man kan jämföra det med ett café i västvärlden fast du pratar och diskuterar viktiga ämnen med folk du inte känner.

-          Gråterska = Under antikens Grekland fanns det anställda kvinnor som grät på begravningar och efter ett dödsfall.

 

5. Litteraturlista

 

Tryckt litteratur

Bibel 2000

Ordens ursprung: Etymologisk ordbok över 2000 ord och uttryck, Bo Bergman

 

Internetkällor

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/hanohon.htm besökt 28/12-17

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/martyr.htm besökt 28/12-17

https://www.britannica.com/topic/Barabbas-biblical-figure besökt 05/01-18

https://en.wikipedia.org/wiki/Professional_mourning besökt 29/12-17

http://www.jesusradicals.com/blog/jesus-bar-abbas-a-revolutionary besökt 05/01-18

http://medeltiden.kalmarlansmuseum.se/niva3/2-7-4.phtml?userid=0 besökt 05/01-18

http://www.messianictorah.org/se/PDF/Buden.pdf besökt 26/12-17

https://www.nordiskamuseet.se/artiklar/kort-historik-om-funktionsnedsattning besökt 05/01-18

https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=10912 besökt 03/12-17

https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/bakgrunden-till-den-judiska-diasporan besökt 26/12-17

https://www.svd.se/vem-styrde-i-palestina-pa-jesu-tid besökt 26/12-17

http://www.svenskaakademien.se/nobelpriset/nobelpriset-i-litteratur-pristagarna besöktes 03/12-17

https://sv.wikipedia.org/wiki/Mitzva besöktes 10/12-17

https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4r_Lagerkvist besökt 03/12-17

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tanakh besökt 28/12-17

 



[1] Markusevangeliet kapitel 15 vers 7 Bibel 2000

[3] Barabbas sid. 55

[4] Barabbas sid. 51

[5] Barabbas sid. 35

[6] Barabbas sid. 88

[9] Barabbas sid. 66

[10] https://sv.wikipedia.org/wiki/Mitzva besöktes 10/12.17

[12] Barabbas sid. 70

[13] Fjärde moseboken kapitel 19 vers 11, bibel 2000

[14] Andra moseboken kapitel 20 vers 1-7, bibel 2000

[15] Tredje moseboken kapitel 24 vers 16, bibel 2000

[16] Femte moseboken kapitel 13 vers 1-10, bibel 2000

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Se källor i slutet av arbetet.

Kommentera arbetet: En romananalys av Pär Lagerkvists Barabbas

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Gabriel van der Eerden [2018-09-11]   En romananalys av Pär Lagerkvists Barabbas
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=60382 [2018-09-25]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook