Specialpedagogik1 - minnesanteckningar

1376 visningar
uppladdat: 2017-10-06
Emelie Julin

Emelie Julin 23 år

Utbildning
High School : Christian 4:s gymnasium, High School : Ålsta folkhögskola
Jobb
Ängelholms kommun, Kungsbacka kommun, KSLS (Kristianstads sim- och livräddningssällskap), Åhus Simsällskap, Bromöllaortens Simsällskap
Facebook
https://www.facebook.com/app_scoped_user_id/1943612879220696/
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Specialpedagogik 1

Utvecklingsstörning
Beror på biologisk störning, skada i hjärnan som uppkommit under graviditeten,
förlossningen eller senare
Kognitiv funktionsnedsättning av minne, tänkande, inlärning och förståelse
Kan vara av olika grad; lindrig, måttlig eller grav

Funktionsnedsättning
nedsättning av en människas fysiska, psykiska eller intellektuella förmåga
Anamnes
historia
Diagnos
Ställs efter utredning av personens anamnes och beskrivning av symtomen
Downs Syndrom
Orsakas av en extra kromosom
Retts Syndrom
Beror på omognad i hjärnans nervceller, oftast dem som styr det autonoma nervsystemet
utvecklingsstörning, mat och andningsproblem vanliga.
Prader Willis Syndrome
Utvecklingsstörning, Kromosomförändring, orsakar stor aptit
Williams Syndrome
Kromosomförändring, Utvecklingsstörning, Många har hjärtproblem
Tuberösskleros
Kan finnas knölar i t.ex. hjärnan som orsakar utvecklingsstörning
Fragile X
En förändring av x kromosomen, pojkar med fragile x är ofta utvecklingsstörda






Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Påverkar framför allt beteendet och den personliga utvecklingen
Troliga orsaker; ärftlighet, fosterskador, kost

Autism/Aspberger
Svårigheter i kommunikation, socialt samspel, klumpighet
Kognitiva svårigheter; mentalisering, planera och organisera
ADHD
Uppmärksamhet, överaktiv, impulsiv, kordination
Tourettes
Tix, tvångstankar, hyperaktivitetet, koncentrationssvårigheter
Dyslexi
Svårigheter med stavning, läsning
Dyskalkuli
Svårighet med matematik











Psykiska funktionsnedsättningar
Psykos; Schizofreni
Sjuka i sena tonåren i samband med förändring
Orsaker; bristande funktion hos signalsubstanser i hjärnan, stress sårbarhet och ärftlighet.
Symptom; autism, ambivalens, tankestörningar (andra kan läsa ens tankar), inbillning att
vara förföljd, hallucinationer,
Ångest
”Själens smärtreaktion”
symtom; obehagskänslor, hjärtklappning, andfåddhet, magont, muntorrhet, föreställningar
att man ska dö eller bli galen.
OCD
Tvångssyndrom, för att minska eller hålla ångesten borta
Symtom; kontrolltvång; kontrollera att maskiner är avstängda etc. hygientvång; tvättar sig
mer än nödvändigt, räkne tvång; vissa saker räknas ex antal steg till bussen.
Depression
Vanligt, 3.5% har depression, 50% kvinnor 25% män antas bli deprimerade någon gång
Orsaker; signalsubstanser serotonin & melatonin, omega3 & d vitamin, stress, ärftlighet, sorg
Symtom; nedstämdhet, aptit & viktförändring, sömnsvårigheter, negativ självbild,
Ätstörning
Orsak; fixering av utseende, vikt och mat andra psykiska funktionsnedsättningar, ärftlighet,
hög ambitions nivå, negativ självbild, noggrannhet,
Symtom; hoppar över måltider, överdriven träning, nedstämd, ångest, kräker
Anorexi
extrem bantar, tänker på vikt och utseende, störd kroppsuppfattning
Bulimi
Hetsäter sedan kräker/laxermedel
Skador på tandemaljen
Atypisk ätstörning
Flera symptom av anorexi och bulimi
Fara för personens liv; hjärtfunktion, hormonsystem, nervsystem, förslitningsskador


Fysiska funktionsnedsättningar

Pannloben - Personlighet, socialkompetens, initiativ förmåga
Tinningloben- ljudintryck
Hjässloben- känselintryck
Lillhjärnan - Samordning av muskler
Nackloben – synintryck

CP - Förlamning/rörelsehinder orsakat av hjärnskada vid graviditet eller förlossning
Spastisk; ökad muskelspänning
Dyskenetisk; svårt att kontrollera muskelrörelser
Ataskisk; svårt att samordna rörelserna
Ryggmärgsbrock
Medfödd missbildning av ryggmärg
Symtom; benförlamning, känselbortfall, överkänslighet mot latex, Klumpfot, vattenskalle,
Reumatiska sjukdomar
Drabbar rörelseorganen
Artrit; ledvärk, svullna leder, försvagade muskler, trötthet
MS
Symptom; syn och känselstörningar, sluddrigt tal, depression, kognitiva svårigheter
Parkinson
Beror på Dopaminbrist,
Symtom; muskler och leder blir stelare, skakningar, sämre balans, sömnsvårigheter,
depression
Syn och hörselskador & Dövblindhet





Människosyn

Humanistisk – allas lika värde, erkänner att andra är olika oss själva att de kan ha andra behov och
förutsättningar
Värderingar - det vi tycker om det som kallas fakta, lagar och förordningar speglar rådande
värderingar
Policydokument – Salamanca deklarationen, FNs standardregler
Normer – oskrivna regler som förväntas följas eller lagar
Den hushållsansvarige – praktiskt arbete, extra pappa/mamma, tålamod, personliga egenskaper är
viktigare än att personen lär sig någonting nytt
Redskapet – metodisk, pedagogisk, psykologiska kunskaper, vara förebild, vill se personen utvecklas,
specialpedagogik kräver detta synsätt; ta hand om brukarna på ett sätt som tillåter dem att
utvecklas, kunna reflektera över vad vi gör och hur vi gör det.
Professionellt förhållningssätt – självkännedom, empati, kompetens, kunskap, reflektera över sina
handlingar se dess inverkningar, inse sina egna begränsningar.
Jag stärkande – hjälpa brukaren att själv behärska språket, lösa problem, välja, ha relationer till
andra.
Principer
kontinuitet; bygga relationer till våra brukare; mentorskap.
Bygga förtroendet; hålla tider, stanna kvar trots konflikter, visa att vi är att lita på
Verbalisering – hjälpa personen att formulera det den vill ha sagt
Förebild- utseende, beteende, åsikter osv. påverkar brukaren vara en bra förebild genom att inte
försöka påverka personen.
Pedagogiskt förklarande – sociala berättelser, förklara hur ett hjälpmedel fungerar, förklara känslor.
Träning i att ta ställning – HSL, SOL, väga för och nackdelar mot varandra för att kunna välja,
medvetet träna och stödja personen att fatta egna beslut utan påverkan från våra åsikter.
Mötet – Lägga grunden till relationen som byggs upp, professionellt förhållningssätt, vilja att se den
andre, visa att vi är kapabla att ha förståelse för personen och respektera denne.
Motivation inre/yttre – arbeta med det som ger oss mening/arbeta med något för att vi måste
Självkännedom – kroppsuppfattning, veta något om sin egen personlighet







Aggressivitet

bemöta professionellt; Se vad som utlöser, när, var, hur?
• Inte få vara delaktig
• negativt besked
• långa väntetider
• påtvingas sånt man inte vill ha
• otydlig kommunikation
• kränkande/skrämmande situationer
Aggressivitet beror på att personen är rädd, kan förebyggas:
• Försöka förmedla trygghet
• Visa respekt
• Låta personen vara delaktig
• sätta gränser som känns relevanta för brukarna


Taktila hjälpmedel

kan verka lugnande och ge trygghet
Bolltäcke; täcke med insydda tunga bollar som omsluter personen och ger trygghet
Taktil stimulering; beröring som är lugnande
Sinnessimulering; vattensäng, vita rummet, musikrum, boll hav för vuxna
Problemskapande beteende
Sådant som stör personal och andra i omgivningen; Starka ljud, trotsighet, slag,
Metoder
• Belöna/muta
• Göra uppgiften tillsammans
• Ge tid att bli redo för uppgiften
• Skapa struktur
• Välja mellan 2 tråkiga uppgifter istället för att ge en tråkig uppgift för att lättare ta sig an
uppgiften.








Kunskap

Teoretisk kunskap – genom böcker, föreläsningar, vetenskaplig grund
Praktisk kunskap – kunna göra saker med sina händer, får vi genom övning av praktiska
sysslor
Tyst kunskap – erfarenheter, går inte att beskriva med ord

Taxonomi – klassificering av kunskaper i nivåer

1. Faktakunskaper – kunna återge fakta
2. Förståelse – kunna tolka faktakunskaperna man har och förklara vad de innebär
3. Tillämpning – använda sig av sina faktakunskaper
4. Analys – kunna hitta det viktiga och hitta bevis för att det stämmer
5. Utvärdering – man kan värdera den kunskap man skapat och se om den nya
kunskapen fungerar eller inte
6. Syntes – kunna skapa ny kunskap utifrån nivåerna



Kunskapstyper
• motoriska – rörelseförmåga, kan använda redskap och göra praktiska sysslor
• kognitiva – sånt vi lär oss genom att lösa problem, och fakta kunskaper, utvecklas
genom att vi mognar när vi blir äldre
• känslomässiga – handlar om attityder och värderingar, etiska och moraliska
funderingar, empati
• sociala – socialkompetens; kunna göra saker tillsammans med andra;
anpassningsförmåga, ta hänsyn osv.




Pedagogiska teorier
Behaviorismen (Skinner)– handlar om människors beteende, människor lär sig bäst om de
får bekräftelse när de gjort bra saker ”positiv förstärkning”, man lär sig bäst om man får
kunskap i lagom doser (sekvensering) kunskaps områdena blir mer och mer avancerade med
tiden.
Ex. sekvensering i skolan:
1. substantiv
2. verb
3. adjektiv

Kognitivismen (Piaget) – Hur människor lär sig saker och utvecklas, människor lär sig bäst i
samspelet med andra. Eftersträvan av jämvikt.
• Assimilation – försöka hitta ett tankemönster vi redan har när vi lär oss något nytt
• Ackommodation – skapa nya tankemönster
• Adaption – betyder att vi anpassat våra tankemönster till det nya
Utgår ifrån fyra stadier:
1. Sensomotorisk (0-2 år) – grovmotorik utvecklas
2. Preoperationellt stadium (2-6år) – utvecklar förståelse för det abstrakta (mamma
finns även om hon inte är i rummet just nu) egocentriskt tänkande (kan gå rätt ut i
vägen även om där kommer cyklar osv.) magiskt tänkande (om jag låter bli att gå på
skarvarna i gatan får jag det jag önskar mig)
3. Konkret operationellt stadium (6-12 år)– använder tidigare erfarenheter att jämföra
och dra slutsatser utifrån fakta kunskaper, förstår längd, tyngd och mängd.
4. Formellt operationellt stadium (12-16år) – gör det möjligt att fundera över begrepp
som abstrakta begrepp som demokrati, förstå ironi, talesätt och symbolspråk.

Sociokulturell teori (Vygotsky) – barnets utveckling sker i samspel med omgivning, ju mer
stöd den får desto mer utvecklas det. Kommunikation, socialt samspel och språket utvecklar
barns intelligens. Språket är det viktigaste redskapet av alla.
Specialpedagog – Lärare med specialpedagogisk påbyggnads utbildning
Avvikelse och Normalitet – samhälles institutioner sorterar människor i olika fack; galningar,
kriminella, fattiga, människor med funktionsnedsättning- Kategorierna har varit desamma
men sättet att beskriva dessa ändras.
Michael Fuchauts (fransk filosof) förklarar varför vi har behov av att sortera och kategorisera
människor.


Maslows behovstrappa
1. Fysiska behov – mat, dryck, sömn, vila, rörelse
2. Trygghet - säkerhet
3. Gemenskap – sociala behov, kärlek
4. Uppskattning – känna att man duger som man är, självförtroende
5. Självförverkligande – få utveckla och uppfylla sina önskningar och drömmar

Hjärnans funktion
Omvandlar sinnesintryck till information. Vi har en dominant hjärnhalva, men det går att
träna upp den andra hjärnhalvan. Lättast att lära sig saker om båda hjärnhalvor arbetar
samtidigt.
Storhjärnan – höger och vänster hjärnhalvan, indelad i olika lober
Höger hjärnhalva – kreativitet, konstnärlighet, känsla för färg och form
Vänster hjärnhalva – Logisk, språklig och matematisk förmåga.
Lillhjärnan – balans
Korttidsminne – som nyss hänt, som vi glömmer om vi inte repeterar
Långtidsminne – saker som hände för länge sedan, brukar finnas kvar även om
korttidsminnet inte fungerar längre.
Inlärningssätt
Kinetisk – Lär sig genom att röra på sig samtidigt, ex. trummar med fingrarna
Visuell - texter och bilder är viktiga för att kunna lära sig nya saker
Auditiv – lär sig bäst genom att lyssna och prata om saker
Taktil – behöver röra vid saker och arbeta med händerna för inlärning









Inlärningsfaser i yrkeslivet
1. Självcentrerade fasen – upptagen med sig själv och hur det ska bli, om man kommer
att lära sig, svårt att lyssna och ta till sig ny information
2. Bära eller brista fasen – kan se omvärlden tydligare, får bättre kontakt med
arbetskamrater, svårt att släppa tankarna på jobbet.
3. Förståelse av situationen utan förmåga att handla - Självförtroendet ökar, kan koppla
ihop teoretiska och praktiska kunskaper, större förståelse för dem man möter i
jobbet
4. Förmåga att förstå och att handla utifrån förståelsen - Kan lösa problem som uppstår,
kan arbeta självständigt, vet att man aldrig kommer bli fullärd i yrket
5. Förmedling av det egna yrkeskunnandet – Kan börja lära andra det man kan.

Pedagogiskt ledarskap
leda andra i pedagogiska aktiviteter; tränare, lärare osv.

Arbetsledaren – Har personalansvar; att lagar och avtal följs, personalen har goda
arbetsvillkor så att de kan utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.
Tränaren – Träna vissa förmågor eller egenskaper hos sina elever.
Instruktör
Förebild
Viktigt att tänka på som ledare
• Vilka ska jag leda?
• Hur gamla är dem?
• Har dem något funktionshinder?
• Vad ska läras ut?
• Vilket resultat förväntar jag mig att dem jag leder ska uppnå?
• Vara kreativ och entusiastisk för att öka motivationen hos eleverna.
• Vara kunnig och insatt i verksamheten för att få deltagarna att känna trygghet.









Planerade insatser

• Lagar ska följas och användas som riktlinjer
• Använd din samlade erfarenhet och kunskap inom området
• Använd information om personens funktionsnedsättning i planeringen

Biståndsbedömning

• Personal eller anhörig kan hjälpa brukaren att söka
• I ansökan ska personen beskriva sina problem
• Insatser ges av socialtjänsten
• Socialtjänsten rättar sig efter SoL och LSS

Målet

Att huvudpersonen ska lära och utvecklas till att få större inflytande över sin vardag, större
självständighet.

Stödområden

Stöd till självständighet
• Aktiviteter som stödjer den egna självständigheten
Stöd att bygga relationer
• Genom boende, daglig verksamhet, träffpunkter och arbetsträning.
Stöd i vardagliga sysslor ADL (Aktiviteter i det dagliga livet)
• Hjälp med planering, inköp av livsmedel och hygien.
Stöd i skolan och förskolan
• Ingår i skollagen, rektorn ansvarar för att det ges; hjälpmedel, elevassistans eller
miljöanpassning.

Hjälpmedel – ska kompensera en brist, ersätta eller träna en funktion
Habilitering – anpassa omgivningen till den funktionshindrade
Rehabilitering - återerövra tidigare funktionsnivå









Samtalsmetodik
Kommunikation är att förstå samspel med andra, att kommunicera skapar känsla av sammanhang:
KASAM – begriplighet, hanterbarhet, menings...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

specialpedagogik 1 - andra upplagan av Sonja svensson Höstfeldt

Kommentera arbetet: Specialpedagogik1 - minnesanteckningar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Emelie Julin [2017-10-06]   Specialpedagogik1 - minnesanteckningar
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=60162 [2017-12-11]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in