Påverkan- Psykologisk omgivning NEW!!

1 röster
185 visningar
uppladdat: 2017-08-09
Rikard Elfstrand

Rikard Elfstrand 30 år

Från
Gothenburg
Utbildning
High School : Krogslättsgymnasiet, College : YA - Behandlingspedagog med dubbel diagnoskompetens
Jobb
SIS Fagareds Ungdomshem, Göteborgs Stad, Carema, Göteborgs Stad, Akershus Universitetssykehus
Facebook
https://www.facebook.com/app_scoped_user_id/1085873870/
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

 

YH-utbildningen:

Behandlingspedagog med dubbeldiagnoskompetens

Examensarbete 25poäng
Hösttermin
Göteborg
2013-12-04
Rikard. Elfstrand
Dd8

Rikard Elfstrand
2
Abstrakt
På inledningen, börjar jag med att berätta lite om mina tankar till varför jag gör detta arbeta
och vad jag tänker kring det. Under bakgrunden kommer bakomliggande fakta och de som
man helt enkelt behöver för att ta till sig utredningen/kartläggningen.
Under syftet berättar jag lite vad jag vill, under metoden, hur det gått till väga men även
tänket kring upplägget, och under resultatet/diskussionen, vad som framgått men även
diskussion och funderingar.

Rikard Elfstrand
3
Innehåll

Bakgrund5

Syfte...............................................................................................................................7

Metod9

Teori...............................................................................................................................9
Procedur.......................................................................................................................11

Resultat &Diskussion12
Referenser15

Internet:........................................................................................................................15

Bilaga 117

Rikard Elfstrand
4
Inledning:
Detta arbete kommer att handla om Gruppdynamik, att påverkas men även att bli påverkad,
arbetet kommer att ta upp hur olika organisationer kan vara uppbyggda, och därmed
generella arbetsgrupper. Vi skall försöka att gå igenom hur vi som är i grupper förhåller oss
till dem, men också hur grupperna förändrar oss eller rättare sagt kan påverka oss.
Anledningen till att jag valt att fördjupa mig i detta ämne i mitt examensarbete i
utbildningen till pedagog med inriktning på behandling är helt enkelt att detta område alltid
är något som intresserat mig, hur vi påverkas av andra, nu
vill jag därför fokusera på grupperna.. Det är för mig intressant därför att vi ofta inte
väljer grupperna utan kanske snarare t.ex. arbetet i sig. Att vilja vara i en grupp eller att
vara beroende av gruppen. Då vi väljer att vara i en grupp/grupper, har vi då en större
möjlighet att påverka? Eller är det snarare tvärt om?

Rikard Elfstrand
5

Bakgrund:

Man kan tänka sig att man som arbetar med socialt arbete behöver kunna förstå sig på andra, men även sig själv och kanske även omgivningen, varför handlar vi som vi gör, varför stannar vi där
vi gör?

 

Vad får oss att gå framåt, hur påverkas vår drivkraft och vad förändrar oss?
Innan vi kan fördjupa oss i detta vill jag ge er min syn av 2 centralt återkommande begrepp
(se även definitionstabell) i denna undersökning, det är dels ”Gruppberoende” & dels
”Gruppbruk” detta är till 100% mina egna ord och jag använder dess uttryck helt enkelt av
den anledningen att jag på så vis känner att uppsatsen får den fördjupning som jag själv
önskar. I början av arbetet, är det med en del frågor som sedan återfinns som 2 samlade
teser i stycket Syfte med fördjupningen, jag hoppas att kunna knyta an till dessa frågor med
hjälp av uttrycken ovan.

 

Bruk kontra beroende, en tankegång är att påverkan i gruppdynamiken kan associeras till
bruket av gruppen med andra ord ”gruppbruket”.
Min andra tankegång är att det i flesta fall i organisationer osv handlar om ett ömsesidig
beroende av gruppdynamiken, av gruppen men också från individen. Jag tänker att ett bruk
är det man väljer och inte ständigt medan gruppberoendet blir successivt framkallat och
efter tiden mindre självmant.

 

Med andra ord väljer vi att vara i grupper, eller sugs vi in i grupper och hur påverkar detta
oss med tiden? Som vuxen förändras grupperna ständigt runt om kring en, detta gäller hela
livet, där resan börjar redan som liten, men med detta förändras också kommunikationen.

 

Vi beskriver inte den värld vi ser, utan den värld vi beskriver! Kunskap om värden är
konstruerad snarare än observerad. Språket är som bekant inte bara en bild av vår
verklighet, utan det formar också vår inre värld och blir därmed grund för vårt handlande.
(Svedberg, 2000, s273).

 


Den så s.k. språkliga vändningen som ägt rum inom samhällsvetenskapen innebär att
språket inte tolkas som ett resultat av kognitiva processer, utan att språket innebär en aktiv
ständig pågående konstruktion av sociala verkligheter. Språk har som anspråk att användas
för att åstadkomma eller uppnå något. All kommunikation allmänt sett, så även i grupper
bygger på produktion och konsumentnation av tecken, ord och symboler-det finns ingen
skillnad mellan ”verklighet” och symbolisk representation.

 

Genom dessa nya management begrepp skapas således en metaforisk språklig process som
leder till att arbetslivet successivt och smygande börjar förstås inom en annan referensram.
Nya sanningsetiketter gör entré, och därmed påverkas makten över tanken (Svedberg 2000,
2006;Rombach 2005).
Tidigare undersökningar/forskning: Grupprocesser/påverkan i grupper-grupptryck.
Små grupper
:

Vad är en smågrupp?
I detta sammanhang menas grupper av mindre karaktär, personer som samverkar med
varandra för att lösa en specifik uppgift som gruppen som helhet ställs inför. Genom en
nära kontakt får de, till skillnad från avdelningar, hur små dessa än är, en känsla av
gruppkänsla och upplever samhörighet.
Begreppet är därför inte bara kvalitativt utan syftar även på en kvalitativ upplevelse av
lojalitet och solidaritet. (Natur & Kultur 2013).

Rikard Elfstrand
6
Egidius: Som centralfigur i gruppforsknings historia med inriktning på små grupper står
Kurt Levin (1890-1947) han var tysk-amerikan och kom med teorin om hur människor har
olika ”fält” eller kraftladdade områden i sitt eget psyke som svarar mot de kraftfält som
olika grupper utgör, både sådana som vi ingår i och sådana som vi har ett förhållningssätt
till.

 

Med denna teori kom ordet gruppdynamik. Med hjälp av sina medarbetare kunde Levin
också på slutet av 1930-talet,med experimentellt utförda undersökningar visa att grupper
av pojkar utvecklade helt olika typer av beteende beroende på om de hade en demokratisk
eller auktoritär ledare eller en ledare som inte brydde sig om vad de gjorde (låt-gå-ledare).
Gruppdynamik: Eng: Group Dynamics: Psykologiskt kraftspel i en grupp, t.ex. uppkomst
och förändring av olika slag av relationer mellan medlemmarna i gruppen, mellan dessa och
ledaren eller ledarna eller mellan olika klickbildningar i gruppen. Termen kan även syfta på
psykologiskt kraftspel mellan olika grupper. (2013).

 

Detta la grunden för den riktiga gruppforskningen som tog sin fart i slutet på 1930-talet och
under 1940-talet tack vare sociologins och psykologins etablering inom samhället, då
upptäckte man den enorma inverkan i demokratierna som grupper och masspåverkan hade i
t.ex. Sovjetunionen, det nazistiska Tyskland och det fascistiska Italien.

 

Det vetenskapliga intresset bakom gruppforskningen var dock med fokus på det
demokratiska medan attitydforskning, reklamforskning och forskning om
masskommunikation, mode och propaganda hade sina rötter i mera totalitära ambitioner
(samhällskontroll och företags kontroll över enskilda människor och hela samhällsgrupper
eller kategorier av människor).

 

På 1960-talet blev det uppenbart att grupptryck och konformitet kan leda till avskärmning
från verkligheten och oklokt beslutsfattande i styrelser och team, ett fenomen som kallades
grupptänkande (eng:grupthink), att auktoriteter kan få människor att sätta sitt sunda förnuft
och vanliga moraliska omdömen helt ur spel som i t.ex. Stanley Milgrams
lydnadsexperiment. ( 2013)
Andra exempel på tidigare gruppforskning:

Muzafer Sherif
(1906-1988) visade i sina experiment att individens perception av rörelse
påverkas av hur övriga gruppmedlemmar ser rörelsen. I Robbers Cave Experiment med
killar i 11-12 års ålder visade han hur man kan skapa motsättningar mellan grupper så att
deras medlemmar inbördes visar prov på stor lojalitet och sammanhållning samt hur dessa
motsättningar kan övergå i vänskap och samarbete när grupperna ställs inför en gemensam
fara eller uppgift
.

Solomon Asch
(1907–1996) undersökte grupptryckets betydelse. Han kunde med sina
experiment visa hur individer anpassade sittsätt att tolka situationen efter en dominerande
uppfattning.
På 1950-talet upptäckte ett forskarlag vid

Tavistock Institut of Human Relations
(ett institut som inrättats för
organisations psykologis forskning) att tekniska förbättringar inte
ger de förväntade vinsterna om de sker på bekostnad av möjligheten för de anställda att
känna trygghet i grupper och arbetslag. På grundval av dessa forskningsresultat utformade

Rikard Elfstrand
7
de den teorin, som innebar att man i industriellt utvecklingsarbete bör ha
i åtanke så väl sociala som tekniska aspekter.
Till biologiska teorier har det runt 2000 tillkommit aspekter från

kaosteori
och
komplexitetsteori
som gör att man blivit försiktig med att framställa förväntade direktiv
gruppers beteende, att göra förutsägelser och att göra modeller för hur grupper ska styras
och kontrolleras
(Natur & Kultur 2013)
Begreppsdefinitions tabell, ord följt av definition:
Påverkan;sker av andra av
andra.
Kaosteori; teori förknippad
med kaos
Managementbegrepp;
moderna & nya begrepp.
Kartlägga; gå
igenom/tillhandahålla.
Komplexteori; för komplex
teori
Gruppdynamik; -
psykologiskt fält
påverkan potential:
möjlighet att påverka
Kvantitativ; med fokus på
mängden.
Sociotekniska; socialsyn på
teknisk Basic.

 

Syfte
Systemteori.
Syftet med detta arbete är att försöka att kartlägga den ständigt föränderliga
gruppdynamiken i våra liv. Med detta hoppas jag inte bara få en fördjupad kunskap om den
yttre påverkan som rör mig utan även alla, alltså den påverkan som alla människor befinner
sig i.

 

Att påverkas och påverka andra.
Mitt ämne är systemanvändande. Som individ utvecklas man ständigt runt och kring den
miljön man befinner sig i, människan är konstruerad följande sätt, att vi hellre har något
som kanske är negativt för oss än ingenting alls, detta är också syftet att gå in djupare i,
genom en reflektion/ sammanfattning av dem system som idag ligger till grund för vårt
samhälle.
Det jag vill med detta arbete är att se om vi människor hellre befinner oss i ett system med
jargong än omvänt? Valfrihet & yttrande frihet vilar vårt samhälle på, till en viss gräns?
Väljer vi vårt samhälle, väljer vårt samhälle oss?
Jag vill på ett fördjupat plan bena ut dessa frågeställningar & gallra i följande teser:

Rikard Elfstrand
8

Tes 1:

Påverkan i gruppdynamiken kan associeras till bruket i gruppen har vi en större möjlighet
att påverka mer i mindre grupper, d.v.s. om vi själva valt dessa.

Andra tes
: Min andra tes är att det i flesta fall handlar om ett ömsesidig beroende av
gruppdynamiken, av gruppen men också från individen, då tänker jag att ett bruk är det
man väljer och inte ständigt medan gruppberoendet blir successivt framkallat och mindre
självmant,(större grupper).

Rikard Elfstrand
9

Metod

Om arbetet: Arbetet kommer att vara litteraturbaserat, vara av kvalitativ art & bygga främst
på 4 böcker, Gruppsykologi av Lars Svedberg, Beroendetillstånd av Marcus Heiling,
Sociologi av Antony Giddens och Dokumentation/ handläggning av socialstyrelsen, den
sistnämnda är av syftet att på ett så professionellt sätt som möjligt kunna göra detta
kartläggning/socialdokumentation med ett strukturerat upplägg. Arbetet kommer också att
bygga på tidigare undersökningar och forskning kring gruppdynamik samt grupp påverkan,
mer om detta senare. Metoden för källor samt källhänvisningen kommer att vara
Parentessystemet, även kallat Harvard systemet.

 

Efternamn på författaren i början på
löpande text, årtalet i slutet, text av författaren, efternamn samt årtal inom parentes, efter
stycket (gäller vid tolkning/ omskrivning av texter utifrån författaren) & för citat: text först
och sedan efternamn, årtal samt sidhänvisning inom parentes. Vid fler författare anges et al.
Före årtal.
I referenslistan/Litteraturförteckningen, anges: Namn på författaren, årtal inom parentes,
titel, rubrik, ort & förlag.

Teori

I grupperna så handlar det om att lära från andra och med andra. Hur vi lär oss, blir tvungna
att lära oss och om hur vi på basis nivå vill ta till oss och lära oss, en påverkan genom och
med.
Detta är intressant därför att vi ofta inte tänker på det men ofta är vi tvungna att lära oss nya
saker. Hur en människa på bästa sätt lär sig, finns det många pedagogiska teorier om, mitt
arbete handlar inte om det men om grupperna där lärandet ingår och kunskap samt
information inhämtas på olika sätt.

 

Det är då lätt att tänka att den miljön som råder i en organisation med t.ex. inbiten kultur,
rådande normer eller vinklade budskap kommer avspegla chefer/ledning men också miljön
ute på golvet och därmed också samtliga människor.
En teori som handlar om detta, som kunskapsmässigt förvärvats under utbildningen är
Frihetspedagogik. Dessa pedagoger har en existentialistisk människosyn och menar att
människans natur är i sig obestämd & något vi själva har möjlighet att forma.

 

En av dem mest kända var Rogers (1902-1987) han var en Amerikansk psykolog och
psykoterapeut.
”Alla har en inneboende kraft, vilja och varje människa med rätt handledning kan uppnå
Självförverkligande” (s08) pedagogik kompendiet.
Rogers ansåg vidare att om lärande skall främja självförverkligandet måste engagemanget
vara äkta och djupt. Han menade att det inte kan bli det, vill säga om man om man
påtvingar människor kunskap utifrån eller om de läser för betyg och examina.

 

Studier ingår
i utvecklingen och är en känslomässig process.
(Pedagogiska teorier & inriktning 2008).
Rogers (1969) betonar fem punkter för lärande:
1.Personlig medverkan. I inlärningen är hela personen involverad.
2.Självinitierad. Även om stimuli kommer utifrån, så måste känslan av att vilja
upptäcka, ta till sig och att förstå komma inifrån.

Rikard Elfstrand
10
3.Genomgripande. Lärandet ger förändringar i beteenden, attityder och kanske även i
personligheten.
4.Självvärdering. Den studerande vet om lärandet möter de personliga behoven och
om det leder fram till vad individen vill ha kunskaper om. Platsen för värdering
finner man definitivt i den studerande.

 

5.Dess essens är betydelsen. När ett sådant lärande sker uppstår en meningsfullhet i
hela erfarenheten.
Hans teori vilar också på fem grundläggande antaganden (Knowles m.fl. 2005).
1.Vi kan inte lära en annan person något; vi kan bara underlätta dennes inlärning
2.En person lär sig bara de saker som märker vara involverad i upprätthållandet av,
eller i ökning av självets struktur
3.(Rogers förde ihop denna tes med den 4e).

 

4.Assimilerade erfarenheter som involverar förändringar i organisationen av ”självet”,
tenderar att motverkas av förnekelse eller distraheras av symbolik. Strukturen och
”självets” organisation verkar bli mer rigid under hot och mer avslappnad när hoten
försvunnit. Detta innebär att signifikant lärande kan vara skrämmande för individen
och att det därför krävs en stödjande och tillåtande miljö.
5.Inlärningssituationer som mest effektivt främjar betydelsefull inlärning är de som
minimerar hotet mot ”självet” och underlättar att skilda uppfattningar om ämnet får
finnas.

 

Rogers menar att lärandet är en inre process som är lika naturlig som att andas. Till skillnad
från dem som tycker att lärandet är ett sätt att forma en människa, anser Rogers att lärandet
är en process i blivande av oss själva. Rogers syn på läraren är att denne fungerar som
handledare, eller Rogers eget uttryck ”inlärnings underlättare”. (Maltén 1994)
En annan frihetspedagog var Célestin Freinet (1896-1966) ansåg att barn inte vill få allt
serverat utan man ska anpassa undervisningen till eleven. Utgångspunkten skulle vara
studenternas egna erfarenheter, deras intressen och problemställningar. Skolan skulle vara
en arbetsplats där barnen känner sig motiverade av arbetet. Nyfikenhet och arbetslust ska
vara drivkraften för lärandet. Hans motto var en frigörelse från hämmande arbetsliv och
förtryckande skola.
Pedagogiken:
1.Verklighetsnära och meningsfull
2.Studenten ska få uttrycka sig fritt och lära sig att kommunicera.
3.Studenten ska få utveckla sig och upplever därmed självförverkligande.
4.Studenten skall ha medbestämmande och medansvar.
5.Samarbete mellan pedagogen och studenten ska byggas på respekt och gemenskap.
De enda kunskaper som förmår påverka en individs handlande är de som han/hon själv
upptäckt och tillägnat sig.
Sista pedagogen jag vill nämna är Ellen Key (1849-1926).

 

Hon var svensk författare och pedagog. Key utövade stor påverkan på skolväsendet, genom
att hon påverkad av Rousseau förkastade den auktoritativa pedagogiken och den
segregerade undervisningen. Frihet och självständighet var en stor del i hennes pedagogik.
Hon skrev bl.a. boken ”barns århundrade” Läraren skall leda inte bestämma. (Pedagogiska
teorier & inriktning 2008).

Rikard Elfstrand
11

Procedur

Började med att grundligt fundera på syftet samt frågeställningarna, när det var gjort och
teserna framtagna, så ville jag först och främst förmedla mitt tänk kring detta och även
skriva lite bakgrundshistorik. För att kunna strukturera upp det och så småningom besvara
teserna, så valde jag att använda mig av 3-4 källor (se löpande text ir ref), för syftet samt
bakgrunden: syftet/ frågeställningarna arbetade jag fram utefter det framtagna materialet.

 

Nu var frågan hur jag skulle kunna förmedla det jag ville, nå fram pedagogiskt och
psykologiskt, och till min hjälp hårdstuderade jag 4 st student litteraturer, (se ref). Jag gick
igenom alla ”mer kända” grupp forskar händelser/personer sedan 1900, se bakgrund och jag
studerade även Natur & kultur lexikonet in i minsta detalj (psykologiskt inriktning). Förutom detta
fördjupade jag mig i en av statens egna utredningar och förebyggande gällande
medberoende & återfallsprevention, (för läs tips se bilaga 1).

 

Utöver detta har jag också valt att utgå från en specifik teori utifrån kompendiet
Pedagogiska Teorier a la YA.
Utifrån detta utlärande sätt (se teori) är min pedagogik, (utlärandet baserat). Mitt sätt att
förmedla texten bygger helt enkelt på denna teori.

 

När det gäller utformandet/ strukturen så bygger detta på en av den 4a litteraturböckerna:
Handläggning och social dokumentation från Socialstyrelsen. Från strukturen på denna bok
är även min uppsats baserad.
När det gäller resultatet så har jag helt enkelt vridit ut och in på olika
grupper/gruppsykologi, varje hörn och varje påverkan-kontra att påverka. Detta försöker
jag att skildra med uttryckligen bästa sätt, under Resultat: jag tror också att processen i sig
kan utläsas på bästa sätt just där, för att du ska kunna ta del av detta/ denna process så
använder jag mig av parentes systemet och referens i konstant löpande text, inget krångel,
inga svårigheter.
Bara för dej att hugga In i denna process, sätt dej in i den & ge mig din syn av den, det
förtjänar du och jag förtjänar din feedback-tack!

Rikard Elfstrand
12

Resultat & Diskussion

Min kartläggning har visat att individen som regel är mer beroende av större grupper och
att mindre grupper är mer beroende av individen, undersökningen har också visat att man
efter tiden blir mer beroende av större grupper men att en större grupp blir mindre beroende
av individen. Individen blir mer beroende av gruppen, om gruppen är större och gruppen,
vill säga om den är större (mer än 15 medlemmar) blir mindre beroende av individen.

 

Däremot har jag inte hittat tillräckligt med underlag för att kunna styrka min andra tes, som
innebär att du har en större möjlighet till påverkan i mindre grupper.

 

De var svårt att hitta
underlag för att t.ex. 1 av 20 inte skulle kunna ha en större påverkan potential i
organisationen än t.ex. 1 av 7, visserligen gick det att konstatera att man i större
utsträckning kan synas mer om du är 1 av 7 men chansen till att kunna påverka har visat sig
handla mer om gruppklimatet/gruppstyret, hur miljön ser ut, organisationen i sig eller vilka
egenskaper individen i fråga har haft. Om du syns så behöver du alltså inte nödvändigtvis
ha ett större inflytande i företaget eller som jag uttrycker det i texten ovan ”påverkan
potential”.

 

Troligtvis hade detta varit lättare att hitta underlag för, för t.ex. 10 år sedan därför att då var
mer organisationer toppstyrda idag visade det sig att det snarare är tvärt om,
beslutsfattandet bygger nämligen allt mer på principen nerifrån och upp. Detta är en
japansk modell som vi i väst världen dem sista 10 åren har kommit att kopiera i större
utsträckning.

 

Företagen/organisationerna gör i dag fler medarbetarenkäter, än för t.ex. 10 år
sedan, dessa har i en större utsträckning visat sig vara riktade till dem på lägre nivåer, där
de finns fler arbetare, .tex. på golvet snarare
än till dem grupperna med färre medarbetare på medel/ hög nivå, dessa personer är som
oftast väldigt byråkratiskt styrda efter riktlinjerna och min tolkning är att gruppens
inflytande i organisationen kan associeras till dess storlek i företaget, du kan alltså som
enskild individ med hjälp av gruppens inflytande också ha ett större inflytandei
organisationen, än om du t.ex. tillhör en mindre grupp, men högre upp i hierarkin.
Detta kan härledas till det ekonomiska under som japan under 1980-talet genomgick,
framfarten sägs bero på just de, det typiska i företagsamheten, (vilket även vi i Väst börjat
och kopiera i en allt större utsträckning). (Giddens m.fl. 2007)
1.Beslutsfattandebygger på principen nerifrån och upp. De stora Japanska företagen
utgör inte någon makt pyramid enligt Webers bild, där varje nivå endast är ansvarig
för inför den som finns närmast över. I japanska bolag konsulteras arbetare långt
ner i systemet angående de strategier ledningen planerar, och även höga chefer
träffar regelbundet medarbetare på lägre nivåer.

 

2.Gruppinriktad produktion. På alla nivåer i organisationen arbetar man i mindre
grupper eller team. Det är grupperna och inte individerna som bedöms utifrån sina
prestationer. Till skillnad från den motsvarade västerländska ideologin, visar de
japanska organisationstablåerna gruppernas position och inte individernas. Detta
är viktigt eftersom det går tvärt emot oligarkins järnhårda lag.

 

3.Privatliv och arbetsliv närmar sig varandra. I Webers skildring av byråkratin finns
det en klar skiljelinje mellan individens verksamhet inom företaget och vad denne
gör på sin fritid. Det stämmer för de allra flesta västländska företag, där relationen
mellan arbetsgivare och anställd i huvudsak är av ekonomisk art. Japanska företag
är däremot involverade i de anställdas fritidssysselsättningar och man intresserar
sig för exempelvis barnens skolgång. Man kan ställa upp när det gäller många
personliga behov, men man förväntar sig också lojalitet gentemot företaget från de
anställdas sida. Elektronik företaget Hitachi, som Richard Dore studerat (1973),

Rikard Elfstrand
13
tillhandahåller bostäder åt alla sina ogifta anställda och åt omkring hälften av dem
som har familj. Företaget lånar ut pengar till de anställda för att barnen ska kunna
gå en viss utbildning eller för att man ska ha råd med bröllop eller begravningar.
(Giddens, 2007, s.508 & 509).
Undersökningar av fabriker i England och Usa tyder på att principen ”nerifrån och upp” när
det gäller beslut även fungerar utanför den japanska kulturen. Arbetarna tyck reagera
positivt på det engagemang som krävs av dem i sådana fabriker, jämfört hur det har varit på
företag där de tidigare har varit anställda (White & Trevor, 1983)

 

Det verkar därför vara en
tämligen säker slutsats att den ”japanska modellen” rymmer vissa relevanta lärdomar när
det gäller att bedöma synen på byråkrati & organisationer. (Weber, 2007).
Tanken introduceras som en slags helhet-psykologiskt fält.
Vi människor lever psykologiska fält, menar Lewin-osynliga för ögat och framför allt
mäktiga. Våra olika positioner uttrycker förhållningssätt och bär på möjligheter inom detta
fält.

 

När Lewin detta fält utgår han från en definition av Albert Einstein: ett fält är ”en totalitet
av existerande fakta som uppfattas som ömsesidigt beroende”(Lewin 1951) En sådan helhet
kallar alltså Lewin för ett psykologiskt fält. Sådant fält som utgör en individs eller en
grupps livs-rymd (life space).
Livsrymden består av individens psykologiska omgivning, t.ex. gruppens atmosfär eller
psykologiska klimat och allt annat som har en påvisbar inverkan på personen eller gruppen.
Mänskligt socialt beteende kan i enlighet med dessa Lewins naturvetenskapliga ambitioner
uttryckas i följande formel:
Beteende=f(Personlighet, Psykologisk omgivning)
Eftersom gruppen/livsrymden innefattar mer än 1 individ, verkliga eller fantiserade, öppnar
fältteorin dörren för gruppen som ett begrepp för något som är mer än de ingående delarna-
en social helhet. Fokusen kan då flyttas från individens livsrymd till att undersöka gruppens
inverkan på beteendet. Att skilja mellan egna krafter och inducerade krafter är här själva
nyckeln, menar Lewin.
De egna krafterna utgår från personen själv och resulterar i egna beteenden, medan
inducerade krafter utgår från omgivningen och resulterar i ett ömsesidigt gruppbeteende.

 

Gränsen mellan båda dessa beteenden är dock inte alltid solklar. Även en grupp har en
livsrymd menar Lewin och detta beskrivs ungefär likande som individens livsrymd:
Gruppens liksom individens beteende, är grundat på enrad inbördes beroende fakta. En
grupp är därför inte en samling individer, den är snarare en mängd relationer mellan
individer. Det är det ömsesi...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Giddens,A. (2007). Sociologi fjärde omarbetade upplagan. Lund; Studentlitteratur. Johansson,T. Lena,S. (2008) Pedagogiska teorier. Sundsvall; Ya förlag. Heilig, M. (2011). Beroendetillstånd; Lund; Studentlitteratur. Svedberg, L. (2012). Gruppsykologi; Om grupper, organisationer & ledarskap. Lund; Studentlitteratur. Socialstyrelsen. (2010). Handläggning och dokumentation inom Socialtjänsten. Edita Västra Aros. Internet: Sis. (2009). Så arbetar vi med återfallsprevention inom Sis. Stockholm. Psykologiguiden. (2013). Gruppsykologi. Hämtad; 2013-10-13. http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=gruppsykologi Bok/Internet: Egidius.H. Natur & Kultur.(2013).Socialpåverkan. Hämtad; 2013-11-01. Psykologiguiden. (2013). Smågruppsforskning. Hämtad; 2013-10-13. Bok/Internet; Egidius.H. Natur & Kultur. (2013). Kurt Levin Gruppdynamik. Hämtad; 2013-10-13. http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=gruppsykologi/gruppdynamik

Kommentera arbetet: Påverkan- Psykologisk omgivning NEW!!

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Rikard Elfstrand [2017-08-09]   Påverkan- Psykologisk omgivning NEW!!
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=60153 [2017-08-17]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in