Specialpedagogik

476 visningar
uppladdat: 2017-05-15
Gino Rossi

Gino Rossi 57 år

Från
Luleå, Sweden
Utbildning
College : Primrose, College : Mittuniversitetet, College : Humboldt University of Berlin, College : Luleå tekniska universitet
Jobb
Nätverk för hälsa och vård, Self-Employed, U.S. Army Berlin, Europa
Facebook
https://www.facebook.com/app_scoped_user_id/100009164151194/
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete


Thomas Dr.
Specialpedagogik
2015
Vad är en funktionsnedsättning?
En funktionsnedsättning är en psykiskt eller fysiskt sjukdom som gör att man har en
nedsatt förmåga att fungera normalt. Det kan påverka av olika grad. Ett fysisk
funktionshinder kann vara t.ex. ryggmärksbråk eller CP - cerebral pares.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är Autism och ADHD.
Utvecklingsstörningar är intellektuella funktionsstörningar.
Vid Autism och ADHD hinner man inte med att ta upp sin omgivning. Man har även
lärstörningar och ser allt med andra ögon. Hit hör även Aspergers Syndrom. Vid alla
tre funktionshinder handlar det om att man tolka allt på ett annat sätt.
Klassificering
I WHO:s internationella klassifikationer klassificeras hälsobetingelser (sjuk-domar,
störningar, skador etc.) huvudsakligen enligt ICD-10 (förkortning för
International Classification of Diseases, Tenth Revision), 4 som erbjuder en etiologisk
referensram. Funktionstillstånd och funktionshinder som sammanhänger med
hälsoförhållanden klassificeras enligt ICF. ICD-10 och ICF kompletterar därför
varandra 5 och användare uppmuntras att utnyttja dessa två internationella
klassifikationer tillsammans. ICD-10 ger diagnoser på sjukdomar, störningar eller
andra hälsobetingelser och denna information berikas av den ytterligare information
som ICF erbjuder när det gäller funktionstillstånd. 6 Information om diagnos ger
tillsammans med information om funktionstillstånd en bredare och mer meningsfull
bild av människors eller befolkningsgruppers hälsa, en bild som kan användas som
grund för beslutsfattande.
Funktionshindrad enligt lag är personer
med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i
vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror
på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den
dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.


Tecken på funktionshinder
Autism är en av de genomgripande utvecklingsstörningar. Tre områden i livet
påverkas av autism: den sociala, kommunikation och beteende. Autistic bygga, till
exempel svåra relationer med sina kolleger män. Deras förmåga att tala är nedsatt och
de beter sig annorlunda än andra barn. Hur hårt de autismsymptom uttalas, är högst
individuellt. Vissa barn utvecklar bara en liten autism ( Asperger ), andra är gravt
utvecklingsstörda. Termen "Autismspektrumstörning" omfattar alla former av
autism.
Vid fysiska störningar ser man kroppshållningsproblem eller vid t.ex. MS förlamning.
( 2 exempel )
Källor:
net.doctor.de
vårdguiden
Normer och avvikelser
Ickediskriminering, lika möjligheter, tillgänglighet, jämställdhet och respekt för
barnens utvecklingsförmågor och identitet. Syftet med FN´s konventionen ät att
personer med funktionsnedsättning ta del av sina mänskliga rättigheter. Sverige har
ratificerat konventionen och anslutit sig till det frivilliga protokollet, vilket innebär att
man kan klaga till en övervakningskommitté. Konventionen synliggör vilka rättigheter
som finns, bland annat rätten till hälsa, arbete, fritid, rättsväsendet, utbildning och
privatliv. Tillgänglighet till information och den fysiska miljön är en förutsättning för
individens möjlighet till delaktighet inom vård och omsorg.
Ett bra bemötande bygger på ett humanistiskt synsätt, respekt och allas lika värde
vilket innebär att personer med funktionsnedsättning har samma rättigheter och
skyldigheter som övriga i samhället.
Allvarligt felaktigt förfarande eller försummelse inom vården av personer med
funktionsnedsättningar kan betraktas som avvikelser enligt Lex Sarah och ska
anmälas till nsstyrelsen. Enligt socialtjänstlagen har all personal som upptäcker
eller blir vittne till allvarliga missförhållanden och övergrepp anmälningsskyldighet.
Om det sker ett allvarligt fel inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen ska det
inträffade anmälas till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. Efter den 1 juli 2011 har Lex
Sarah fått ett större tillämpningsområde och ska tillämpas inom hela socialtjänsten
samt i verksamhet vid Statens institutionsstyrelse (SiS).
Bemötande
Vårt sätt att uppfatta och beskriva verkligheten är alltid styrt av våra personliga
värderingar, erfarenheter och behov menar Bergkvist (1993), beroende på hur vi
uppfattar och tolkar en människas problem föredrar vi olika lösningar. Det är viktigt
att vara medveten om vad ens egen människosyn och samhällssyn innehåller för


föreställningar och värderingar. Särskilt viktig blir den medvetenheten när vi kommer
i kontakt med människor som på ett eller annat sätt anses avvikande. Bergkvist ser det
som att det är som om dessa människor ställde våra värderingar på sin spets och ofta
väcker starka känslor hos oss, både positiva och negativa. Alla medverkar vi mer eller
mindre till om människor stöts ut eller finner gemenskap och solidaritet och det är
därför våra egna attityder och vårt eget uppträdande har så stor betydelse.
Källa: Istitution för vårdvetenskap och sociologi Gävle
Påverkan av egen individ
Skriven som om det var jag
Den ena kan räkna ut snabbt i huvudet, den andra är musikaliskt begåvad och den
nästa kan inte minnas ansikten, och ännu en skriver böcker. De är Aspergers
autistiska människor med en särskild form av autism som har problem med social
kontakt, och anses därför att de är konstigt och tillbakadragen.
De har bara svårt att uttrycka sina känslor och att erkänna andras känslor, hur andra
människor gör det. Eftersom Aspergers autistiska emotionella signaler ofta kan vara
svåra att tolka och måste träna själva beteenden, som rynkar pannan, ler eller enbart
höjning av rösten. Den gemensamma resultat: Mobbning i skolan eller på jobbet. Men
många är inte medvetna om vad som Aspergers syndrom är och varför människor
beter sig annorlunda med denna störning i utvecklingen.
Påverkad prata om livet med Aspergers syndrom - och hur de klarar vardagen.
"Vore kul om människor hade en nummer i stället för ett namn"
Thomas Dr. 57 år, Aspergers autistisk, student
"Aspergers syndrom har gjort märkbar sig i min barndom: Jag föredrog att spela
ensam, men på de flesta gånger med killar och jag hade särintressen jag var fascinerad
av uppslagsverk när jag var tio och jag läste flera månader en tio-volyms uppslagsverk
med ....och jag klassificerade delvis moln för timmar på sin storlek, slag och
egenskaper.
Denna originalitet, vad jag kallar sjukdomen har lett dels till det faktum att jag kan
uppfatta detaljer väldigt väl och jag minns väl och har en mycket bra känsla för
siffror. Jag kan lätt räkna 5690 ggr. 337 i huvudet. Jag har kommit ihag fler tabeller
för matematik. För min studie är dessa färdigheter användbara: Jag studerar
matematik.
Det är dock mycket svårt för mig att kom ihag ansikten. Ibland händer det, till
exempel att jag inte vet vem mina kamrater på foton är. Ofta önskar jag att folk skulle


vara numrerade. Det skulle göra många saker lättare för mig.
Ett problem för mig är att tolka ansiktsuttryck och gester. När jag tänker på
studiekamrater eller professorn är resultaten av mitt arbete att jag tycker att det är
svårt att ifrågasätta eller tänka kritiskt.
Att inse ansiktsuttryck tar styrka
Jag skulle vara pinsamt om andra visste, att jag kan inte saker som andra är
medfödda.Medan andra människor ställer automatiskt, till exempel, en rynkad panna
eller höja sina röster, jag var tvungen att träna detta i många år. Ibland händer det att
jag har en helt monoton och neutral look eller att säger "Det var den mest fantastiska
upplevelsen i år!"
Många människor är irriterad om jag inte ser dem i ögonen under ett samtal, men i
stället i hela ansiktet. Jag har mycket energi som fastna i tolkningen av
ansiktsuttryck , särskilt i livliga diskussioner med flera personer. Det är därför att
jag behöver ofta tid att vara ensam för mig till återhämtning. En absolut viktigtjämn
daglig rutin. Spontan möte med bekanta är inte möjligt för mig.
Aspergers autistiska människor faller ( vara untan kontroll ) inte ofta
Egentligen falla vi inte så mycket som andra, mer oroade autistiska. Bara ibland
sviker vi oss ofta på ett mycket formellt sätt att tala, en ovanlig övergång eller en
konstig humor. Men trots mina ansträngningar att inte väcka uppmärksamhet, ansåg
jag att allt på universitetet som udda. Aspergers autistiska människor är oftast väldigt
självcentrerad och envis. Det tar en hel del styrka, inte vara så, och jag kan inte alltid
vara avstängd.
Och jag har lika många andra känslor, även om man inte ser detta hos mig. Jag
kanske känner annorlunda. Men till exempel, kan jag känna mig fullkomligt, trots att
myten om att människor med autism inte kunde detta.
http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Lattlasta-
faktablad/Vad-ar-autism---Lattlast/
http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Autism/
www.derstern.de
www.youtube.com


Integration i Samhälle
Genom att man skapa arbetsplatser som t.ex. Samhall eller Mika. Där kan individen
jobbar och tjäna pengar. Arbetsgivare får bidra med sysselsättning.
På Samhall erbjuds olika job som städning, tvättning, äldreservice m.m.
Samhall är statlig medan Mika är kommunalt.
Mica menar att alla människor har lika värde.Varje människa är unik eller värdefull
på sitt sätt.Vi försöker se hela människan - både hennes svårigheter och
möjligheter.På så sätt kan vi hjälpa människor att känna trygghet. Då kan människor
få ett självständigt liv -ett liv som de styr över själva.När vi berättar om vår
verksamhet använder vi ofta ordet brukare.Brukare är de människor som får hjälp
hos Mica att få arbete.
Källa:
http://www.ostersund.se/stodomsorgvard/funktionsnedsattning/dagligverksamhetmica
.4.d2f419d11980d4177980002334.html
http://www.samhall.se/Tjanster/Tjansteomraden/Tjanster-oversikt/
https://www.centerpartiet.se/var-politik/alla-fragor/vard-och-
omsorg/funktionsnedsattningar/
Förutsättningar och ansvar
Mica arbetar efter två viktiga lagar.Det är Lagen om stöd och service
för vissa funktionshindrade - LSS och Socialtjänstlagen - SOL.
Lagen
I diskrimineringslagen står: Med funktionshinder avses varaktiga fysiska,
psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga
som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått
därefter eller kan förväntas uppstå. Begreppet varaktig ska tolkas i relation till
begreppen tillfällig och bestående. Det behöver inte röra sig om en bestående
funktionsnedsättning men snabbt övergående skador eller tillstånd omfattas inte,
till exempel ett armbrott.
I linje med bland andra Diskrimineringsombudsmannen och Handisam används
här begreppet funktionsnedsättning för att beskriva begränsningar av en persons
funktionsförmåga. Hinder kan uppstå i en miljö som är otillgänglig. Arbete


för ökad tillgänglighet är det viktigt att se till människors skilda behov i olika
studiesituationer.
Källa:
http://www.unitolk.su.se/polopoly_fs/1.154173.1383556173!/menu/standard/file/St
%C3%B6d%20studenter%20med%20funktionsneds%C3%A4ttning%20-%20en
%20guide%20f%C3%B6r%20universitetspersonal.pdf
Specialpedagogiska insatser
Skolor
Specialpedagogiskt stöd
SPSM ( Specialpedagogiska skolmyndigheten ) ger specialpedagogiskt stöd i frågor
som rör pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar. Vi ger stöd i form av
specialpedagogisk rådgivning, specialpedagogisk utredning, information och
utbildning. Stödet erbjuds till personal inom det offentliga skolväsendet friskolor som
står under statlig tillsyn
internationella skolor enligt 24 kapitlet, skollagen utbildning vid särskilda
ungdomshem enligt 24 kapitlet, skollagen
annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet, skollagen
2 § Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola
eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om
barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen ska ta skälig
hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform.
Sådan omsorg som avses i första stycket ska genom pedagogisk
verksamhet stimulera barns utveckling och lärande.
Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver
särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras
speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den
förbereder barnen för fortsatt lärande.
Källa :
http://www.spsm.se/
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K25
Arbete


Hörapparater, rullstol, rollator, anpassad verktyg ( Samhall ), kruckor,
elrullstol,teckenspråk, bilndenskrift, synhjälpmedel, optiska hjälpmedel,
larmarmband,
Fritid
Larmarmband, tolk, förflyttningshjälp, rollator, rullstål,
http://www.hi.se/
Vem bevilja stöd till insatser?
LSS -
I LSS beskrivs vilka personer som omfattas av lagen och de delas in i så kallade
personkretsar. Det finns tre personkretsar med olika bedömningsgrunder eller
kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska få stöd enligt LSS:
1 personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
2 personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över
efter en hjärnskada i vuxen ålder
3 personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på
normalt åldrande och som finns kvar under lång tid.
http://www.1177.se/Stockholm/Regler-och-rattigheter/Lagen-om-stod-och-service-till-
vissa-funktionshindrade---LSS/
och
Vård, insatser och stöd till personer
med funktionsnedsättning
Socialstyrelsen
http://www.socialstyrelsen.se/
Begrepsförklaring
Normalitet - Avvikelse
Normalitet beskriver att standarden är lämplig konsistens i det normala eller vanliga
och förväntade tillståndet. Normal är vad som accepteras av de flesta och kommer
även göras av dig. Därför, med förbehåll för "normalitet" förändringen inom ett
samhälle och i olika samhällen, det finns många olika former av normalitet. Det börjar
med kroppsspråk och täcker alla områden i livet. Även inom ett samhälle finns olika
grupper och var och en av er finns de olika normaliteter. Kostym och slips tillhör till


många områden i affärslivet, om man bär det på idrottsförening då blir ett skratt och
kanske sluta med psykiatern.
Eller:
Vad som ses som normalt eller avvikelse beror på sammanhanget. Dessa begrepp
förutsätter att det finns något att jämföra med. Vår samhällssyn eller den miljö vi
lever i reglerar vad vi anser vara normalt eller avvikande.
http://www.psychologieforum.de/
Specialpedagogik2 - Sonja Svensson Höstfeldt - Sanoma utbildning
Ur socialpedagogist sikt:
Socialpedagoger utgår från normer och värderingar ur livet och försöker att skapa
sammanhang och mening ( Kasam - Känsla av sammanhang ) i brukarens vardagsliv.
Dessa normer kommmer till uttryck som pedagogernas förväntningar om bestämda
typer av realationer med brukarna. Relationerna präglas av närhet, närvaro, inlevelse,
nära kontakt, känslomässig involvering, ömsesidigt respekt, trovärdighet, tillit och
humor. Dessa normalitetsvörväntningar kommer först och främst till synes när det
inträffa olika brytningar ( avvikelser ) i relationerna och de förväntningar plötslig inte
infrias. Relationerna blir omedelbara när denna vardagens normalitet angrips eller
direkt bryts. Med avvikelser menas förbrytelse, kriminalitet, omoral, missanpassning
och otillräknelighet ( Cohen 1997 ).
Normalisering är ett begrepp som används för att beskriva de formella målsättning i
såväl socialpolitik som utbildningspolitik, arbetsmarknadspolitik och hälsopolitik.
Man antar att det normala livet är det önskvärda livet. Det statistiska
normalitetsbegreppet bygga på en kavntitativ bestämmning av normaliteten.
Källa:
Socialpedagokik, Integration och inklusion i det moderna samhället
Bent Madsen - Studentlitteratur.
Diagnos:
Syftet med en diagnos är att få termer förmedlar väsentlg information. En diagnos
som ska rymmas i en smal kollum kan alldrig ge annat än en antydan och måste ses
som den starkaste koncentratet av anamnes och staus. Det gällande av WHO
sanktionerade klassifikationssystemet ( International Classifikation of Diseases ICD -


10 ) ger alltid information om det psykopatologiska syndromet art men endast
undantagesvis övriga relevanta data. En amerikansk klassifikationssystem "
Diagnostik and Statistical Manual of Mental Disorders " ( DSM IV ) är multiaxialt
med fem oberoende axlar eller kategorieer: syndrom, personlighet, somatisk sjukdom,
psykosocialer stressorer och funktionsnivåer.
- Psykopatologi ( deskriptiv diagnos )
- sammanfattning av de psykiska sumtom som framkommit av anamnes ( upplevelser
och status beteende )
- Orsaker ( etiologisk diagnos )
Det är möjligt att fastställa ett orsaksmönster i de breda kategorierna samatogen,
psykogen eller endogen där alla kategorier samverkar i ett multifunktionella genes.
- Förlopp
Observation i låntidperspektiv brukar emellertid visa att förändringar kan ske även
hos de senare, varför en klar distinktion är svår att upprätthålla.
- Realitetsvärdering och sjukdomsinsikt
Tecken på störd realivitetsvärdering är frånvaro av sjukdomsinsikt, dvs att inte inse
att man har en psykisk störning trots att tecken härpå är uppenbara för omgivningen.
Källa:
Jan Otto Ottosson - Psykiatri - Almqvist och Wiksell
International Classification of Funktions, ICF
WHO´s diagnossystem är ICD. ICF bygger vidare på ICD men utgår inte från symtom
(som i sin tur leder till en diagnos) utan från funktionshinder.
ICF är en vägledning till människor som vill komma i kontakt med människor med
funktionsnedsättning. ICF hjälpa till att fokusera på funktionsnedsättning istället på
diagnosen. Den list de funktioner som fungerar och dem används som underlag för
bedömmning av huvudpersonens resurser.
Diagnosen kan bidra till att förståelsen för människan kan ökar.
Källa:
Specialpedagogik - Sonja Svensson - Snoma Utbildning
Inkludering exludering:
Niklas Luhmann (* 8. Dezember 1927 in neburg; 6. November 1998 in
Oerlinghausen) var en tysk soziolog och samhällsteoretiker.
Han användade begreppet inklusion som uttryck för att delta i kommunikationen i
sociala system, medan exklusion innebär att man är irrelevant för den kommunikation
som äger rum. För att vara inkluderat ska man ha kännedom om systemets medier
och koder samt uppträda i bestämda roller, så att man blir synlig i förhållande till de
teman och perspektiv som omfattas av systemets koder.
Med begreppen social inklusion och exklusion beskriver Luhmann en social ordning
som framträder i en inne / ute - dimension. Att vara inkluderad i ett samhället är


detsamma som att befinner sig innanför som deltagare i kommunikation i ett bestämd
system, där det är möjligt att handlar som person. Att vara exkluderad är att befinner
sig utanför som icke - deltagare; att vara irrelevant. Att skaffa sig en roll som person
förutsätter att man är inkluderad. Men då människors liv generellt karaktiseras av att
de på en och samma gång både är deltagare och icke - deltagare i olika system, kan
man befinner sig utanför vissa system och samtidigt vara innanför i andra.
Källa:
Socialpedagogik, Integration och inklusion i det mederna samhället - Bent Madsen -
Studentlitteratur
Integrering betyder att huvudpersonen ingår i samma sammanhang eller gemenskap
som alla andra och på samma villkor. Exludering är motsatsen, det vill säga att
huvudpersonen inte tillåts att ingå i samma sammanhang som andra.
Inkludering innebär att huvudpersonen räknas som en fullvärdig medborgare som
deltar i samhällslivet på samma villkor som alla andra medborgare.
Specialpedagogik - Sonja Svensson - Snoma Utbildning
Tillgänglighet
Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur exempelvis en
verksamhet, en plats eller en lokal, fungerar för människor som använder dem.
Tillgänglighet gäller för alla människor. Det övergripande målet för
tillgänglighetsarbetet är att skapa förutsättningar så att alla som vill ska kunna delta i
samhället på lika villkor.
Generellt kan man säga att cirka en femtedel av landets befolkning har någon form av
funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk
eller intellektuell funktionsförmåga.
För dessa personer är det extra viktigt med ett tillgängligt samhälle. Om omgivningen
inte är tillgänglig kan funktionsnedsättningen bli ett hinder.
Ett funktionshinder definieras som den begränsning som en funktionsnedsättning
innebär för en person i relation till omgivningens utformning. Vad det innebär för
olika funktionsnedsättningar varierar.
Tillgänglighet används som ett samlingsbegrepp för både tillgänglighet och
användbarhet. Tillgänglighetsarbete kan alltså bland annat handla om fysisk


tillgänglighet, om tillgång till utbildning och information eller om ett bra bemötande.
För att lyckas behöver arbetet riktas båda inåt organisationen och utåt mot
medborgarna och övriga samhällsaktörer.
Tillgänglighet är en omfattande helhet, som innebär alla medborgares flexibla
deltagande i samhällets olika funktioner, arbetsliv, studier, fritidsintressen och kultur.
Tillgänglighet innebär också funktionellt boende, tillgång till service och hjälpmedel,
förståelse av information, attitydförändringar och möjligheter att delta i
beslutsfattande som gäller en själv. Tillgänglighet ger funktionshindrade människor
möjligheter att själva uträtta ärenden och ökar deras självständighet och likvärdighet.
I ett tillgängligt samhälle kan alla verka på lika villkor. Ju tillgängligare ett samhälle
är, desto mindre är man beroende av speciallösningar exempelvis för människor med
funktionsnedsättning.
Med tillgänglighet har man traditionellt sett avsett en miljö som är byggd på ett
funktionellt sätt, men tillgänglighetsbegreppet har utvidgats till att gälla all
samhällelig verksamhet, allt från lätthanterliga produkter och tjänster till
lättillgänglig service och information ur alla användares perspektiv. Vid sidan av
tillgänglighet talar man också om åtkomlighet. Det traditionella
tillgänglighetsbegreppet har fokuserat på handikappgrupper. Numera omfattar
begreppet tillgänglighet alla medborgare, trots att specialbehov hos funktionshindrade
människor är centrala utgångspunkter vid planeringen av tillgängliga miljöer.
Tillgänglighet kan vara fysisk, psykisk, social eller ekonomisk. Attityderna inverkar
även på tillgängligheten och attitydförändringar är också en viktig del i utvecklingen
och främjandet av tillgänglighet. Exempelvis fördomar mot funktionshindrade
människor är fortfarande ett hinder för ett flexibelt liv i vardagen för dem.
Specialpedagogik - Sonja Svensson - Snoma Utbildning
http://papunet.net
Delaktighet
Delaktighet handlar om att vara en del i en aktivitet, till exempel ett sammanhang eller
en relation. I skolan kan delaktighet handla om vara del i ett gemensamt lärande i en
undervisningssituation eller att ges förutsättningar att vara delaktig i
kamratgemenskapen.
Källa:
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Delaktighet beskriver en persons engagemang i sin livssituation. Det beskriver hur en
person engagerar sig i aktiviteterna.
Begräsad delaktighet har individen där han eller hon har t.ex. svårt att formulera och
hantera idéer och begrepp.


Källa
Specialpedagogik - Sonja Svensson - Snoma Utbildning
Likvärdighet:
Alla ska, oberoende av geografisk härkomst och sociala och ekonomiska förhål-
landen, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av
särskilda bestämmelser i denna lag.
I diskrimineringslagen (2008:567) finns
bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra
sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Källa:
(Skollag 2010:800, Kapitel 1, 8 §)
Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och
inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.
Källa:
(Skollag 2010:800, Kapitel 1, 9 §)
Uppgift 9
Kommunikationssätt Funktionshinder / nedsättning
En fungerande kommunikation är en förutsättning för lärande och delaktighet.
Att kommunicera är en mänsklig rättighet - alla kan inte tala, men alla kan
kommunicera. Barn, elever och vuxna i behov av kommunikativt stöd ska kunna delta
i undervisningen och ges förutsättningar att nå målen.
Att kunna kommunicera innebär att ha möjlighet att
uttrycka sina känslor
uttrycka sina behov
berätta vad man varit med om


berätta om framtiden
ställa en fråga
välja
säga nej
ropa och påkalla uppmärksamhet.
Pratar med bilder och symboler
Eleven visar på en pekplatta öskemål och t.ex. var han bor. Det är ett lätt sätt att
kommunicera med dövstumma. Eleven kan även på lätt sätt räknar. Det är deras
språk och det tar tid att lära sig vad symbolerna står för och att använda dem.
Hjälpmedel för kommunikation och information, till exempel hörapparater,
synhjälpmedel, datorer.
Källa:
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Inspirerande-exempel/Alla-forstar-med-hjalp-av-
tecken-och-bilder/
Alternativ och kompletterande kommunikation
Bilder, symboler och samtalsapparater är exempel på alternativa och kompletterande
kommunikationsredskap för personer som har svårt att tala och göra sig förstådda.
Alternativ telefoni
Text- och bildtelefoni, anpassad programvara för sms, e-post och chatt är exempel på
hur man kan kommunicera på distans om man inte kan ringa med vanlig telefon.
Datorbaserade skrivhjälpmedel
Alternativa möss, specialtangentbord och olika programvaror kan ge personer med
stora motoriska problem möjligheten att använda datorn för att skriva.
http://www2.lio.se/Startsida/Patientinformation/Hjalpmedel-och-
handikappservice/LINDAH---kommunikation/
Det finns ett flertal olika kommunikationshjälpmedel, till exempel:
Talapparater med konstgjord röst eller inspelat tal. Apparaten talar när du skriver
eller trycker på en knapp.
Röstförstärkare som hjälper dig att höras om du har svag röst.
Datorprogram som gör att du kan använda datorn för att kommunicera, till exempel
talsyntes och bild...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Specialpedagogik

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Gino Rossi [2017-05-15]   Specialpedagogik
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=60130 [2017-09-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in