Redovisning BAS

307 visningar
uppladdat: 2017-04-28
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete


1. Kapitel 1 Bokring och Bokslut Grunderna
1.1 Vad är redovisning


”Ett system vari man registrerar, bearbetar och rapporterar information som skall
underlätta beslut i ekonomiska frågor.”

Bokföring- Registrering av affärshändelser

Externredovisning, affärsredovisning, är den del som styrs av lagregler och innefattar
problem kring hur man ska redovisa ett företags verksamhet för externa intressenter

Internredovisning, kostnadsredovisning, hur man inom företaget följer olika
kostnader, kalkyler, budgetar m.m.

Registrering och bearbetning sker enligt principer för dubbel bokföring där man
registrerar(noterar, konterar) affärshändelsen på två ställen =
dualitetsprincipen
=
allting har två sidor. Säljer du en vara får du in pengar å ett konto samtidigt som
varukontot minskar. Noteringarna görs på ett T-konto, där den vänstra sidan är debet
och den högra kredit. Summan debet är alltid lika stor som summan kredit, vilka
noteras på två olika konton.


1.2 Lagstiftning kring redovisning
Bokföring ger:

- Garanti för ordning och redo
– Säkerhet och trygghet för ägare och långivare
– Ger möjlighet för skatteverket att kontrollera företag
- Ägarens ansvar, eftersom du har ansvar för ett kapital


BFL

?
Bokföringsskyldighet
Juridiska och fysiska personer som utövar näringsverksamhet.
Stiftelser, ideella föreningar och samfund är endast bokföringsskyldiga om värdet av
dess tillgångar överstiger mkr.
?
Bokföringsskyldighetens innehåll(allmänt)
”Bokföringsskyldighet skall utföras på
sätt som överensstämmer med god redovisningssed.” Näringsidkarens Ska fullgöra sin
bokföring i samma kvalite som övriga i samma bransch. Annars är dennes
överensstämmer inte dennes sätt att fullgöra bokföringskyldigheten med god
redovisnindssed.
Skyldigheten kräver också att den löpande bokföringen för ett räkenskapsårs avslutas
med ett årsbokslut eller en årsredovisning
?
Räkenskapsår
innefattar 12 månader.
Brutet räkenskapsår


ÅRL
– Innehåller regler kring årsbokslut och årsredovisning; årsredovisningens
utfrmning, regler för värdering av tillgångar och skulder, regler för
förvaltningsberättelsen, koncernredovisningsregler, bestömmelser om offentliggörande
av årsredovisningen och delårsrapporten. Slutligen uppställningsformerna för BR och
RR.






1.3 Dubbel bokföring

Balansräkning
visar företagets ställning – tillgångar och skulder


Tillgångar = EK + S

Debet/Aktivsida = Skuld/Kredit/Passivsida


EK
, kan ses som en skuld till ägaren. När EK ökar till följd av vinst
ökar
boolagets
skuld till ägaren. Gör ägaren en
insättning ökar
skulden än mer.



Det finns fyra kontoklasser i löpande bokföring


+ T - S+ - I + + U


EN utgift
debtiteras
på ett
utgiftskonto
och en inkomst
krediteras
alltid på ett

inkomstkonto
.

Debet= Kredit


1.4 Bokslut

Bolag ska enligt BFL upprätta ett årsbokslut eller en årsredovisning efter utgången av
ett räkenskapsår, vilkea består av en RR som visar företagets resultat, vinst eller
förlust, och en BR som visar storleken på företagets tillgångar, skulder och eget
kapital. ? saldona på kontona vid räkenperiodens slut avläses och sammanställs.



1.5 Att avsluta perioden

Periodiseringar

Om utgiften inte är densamma som periodens förbrukning görs en periodisering.
Oförbrukad utgift ? Tillgång




2. Kapitel 2

BAS- planens konstruktion och uppbyggnad


BAS innehåller alla de konton som de flesta företag behöver. Meningen är att det enskilda
företaget efter eget behov skall välja de konton som fördras? företaget får en ”egen”
kontoplan samtidigt som man uppnär enhetlighet gentemot andra företag.

- De ska kunna användas av de flesta företag oavsett storlek, bransch och ägandeform.
- Den skall i huvudsak omfatta transaktioner mellan företag och omvärlden- dvs. den externa
redovisningen.
- Den ska vara anpassad tll SCB’s krav på uppgifter till finansstatistiken.




2.1 ÅRL och BAS


BAS är konstruerad för att passa den kostnadsslags indelade RR.


1.
Tillgångar

2.
EK och Skulder

3.
Rörelsens inkomster/intäkter

4.
Utgifter/kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster.

5.
Övriga externa rörelseutgifter/kostnader

6.
Övriga externa rörelseutgifter/kostnader

7.
Utgifter/kostnader för personal, avskrivningar m.m.

8.
Finansiella och andra inkomster/intäkter och utgifter/kostnader



Kontonumren är konstruerade enligt följande


6
Kontoklass

62
Kontogrupp

6200
Grupkonto

6210
Huvudkonto

6211
Underkonto



2.2 Löpande bokföring


?
Anskaffning
företaget köper varor/tjänster från omvärlden U(4-7)
debiteras
och ett
balanskonto(1-2)
krediteras
.


?
Försäljning
företaget söljer varor/tjänster till omvärlden. I(3)
krediteras
och B(1-2)

debiteras
.


?
Finansiella förändringar
företaget betalar en skuld eller får betalt för en fordran. Ett
balanskonto(1-2)
krediteras
och ett balanskonto
debiteras
.



Noteringar på motsatt sida gör endast vid justeringar av tidigare konteringar.



2.4 Tillämpningar


En utgift har alltid med
anskaffningstillfälle
t att göra- utgiften bokföra löpande ex när
fakturan anländer. Kostnaden har alltid med
förbrukningstillfället
att göra.



Moms


En beskattning av i princip all yrkesmässig omsättningar av varor/tjänster inom landet.
Skillnaden mellan
utgående moms
- skatt på den egna omsättningen- och
ingående moms
-
skatt på inköp- skall betalas in till staten.

Man beräknar utgående moms på sin omsättning och för avdrag för ingående moms på sina
inköp.
Vid handel med andra länder är det köparen som är skyldig att redovisa utgående moms?

omvänd skattskydighet
.
Det råder även skattsyldighet för uttag av varor/tjänster när de omsätt utan ersättning.

Momsdeklaration för varje redovisningsperiod avlämnas till skatteverket där företagets
omsättning framgår och hur mycket in- och utgående moms företaget handerat och om
företaget ska betala in eller få tillbaka moms för perioden. För företag med en omsättning
mindre än 40 miljoner är huvudregeln att redovisning sker för en period av tre månader.

Enligt BFL kan obetalda fakturor antingen bokföras löpande ller vid räkenskapsårets slut. –Z
momsredovisningen kan då antingen göras enligt ?
1.
Faktureringsmetoden
man ska, vid sidan av momsen för kontantaffärer, redovisa
utgående moms även på obetalda fakturor som man ännu inte har betalat.
2.
Bokslutsmetoden
man ska, löpande, under året endast redovisa den moms som har
influtit eller betalats kontant. För den sista redovisningsperioden under året skall
moms redovisas även för obetalda fakturor.


Utgående moms
Krediteras


Ingående moms
Debiteras



2.5 Kostnader för arbetskraft


Redovisas i kontoklass 7.


7010 Löner
– Utbetald brutto i
debet

2820 Kortfristiga skulder till anställda
nettolön
kredit

1930 Bank
utbetalning av lön
kredit

2710 Personalskatt
nettolön och brutto i
debet




Sociala avgifter

7510
Arb.giv avgiften bokförs löpande på debet


2730
motbokas här vid i årsslut på
kredit





2.6 Inkomstskatt i AB


Bolaget själv skattar vinsten och betalar endast statlig skatt som idag uppgår till 22 %. Skatten
tas upp som en kostnad i RR. Under året betalas en preliminär skatt som avräknas i slutet då
den slutliga skatten fastställts. Den preliminära skatten innefattar, förutom statlig skatt, även
fastighetsskatt och särskild löneskatt när dessa skatter är aktuella,


Betalning av moms arbetsgivaravgifter och skatter


- Redovisas i en gemensam skattedeklaration
- Tillhanda skatteverket senast 12 varje månad och avser föregående månads
personalskatter och arbetsgivaravgifter.



2.7 Övriga periodiseringar av intäkter och kostnader- Interimposter

Nedan följer några exempel på konteringar av interimsposter, t.ex. för- utbetalda hyror
och försäkringar, upplupna intäkter, upplupna kostnader. Använd följande tabell som
lathund.





Debet

Kredit

Tillgångar Tillgångsökning Tillgångsminskning
Skulder Skuldminskning Skuldökning
Inkomster Inkomstminskning Inkomstökning
Utgifter Utgiftsökning Utgiftsminskning


Interimsfordringar

Det finns två typer av interimsfordringar, nämligen

Förutbetalda kostnader

Företaget har t.ex. betalt en hyra för en tremånadersperiod. Då har företaget betalt
månad två och tre i förskott. Det går även att säga att företaget har en fordran på
hyresvärden. Andra exempel på förutbetalda kostnader, om de sträcker sig längre än
en period (månad), är försäk- ringar, leasingkostnader, årskort på tåg och flyg.


Upplupna inkter

Är intäkter som företaget har men som ännu inte betalats ut. Exempel på upplupna
intäkter är, ränteintäkter, provision och royalty.




Interimsskulder

Det finns två typer av interimsskulder, nämligen

Förutbetalda intäkter

Är helt enkelt att företaget fått en förskottsbetalning för en tjänst som ska utföras. Kan
t.ex. vara ett företag som hyr ut lokaler som får hyran betald för ett kvartal i förskott,
ett leasingföretag som får leasingavgiften betald kvartalsvis i förskott. Observera att
förskottet inte är en intäkt förrän tjänsten utförs utan en skuld till kunden fram till
dess.


Upplupna kostnader

Kan betraktas som en skuld till någon. Är kostnader som företaget konsumerat men
inte fått någon räkning på. Många upplupna kostnader har med personalen att göra
t.ex. upplupna semesterlöner, upplupna lagstadgade sociala avgifter, upplupna
semesterlöner. Exempel på andra upplupna kostnader är upplupna räntekostnader,
upplupna provisions- kostnader, upplupna kostnader för redovisning och bokslut




Kapitel 3

Krav som ställs på företags årsredovisningar kommer från ?

Civillagstiftningen
reglerar frågor om avtal vare sig mellan fysiska eller juridiska personer.
Hit hör
BFL, ÅRL, ABL
och lagar för övriga företagsformer. CLL syftar till att skydda ägare
och långivare från skönmålning av verksamheten. CLL ger
högsta
tillåtna värden.
Årsredovisningen upprättas enligt CLL.

Skattelagstiftningen
reglerar mellanhavanden mellan skattskyldiga och ”det allmänna”. SLL
skyddar
det allmänna
från svartmålning, från att tro att företaget gått sämre än vad det har.
Tillgångsvärderingen sker så att SLL ger lägsta tillåtna värdet. SLL begränsar möjligheten att
genom avskrivningar värdera ner tillgångar för att samtidigt få ner resultatet och därmed
skatten. Det finns även bestämmelser som säger att en del kostnader INTE är skattemässigt
avdragsgilla fastän de påverkar företagets resultat. Men samtidigt finns det

bokslutsdispositioner
som möjliggör för företag att skjuta upp en del av skatteunderlaget till
senare år. Skattedeklarationen upprättas enligt SLL.


3.1 Några särdrag hos olika företagsformer

BFL och ÅRL
?
Enskild firma
Inte juridisk person, enskild näringsidkare
Max en ägare, endast fysisk person


Obegränsat personligt ansvar
Beskattas hos ägare, inkomstskatt och egenavgifter


?
Handelsbolag, HB
Är juridisk person


Minst två ägare, fysisk eller juridisk person
Obegränsat och solidariskt ansvar
Beskattas hos ägare, inkomstskatt och egenavgifter


?
Ekonomisk förening
Är juridisk person
Minst tre delägare, fysiska eller juridiska personer
Ansvar begränsat till insats (andel)
Röster knutet till per individ
reningen beskattas för vinsten, medlemmarna för lön och utdelning


?
Aktiebolag, AB

– Juridisk person, ägarna ansvarar endast med sin kapitalinsats
– Spelreglerna hittar man i
ABL

– Minst en ägare, fysisk eller juridisk person
– Minsta insats för privat = 50 000: -, för publikt 500 000:-
– Ansvar begränsat till insats (aktie)
– Röster i förhållande till aktie
– Bolaget beskattas för vinsten, ägare för uttagen lön och utdelning
– Bolaget är skyldiga att upprätta en årsredovisning innehållande BR, RR,
en
förvaltningsberättelse
och andra upplysningar om verksamheten.



?
Större företag

– Anställde under de två senaste räkenskapsåren >50
– Den redovisade balansomslutningen de två senaste räkenskapsåren > 25 Miljoner
kronor
– Den redovisade nettoomsättningen de senaste två räkenskapsåren > 50 Miljoner
kronor.

De måste ha ?
1.) En kassaflödesanalys
2.) Ytterligare tilläggsupplysningar
3.) Redovisa jämförelsevärden
4.) En kvalificerad revisor.


3.2 Aktiebolagets årsredovisning i stort

– Resultaträkning
– Balansräkning
– Förvaltningsberättelse
– Tilläggsupplysningar



Större AB ska även ha

– Kassaflödesanalys
– Tilläggsupplysningar
– Jämförelsevärden
– Revidering av en kvalificerad revisor
– En revisionsberättelse bifogas när årsredovisningen skickas till Bolagsverket.


Allmänna redovisningsprinciper

?
Överskådligt uppställt
materialet ska vara lättillgängligt och systematiskt presenterat,
det ska ge en överblick.


?
God redovisning
framställningen ska följa rådande praxis grundad på lagens krav och
de allmänna råd och rekommendationer som
Bokföringsnämnden
och
Rådet för
finansiell rapportering
ger ut. Sedan 2005 måste alla börsnoterade måste följa
internationella redovisningsprinciper som IASB bestämt som kallas IFRS-regler. En
ny regel är att allt fler tillgångar ska redovisas till s.k.
verkligt värde
.


?
Rättvisande bild av bolagets ställning och resultat.
BR och RR.


3. Resultaträkning i ett AB

Rörelsens intäkter Egentlig verksamhet, avslutas med
rörelseresultat
, som visar det
Rörelsens kostnader ekonomiska utfallet av den eg. rörelsen oberoende av finansiering.

Rörelseresultat

Finansiella intäkter ?Räntor och utdelningar på företagets finansiella placeringar
Finansiella kostnader ?Skuldräntor och andra kostnader man har för sina lån.
Finansnetto


Resultat efter FP
De
I
och
K
endast har med verksamhetens finansiering att göra.


Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader Innehåller
I
och
K
för av tillfällig natur, s.k. bokslutsdisposition
Bokslutsdispositioner och slutligen företagets inkomstskatt. Steget avslutas med årets
Skatt resultat-
redovisat resultat.
Årets resultat


Delresultaten underlättar bedömningen av företagets lönsamhet.


Två sätt att redovisa RR


Funktionsindelad RR Kostnadsslagsindelad RR


Intäkter Nettoomsättning
Kostnader för sålda varor Övriga rörelseintäkter

Bruttoresultat Rörelsens inkter




Försäljningskostnader Förändringar av varulager
Administrationskostnader Råvaror och förnödenheter
Forsknings- och utv.kostander Övriga externa kostnader
Övriga rörelseintäkter Personalkostnader
Övriga rörelsekostnader Avs.& neds materiell AT

Rörelseresultat
Resultatandel i intresseföretag

Summa rörelsens kostnader .




?Kostnaderna delas in efter den funktion ? Kostnader delas in efter kostnadsslag.
Den uppkommit i. ? Tillverkningsföretag har posten varukostnad-
?Används främst av stora företag. ? Restvaror?lager, får ej belasta årets RR
?Överst i RR beräknas
bruttoresultatet
, man ? Övriga RI= sånt utanför verksamhetens huv-
drar intäkter från tillverkningskostnad(hit hör verksamhet
även lön, material och avskrivningar) ?Resultatandel i intresseföretag= vinst från
?Övriga rörelsekostnader delas in efter den företag, delägare utan bestämmande
inflytande
funktion de uppkommit i. Ex. försäljarlöner
till försäljningskostnader och administratörlöner
till administrationskostnader
? Avskrivningar fördelas också in efter funktion.




Fortttning på RR


Ser densamma ut för båda uppställningsformerna

?
Finansiella kostnader och intäkter
avser räntor. Hur är verksamheten finansierad och
hur placerar man eventuella kassaöverskott? Anses därför lämpligt att särredovisa
denna post så att rörelseresultatet bara har med själva rörelsen att göra.
?
Extraordira intäkter och kostnader
för verksamheten företaget bedriver. Är en
bedömningsfråga och gör det svårt att rättvist jämföra resultat mellan olika bolag. Idag
räknas endast sådant som ligger utanför företagets normala affärsverksamhet
extraordinärt, ex jordbävning. För att det ska synas var felet tillkommit kan man
använda sig utav poster jämförelsestörande poster, där man redovisar kostnader och
intäkter av engångskaraktär. Ex valutakursförändringar, ändrade värdeprinciper,
rättelser av fel i tidigare bokslut…
?
Bokslutsdispositioner

?
Skatt






3.4 BR i AB

Tillgångar Eget Kapital och Skulder




?
Anläggningstillgångar

? Immateriella AT
? Materiella AT
? Finansiella AT

?
Omsättningstillgångar

? Varulager mm
? Kortfristiga fordringar
? Kortfristiga placeringar
? Kassa och bank


S:a Tillgångar





Tillgångar




Anläggningstillgångar

”Med AT förstås tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i rörelsen.”
Delas in i tre huvudgrupper;
?
Immateriella AT
ej fysiska tillgångar som medför rättigheter eller skapar möjligheter till
framtida intäkter.
- Nedlagda utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten av väsentlig värde för rörelsen
under kommande år.
- Utgifter för koncessioner(tillstånd), patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande
rättigheter.
?
Materiella AT
fysiska tillgångar av olika slag, maskiner inventarier, byggnader och mark.
?
Finansiella AT
långsiktiga placeringar, exempelvis aktier i dotterbolag eller långfristig
utlåning.


Goodwill-
Moderbolag köper ett annat dotterbolag för ett pris högre än det köpta företagets redovisade
EK jämfört med det uppköpta företagets balansräkning. Är
överpriset
tex 1 Mkr ska moderbolaget ta
upp 1 Mkr som
immateriella AT
i sin koncernbalansräkning. Företaget har goda framtidsutsikter, ett
gott rykte och att redovisat EK normalt är undervärderat.



Omsättningstillgångar

?
Lagertillgångar
, material och färdigvaror.


?
Kortfristiga fordringar,
kundfordringar.


?
Kortfristiga placeringar,
räntebärande värdepapper.


?
Likvida medel,
kontanter och banktillgodohavanden.


Posterna står i likviditetsordning- efter hur lätt de kan omvandlas till betalningsmedel i normala
omständigheter.
Högst står sådan som utan stora olägenheter kan säljas inom en kort tid. Längst ner
står sådants som redan är betalningsmedel- pengar, kundfordringar och varulager. Denna ordningsföljd
för att en utomstående enkelt ska få upplysning om företagets betalningsberedskap.




?
Eget kapital

? Bundet EK
? Fritt EK




?
Skulder

? Obeskattade reserver
? Avsättningar
? Långfristiga skulder
? Kortfristiga skulder


S:a EK + S


EK och S

EK
OBRES.
AVS.
LÅSK
KOSK


Posterna tår i likviditetsordning- efter hur snart de behöver betalas.
Längst ner sådant som ska
betalas under närmsta framtiden, högst upp sådant som kan betalas längre fram


Skulder

Företag måste enligt lag ange vilka skulder som är kortfristiga(ska betalas inom ett år) och
långfristiga(betalas senare). I årsredovisningen ska det även finnas uppgifter om vilka skulder som är
räntebärande och icke räntebärande.


Avsättningar

Avsr framtida betalningsförpliktelser som kommer behövas infrias, men där man inte vet beloppet
eller tidpunkt. Exempel framtida pensioner, garantiåtaganden för produkter och tjänster, vissa skatter.


Obeskattade reserver(Obres)
belopp som genom bokslutsdispositioner tills vidare undantagits från
beskattning. Den uppskjutna skatten är ett lån och resterande belopp kan ses som ett eget kapital,
varför den har sin plats mellan E och S.
Obres saknas i koncernbalansräkningar, Där har man delat upp dem i latent skatteskuld och EK. Detta
för att underlätta internationella jämförelser mellan koncerner.




Eget kapital

Avser det belopp om krävs för att BR ska balansera. EK anger hur mcyket ägarna har bidragit
med till företagets finansiering genom direkta tillskott eller genom att avstå från att at ut vinster
och låtit dessa bli kvar i företaget. EK delas in i bundet eget kapital och fritt eget kapital. Fritt EK
anger beloppet som maximalt får delas ut till ägarna. Resten kallas bundet EK, vilket inte får delas ut.
Det ska finnas där som en buffert för att ta upp stötarna från eventuella förluster så att de i första hand
träffar ägarna och inte långivare.

I en koncern BR(ej börsnoterad MB) står BEK överst i BR som består främst av aktiekapital- vad
ägarna satsat vid nystart och vid senare emissioner- och bundna reserver- olika
avsättningar som gjorts och inte får minska genom utdelning.
Återstoden av EK kallas
fritt EK
och består av fria reserver och årets resultat. Fria reserver består av
tidigare års sammanlagda resultat som man varken delat ut till aktieägare eller överfört
till BEK. Årets resultat är samma post som i RR. Både fria reserver och årets resultat
kan vara negativa(balanserad förlust och årets förlust) och går då i termen ansamlad
förlust istället för fritt eget kapital.

Vid förlust är resultatet negativt ? EK minskar. Inga pengar frvinnar utan årets resultat läggs till EK.
I första hand ska
fria reserver
minskas och om det inte räcker får man även minska
balanserad
förlust
. Är den ansamlade förlusten därefter större än hälften av aktiekapitalet kan bolaget tvingas
träda i likvidation? tillgångar säljs, skulder betalas, bolaget upplösas.
Ägarna kan välja att skjuta in pengar för att öka aktiekapitalet så att det blir minst dubbelt så stort
som den ansamlade förlusten.


?
Hur kan vi öka aktiekapitalet?

?
Nyemission,
ett sätt att vidga ägarkretsen.

Man ger ut nya aktier som köparna betalar kontant
för. Då ökar kassa och aktiekapital i BR. RR påverkas inte och inflödet i finanssektorn ökar i
kassaflödesanalysen. Kassa, EK och aktiekapital ökar.


?
Fondemission,
man överför ett belopp från fritt EK till aktiekapitalet, vilket gör att det
beloppet inte längre är tillgänglig för utdelning. Fritt EK minskar och aktiekapitalet ökar i BR.
Här sker ingen betalning utan endast en överföring. RR och kasaflödesanalysen berörs inte. Ett
sätt att öka aktiekapitalet utan att behöva vidga ägarkretsen och utan att betala någonting
kontant. Dock mister man aktieutdelning. Kassa och EK ökar ej.



Minoritetsintresse


Inom linjen


Förvaltningsberättelsen

Ska enligt ÅRL innehålla en rättvisande översikt av utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning
och resultat. Man ska även lämna in särskilda upplysningar om ?
• Förhållanden som inte ska redovisas i BR, RR eller noter men som är viktiga för att man ska
kunna bedöma företagets ställning och resultat.
• Händelser som inträffat under året eller efter dess slut som är av väsentlig betydelse för
företaget
• Bolagets förväntade framtida utveckling.
• Bolagets verksamhet inom forskning och utveckling.

? Ska även innehålla sådant som är relevant för den verksamhet som drivs, däribland miljö- och
personalfrågor. Företag som är tillstånds- och anmälningspliktiga enligt miljölagstiftningen ska även
lämna in upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön.
? Ska innehålla förslag på hur resultatet ska disponeras, ska det delas ut eller behållas i företaget?
? BFN ger anvisningar om vad berättelsen bör innehålla;
- Verksamhetens art och läggning
- Väsentliga förändringar i företaget såsom etablering/ nedläggning av verksamhetsgrenar
- köp och försäljningar av bolag och större tillgångar
- Ingångna viktiga avtal och liknande
- Redogörelse för de viktigaste orsakerna till utvecklingen av företagets resultat och ställning, ex
förändring i marknad, produktion eller valutakurser

Mindre AB behöver inte lämna lika fullständiga uppgifter som övriga. Börsnoterade företag måste
lämna ytterligare information i sin berättelse, bl.a. utförligare uppgifter om aktierna och aktieinnehav
samt löne- och bonusprogram till ledningen.
Meningen är att f.berättelsen tillsammans med noter och tilläggsupplysningar ska komplettera
årsredovisningen med sådants om inte direkt går att utläsa ur redovisningsrapporterna. Berättelsen
ska avse hela tiden fram till årsredovisningen skriv under.




Normgivare på redovisningsområdet

- BFN
-RFFR
- FAR SRS
- SFF
- NBK
- IASB



Tilläggsupplysningar


Årsredovisningen som helhet ska ge en rättvisande bild av verksamheten. Därför har man
tilläggsupplysningar, vilka har en allmän karaktär eller är i form av kompletteringar till enskilda
poster i bokslutet.

- Allmänna upplysningar,


- Upplysningar om enskilda poster,
en fördjupad information ska ges i noter till enskilda poster,
exempelvis ska verksamheten för olika rörelsegrenar eller geografiska marknader redovisas om dessa
avviker betydligt från varandra. Andra exempel; medelantalet anställda och dess könsfördelning,
fördelning av personalkostnader mellan ledningspersonal och andra samt principer för avskrivningar.


Revisionsberättelsen

Svarar bolagets revisorer för och är ett intyg om att årsredovisningen uprättats enligt lagens krav.
Enligt ÅRL är revisorns uppgift att granska årsredovisningen, räkenksaperna och styrelsens och
VD’ns förvaltning. Revisionen ska ske enligt god redovisningssed- enligt god praxis och i enlighet
med FAR SRS rekommendationer i revisionsfrågor.
Detta är för att revisorn ska kunna bilda en egen uppfattning huruvida årsredovisningen ger en riktig
bild av företagets resultat och ställning.
Texten i berättelsen är oftast mager och standardiserad, med ett omfattande granskningsarbete bakom.
Finns oren revisionberättelse kan man förmoda att grava fel blivit begågna. Annars tas inte småfel upp
i berättelsen utan man tar det direkt med ägarna vid revisionen.




Kassaflödesanalys

En uppställning av årets betalningsströmmar till och från företaget. Kompletterar RR och BB på vissa
punkter.




3.5 Bokslutsdispositioner

Regleras av skattelagstiftningen och ger företag möjlighet att själva skjuta upp beskattningen
av en del av sitt resultat. Genom bokslutsdispositioner kan man sänka det redovisade
resultatet före skatt och därmed även skatten ett visst år. Man sänker resultatet för att skjuta
upp en skattebetalning eller höjer för att täcka en förlust och samtidigt slippa motsvarande
uppskjutna skatt.
De poster i RR som står under BSD svarar inte mot vare sig någon resursförbrukning eller
någon prestation- de är varken kostnader eller intäkter, men de påverkar skatteunderlaget och
därmed både skatten och det redovisade resultatet på samma sätt som dessa.
De bidrar till att göra det redovisade resultatet olämpligt som mått på företagets framgångar,
varför de måste redovisas öppet.
Regler för BSD finns till för att företag under goda år ska kunna lägga undan medel för att ha
till hands under mindre goda år. Genom att inte skatta fullt ut behåller man ”skattepengarna” i
företaget och har då rtt att disponera dessa under en tid enligt lagreglerna. BSD är ett sätt att

finansiera verksamheten. Man kan även vilja höja det redovisade resultatet för att undiva att
EK minskar eller för att möjliggöra utdelning till ägarna även under de år det gått dåligt.
De över tiden ack. Obeskattade beloppen bildar en obeskattad reserv som redovisas på BR’s
finansieringssida då de utgör en blandning av EK och latent skatteskuld. Själva BSD som
redovisas i RR är årets förändring av de obeskattade reserverna. Man gör en avsättning av
reserven när man sänker resultatet genom en BSD. När man höjer resultatet genom en BSD
sker en upplösning av reserven.
Det finns två slags BSD?
- Avsättning till(upplösning av) periodiseringsfond
- Avsättning till(upplösning av) anläggningsreserv
Motsvarande obeskattade reserver kallas?
- Periodiseringsfond
- Anläggningsreserv


Periodiseringsfond

Avsättning till( upplösning av) periodiseringsfond – anger hur stort belopp som tills vidare
har undantagits från beslattning med stöd av reglerna i periodiseringsfond. Skatten man
skjutit upp kallas
latent skatteskuld
- då det kan behövas betalas ett år senare. Återstoden av
det avsatta beloppet är EK på samma sätt som årets resultat.

För AB
är denna finansieringsform inte räntefri, utan ränta utgår genom att bolagsskatt
måste betalas med en viss procentsats på beloppet av den obeskattade reserven, som är en
viss andel av den officiella statslåneräntan.
DÅ periodiseringsfonden är en finansieringsform, en blandning mellan skulder och EK,
redovisas den på BR’s finansieringssida mellan dessa två under rubriken obeskattade
reserver. Årets förändring av periodiseringsfonden redovisas i RR bland BSD.
Regler för periodiseringsfond för AB ger bolaget möjlighet att varje år sätta av högst 25 % av
resultatet, beräknat på ett visst sätt. Det avsatta beloppet måste inom ett visst antal år
”återföras till beskattning”.
” Den avsättning som gjorts ett visst år måste ”
åretföras till beskattning
” senast det sjätte
året efter det år då den gjordes.” (2008? 2014)

Årets resultat
längst ner på RR har ofta inte mkt att göra med om verksamheten gått bra eller
dåligt under året






5. Kassaflödesanalys Cask flow analysis

En sammanställning som visar varifrån företaget under året har fått pengar och vart pengarna
har tagit vägen. Istället för pengar säger man
likvida medel, betalningsmedel
eller
medel
.
”En kassaflödesanalys är en sammanst’llning som visar dels varifrån företaget under året
har erhållit likvida medel och dels till vilka ändåmål man använt likvida medel. Med
årets
kassaflöde
menar man årets nettoförändring av likvida medel, dvs inbetalningar minus
utbetalningar- hur har posten likvida medel ändrats under året?”

5.1 Till vad behöver man en kassaflödesanalys?

Ordet kassaflödesanalys förekommer inte i ÅRL utan det står istället att vissa företag är
skyldiga att upprätta en
finansieringsanalys
, som ska vara ”en sammanställning som visar
företagets finansiering och kapitalinvesteringar under räkenskapsåret”. Frågan om
sammanställningens innehåll och utformning lämnas därmed till
god redovisningssed
.

BFN
som vakar över god redovisningssed säger att man här ska följa
redovisningsrådets
rekommendation nr 7; Redovisning av kassaflöden
, där sammanställningen kallas

kassaflödesanalys
.

5.2 Principerna bakom kassafdesanalysen

Om man delar upp företagets betalningsflöden på olika sektorer så får man en mer nyanserad
bild av flödena. Man delar upp betalningarna på tre sektorer
? Löpande verksamhet
? Investeringar
? Finansiering
I var och en av dessa sektorer sker både in- och utbetalningar, pengar flyter in och ut. Likvida
medel både genereras och förbrukas. Betalningsmässigt är sektorerna förbundna med varandra
genom posten
likvida medel
, som fungerar som en buffert, där nivån stiger eller sjunker
beroende på hur betalningsströmmarna går. Summan av nettobetalningarna i de tre sektorerna
är alltid lika med årets förändring av likvida medel- den summan som kallas
årts kassaflöde
.
?










Löpande verksamhet

Från den löpande verksamheten
genererade likvida medel


Investeringar

Investeringar i/ försäljning av AT
Förändring av långfristiga
fordringar

Finansiering

Nyemission/Utdelning
Nyupplåning/Amortering

Likvida medel

Ökning/minskning


Se exempel på sidan 133-134

5.3 God redovisningssed

Rekommendationen(RR7) beskriver utförligt vilka poster som ska vara med i en KFA, hur de
ska beräknas och hur rapporten ska ställas upp. RR7 bygger på motsvarande internationella
standard(IAS 7), förordad av IASC.

Den löpande verksamheten

RR7 anger två alternativa metoder för att beskriva hur den löpande verksamheen genererat
likvida medel; den
direkta
och den
indirekta metoden
.
?
Direkt metod

?
Indirekt metod
man utgår från en resultatsiffra och justerar den för att komma fram till
nettobetalningarna

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet mm.

Betald skatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
Förändringar av rörelsekapital
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
- Förändring varulager
- Förändring kortfristiga fordringar
- Förändring kortfristiga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Se exempel på sidan 135


Investeringsverksamhet

Investeringar kräver utbetalningar medan desinvesteringar i form av exempelvis försäljning
av äldre utrustning ger inbetalningar. Till investeringsverksamheten räknas även ökade

långfristiga
placeringar eller fordringar, exempelvis belopp som binds längre tid i bank och
ökade insatser i samarbetsprojekt med andra företag. De vanligaste posterna under
investeringsverksamhet är:
? Förvärv och försäljning av anläggningstillgångar
? Förvärv och försäljning av aktier i andra företag
? Ökad eller minskad långfristig utlåning

Normalt räknas ränteinbetalningar till den löpande verksamheten, medan erhållna
utdelningar antingen räknas till investeringsverksamheten eller den löpande verksamheten,
bara man gör det konsekvent.

Finansieringsverksamhet

Hit hör betalningar som har att göra med förändring av EK eller långfristig uplåning. En
nyemission eller nya långfristiga lån leder till inbetalningar, medan utdelning till aktieägarna
eller amortering på lånen leder till utbetalningar. Exempel på poster som hör hit:
?

Inbetalningar vid emission av egna aktier
?

Inbetalningar avseende upptagna lån
?

Utbetalningar vid återbetalning av lån
? Utdelning till aktieägare
Eventuella räntebetalningar räknas däremot till den löpande verksamheten.


Förändring av likvida medel

Summa nettobetalningar Från de tre sektorerna är lika med
Skillnaden mellan in- och utbetalningar Förändringen i likvida medel.
Kassaflödet Den kallas
årets kassaflöde
.




I en
KFA
är man angelägen om att finansieringsverksamheten endast ska innehålla sådana
betalningar som innebär en direkt förändring av EK eller långfristiga lån. Därför hör
räntebetalningar inte hur utan förs istället till den löpande verksamheten.
I en
RR
är man angelägen om att visa ett
röR
som är sammansatt enbart av poster som har
med själva rörelse att göra, oberoende av hur den är finansierad. Därför får inte räntor vara
med bland rörelsens intäkter eller kostnader utan förs istället till de finansiella posterna i nästa
avdelning av RR.

5.4 Exempel
Finns att läsa på sidorna 138-144









Årsredovisning en introduktion
Kapitel 1

1.1 Redovisning Planering Verksamhet Redovisning

Redovisning-
Bearbetning och rapportering av uppgifter om ett företags verksamhet, främst
uppgifter av ekonomisk art.

Plan
för
verksamheten
för att se hur den går men även om den behöver ändras- efter planen
eller verksamheten. =
Redovisning
= Bygger på det som varit – verksamheten – och är den
del av underlaget till en plan för den fortsatta verksamheten.
Viktiga frågor att ställa sig vid redovisning är
Vad?
Är det som ska redovisas och
Till vad?

Ska man använda denna redovisning?
1.2

Till vad?
Extern redovisning
Riktar sig till utomstående – aktieägare, leverantörer, stat och
kommun, media… Exempel på uppgifter; framställa årsredovisningen och delårsrapporter,
vilka ska visa hur det gått för företaget. Detta för att utomstående då ska kunna förhålla sig
till företaget.


Intern redovisning-
avsedd för de som tar beslut om hur företaget ska bedrivas, både kort-
och långsiktigt. Därför måste rapporterna dels gå mer i detalj(enskilda, varor & produkter,
enskilda försäljningsdistrikt) och dels komma betydligt oftare (kvartalsvis eller månadsvis).
Gränsen mellan dessa två kan vara flytande. Den externa redovisningen kan komma till
användning för den interna, men inte tvärtom. Det beror bland annat på att den interna
redovisningen är mycket konfidentiell och om den kommer i fel händer, exempelvis
konkurrenternas, kan den rakt igenom vara farlig.
Dock får banker och leverantörer göra ” en kontroll” om det skulle vara så att de skulle bevilja
ett lån eller sälja varor på kredit.
1.3
1800-t industrialiserades Sverige, vilket ledde till att många stora och kapitalkrävande företag
startades, vilka krävde medverkan av många parter- alltifrån enskilda och grupper av enskilda
till nationer. Att äga och driva ett företag blev olika faktorer. Då ägarna blev så många var
man tvungen att reglera rättigheter men även skyldigheter mellan
ägarna
– som satsat pengar
men inte driver företaget- och
drivarna
- de som inte satsat pengar men vet hur företaget ska
drivas. Äganden
anonymiserades
, vilket ledde till att ägarna inte kunde hålla sig uppdaterade
på egen hand om företaget.
Ägare och företagsledning kom att framstå som två helt olika parter.
Ägarna
hade intresse i
att se ekonomiskt gynnande resultat, varför de ville ha insyn i företaget för att se till så att
ledningen inte misshushållade med kapitalet.
Företagsledningen
ville hålla sig väl med
ägarna då dessa oftast var de enda källorna till kapitaltillskott. Dock kunde detta vara till
problem då man gav mer än vad ägarna förtjänade, vilket ledde till att företagets framtid

försämrades, eller att man genom att ge inte sanningsenliga rapporter till ägarna invaggade
dem i obefogad ro.
För samhället skulle det vara problem om folk inte vågade satsa pengar i lika projekt pga
säkerhet. Därför skapades olika företagsformer så att de som satsade pengar kunde känna sig
säkra på att regelbundet få tillgång till företagsrapporter om verksamhetens tillstånd. Man
ställde även krav på att dessa rapporter inte skulle vara missvisande- både för ägare men även
långivare. Den företagsform man skapade var
Aktiebolaget
.

Bokföringslagen, BFL
- allmänna regler för bokföringsskyldighet, gäller samtliga
företagsformer.

Årsredovisningslagen, ÅRL
- innehåller utförligare uppgifter om hur en årsredovisning ska
utformas.

Aktiebolagslagen, ABL
- bestämmelser som reglerar aktiebolagets verksamhet. Ex, ägarna
svarar inte för föplikterser emr än sin kapitalinsats men kraven vid redovisning är mycket
högre än för anrda företagsformer. Årsredovinsingen skall varje år skickas till
Bolagsverket

där den blir en s.k. offentlig handling som alla har rätt att ta del av.
Man införde även en företagsbeskattning, s.k.
inkomstskatt
för företag, där skatten utgick som
en viss andel av årets vinst.
1.4

BFL, ABL och ÅRL’s syfte;

Att skydda ägare och långivare från skönmålning av verksamheten.
Företagen får exempelvis inte övervärdera tillgångar eller redovisa överskattade resultat.
Samtidigt kräver lagarna att redovisningen ska ge en
rättvisande bild
av den ekonomiska
ställningen och resultatet, vilket begränsar möjligheterna att undervärdera tillgångar

Skattelagstiftningen, SLS syfte;

Att skydda samhället (”det allmänna”) från svartmålning av verksamheten.
Skattelagarna anger noga hur företagets resultat ska beräknas. Du får inte dra av vad som
helst så att vinsten blir godtyckligt låg.

Inkomstskattelagen, IL
- Reglerar hur den beskattningsbara vinsten ska beräknas.
Redovisningsrapporterna är utformade för att tillgodose de intressen som lagarna ger uttryck
för.









Kapitel 2

2.1
balansräkning, BR

Balansekvationen

T = E + S
T
illgångar
= E
get kapital
+ S
kulder

Tillgångar-
en uppräkning av företagets tillgången och dess värden.

ES-
visar hur tillgångarna finansierats, dvs var pengarna kommit ifrån.

Eget kapital-
det företagets ägare bidragit med. Ingen egen tillgång utan en
finansieringsform. Den anger vad ägarna bidragit med till
företagets finansiering- till att betala företagets tillgångar. Ej
återbetalningsskyldig. Kan vara +/-.

Skulder-
det långivarna bidragit med. Skyldighet till återbetalning.
Båda sidorna ska balansera. BR avser alltid en bestämd tidpunkt. I årsredovisningen är det
verksamhetsårets sista dag.

Rapportform-
Man ställer upp balansräkningen i en kolumn med tillgångarna överst och
finansieringen underst-

Kontoform-
en tillgångssida, aktivsida(V) & en finansieringssida, passivsida(H).

2.2 Resultaträkningen, RR

R= I K
R
esultat
= I
ntäkter -
K
ostnader
Visar ett företags resultat under en period och hur det har uppkommit. Vad har man fått in
och vad har man gett ut?

Intäkter-
värdet av de prestationer som utförts under perioden, förutsatt att dessa ger en
fordran, oberoende av betalningstiden. Varor som sålt vid en tidigare period räknas således
inte. Alltså är det tidpunkten för försäljningen och inte tidpunkten för betalningen.

Kostnader-
uppoffringar och den resursförbrukning företaget gjort för att åstadkomma
periodens prestationer. Ex. Anskaffningsvärdet- sålda varors inköpsvärde i handelsföretag
och de sålda varornas tillverkningsvärde(lön, material…) i tillverkningsföretag.
De sålda
varors anskaffningsvärde är kostnaden för året, oavsett när de är anskaffade och betalda-
tidpunkten för försäljning avgör. De osålda varorna räknar man in bland tillgångar i
balansräkningen.
Resultat-
beror på vad man anser vara prestationer och uppoffringar och hur man väljer att
värdera dem.


2.3 Några grundbegrepp


Egna uppoffringar-
ex lön.
Andrahandseffekter som värdet av de uppoffring personalen måste göra för att sköta jobbet
räknas inte när man räknar ut kostnader. Vid redovisning räknas inte heller med värdet av de
uppoffringar omgivningen åsamkas av vid exempelvis bilkörningen- buller och
föroreningar(om inte det finns betalningsskyldigheter för företaget).

Avskrivningar-
kostnader som svarar för förslitning och värdeminskningar av bilar,
maskiner, inventarier etc. De finns med för att resultatet ska bli mer rättvisande över en följd
av perioder och är exempel på kostnader som inte är några utbetalningar.



?
Utbetalning-
Likvida medel som lämnar företaget. Köper vi produkten eller tjänsten
kontant är hela anskaffningsvärdet en utbetalning.


?
Utgift-
När ett företag köper en vara eller tjänst uppstår en utgift, det som företaget
skall betala till den som man köper varan eller tjänsten av. När t ex företaget får
leverantörsfakturan bokförs utgiften. Hela priset är en utgift


?
Kostnad-
värde av förbrukade resurser. Exempel lastbilen. 1) Värdera den till en
lämplig del av anskaffningsvärdet eller 2) värdera det till en lämplig andel av
återanskaffningsvärdet- vads kulle en likadan lastbil kosta idag?
I traditionell redovisning låter man ofta kostnader bestå av periodiserade utgifter- utgifter
som fördelats över ett antal år. Man låter då avskrivningen(periodens kostnad) utgöra en
lämplig del av anskaffningsvärdet(utgiften). Då måste man ta ställning till hur länge
produkten ska användas men även hur man ska fördela anskaffningsutgiften över brukstiden.
Vid kontantaffärer uppstår 3U ibland samtidigt, ex om man köper kontorsmaterial kontant
och genast brukar det.




Inbetalning
- pengar inbetalade till företaget.



Inkomst-
den ersättning företaget får för sina prestation- betalningsförpliktelser från
kunder. Att sälja på kredit gen en direkt inkomst men inbetalning först senare.



Intäkt
- värdet av en utfärd prestation- ex varors försäljningsvärde, vare sig kunden
betalar dem eller ej. Avser en bestämd period som skall föras till periodens
resultaträkning


”Ett flerårskontrakt ger genast inkomster men intäkter efter att varorna levereras och
inbetalningar först efter hand som de betalas.”
Ett lån ökar
T
och
S
men påverkar inte resultaträkningen. Lånet är en
inbetalning
men ingen
intäkt och således ingen inkomst. Att amortera lånet är att göra det ogjort. Amortering är
därför en
utbetalning
men inte en kostnad, därav påverkas inte heller här resultaträkningen.
Däremot är
årets ränta
en kostnad även om inte hela beloppet behöver betalas förrän
årsskiftet.

?
Resultat-
skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna
Sett över företagets hela liv selar det ingen roll vilka 3I och 3U du räknar skillnaden
emellan- förr eller senare ska ju alla skillnader räknas ut. Därför blir skillnaden
densamma vilket av begreppen du än väljer
Under en specifik period. DÅ räknar man ut skillnaden mellan intäkter och kostnader.


?
Periodens kassafde
- Skillnaden mellan inbetalningarna och utbetalningarna. Säger
ingenting om periodens resultat.

2.4
Samband mellan resultaträkning och balansräkning

?
Resultaträkning
-


?
Balansräkning

? ??= ??
??
-??
??
-
(
??????ä????????????????-??????????
)



”Årets resultat är lika med årets förändring av eget kapital minskad med ägarens
nettotillskott under året.”


?
Såhär hänger de ihop ?

?
Det allmänna sambandet

2.5
Kassaflödesanalysen

Genom att ha en bild av betalningsflödet kan man bättre förutse det framtida betalningsflödet.
KFA är en sammanställning av periodens inbetalningar och utbetalningar, vilken delas upp i
tre sektorer?
?
Löpande verksamhet
- visar den löpande affärsverksamhetens betalningar under året.


?
Investeringsverksamhet
- visar investeringsverksamhetens betalningar under året.


?
Finansieringsverksamhet
- visar finansieringsverksamhetens betalningar under året.

Periodens kassafde
- sektorernas kassaflöden- nettobetalningarna, alltså skillnaden mellan
inbetalningarna och utbetalningarna. Den är lika med periodens förändring av likvida medel.

2.6
Underlaget till rapporterna

o
Dubbel italiensk bokföring
- dagens bokföring. Då det sker många skiftande
affärshändelser under ett år, måste företaget ha ett ordnat bokföringssystem för att alls
kunna ställa upp en balans- och resultaträkning när året är till ända.
BFL
ställer även
vissa krav på den löpande bokföringen.


o
Grunden
till bokföringen ska enligt
BFL
utgöras av
verifikationer
(uppgifter från
kvitton, fakturor…) som
styrker affärshändelserna
(köp, försäljning,
löneutbetalningar…). Affärshändelser ska både bokföras i
registreringsordning
och

systematiskt
.


?
Registreringsordning
- Affärshändelserna presenteras i den ordning de har
tillförts bokföringen.


?
Systematiskt-
Likartade affärshändelser bokförs på ”samma sätt”,
noteringarna om dem ska finnas på ”samma ställen”; då är det lätt att
exempelvis räkna ihop årets försäljning eller årets varuinköp.


o
Konto
- Dessa ”ställen”. Det finns i princip ett konto för varje post som ska ingå i
balansräkningen eller resultaträkningen. Genom dessa systematiska noteringar kan
man när som helst få fram hur mycket man har sålt för under en period(som inte
behöver vara ett helt år), hur mycket det ska finnas i kassan, hur mycket kunderna är
skyldiga…


o
Bokslut
- Processen som består i att man räknar ihop allesammans och ställer upp en
balansräkning och en resultaträkning- man avslutar böckerna för perioden.





o
Debet och Kredit
Skulder Och Betalningar

Varje transaktion sparas i både debet och Credit, så att man kan se om summan av dagens
debiteringar är densamma som dagens krediteringar. Om så inte är fallet har något bokförts
fel.
Debiterar dröjsmålsränta, krediterar rabatter och returer
När kunden betalar krediterar man kundens konto och debiterar bankkontot.

o
Kontoplaner

Företaget bestämmer själv vilka konton de vill använda i sin bokföring. Man lägger
upp de konton verksamheter kräver. Det finns färdiga system av konton att utgå från,
s.k. Kontoplaner- där man tar ut de delar man behöver och lämnar resten därhän.
Sedan när verksamheten ändrar karaktär, som kanske leder till att fler konton behövs,
kan man lätt inrangera de nya kontona på ett konsekvent sätt bland dem man redan
använder. Den vanligaste som används är BAS-kontoplanen.
2.7
Redovisningsprinciper

?
God redovisningssed
Lagen innehåller bestämmelser om vilka värderingsprinciper
som får användas, men hänvisar i övrigt till god redovisningssed- dvs. etablerad
praxis. Det råder ett växelspel mellan lagen och praktiken. Redovisningsseden
förändras efter att affärslivets förändringar och samhällets krav. BFN har
huvudansvaret att utveckla och beskriva god redovisningssed genom att ge ut
redovisningsregler och informationsmaterial om tillämpningen av fr.a. BFL och ÅRL.
?
Försiktighetsprincipen
Tillgångar kan värderas på olika sätt beroende på vilken
värderingsprincip man väljer. Enligt försiktighetsprincipen ska man sträva efter att
värdera sina tillgångar lågt så att eget kapital inte blir övervärderat.
?
Matchningsprincipen
Man utgår från årets intäkter och mot dem ställer man precis
de kostnader som ”matchar” dessa intäkter. Resultaträkningen ska innehålla alla
”matchande” kostnader och inga andra.

?
Penningsvärdeförändringar

Vid hög inflation är gamla kronor mer värda(motsvarar större köpkraft) än nya
kronor. Därför bra med inflationsjusterade BR och RR till sin vanliga årsredovisning.
2.8
Samband mellan tillgångsvärdering och resultat

2.9
Koncerner och koncernredovisning

Om ett företag äger ett annat företag med mer än 50 % utgör de tillsammans en
koncern
. Det
ägande företaget kallas
dotterbolag
och det ägda företaget för
dotterbolag
. De måste då även
avge
koncernredovisning
bestående av bl.a.
koncernbalansräkning(KBR)
och

koncernresultaträkning(KRR)
= RR och BR för hela koncernen som ett enda företag.
En koncern är en samling företag, där moderbolaget, genom ägande helt kan bestämma över
verksamheten i de övriga. Detta genom att öga lite mer än hälften av aktierna och således
majoriteten av rösterna.
Affärer mellan koncernbolagen är ur koncernens synvinkel interntransaktioner och ska därför
vara med i koncernredovisningen. Koncernens tillgångar och skulder påverkas inte av att
koncernbolagen lånar pengar av varandra. Inte heller påverkas koncernens intäkter och
kostnader av koncernbolagens affärer med varandra. Moderbolaget har makt att bestämma
vilka priser som ska gälla vid affärer mellan koncernbolagen, och därför hur resultatet ska
fördelas mellan bolagen, vilka som ska visa vint och vilka som ska visa förlust.



Kapitel 3

Krav som ställs på företags årsredovisningar kommer från ?

Civillagstift

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Redovisning BAS

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Havin Aslan [2017-04-28]   Redovisning BAS
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=60116 [2017-08-17]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in