Depression hos unga

116 visningar
uppladdat: 2017-03-18
Wilma Östman

Wilma Östman 19 år

Från
Stockholm, Sweden
Utbildning
High School : Enskilda Gymnasiet, High School : Futuraskolan, Lidingö, College : Futuraskolan, Lidingö
Facebook
https://www.facebook.com/app_scoped_user_id/100002510209371/
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete


Abstract 
We have been researching depression for youths and specialising how common it 
is. We treat the framing of the question with five different perspectives which is the 
psychodynamic, behavioristic, cognitive, biological and humanistic perspective to 
analyze a depression from different point of views. We have also interviewed the 
school nurse at Katedralskolan and Teknikum in Växjö and used their experience to 
get some knowledge about the adolescent mental health and for example how 
common it is for youths to feel depressed. We use the information that we have 
recieved to make an analysis in which we compare similarities and differences in the 
chapter “The results and analysis”. The results from the analysis indicate that it is 
relatively common with depression in adolescents but compared to adults, the 
therapy process is not so complicated because the most common depression in 
adolescents has a minor effect in a holistic perspective. In the text, we concluded 
that there are several contributing factors to depression and there are different 
causes depending on perspective, it is common that reasons from different 
perspectives combine a symptom. The conclusion of the therapy part indicates that 
the most optimal way to cherish a patient with a diagnosis as depression is to mix 
therapies from the five perspectives and then use a small portion of each.  
 
 
 
 
 
 
  
 


Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
Innehållsförteckning  
1. Inledning                                                                  sid. 4 
1.1 Syfte                                                                                                                                     sid. 6 
1.2 Frågeställningar                                                                                                                 sid. 6 
1.3 Metod                                                                                                                                  sid. 6 
2. Litteraturgenomgång                                               sid. 7 
2.1 Symptom och utbredning                                                                                                 sid. 7 
2.2 Psykodynamiska perspektivet                                                                                       sid. 10 
2.3 Behavioristiska perspektivet                                                                                          sid. 11 
2.4 Biologiska perspektivet                                                                                                  sid. 12 
2.5 Kognitiva perspektivet                                                                                                   sid. 15 
2.6 Humanistiska perspektivet                                                                                             sid. 17 
3. Resultatredovisning och analys                              sid. 19 
3.1 Depression bland unga                                                                                                   sid. 19  
 
3.2 Perspektiv på depression                                                                                                sid. 19 
 
3.3 Behandling av depression                                                                                              sid. 20 
 
4. Slutsats                                                                   sid. 25 
Källförteckning                                                                        sid. 28 
 
 
  
 


Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
1. Inledning 
Vi befinner oss idag i ett samhälle där vi individer ständigt sätts på prov och måste visa att vi kan 
prestera. Vi lever i en slags livscirkel där man måste avklara sina livssituationer steg för steg, från dagis 
fram till arbetslivet. Ungdomstiden är en intressant tid i livet som innefattar flera olika livssituationer som 
ska hanteras. Det är därför inte helt ovanligt att ungdomar känner sig nere och blir drabbade psykiskt av 
den press som sätts på dem. Sedan 1980­talet har det blivit dubbelt så vanligt att det rapporteras att 
ungdomar har symtom som hänger ihop med psykisk ohälsa. Ungdomar som ständigt känner sig trötta, 
har sömnsvårigheter, känner oro, ängslan och ångest är betydligt fler idag. Under 1990­talet 
försämrades den psykiska hälsan snabbt. Sedan dess har utvecklingen stannat av, men det har inte blivit 
bättre heller.  
1
 
Rädslan av att inte klara sig i vårt samhälle bidrar till att ungdomar känner sig stressade och i en 
undersökning av 700 elever i åk. 9 samt 2 och 3 på gymnasiet visar det att den största orsaken till 
2
stress är skolarbeten och att man inte får något arbete. Ungdomar som inte klarar av sin tid på 
gymnasiet har det relativt svårare att hitta ett arbete än ungdomar som faktiskt har klarat av det. En 
arbetsgivare hade antagligen inte prioriterat en ungdom som inte klarat av sin gymnasietid när det finns 
andra potentiella ungdomar ute på marknaden som har gått igenom sin gymnasietid.  
 
Men enligt SOU så är det inte mer vanligt att ungdomars psykiska hälsa blir drabbade än vuxna. Under 
3
den senare halvan av 1900­talet har det dock blivit mer vanligt inom västvärlden att ungar känner av en 
negativ känsla till sin psykiska hälsa. Utagerande problem ser man har en koppling till inåtvända problem 
såsom ångest, oro och depression och det har blivit vanligare och vanligare i vårt samhälle och det är 
mer unga kvinnor som känner av detta än män. Forskning har tagit fram en förklaring till den negativa 
utveckling som sker i dagens samhälle gällande ungdomars hälsa och det handlar om två områden vilket 
det första är droger och alkohol och det andra fokuserar mer på “motstridiga krav, ökade förväntningar 
1
 http://www.forte.se/sv/Tema/Barn­och­ungdomar/Stora­insatser­kravs­mot­ungas­ohalsa 
2
 http://www.lakartidningen.se/Klinik­och­vetenskap/Klinisk­oversikt/2013/09/Ungas­psykiska­halsa­forbryllar­forskare/ 
3
 SOU 2006:77 
 
 
  
 


Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
och val som vårt materiella välstånd står för”. Ungdomar har som tidigare nämnts en relativt hög press 
4
på sig redan sedan tidig ålder och de krav som samhället sätter på en ungdom är inte de lättaste att ta 
sig igenom. I en utredning om ungdomars psykiska hälsa så blev de frågade vad de tyckte var 
huvudorsaken till en stressfaktor i deras liv och deras svar var: “höga prestationskrav, att ha det jobbigt 
hemma, baksidan av valfriheten (det man tvingas välja bort), tidsbrist och att duga”. Förutom detta så 
5
förklarade även ungdomarna att skolan bidrar till att de känner sig stressade eftersom att uppnå en 
optimal prestationsnivå är verkligen inte en simpel sak att uppnå. Stress och oro bland unga kan också 
leda till symptom av depressiv karaktär och till och med depression. Depressioner före tonåren är 
ovanligt, men i tonåren är det vanligare. Fler flickor än pojkar får depression.  
6
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4
 SOU 2006:77 
5
 SOU 2006:77 
6
 http://www.1177.se/Kronoberg/Fakta­och­rad/Sjukdomar/Depression­hos­barn­och­tonaringar/ 
 
 
  
 


Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
 
I detta arbete ska vi tillsammans analysera och se skolans elevhälsas syn på och erfarenhet av 
ungdomars depression. Vi vill se hur vanligt det är hos unga människor att bli deprimerade och varför. 
 
1.1 Syfte

Syftet med detta arbete är att belysa depression hos unga idag och hur vanligt det är samt 
skolans elevhälsas erfarenhet av det. 
 
 
1.2 Frågeställningar
?Hur vanligt är det med depression hos unga?  
?Vad utmärker en depression och vilka är de vanligaste symtomen? 
?Vad finns det för olika förklaringar till depression och vad orsakar dessa? 
?Hur behandlar man depression bland unga?  
 
1.3 Metod
Vi ska med hjälp av litteraturstudier och Internet samt intervjuer ta reda på den information vi behöver 
för att få svar på våra frågeställningar. Urvalet av intervjupersoner har skett genom att vi kontaktade 
skolsköterskor och kuratorer på gymnasieskolor i Växjö och bokat tid med de som har tillgängliga 
tider. Vi fick tid med tre olika skolsköterskor från tre olika skolor: Katedralskolan, Teknikum och 
Smålandsgymnasiet. Skolsköterskan från Smålandsgymnasiet ställde dock in i sista sekund p.g.a. 
sjukdom och vi fick alltså två intervjuer att förhålla oss till. Intervjuerna tog trettio minuter vardera och 
spelades in med hjälp av mobiltelefon. Frågorna vi ställde i intervjun finns i bilaga 1.  
 
 
 
 
 
  
 


Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
2. Litteraturgenomgång  
Eftersom att man inom psykologin behandlar en hel del teorier och perspektiv så ska vi kortfattat 
beskriva fem olika perspektiv och deras syn på depression och behandling. Vi ska sedan använda oss 
av denna information i nästa kapitel för att behandla en analys där vi jämför skillnader och liknader 
mellan olika perspektiv angående depression.  
 
2.1 Symptom och utbredning
Många har någon gång känt sig väldigt nedstämda och orkeslösa och kanske därför trott att de har en 
depression. Men depressioner och manodepressiva sjukdomar drabbar nervsystemet och räknas som 
psykisk sjukdom. Därför finns det faktorer som måste uppfyllas för att en säker diagnos ska kunna 
ställas. Enligt World Health Organization  klassificerar man depression med hjälp av en rad kriterier. 
Först och främst måste patienten ha känt sig deprimerad i minst två veckor och ha uppfyllt två av de 
viktigaste symtomen, nämligen depressivt humör (t.ex. nedstämdhet), ökad trötthet och minskat intresse 
och glädje. För att en diagnos ska kunna ställas så måste även två av följande symtom uppfyllts: 
sömnstörningar, minskad aptit, negativa tankar kring framtiden, känslor av värdelöshet, minskad 
koncentrationsförmåga, minskat självförtroende eller självmordstankar. En femtedel av människorna i 
7
Sverige kommer att drabbas av en depression någon gång i livet, och i nuläget lider mellan 20 och 40 
procent av den svenska befolkning av psykisk ohälsa i någon form. Detta faktum gör området till ett av 
landets absolut största folkhälsoproblem.  
8
 
Förr i tiden så var det mer vanligt att äldre personer blev drabbade av psykiska problem, idag är 
ålderskillnaden inte alls stor och försämringar i individers psykiska välbefinnande har jämnats ut rätt 
rejält. Att veta exakt hur många unga som lider av psykisk ohälsa är svårt och Socialstyrelsen sa så sent 
som 2013 att man skulle behöva arbeta mycket mer för att få fram statistik om psykisk ohälsa bland 
7
 The ICD­10 Classification of Mental and Behavioural Disorders ­ Clinical descriptions and diagnostic guidelines ­ 
Chapter V Mental and behavioural disorders (F00­F99) ­ World Health Organization (2010) 
8
 Behandling av depressionssjukdomar – en systematisk litteraturöversikt, statens beredning för medicinsk 
utvärdering (sbu) 2004 
 
 
  
 


Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
unga. I Barnombudsmannens statistik, max18 visar att bland unga mellan 10 och 18 uppger 12 % att 
9
de lider av psykiska besvär, som att ofta vara ledsen eller nere, irriterad, spänd eller nervös. Nu för 
10
tiden så behandlas fler ungdomar inom exempelvis psykiatrisk vård för att de exempelvis känner av 
ångest, depression och är villiga till ett självmordsförsök.  
11
 
Det är inte bara ungdomar som blir behandlade inom en psykisk vård som har ökat utan även 
stressrelaterade sjukdomar som blir behandlade på andra plan har även ökat. En sämre utveckling av 
folkets hälsa ökade under 1990­talet och det är ett psykiskt välbefinnande som är orsaker till det hela. 
Under 2000­talet så har den här utvecklingen förändrats en del och man ser att den har brutits förutom 
för individer mellan åldern 16­24 år. Detta är även vanligare hos kvinnor och bland de unga så har den 
psykiska ohälsan progressivt ökat.  
9
 http://www.barnombudsmannen.se/Global/Publikationer/bryttystnaden_web%20slut.pdf 
10
 http://www.barnombudsmannen.se/max18/statistik­per­omrade/halsa/indikator/indikator/2_5_andel­barn­med­psykiska­besvar/ 
11
 Författare Ingrid Sjöberg ­ arbetar med statistik om levnadsförhållanden på SCB 
http://www.scb.se/Statistik/LE/LE0001/2010K01/LE00001_2010K01_TI_06_A05TI1001.pdf  
 
 
  
 


Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
 
Figur 1. Ängslan, oro och ångest bland svenskar 
12
 
 
12
 http://www.scb.se/Statistik/LE/LE0001/2010K01/LE00001_2010K01_TI_06_A05TI1001.pdf 
 
 
  
 


Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
2.2 Psykodynamiskt perspektiv
När man ur ett psykodynamiskt perspektiv tittar på vad orsaker till depression kan vara så pekar man 
ofta på barndomsupplevelser och förträngda känslor/händelser och att dessa ligger grund för depression 
som utvecklas senare i livet. Ordet dynamik syftar i detta fall på olika psykiska drivkrafter hos 
människor, dessa kan vara både omedvetna och medvetna. Alltså kan man inte alltid veta vad som 
driver ens beteende, och konflikter mellan drivkrafter kan skapa olust som i sin tur, om det inte hanteras 
rätt kan resultera i psykisk ohälsa. Som sagt så pratar man, inom det psykodynamiska perspektivet 
13
om att problem man haft tidigt i livet ofta ligger orsak till psykisk ohälsa när man blir äldre. En 
psykodynamiker skulle kunna förklara depression med problem i hemmet eller på dagis i tidig ålder 
såsom missbruk eller bråk i närheten av barnet, eller att något fattats som exempelvis kärleksfulla 
relationer med föräldrarna. Det skulle också kunna bero på något mer konkret och påtagligt som ett 
trauma i form av fysiskt våld eller kanske en avliden familjemedlem. Det kan ofta vara svårt att veta 
exakt vad som är den utlösande faktorn för depressionen, men eftersom att självkänslan ofta tar stryk 
av dåliga upplevelser i barndomen så kan det vara betydande för hur enkelt man utvecklar depression 
senare i livet. Fördtryckta minnen och känslor kan komma tillbaka till en om man hamnar i en liknande 
situation eller på något sätt blir påmind om hemskheter från barndomen, när detta händer är det möjligt 
att det är svårare att hantera för de som även har en instabil självkänsla.  
 
Behandling inom ett psykodynamiskt perspektiv kallas för psykodynamisk psykoterapi och är grundat 
på psykoanalytisk samt psykodynamisk teoribildning som modern forskning. Psykodynamisk 
psykoterapi som term är ett ganska övergripande begrepp för flera psykologiska behandlingsmetoder 
med knappa skillnader, men den psykodynamiska psykoterapin består framförallt av samtal med 
patienten. För att utförande av metoden ska vara möjligt måste patienten vara intresserad av att utforska 
sitt förflutna, och att i viss utsträckning ha förmåga att med symbolik kunna visualisera och beskriva sina 
känslor. Terapins syfte är att medvetandegöra såväl symptomens betydelse och konflikter som har 
bidragit till att symptomen har tagit plats, för att sedan bidra med en större möjlighet att ändra på 
negativa reaktionsmönster. Detta bidrar till att individen som har blivit deprimerad får en ny insikt och 
13
 http://www.ne.se/psykodynamisk  
 
 
  
 
10 

Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
mer självförtroende. 
 
 

2.3 Behavioristiska perspektivet
Det behavioristiska perspektivet, eller beteendeperspektivet är ett psykoterapeutiska perspektiv. Någon 
som ofta förknippas med behaviorismen är den ryska fysiologen och pedagogen Ivan Pavlov. Många av 
hans teorier och experiment är välkända inom psykologin och han tilldelades nobelpriset i medicin 1904. 
Det mest kända experimentet som Pavlov utförde var sina försök med klassisk betingning på hundar, 
där han mätte salivbildning hos sina hundar när de serverades mat. Han plingade med en klocka varje 
gång maten serverades för att skapa en koppling i hundarnas hjärna mellan mat och ljudet från klockan. 
Han testade sedan att plinga i klockan utan att någon mat serverades och märkte att salivutsöndringen 
ökade ändå. Han hade lyckats betinga hundarna och hans hypotes var korrekt. Teorin grundar sig i att 
alla våra beteenden präglas av yttre påverkan. Vi lär oss omedvetet att tolka situationer och att reagera 
på dessa på ett visst sätt, vi reagerar med en viss respons på ett visst stimulus. En annan betydelsefull 
behaviorist är John B. Watson. Han gjorde experiment på en elvamånaders pojke, Alberto Gilardino. 
Watson lät Alberto leka med Watsons försöksråttor i sitt laboratorium och pojken verkade finna det 
roande. Men en dag när Alberto satt och gjorde detta så slog Watson ett hårt slag med en järnstång för 
att framkalla ett väldigt obehagligt ringande ljud. Pojken blev väldigt skrämd av ljudet och började 
precis som förväntat förknippa rädslan med råttor. Vad som inte var förväntat var att Alberto inte bara 
fick en rädsla för råttor, utan även för andra djur som kaniner och hundar. Detta förklarar man inom 
behaviorismen med att det skedde en generalisering hos pojken. Också oväntat, men kanske lättare 
förståeligt var att Alberto även blev rädd för män med skägg.  Detta är alltså exempel på vad 
14
behaviorismen handlar om och hur dess grundare tänkte. Men hur kan då dessa tankar tillämpas på 
frågan om depression? Enligt en behavioristisk grundsyn är psykiska störningar i grunden felinlärningar, 
eller negativa betingningar. Likt Alberto  i Watsons experiment skulle en negativ betingning kunna utlösa 
depressiva tendenser hos en människa. En behaviorist skulle inte alltid påstå att varken depression eller 
andra psykiska störningar bör klassas som sjukdomar, utan att det är responsmönster som är inlärt på 
samma principer som de som används vid all annan inlärning vid andra beteenden.  
15
14
 http://sv.wikipedia.org/wiki/Beteendeperspektivet 
15
 http://www.hedbergska.sundsvall.se/ps/behbe.html 
 
 
  
 
11 

Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
 
Inom ett behavioristiskt perspektiv så behandlar man personer som har blivit deprimerade genom att 
vägleda dem till att uppnå nya mer lämpliga beteenden. Om ett barn blir utstött under sin tid på dagis på 
grund av att han exempelvis är överviktig så kan det leda till att barnet får svårt att känna en trygghet 
hos andra och istället känna sig illa till mods. Det blir nu svårare för barnet att bemöta nya personer 
eftersom att han inte längre känner sig trygg i sitt tillstånd och undviker istället att söka kontakt för att 
skaffa nya lekkamrater. Även ifall barnet byter dagis som har en trevligare omgivning så kommer han 
fortfarande att känna av sin rädsla av att bli mobbad och undviker hellre kontakt med nya personer än 
att försöka få nya kamrater eftersom att han antar att det är han som är problemet. Detta beteende kan 
enligt behaviorister följa honom under hans liv och det blir som en slags negativ trend när han befinner 
sig i en grupp med människor. Inom detta perspektiv så förklarar man att det är en reaktion som sker 
på grund av en viss stimulus som kan bidra till depressiva tankar och man försöker därför vägleda 
patienten till att uppnå nya lämpliga beteenden. 
 
2.4 Biologiska perspektivet
Detta perspektiv är ett tvärvetenskapligt område där man förklarar hur kroppen fungerar genom ett 
biologiskt perspektiv, exempelvis om den kemiska substansen som vi har i kroppen hamnar i en obalans 
så kan detta bidra till flera olika symptom och en utav dessa är depression. Om man kollar på 
depression ur det biologiska perspektivet så ser vi att det omfattar en hel del. Signalsubstanser i 
kroppen påverkar oss mer än vad man förmodligen är medveten om. Inom det biologiska perspektivet 
så undersöker man hur våra substanser i kroppen påverkar oss mentalt.  
 
Vi vet om att serotonin är ett ämne som har en stor betydelse inom symptomen depression och det är 
därför drogmissbrukare ofta känner sig deprimerade när de inte tar sin dos drog. När en person 
exempelvis tar drogen metylendioxymetylamfetamin så länsas ens serotoninförråd på serotonin och gör 
så att kroppen använder sig utav allt serotonin som finns i kroppen vilket bidrar till att man känner sig 
helt överlycklig för stunden men när drogen slutar verka så har man en lägre nivå seratonin än vad man 
bör ha för att inte bli olycklig. Samtidigt som detta sker så gör drogen även som så att den blockerar 
 
 
  
 
12 

Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
alla vägar till enzymet MAO vilket bidrar till att det blir en slags överbelastning av ens serotonerga 
system vilket kan bidra med döden. När man sedan återgår till sitt vanliga drogfria liv så blir 
utsöndringen av serotonin lägre än vanligt och det är därför man då känner sig deprimerad. 
 
Man kan motverka att bli deprimerad med flera olika metoder som faktiskt är lättare än vad man tror. 
Om man känner sig deprimerad och har blivit diagnoserad som deprimerad är det inte alltid att man 
måste käka antidepressiva för att komma ut ur sin situation. Ett exempel är att äta mycket kolhydrater. 
Kolhydrater fungerar ungefär som ett slags mildare lyckopiller eftersom att det innehåller ett ämne som 
är en byggsten för serotonin. Detta ämne är tryptofan och kroppen kan dessvärre inte tillverka detta 
själv utan man får endast in denna byggsten via föda. Vid ett stort intag av kolhydrater har man en hög 
nivå av tryptofan i blodet som förs vidare till hjärnan där det omvandlas till serotonin. Vid en vanlig 
måltid så är det vanligt att man blandar sina kolhydrater med protein och vitaminer (tallriksmodellen). 
Det är viktigt att man försöker hålla sig till den så kallade tallriksmodellen och inte överdriver med 
proteiner eftersom att ett högt intag av proteiner gör att innehållet av aminosyrorna stiger och minskar sin 
tryptofanmängd. Visserligen har inte detta en extremt effekt på kroppen men ifall man äter mer 
kolhydrater och får i sig en hög mängd tryptofan kan detta lindra eller motverka en lättare depression.  
16
 
En vanlig bidragande orsak för depression är en psykisk åkomma vid namnet SAD (Seasonal Affective 
Disorder) vilket innebär att man blir deprimerad beroende på vilken årstid det är. Exempelvis under 
vintern för då är det mörkare och då får man inte in lika mycket D­vitamin som under sommaren. 
Årstidsbunden depression är vanligare än vad man tror och en hel del människor blir drabbade utav en 
symptom som kallas för “vinterdepression” i en större eller mindre grad. Vinterdepressionen sker under 
höst/vintersäsongen och under denna tid så minskar antalet timmar solljus vilket bidrar till ett minskat 
intag av serotonin vilket bidrar till att man lättare kan känna sig deprimerad. Det är mer vanligt för oss 
människor i norden att bli drabbade utav denna syndrom än exempelvis folk som bor vid ekvatorn 
eftersom att årsskiftet inte är så pass stort jämfört med vad det är här.  
17
 
16
 http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD003198/abstract 
17
 http://www.1177.se/Kronoberg/Fakta­och­rad/Sjukdomar/Arstidsbunden­depression 
 
 
  
 
13 

Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
Människans fysik spelar även en relativt stor roll i sammanhanget. En person som sällan motionerar har 
en större risk att bli deprimerad. Orsaken till detta är relativt oklara men man har mängder av studier 
som visar att motion lindrar eller motverkar depression till en viss del. Tidigare antog man att man 
påverkade kroppens nivå av endorfiner men idag så är det mer inriktat på att signalsubstanser som 
dopamin samt serotonin är orsaker till en lindring av depression. Därmed kan man få en klar 
18
uppfattning kring varför fysiken spelar roll eftersom att serotonin är som tidigare nämnt, en viktig 
signalsubstans gällande depression. Svag fysik avspeglar sig i psyket och det är viktigt att man får i sig 
en viss motion, det behöver inte alls vara någon överdriven motion utan det räcker med en promenad 
om dagen exempelvis.  
 
Detta är några få exempel av hur ett biologiskt perspektiv kan påverka en människa psykiskt, det finns 
små saker som man förmodligen är omedveten om som kan påverka en person till en stor del. Om man 
bara följer dessa tre alternativ så kan man tyvärr inte motverka exempelvis en melankoli men man kan 
motverka och lindra lättare slag av depression. Det är inte alls ovanligt att deprimerade människor 
skickas hem utan någon medicin utan istället med någon form av ett schema som innebär att man ska få i 
sig rätt föda samt en viss motion.  
 
Detta perspektiv har gett oss en hel del erfarenhet angående mediciner och liknande vilket har hjälpt 
mängder av människor. Utan mediciner skulle vissa människor faktiskt inte ens fungera och man kan 
påstå att utvecklingen av mediciner har räddat stora mängder av människor ur ett psykiskt perspektiv. 
Det finns dock en del nackdelar med ett biologiskt perspektiv och detta är exempelvis att ens 
livssituation inte räknas med och får istället hjälp av piller av olika slag. En hjälp som egentligen skulle 
kunna lösas med naturliga lösningar som exempelvis motion, solljus och kolhydrater för en lindring av 
depression. Mängder av människor försöka lösa sina problem på lättaste sätt och föredrar därför ett 
piller istället för att anstränga sig för att lösa sina problem. Ett exempel på detta är när en person tar en 
huvudvärkstablett för att personen har huvudvärk på grund av t.ex. stress. Då försvinner smärtan ett tag 
men självaste orsaken till värken finns fortfarande där. De glömmer helt enkelt bort att korrigera våra 
orsaker till vår sjukdom och försöker istället lösa det med den metod som är lättast och smidigast men 
18
 http://www.1177.se/Vastra­Gotaland/Fakta­och­rad/Mer­om/Motion­som­medicin­mot­psykisk­ohalsa/ 
 
 
  
 
14 

Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
kanske inte alltid optimalt för behandling. 
19

 

2.5 Kognitiva perspektivet
Enligt kognitivismer så är det enda som skiljer oss människor från djuren är vår förmåga att tänka, lösa 
problem och sedan reflektera över vårt agerande. Man kan beskriva begreppet kognition som vårt sätt 
att tänka eller våra mentala processer och det är därför man inom detta perspektiv, mest fokuserar på 
hur vi människor tolkar sinnesintryck och hur vi tänker. Kognitivismen är en slags utveckling av 
behaviorismen eftersom att det är en tolkning av vad som händer mellan hur stimuli når sinnesorganen 
och skapar en respons.  
 
Bristande motivation till sitt vardagliga liv kan förklaras som en depressiv symptom ur ett kognitivt 
perspektiv. Med bristande motivation syftar man på att en person anser att allting han/hon gör bara 
leder till negativa saker. En vanlig tanke kan vara “Det kommer aldrig ske en förändring” eller “Jag är 
totalt misslyckad”. Hela processen består av ett resultat av förändringar som är tankemässiga. En 
bristande motivation bidrar till att man minskar sina lustbetonade upplevelser och när man inte upplever 
något som fyller en med lust och lycka så är det lätt hänt att man får en slags hopplös syn på sin framtid. 
Ett exempel är arbetsnarkomaner som spenderar större delen av sitt liv till sitt arbete. När man arbetar 
“för mycket” så händer det sällan att man får uppleva lustbetonade upplevelser och känner en viss 
hopplöshet i sitt liv eftersom att man antar att det för alltid kommer vara såhär trist och deprimerande. 
Det är därför inte helt ovanligt att orsaker till självmord är för att människor faktiskt har “jobbat ihjäl 
sig”. Det är dock svårare att se detta hos unga eftersom att de ofta har ett mål att sträva efter. Ett mål 
som inte behöver vara så speciellt stort men ett mål som exempelvis är att klara av sin skolgång. Man 
vet med om att när man klarar av sitt mål så finns det mängder av möjligheter i livet där efter och därför 
är det svårare att bli drabbad av en bristande motivation till sitt vardagliga liv när det kommer till synen 
på framtiden. Det som är lite vanligare är istället att unga känner sig helt misslyckade på grund av andra 
orsaker. Det kan vara exempelvis att de inte klarar av sitt mål att klara av skolan och känner att man är 
totalt misslyckad eftersom att man i dagens samhälle behöver en grundutbildning för att bli framgångsrik i 
19
 http://lattattlara.com/psykologiska­perspektiv/biologiskt­perspektiv/biologiskt­perspektiv/ 
 
 
  
 
15 

Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
sitt framtida liv. Vilket företag skulle anställa en person utan någon utbildning? 
 
Inom det kognitiva perspektivet så försöker man fokusera mer på framtiden och nuet än dåtiden. Om 
man ska behandla en depression med andra perspektiv så är det vanligt att man går tillbaka i tiden och 
granskar ens uppväxt exempelvis, då man anser att problemet sitter i sedan tidigare. Det kognitiva 
perspektivet fokuserar istället mer på ens nutida tankar och vart man vill vara i sitt framtida liv. En 
20
person som inte har några framtidsvisioner i sitt liv, exempelvis en person som arbetar ihjäl sig kan med 
hjälp av kognitiv terapi få hjälp med att inse att det finns hopp om en framtid. Den kognitiva terapin 
fokuserar på att bryta ner det negativa mönstret genom att vägleda den drabbade till att inse vilka 
dysfunktionella processer som har gjort att hen har blivit deprimerad. Ett exempel på ett negativt 
21
mönster kan vara när en person anser att hen misslyckas med allt i sitt liv, när personen då misslyckas 
med något så förstärks känslorna eftersom att hens tankar blir fokuserat på misslyckandet och bygger 
upp ett förråd av misslyckande tankar. Med en kognitiv terapi fokuserar man därför på att ge den 
drabbade en vision av vad som är problemet och hur personen ska förhindra att bli ännu mer drabbad 
genom att behandla symptomen och åtgärda grundproblemet. En vanlig behandling vid en sån här 
situation är att den drabbade dagligen skriver upp olika positiva saker som har skett genom patientens 
handling, på så sätt kan den drabbade få en vision av det positiva som hen bidrar till och progressivt 
ändrar sina tankegångar kring sitt ständiga misslyckande.  
  
Inom psykiatrin är det vanligt att patienter blir behandlade med hjälp av psykofarmaka, KBT (Kognitivt 
beteendeterapi) avstår från psykofarmaka och fokuserar mer på en bearbetning av patientens negativa 
tankebanor. Trots att de avstår från psykofarmaka så ger en kognitiv behandling samma resultat, om 
inte bättre eftersom att en KBT­metod innefattar ett slags inlärningsbeteende vilket innebär att patienten 
lär sig att behandla sina egna problem i framtiden och därmed är det mindre risk att man hamnar i ett 
återfall. Man lär även patienten att reflektera över sina depressiva tankar genom att ställa frågor 
22
20
 http://www.1177.se/Kronoberg/Fakta­och­rad/Behandlingar/Psykoterapi/#section­3 
21
 
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/3/Datorbaserad_kognitiv_beteendeterapi_angestsyndrom_
depression_200703.pdf 
22
 http://www.kbt.nu/kbtinfo/depression.asp?sida=depression 
 
 
  
 
16 

Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
som:“Går denna negativa tanke att tolka på ett mer positivt sätt?”. Man försöker ändra patientens 
attityder till olika situationer som exempelvis att de inte alltid behöver prestera på topp för att lyckas.  
 
Men även ett perspektiv som på pappret ser ut att vara en optimal behandling har även nackdelar. Ett 
exempel på en nackdel är att det kognitiva perspektivet analyserar hjärnan och våra tankar som om det 
vore en slags kodning i en dator. Problemet här är att vi människor är mycket mer komplexa än så, våra 
tankebanor går inte att fullständigt analysera och få en komplett förståelse av. När det kognitiva 
perspektivet påverkar våra tankebanor är det lätt hänt att man kan få en förvrängd vision av 
verkligheten samt att goda tankar leder inte alltid till rätta handlingar. Det är lätt hänt att man inte lägger 
någon fokus på känslor och beteenden och därmed kan det fortfarande skapas nya negativa tankar 
eftersom att vi blir påverkade av våra handlingar. Något som vi anser är intressant är att en del forskning 
visar att deprimerade personer ofta har en mer realistisk bild av verkligheten än de människor som inte 
är deprimerade. Deprimerade människor som söker hjälp genom en kognitiv behandling vägleds in till en 
slags förvrängd vision av verkligheten, deras realistiska bild suddas ut för att må bättre. Ska vi i 
23
fortsättningen förvränga människors realistiska tankar istället för att ändra på verkligheten?  
 
2.6 Humanistiska perspektivet
Vi har behandlat det psykodynamiska och behavioristiska perspektivet och dessa två perspektiv är en 
anledning till hur det humanistiska perspektivet framkom. Den humanistiska psykologin ifrågasätter den 
behavioristiska och psykodynamiska determinismen då den humanistiska psykologin lägger fokus på 
den fria viljan. Om vi människor får möjligheten att progressivt förbättra vår kapacitet har vi individer 
24
förmågan att på egen hand göra intelligenta val och ta ansvar, anser det humanistiska perspektivet. 
Mekanisk inlärning och biologiska drifter är uteslutet och istället lägger man vikten på att individers 
agerande beror på att man vill finna en meningsfullhet i tillvaron. Det humanistiska perspektivet har en 
väldigt positiv syn på människan och anser att vi är potentiella till mer än vad vi anar.  
 
Det humanistiska perspektivet uppmuntrar individer att inse att deras förmågor är tillräckligt potentiella 
23
 http://lattattlara.com/psykologiska­perspektiv/kognitivt­perspektiv/kognitivt­perspektiv/ 
24
 http://lattattlara.com/psykologiska­perspektiv/humanistiskt­perspektiv/humanistiskt­perspektiv/ 
 
 
  
 
17 

Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
till att läka sina egna sår. Varken läkare eller terapister kan hjälpa en individ mer än vad man själv kan 
göra eftersom att ingen annan kan känna dig lika bra som dig själv. Det humanistiska perspektivet 
jämför våra problem och lösningar med ett pussel. För att kunna se helheten av ett problem måste man 
sätta ihop alla bitar för att kunna analysera motivet istället för att låta en individ analysera några få delar 
av pusslet, då får man inte ett helhetsperspektiv och kan lätt missa en viktig del av motivet. Vid en terapi 
inom detta perspektiv så vägleder patienten sig själv för att få en uppfattning av vad det är som drabbar 
honom medan teraputen agerar som ett stöd, detta kallas för en klientcentrad terapi.  
 
Det finns olika behandlingar inom det humanistiska perspektivet men tyvärr så har dessa inte så stor 
effekt och rekommenderas sällan av terapister. Det går ut på att man på egen hand ska försöka lista ut 
vad det är som drabbar en och vad det är som orsakar depressionen vilket kan vara svårt för individer 
att inse på egen hand. De flesta människor besitter inte den kunskap som en teraput har och detta leder 
till att det kan bli relativt svårt att förstå sig på sig själv och sina problem.  
 
Det humanistiska perspektivet har en positiv syn på individer men är tyvärr inte realistisk då vi 
människor inte alls är goda innerst inne och vi människor har svårt att klara oss i dagens samhälle utan 
någon slags expertishjälp på något vis. Att personer går till terapister och psykologer för att prata om 
deras liv är inte alls ovanligt och i många fall resulterar dessa besök till något positivt för patienten. Detta 
perspektiv fokuserar på det goda hos oss individer men ifall man endast har optimistiska tankar, hur ska 
man då kunna uppnå ett tillstånd som lycka? 
 
 
3. Resultatredovisning och Analys 
I detta avsnitt ska vi redovisa och analysera arbetets resultat från litteratur och intervjuer.  
 
3.1 Depression bland unga
Att ungdomar blir deprimerade är inte helt ovanligt men en depression hos unga innan tonåren är dock 
 
 
  
 
18 

Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
ovanligt. En depression hos en tonåring kan exempelvis bero på att personen är utsatt för mobbning eller 
på grund av att det är svårt där hemma och man inte känner sig riktigt trygg. Vid vissa tillfällen behöver 
det inte ens bero på något speciellt utan det kan vara en vardaglig sak som ställer till det för personen. 
En vardaglig sak kan vara exempelvis tjejer som får premenstruell dysforisk störning kan drabbas 
psykiskt dåligt. Det kan vara relativt svårt att ta reda på ifall ett barn eller en tonåring har depression 
eftersom att det är lätt att man vid denna åldern har vissa symptom, som att var nedstämd, vilket inte 
behöver betyda depression. Skillnaden mellan att ha en depression och vara nedstämd är att när man är 
nedstämd så kan ens depressiva tankar gå över på en dag medans vid en depression så är man 
deprimerad i minst ett par veckor.  
 
3.2 Perspektiv på depression
Hur kommer det sig då att ungdomar blir deprimerade? Även om det är en stor skillnad gällande en tung 
depression och en lättare depression så finns ändå depressionen där och man kan fråga sig vad det är 
som bidrar till denna depression. Vi har, som ni tidigare läst, redovisat flera perspektiv som vi ska ta 
hjälp av när vi behandlar frågan om depression hos unga samt jämföra och se likheter och skillnader 
mellan perspektiven. I intervjuerna framkommer tydligast förklaringar som förknippas med ett biologiskt 
och kognitivt  perspektiv. Vi kommer därför främst att diskutera och analysera depression ur dessa 
perspektiv.  
 
Om vi inleder med att behandla frågan utifrån ett kognitivt perspektiv så finns det en hel del orsaker som 
man kan konstatera är bidragande till en depression. Men huvudsakligen så fokuserar man på en 
bristande motivation till sitt liv. En person som exempelvis hoppar av skolan på grund av att hen inte 
klarar av det, kan lätt känna en depressiv tanke som att de inte kommer komma någonstans i sitt liv 
eftersom att de inte har någon utbildning på grund av att vårt samhälle idag ser ut på så sätt att man 
behöver ett betyg för att kunna uppnå något inom arbetslivet. Som tidigare nämnt visar en del forskning 
att deprimerade personer ofta har en mer realistisk bild av verkligheten än de människor som inte är 
deprimerade. Det är därför man inom kognitivismen anser att en bristande motivation till sitt liv är den 
största orsaker för en depression, både hos unga och hos äldre. När man inser att man inte kommer 
 
 
  
 
19 

Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
uppnå en framtid på grund av att man inte kommer kunna uppnå något utan en utbildning, har man fått 
en mer realistisk bild av samhället, enligt samhället. Men bara för att dagens samhälle leder in 
majoriteten av människor in i ett arbetsliv betyder inte det att det finns individer som motstrider våra 
normer. Oavsett vad som händer så finns det alltid revolutionerande individer som går sina egna vägar 
och de hade förmodligen inte blivit drabbade en av tanke som denna. Men om vi ser till majoriteten 
individer som följer samhällets strukturer gällande ett framgångsrikt liv så kan en sådan här tanke vara 
alldeles förödande och speciellt för en ungdom. Är vårt samhälle verkligen så depressivt att 
deprimerande människor har en mer realistisk syn på samhället?  
 
Kognitivister anser att det är ens framtidsperspektiv som bidrar till att man blir deprimerad som tidigare 
nämnt: en tanke att man inte kommer uppnå något i sitt liv (en bristande motivation). Om vi jämför 
denna tanke med det humanistiska perspektivet så ser vi att man även där lägger en hel del fokus på 
människans medvetande till en situation. Det humanistiska perspektivet påpekar att människan skapar 
en stor del av sitt eget liv då vi är relativt självstyrande. De anser alltså att vi inte blir berörda utav 
mekaniska inlärningar eller biologiska drifter utan att det är ens egen strävan att hitta en meningsfullhet i 
tillvaron som bidrar till ens handlande. Enligt filosofen Jean Paul Sartre så finns det ingen mening med 
livet i en absolut bemärkelse utan ifall vi människor vill bygga upp ett meningsfullt liv så är det vårt ansvar 
att se till att det sker. Jean Paul Sartre är visserligen en existentialist men det humanistiska perspektivet 
säger inte emot hans påstående. Detta är förmodligen en anledning till varför deprimerade människor har 
en mer realistisk syn på samhället, de inser att deras liv inte har någon speciell mening och en strävan 
efter att få ett meningsfullt liv är helt enkelt för depressivt. Vårt samhälle kan klassas som en depressiv 
livssituation då vi människor föds och uppfostras för att ge oss ut i det liv som majoriteten människor 
gör. Trots allt som människan har åstadkommit så har våra liv fortfarande ingen speciell mening. Svaret 
på vår förra fråga blir ett svar med ett slag av nihilism då de anser att existensen inte har något intrinsikalt 
värde och att den är utan objektiv mening. Vårt samhälle må vara depressivt vid en mer realistisk syn 
men det är fortfarande det enda samhälle som vi har och trots att vi egentligen inte bidrar med någonting 
så betyder inte det att vi individer ska gå runt och må dåligt. Samtidigt bör man inte vrida om ungdomars 
syn på samhället så att de antar att det är bättre än vad det är för att när de väl inser hur det ligger till så 
kommer hela livsbilden som en stor chock och vad om inte det kan bidra till en depression.  
 
 
  
 
20 

Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
 
Att en person kan ha bristande motivation till sin vardag är inte helt ovanligt, det är dock ovanligt att 
man blir deprimerad av en sådan tanke som ungdom. Skillnaden mellan att vara deprimerad av tanken 
och inte vara det kan bero på olika saker, exempelvis ens signalsubstans. Inom det biologiska 
perspektivet så skrev vi om att individer kan bli deprimerade genom biologiska orsaker då ens 
serotoninhalt är för låg. Olika saker kan bidra till att man har en för låg serotoninhalt som exempelvis att 
man motionerar för dåligt, att man inte får tillräckligt med solljus och att man får i sig för lite kolhydrater. 
Att vi människor blir påverkade av en vinterdepression är därför inte helt ologiskt. När det är kallt och 
mörkt ute så är det förmodligen inte så frestande att gå ut och motionera samt att vi i Sverige inte får i 
oss tillräckligt med solljus under vintern. Inom andra länder så blir man knappast påverkad av en så 
kallad vinterdepression på grund av att de får i sig tillräckligt med solljus. 
 
Vi kan därför jämföra en ungdom här i Sverige med en ungdom som bor i exempelvis Afrika som båda 
har blivit drabbade av en bristande motivation till sin vardag på grund av att de båda två har hoppat av 
skolan och har en mer realistisk bild av samhället där individer i deras samhällen är beroende av en 
utbildning. Vi antar även att de har samma förutsättningar när det kommer till alla möjliga livssituationer 
och att de ligger på samma hälsonivå. Personen från Sverige har större risk att bli diagnoserad som 
deprimerad på grund av en brist av D­vitamin. Här ser vi en skillnad mellan de olika perspektiven då det 
kognitiva perspektivet fokuserar mer på ens tankebanor medan det biologiska perspektivet fokuserar 
på ens signalsubstanser och andra biologiska effekter. Man kan använda sig av båda perspektiven för 
att förstå och behandla en depression men vi ser klart och tydligt här att en depression kan bero på 
olika orsaker som flera perspektiv behandlar.  
 
Det är inte ovanligt att personer som känner sig nere tar en lättare väg ut ur sin situation och börjar 
använda droger för att dämpa sina depressiva sidor. Vid droganvändning som ger en person ett 
lyckorus sker det, som tidigare nämnt, en slags tömning av serotonin i personen serotoninförråd vilket 
bidrar till att personens utsöndrig av serotonin blir lägre än vanligt efter droganvändningen. När man 
sedan använder sig av en drog igen så får man ett nytt lyckorus och serotoninhalten ökas ännu en gång 
tills ruset är över. Detta är en anledning till varför vissa människor blir drogmissbrukare, de vill känna sitt 
 
 
  
 
21 

Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
lyckorus en gång till. Kroppen har dock en tendens att vänja sig vid en dosering av en viss drog och 
därför trappar man upp med sina doseringar och det är inte ovanligt att man fortsätter med nya 
substanser för att uppnå sitt lyckorus. Idag är det inte ovanligt att ungdomar använder sig av olika 
droger vilken man ur ett biologiskt perspektiv kan se är en bidragande orsak till en depression eller 
möjligtvis en orsak till en förstärkt depression. En person som exempelvis har blivit deprimerad ur ett 
kognitivt perspektiv (en bristande motivation) kan genom ett biologiskt perspektiv förstärka sin 
depression genom att exempelvis minska på sitt serotoninförråd.  
 
Det är relativt vanligt att en depression har lite slag av vad kognitivister kallar för ett negativt mönster. 
Ett negativt mönster består av en tanke om något negativt och ett kontinuerligt tänkande på denna 
negativa tanke som bara förvärrar situationen. Exempelvis om en person är stressad och känner en hög 
press på sig och den här personen ständigt går runt och tänker på att han/hon är stressad. Då förvärras 
bara situationen och gör personen ännu mer stressad och det blir som en slags ond cirkel som kan vara 
svår att lösa själv. Stress är en känsla som mängder av ungdomar känner av vilket inte är så konstigt 
med tanke på den press de har på sig. Vid en intervju med skolsköterskorna så förklarade de att en av 
de vanligaste bidragande faktorer till att ungdomar känner sig deprimerade är helt enkelt att de känner 
sig stressade. Stressade över att de ska klara av skolan, att d§e ska lyckas med en framtid, att de ska 
leva självständigt genom att arbeta på deltid och liknande. När ungdomar börjar växa upp och mogna in 
i vad som kallas för “vuxenvärlden” så inser de att de måste klara av att leva mer självständigt och som 
tidigare nämnt så är skolan prio ett för en “ljus” framtid. Vi ser alltså klart att en utav de vanligaste 
orsakerna till att en ungdom blir deprimerad kan man förklara inom ett kognitivt perspektiv, nämligen ett 
negativt mönster som leder till en bristande motivation till ens vardag.  
 
Anledningen till att vi inleder analysen med att analysera en depression ur ett biologiskt och kognitivt 
perspektiv är för att de har ett visst samspel när det kommer till depression. Skolsköterskorna 
förklarade att biologiska faktorer så som kost och sömn har en stor bidragande effekt till att ungdomar 
kan känna sig deprimerade, och här ser vi en klar koppling till ett kognitivt perspektiv. Säg att en person 
känner sig stressad på grund av att han ska hinna med att prestera bra i skolan, på sin träning och 
samtidigt möjligtvis arbeta med ett deltidsarbete. När hen ser sin höga press på sig själv så blir han 
 
 
  
 
22 

Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
stressad och inte nog med att ett negativt mönster kan bryta ner hans psyke, när man är stressad så är 
det lätt att man får sömnsvårigheter och vid vissa fall så händer det även att stressen bidrar till att man 
inte äter tillräckligt. Dessa biologiska faktorer dyker alltså upp på grund av kognitiva faktorer och här 
ser ett slags samspel som vi tidigare nämnt. Skolsköterskorna hade ingen exakt statistik men de antog 
att av många olika orsaker så är orkeslöshet den största orsaken till att ungdomar blir deprimerade och 
det är relativt simpelt att förstå.  
 
En annan orsak till varför det biologiska och det kognitiva perspektivet tar så stor plats när det kommer 
till depression är även för att de vanligaste orsakerna till en depression hos en ungdom idag oftast 
förklaras med dessa perspektiv. Vi har behandlat det psykodynamiska och det behavioristiska 
perspektivet i vår perspektivsbeskrivning men vi anser att deras syn på depressioner inte alls har en lika 
stor orsak till en depression som det kognitiva och biologiska perspektiven när det gäller depression hos 
unga idag. Visserligen så är synen på depression inom ett psykodynamiskt och ett behavioristiskt 
perspektiv inte helt ologiskt eller orimligt på grund av att en händelse vid tidigt ålder eller att en situation 
inom ett behavioristiskt perspektiv kan bidra till en depression, dock så är detta inte lika vanligt hos 
unga idag, vilket skolsköterskorna också förklarade. I vår intervju med skolsköterskorna så behandlade 
de även endast faktorer som det biologiska och kognitiva perspektivet behandlade och därför har vi 
uteslutit resterande perspektiv. Vi har dock behandlat dem för att visa att man kan se en depression 
utifrån fler perspektiv än bara ett eller två.  
 
3.3 Behandling av depression
Om vi nu tittar på vår utredning angående depression så ser vi att det är relativt lätt att bli drabbad av 
olika orsaker som kan leda till en depression. Vi kan då fråga oss hur man går till väga för att bli 
behandlad? Olika behandlingar utgår ifrån olika metoder och vi har tidigare behandlat hur de olika 
perspektiven behandlar en depression. Skolsköterskorna förklarade att de själva behandlar en elev på 
så sätt att de inleder med att prata med eleven och ifall det visar sig att en elev har depressiva symptom 
som inte de kan behandla så tar de kontakt med andra verksamheter som exempelvis S:t Lukas som 
hjälper individer att vägleda dem ur sina psykiska problem.  
 
 
  
 
23 

Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
 
Inom en terapi så behandlas patienter olika beroende på deras tillstånd, exempelvis så fokuserar den 
kognitiva terapin på att vägleda patienten till att se vilka dysfunktionella processer som har bidragit till att 
han har blivit deprimerad. Detta till skillnad från exempelvis det psykodynamiska perspektivet där man 
hellre går igenom patientens förflutna. Vid en kognitiv behandling är det heller inte ovanligt att man 
använder sig av psykofarmaka vilket är vanligt vid en behandling inom det biologiska perspektivet 
eftersom att man fokuserar mer på de biologiska orsakerna. Vid det humanistiska perspektivet så anser 
man som tidigare nämnt att en individ är potentiell till att läka sina egna sår och vid en terapi låter man 
därför patienten vägleda sig själv till ett svar medan teraputen deltar som ett stöd. Vi frågade 
skolsköterskorna vad deras uppfattning var om olika terapier och de ansåg att en blandning av allt var 
det optimala vid en behandling. Man ser att trots att de olika perspektiven behandlar en patient på olika 
vis så är de ändå inte helt olika varandra och en liten blandning kan antagligen vara det optimala. Olika 
individers depression kan ha olika förklaringar och därför kan olika perspektiv vara olika viktiga för 
olika individer.  
 
4 Slutsats 
Vi har nu behandlat området depression med hjälp av fem olika psykologiska perspektiv och även med 
hjälp av intervjuerna som vi hade med skolsköterskorna. Eftersom att skolsköterskorna inte hade en 
exakt statistik över hur vanligt det är med depression hos unga så utgår vi istället från max18’s statistik 
som visade att 12 % av ungdomar mellan åldern 10­18 känner sig drabbade av olika psykiska besvär. 
Men om vi utgår från skolsköterskornas svar på frågan om hur vanligt det är med depressiva tankar hos 
unga (som de vet om) så förklarade de att det var vanligt att elever på gymnasieskolor gick till dem för 
att få bearbeta deras depressiva tankar.  
 
Vi har kommit fram till att det finns flera olika orsaker som bidrar till en depression och att det är relativt 
vanligt att olika perspektiv samspelar med varandra när det handlar om en depressiv symtom. Det är 
antagligen därför man blandar behandlingar för att vägleda en patient in till ljusare tankar, att bara utgå 
 
 
  
 
24 

Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
från ett och samma perspektiv är inte så optimalt med tanke på att det är möjligt att en patient har en 
depressiv symptom som lättare blir behandlat ur ett annat perspektiv.  
 
De perspektiv som vi behandlade var de som vi ansåg var mest betydelsefulla och allmänna när det 
kommer till just depression. Det psykodynamiska, behavioristiska och humanistiska perspektiven var 
inte så högt prioriterade i vår utredning eftersom att deras förklaringar till depressioner och behandlingar 
inte är lika vanligt idag som de kognitiva och biologiska perspektiven. Vi ser att det finns olika 
förklaringar till hur en ungdom kan bli deprimerad och hur de olika perspektiven förklarar dem. Utifrån 
ett kognitivt perspektiv så är det den bristande motivationen till sitt vardagliga liv som är i fokus, utifrån 
ett biologiskt perspektiv så fokuserar man mer på de biologiska aspekterna som att kroppen har brist 
på en serotoninhalt. Det psykodynamiska går tillbaka till ens barndom och letar efter orsaker där, det 
behavioristiska förklarar man att det är en reaktion som sker på grund av en viss stimulus som kan bidra 
till depressiva tankar.  
 
Det är alltså som tidigare nämnt en hel del orsaker till att en ungdom får en depressiv symtom och man 
har nu fått en relativ klar uppfattning om varför det ligger till som det gör idag. Terapin inom 
perspektiven är även de annorlunda och vi tycker att man bör behandla ungdomar på samma sätt som 
skolsköterskorna förklarade var det bästa, genom att blanda terapier för att hitta en terapi som är 
optimal för patienten för som tidigare nämnt så kan en behandling vara bättre ur ett perspektiv än ett 
annat. Med tanke på skolsköterskornas låga kunskap inom ett område som är så vanligt för ungdomar 
så anser vi att deras kompetens bör ökas för att ungdomar ska kunna bli behandlade på ett lättare vis. I 
BO:s senaste rapport om ungas psykiska ohälsa pekar man på att hur viktig en elevhälsa kan vara och 
att det är viktigt att de har ett arbetssätt som gör det enkelt att söka stöd och råd. Extra viktigt menar 
man att det är hur man jobbar när man upptäcker unga som behöver stöd och kanske vård vid just 
psykisk ohälsa. En av de som intervjuas i rapporten säger:  
 
“Jag tror att alla ungdomar behöver få gå och prata med någon. För det finns inte någon ungdom som 
inte har kaos i sitt liv på något sätt. När jag skulle gå hit så sa jag bara att jag ska gå till tandläkaren, jag 
ska bara gå till doktorn. För det var så himla skamfullt, att jag inte mår bra. Det är ju så här att mår man 
 
 
  
 
25 

Studienet.se-58286-408410
Studienet.se-58286-408410
wilma, wilma.ostman@hotmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
dåligt så är det något fel på en, fast egentligen mår alla mer eller mindre dåligt. Jag hade redan gått till 
skolkuratorn en gång. Jag grät mer när jag kom därifrån än när jag gick dit. Det var bara “livet är 
jobbigt, det är så här det är att bli vuxen. Det är bara att bita ihop.” 
25
 
I våra intervjuer har inte alls ett sådant förhållningssätt visat sig. Hur de unga som söker hjälp hos de vi 
har intervjuat upplevde det, vet vi inte, men skolsköterskorna verkar vara måna om att hjälpa till. Frågan 
är om det ändå inte skulle behövas ännu bättre kompetens på skolorna eftersom att skolsköt... Ladda upp arbete


...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Depression hos unga

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(


Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

Wilma Östman [2017-03-18]   Depression hos unga
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=60056 [2017-03-24]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Mimers Brunn tipsar om

Studera utomlands

Många drömmer att åka till Australien och plugga, är du en av dom? Eller lockar pulsen i New York mer? Mimers Brunn ger dom bästa tipsen. Studera utomlands