Vad är ondska och varför sker folkmord?

1204 visningar
uppladdat: 2016-12-30
Amir Khatiby

Amir Khatiby 19 år

Från
Helsingborg, Sweden
Utbildning
High School : PeterSvenskolan
Facebook
https://www.facebook.com/app_scoped_user_id/1064600683559123/
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

 

  1. Hur kan man förklara ondska och folkmord? 

 

Milgrams, Zimbardos samt Asch utförde 3 stycken olika experiment som gav liknande slutsatser som man kan dra kopplingar till hur man kan förklara ondska samt folkmord.

 

‘’Jag lydde endast order’’ Vi verkar ha en tendens att lägga skulden på någon annan individ istället för att ta ansvar för våra handlingar, ansvarig t.ex på ledaren, auktoriteter.

 

Om vi börjar gå igenom Milgrams experiment, visar han Milgram hur normala individer kan utföra handlingar som strider mot deras normala samvete, i samband med att en person som är en auktoritet ger en sådan order till dem. Milgrams experiment gick ut på att en person som var ‘’lärare’’ ger ut elektriska stötar till ‘’elever’’ som ej kan sin läxa, men eleven är en skådespelare och experimentet utförs på personen som är lärare.
Stötarnas styrka som läraren ger till eleven ökar varje gång som eleven svarar inkorrekt på frågorna som han/hon bör kunna. Över tid blir dessa stötar som läraren ger till eleven potentiellt dödliga, stötarna kom upp till 450 volt och utav 40 försökspersoner som var lärare, kom 25 upp till 450 volt, vilket motsvarar 62,5%.
Experimentet visar hur viktig en ledare är, anledningen för detta är för att människor verkar ha en tendens att lyda auktoriteter, oavsett om dessa är positiva, eller negativa. Jag uppfattade att människor verkade ha en blind sida, och på så sätt har auktoritärer möjlighet att ta nytta av det genom att leda individer till att utföra negativa gärningar som anses vara ‘’onda’’. På så sätt kan man få en bild att en person behöver inte vara en ond människa, utan individen kanske har en bild att gärningen han eller hon utför är korrekt, men helhetsbilden inte är detsamma. - https://www.youtube.com/watch?v=y6GxIuljT3w
https://www.youtube.com/watch?v=eTX42lVDwA4



Aschs experiment går ut på att försökspersonerna som han utförde experimentet på får se ett antal linjer som har olika längder och det behovet som människor har att anpassa sig till omvärlden. Under experimentets gång börjar det simpelt med små skillnader mellan längderna på linjerna, sedan har de en individ som de utför testet på och ett antal skådespelare, skådespelarna svarar inkorrekt och sedan vill man se hur ‘’försökskaninen’’ reagerar, och svarar. Blir denna individen påverkad av grupptrycket, eller håller denna individen sig vid svaret som är korrekt?

Över tid under experimentet kunde man se klara skillnader mellan längden på linjerna -

men majoriteten av försökspersonerna föll för grupptrycket och svarade inkorrekt på frågorna, under experimentet utan grupptrycket, var det mindre än 1% som svarade inkorrekt på frågorna, men med andra individer som påverkade försökspersonen med grupptryck, ledde det till att minst 75% av försökspersonerna svarade inkorrekt minst en gång, 25% föll ej för grupptrycket vilket motsvarar ¾ föll för grupptrycket och ¼ föll inte för grupptrycket.

Efter experimentet blev de intervjuade, och de flesta förklarade att de inte ville känna sig utanför gruppen, de ville inte vara udda, samt att en del av försökspersonerna trodde faktiskt att gruppen var mer informerade än, en själv.

Detta drog slutsatsen till att den huvudsakliga anledningen till varför försökspersonerna blev påverkade av grupptrycket var för att de ville vara en del av gruppen, de ville ej vara udda (normativ inflytande), samt att de generellt trodde att de andra var mer välinformerade än dem själva (informativa inflytande).

 

Vad kan man då ta ifrån detta experimentet? Om man tänker efter kunde man klart och tydligt se att majoriteten utav försökspersonerna föll för grupptrycket, detta visar att möjligheten är stor för folk att bli påverkade utav grupptryck och utföra gärningar de icke bör utföra.
Ett exempel jag anser vara bra i koppling med grupptryck är Reservbataljon 101. Under morgonen den 13 juli år 1942 gick den tyska Reservbataljon 101 in i en polsk by som är kallad Józefów. Under nattens inbrott hade 1500 av byns 1800 judiska invånare blivit skjutna. Allt ifrån barn, ungdomar, kvinnor, äldre. Reservpolisbataljon 101 bestod ej av de tyska yrkessoldater, utan helt vanliga män som var allt för gamla för att kallas in till militärtjänst.
Christopher B. Browning som är förintelse historiker, har i boken ‘’Helt vanliga män’’ studerat vilka olika sorters motiv som drev dessa männen att delta i massakrerna, hur de kunde utföra sådana gärningar som man kan anse vara onda. Slutsatserna som drogs var skrämmande. De var inte tvingade att utföra gärningarna som de utförde, de var alltså inte tvingade att lyda order, utan gjorde det pga grupptryck samt rädslan av att bli betraktade som fega, omanliga individer i en mansdominerad värld.
Christopher B. Browing ställde en fråga, ‘’Kan man vara säker på att man hade agerat annorlunda i samma situation’’?
Man har antagligen bilden i huvudet att man inte hade agerat på samma sätt under situationen, och möjligtvis sagt emot deras planer som enligt mig kan anses som onda. Det är enkelt att säga nej, men studier som har utförts om grupptryck av exempelvis Solomon Asch, visar annorlunda resultat. Ifall man ska dra kopplingar från Aschs experiment med Reservbataljon 101, kan det vara att i Aschs experiment ska försökspersonerna endast svara på ett par frågor samtidigt som de blir påverkade av sin omgivning, men att utföra mord på gamla, barn, kvinnor etc. Blir man påverkad av grupptryck annorlunda baserat på vad det är man ska utföra? 75% av individerna föll för grupptrycket under Aschs experiment, jag tror inte att statistiken hade varit lika när det gäller exempelvis mord, men det visas fortfarande att det är stor sannolik att ett antal kommer vara deltagande, som exempelvis i Reservbataljon 101, och det anser jag vara skrämmande. Därför är det även svårt att svara på frågan ‘’Kan man vara säker på att man hade agerat annorlunda i samma situation’’?. Jag är inte i någon av individernas skor, vet inte hur det känns att bli påverkad av omgivningen som de blev påverkade av, att säga ‘’Nej, jag vet att det är negativa, onda gärningar och därför hade jag inte blivit påverkad av omgivningen, och utfört sådana gärningar’’ är väldigt enkelt att säga. -https://www.youtube.com/watch?v=NyDDyT1lDhA



Ondska uppstår oftast ur olika situationer. Svagheter hos individer utvecklas enklare under dåliga förhållanden. Dynamiska och starka ledare som spelar på individers instinktiva behov av säkerhet, gemenskap och trygghet. När en människa hamnar i en situation där de antingen förlorar greppet, eller vänjer sig vid en ny roll kan i stort sett vem som helst bli Lucifer ( Med ‘’Lucifereffekten’’ menar Zimbardo fenomenet att normala, till synes välanpassade individer, på kort tid kan omvandlas till grymma, samt ondskefulla varelser. Detta är för att man delar in människor i två grupper)
I Zimbardos Stanford prison experiment blir detta mycket tydligt. Forskningsledaren Philip Zimbardo ville se på vad som sker när man sätter goda människor på en ‘’ond’’ plats? Vinner humaniteten över ondska, eller segrar ondskan? Vilka psykologiska effekter sker när man tar en roll som antingen fängelsevakt eller intern?

Vad skedde då under experimentet? Man kunde klart och tydligt se hur över tiden blev vakterna alltmer sadistiska, hur de behandlade fångarna blev värre och värre över tid och detta ledde över tid till att fångarna mådde sämre psykiskt, de var stressade samt deprimerade, detta ledde till att de fick avsluta experimentet efter endast 6 dagars tid. - https://www.youtube.com/watch?v=sZwfNs1pqG0

 

Hur kunde intelligenta, mentalt friska, vanliga individer, omvandlas till gärningsmän av ondska på sådan kort tid?

Om vi skulle ta en snabb översikt på fångarna, kunde man klart och tydligt se att deras identitet var siffror, de hade kedjor runt om ankeln som visade att de inte hade någon frihet och annat som fick fångarna att känna sig dehumaniserande.
Sättet fångarna blev satta in i rollen som en fånge, kunde man klart och tydligt se gjorde det väldigt opersonligt mellan vakterna och fångarna, det var inga konversationer, inga namn, ingen historik mellan fångarna och vakterna, detta leder ju till att samvetet inte påverkas lika mycket av utförandet av negativa gärningar. De blev behandlade som att dem inte var människor, de blev behandlade som att de inte betydde något.

En av försökspersonerna som var en vakt under experimentet nämnde även att han försökte se hur långt han kunde gå innan någon stoppade honom, ingen sa att han inte kunde utföra vissa gärningar och han nämnde även att det var professorn som var auktoritären under experimentet. Men stoppade han deras ‘’onda’’ gärningar? Nej.


Detta experimentet visar väldigt bra att människor är väldigt bra på att anpassa sig till situationer och utföra onda gärningar, särskilt när det inte påverkar dem på något vis. Vem är ansvarig? Jo det är auktoritären, så varför bör jag inte göra det? Jag la även märke till att ingen stoppade deras gärningar, vakterna fick utföra vad de kände för och med tanke på att de hade en auktoritär som inte stoppade utökade de sina gränser och utförde mer och mer extrema handlingar desto längre tid som gick under experimentet. Efter första dagen, kunde man se att vakterna insåg detta då det var en av vakterna som ville vara den lite mer aggressiva vakten, men ingen stoppade honom. Det var under den tiden de insåg att ingen antagligen kommer stoppa dem, redan under dag 2 utvecklades deras handlingar till en extremare nivå. Man måste även tänka på att dessa var intelligenta, mentalt friska, vanliga individer.

 

Jag finner det faktiskt hyfsat komiskt, i Standford prison experiment, försökte de skapa en simulation av ett amerikanskt fängelse. Det fick mig att fundera över om det är korrekt att behandla folk som har utfört onda gärningar med onda gärningar, om vi tar en kriminell individ och behandlar honom som att han är en värdelös människa, tror dem verkligen att de kommer att förändra dem när de väl släpps från fängelset? Kommer psykisk misshandel leda till att en individ kommer att släppas ut i samhället, redo att förändra sin livsstil?

Såhär ser ett fängelse ut i Norge, man kan klart och tydligt se skillnaden. I det amerikanska fängelset är det som att under en lång period bo på en plats med individer som förstör en psykiskt, allt från vakter, till andra kriminella i fängelset.
Men i Norge bor man (oftast) själv på en plats som påminner en om hemma. Vad leder detta till? Det sägs att varje individ i ett norskt fängelse kommer att återvända till samhället, vill man ha individer som är psykiskt förstörda och fyllda med ilska eller vill man ha folk som är rehabiliterade i sitt samhälle?
I amerika återvänder 76.6% av individerna i fängelset tillbaka till fängelset inom 5 år efter att de har blivit frisläppta. I Norge återvänder endast 20% av individer till fängelset.
Anledningen för detta är för att vår hjärna har möjligheten för förändring och anpassning som man klart och tydligt kan se på vakterna i Stanford prison experiment, kan även fångar anpassa sig till en grov miljö.
I ett norskt fängelse ger dem även möjlighet för utbildning samt hjälp för rehabilitering vilket leder till att individerna i fängelset inte blir anpassade till grova omständigheter och tillför det till vårt samhälle efter de har blivit frisläppta.

 


Ondska. Vad är då ondska?
Ondska är väldigt brett, det går i princip inte och ge ett direkt svar på vad är ondska? Inom många kulturer är ondska ett begrepp som omfattar tankar, handlingar, ord som utav majoriteten i en bestämd omgivning anses vara hemska, skadliga eller rent av farliga och de riktas ofta mot allmänna moraliska föreställningar, alltså handlingar eller beteenden hos en person som inte ingår i den etiska normen i samhället.
Ondska beskrivs ofta som motsatsen av godhet, men problemet är att det är svårt att beskriva både ondska och godhet. Ordet ondska är annorlunda från person till person, kultur till kultur, religion till religion.

Min personliga uppfattning av vad ondska är, är källan till de negativa handlingar som sker mot miljön, omgivningen etc. Vad jag menar med detta är den utlösande kraften som påverkar omgivningen, på ett sätt som gör att ‘’ondskan’’ kan spridas som ett virus. Detta kan vara allt från auktoritärer eller till individuella personer som bestämmer sig för att utföra gärningar som förstör för omgivningen.
Detta kan ske på flertal olika sätt, ibland är omgivningen inte ens medvetna om att de sprider ondskan, det är på så sätt exempelvis auktoritärer får med sig omgivningen, på så sätt grupptryck samt omgivning kan leda till att individer utför extrema handlingar som de vanligtvis inte skulle utföra. Ondska i mina ögon är ett virus, det går inte att förgöra ondska men det går att dämpa det, det släpps fritt från en källa och denna källan kan vara allt möjligt. En individ, en händelse, något som generellt påverkar omgivningen på ett negativt sätt och leder vidare dessa negativa känslorna, handlingarna och liknande.
Tar vi kopplingar återigen till Reservbataljon 101, det var normala individer som utförde väldigt ‘’onda’’ handlingar, och varför gjorde dem det? På grund av grupptrycket, de ville inte anses som omanliga i det manliga samhället, men de blev påverkade av en specifik källa. Det kan ha varit en auktoritär, det må ha varit en händelse. Ett exempel på en händelse kan vara 9/11.
Det är inte svårt för normala individer att delta i folkmord ifall omständigheterna är rätta. Folkmord begås faktiskt ofta av vanliga människor som anser sitt agerande vara rättfärdigt, det sker faktiskt inte endast av sociopater och psykopater som inte känner någon empati. Men för att det skall vara möjligt måste dödandet utföras till en opersonlig rutin. Dessutom bör man uppleva en rädsla för ett yttre hot eller för att på ett sätt själv förintas. Det är stora motiv bakom folkmord, rädslan leder till att man får känslan för hat och driver människor till extrema handlingar.
Reaktionerna i USA efter 9/11 är som sagt ett bra exempel på det här, samtidigt som den amerikanska samhörigheten var kraftfull. Efter händelsen hade skett, kände de ett gemensamt hot från en gemensam fiende som i det fallet var terrorister, detta ledde även till att man drog slutsaters av att muslimer var terrorister och potentiella hot.
Denna händelsen ledde till att USA gick långt i sin reaktion, tortyr utövades och rättfärdigades, mord på civila människor utökades, över 165.000 oskyldiga individer dödades pga en handling som skedde.
Känslor är en stor faktor till vilka handlingar folk utför, blir det opersonligt, inga känslor involverade leder det till att normala människor kan utföra extrema gärningar som en opersonlig rutin samt att hat var involverat gör det utförandet av extrema handlingar lättare

 

Varför sker folkmord? Vilka orsaker ligger bakom? Diskutera och dra slutsatser om detta utifrån 3 synvinklar:

Den psykologiska

Den samhälleliga

Den sociala situationen



Om vi utesluter psykopater och sociopater som har en personlighetsstörning, psykopater och sociopater är ofta associerade med kriminalitet, det största kännetecknet för en psykopat eller sociopat är bristen på känslor och empati, även om de vet skillnaden mellan vad som är korrekt och inkorrekt, de är oftast utan skam och skuldkänslor samt ånger när de gör eller har utfört en handling.
Därför är psykopater och sociopater ofta associerade med kriminalitet, för att de helt enkelt inte har samma känslor, uppfattning och samvete som majoriteten av befolkningen, och detta leder till att det inte väcker några känslor av exempelvis ånger efter att de har utfört ett mord.

 

Som jag förklarade innan, är det ej svårt att få normala människor att delta i folkmord ifall omständigheterna är rätta. Folkmord begås faktiskt i de flesta fallen av vanliga människor som anser sitt agerande vara korrekt. Men, det sker genom ett få olika antal faktorer faktiskt, det är inte normalt för en normal individ att gå och delta i ett folkmord utan någon anledning, utan detta leder oftast till att man mår psykiskt dåligt på grund av att vi människor har ett samvete, rättskänsla, alltså förmågan att avgöra vad som är rätt och fel, ett sinne för värderingar och förmåga till skuldkänslor.
Men detta samvetet kan faktiskt ej bli påverkat ifall som sagt, omständigheterna är rätta och folkmordet sker genom en opersonlig rutin, då kommer man på sätt och vis lura sitt samvete.

Detta kan man koppla till exempelvis krig. Marines i USA, under tiden är i t.ex Afghanistan eller Irak må de inte bli påverkade av känslor när de utför extrema handlingar ‘’för sitt land’’, utan det blir en opersonlig rutin av extrema gärningar, de ser inte terrorister som människor, de ser inte terrorister som individer de hade kunnat lära känna. Just därför lyder de sin auktoritär och utför dessa extrema handlingar som kan vara allt från tortyr till mord genom en opersonlig rutin.

En stor psykologisk faktor till varför folkmord sker är även det motsatta från att utföra det genom en opersonlig rutin, känslor. Känslor kan vara anledningen till varför folkmord sker för att känslor kan leda oss till att utföra extrema handlingar vi vanligtvis inte hade utfört. Kärlek, hat, rädsla.

May 1983 var en kvinna kallad Diane Downs kär i en man som var gift samt hade inga intressen i barn. För att fixa hennes problem och få vara med mannen hon älskade mördade hon sina 3 barn, detta är ett exempel på mord som har skett genom drivet av kärlek.

 

Flertal olika mord har skett av ku klux klan som är en grupp av vit överhöghet strävande individer som är baserat på rasism. De har utfört flertal mord pga hat mot andra raser, samt strävan av att den vita rasen ska ha makten. Detta är även lite kopplat till rädsla, för att från rädsla uppkommer hat i många fall. Man kan ta Donald Trump som ett exempel, det är en stor andel av individer som anser Donald Trump vara inkompetent och inte ha vad som krävs för att styra ett land, rädslan av en stor förändring och hur Trump kommer styra landet leder till att mycket hat mot Trump uppstår. - http://fucktrump.tumblr.com/

 

Dessutom kan man rättfärdiga sina handlingar med hänvisning till rädsla för en livshotande fiende. Som jag nämnde förr så var reaktionerna i usa efter 9/11 ett bra exempel på detta. Samtidigt som den amerikanska samhörigheten var en väldigt stark, kunde man uppleva ett gemensamt hot från en gemensam demoniserad fiende. I det läget var de muslimer som kategoriseras som terrorister. Detta ledde till att USA gick till långa längder som t.ex tortyr utövades samt rättfärdigades, mord utfördes. Förutom hat och vrede hör även kärlek till i den egna gruppen till de mest centrala psykologiska motivet som får människor att utföra och delta i och acceptera folkmord.

En auktoritär är också ett stort påverkande för att som sagt är människor väldigt lättpåverkade, och efter att 9/11 skedde kunde man lösa sina problem på flertal olika sätt. Kvällen efter att 9/11 skedde sa George W. Bush ‘’Today our nation saw evil, and we responded with the best of America’’. Efter den händelsen så auktoriserade George Bush amerikanska armén till utförande av extrema handlingar vilket inte endast ledde till döden av terrorister, utan även civila blev involverade i hatet mot terrorister vilket ledde till ett antal tusen dödade på grund av den samhälleliga situation USA var i efter 9/11.

De extrema handlingar som skedde kan ännu en gång dras till rädsla. Rädslan kan driva oss alla till extrema handlingar, och många upplever folkmord som en nödvändig handling för att trygga den egna existensen, som ett utvidgat kollektivt självförsvar.






3. Vad lär oss socialpsykologin att vi göra för att motverka ondska?

Stanley Milgram har en teori om att social inlärning spelar en stor roll under hur vi kommer bete oss i framtiden, om man t.ex tänker på Milgrams experiment, varför blev resultatet som det blev?

Under tidig ålder har föräldrar haft kontroll, och en respekt mot vuxenvärlden har förmodligen påverkat och inplanterats i individen. När en förälder säger att ens barn ej får äta godis på vardagar så säger egentligen föräldern två olika saker. Den första är att barnet inte får äta godis på vardagar som är hyfsat självklart, men även omedvetet att barnet bör lyda förälderns auktoritära roll.

Institutionella miljöer bär även ansvar för att experimentet gick som det gick, efter ens unga år hamnar barn i skolmiljöer, där de lydigt ska sitta ner, anpassa sig efter regler som är satta av själva skolan samt läraren i klassrummet, man bör lyssna på läraren och utföra arbetet man är tillsagd att utföra. Man under flera år lyder auktoritära roller och de har en stor påverkan på vad man gör och undviker att göra. Jag är för behaviorismens teorier, vi människor föds som ‘’blanka papper’’ och under vår uppväxt så fylls pappret på (som är vi) och det är det som leder till att vi blir som vi blir. Om vi då lyder auktoriteter under flera år, från dagen vi föds till vi blir äldre. Även om vi möjligtvis tar våra egna beslut under en äldre ålder kan besluten vi tar vara påverkade av det vi blev inlärda under ung ålder. Ifall man då har blivit påverkad av föräldrarna, skolan, möjligtvis en auktoritär på sommarjobbet under ung ålder. Leder det i framtiden enligt en socialpsykologisk teori, att vi lyder auktoriteter, det är i vårt omedvetna, det är vad vi är inlärda. Detta kan påverka oss till att utföra onda gärningar genom att vi har en blind sida, vi kan bli manipulerade till att utföra negativa handlingar. I Milgrams aktivitet så lydde försökspersonerna auktoriteten med full medvetenhet om att han skadar den andra personen i experimentet. Han var i det fallet en skådespelare, men det var inte försökspersonen medveten om. Utan försökspersonerna hade bilden i huvudet att det var en annan försöksperson som inte var en skådespelare.

Det är problematiskt, för att i dagsläget är det en norm att lyda auktoriteter, det må inte vara olagligt i alla fall, men det kan finnas konsekvenser att inte spela efter de regler som finns, att strunta i vad en lärare, rektor eller förälder ger inte samma resultat som beröm och bra omdömen som känns bra att få. Just därför kan det vara svårt att motverka det omedvetna vi är inlärda att lyda auktoriteter.

Vårt belöningssystem kan också vara grunden för omoralisk lydnad. Om vi lyssnar på en auktoritet och får veta, samt höra att våra handlingar är korrekta och bra, kan det finnas en stolthet och glädje i det och även en belö...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Vad är ondska och varför sker folkmord?

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Amir Khatiby [2016-12-30]   Vad är ondska och varför sker folkmord?
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=59974 [2017-10-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in