Elektricitet

237 visningar
uppladdat: 2016-10-10
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

ELEKTRICITET

1. Elektrisk laddning

I en atom finns det både partiklar med positiv laddning och med negativ laddning. Inuti själva atomkärnan finns det neutroner och protoner. Protoner är positivt laddade partiklar som gör att kärnan blir positivt laddad. Men neutronerna däremot har ingen laddning och är därför neutrala.

Som sagt finns det inte bara positivt laddade partiklar utan också negativt laddade partiklar. De negativa kallas för elektroner och cirkulerar runt atomkärnan. Eftersom protonerna är positivt elektriskt laddade och elektronerna är negativt elektriskt laddade utjämnar dessa varandra och håller därför en neutral balans i och med att det alltid finns lika ånga protoner som elektroner.

Förut i tiden, i början 1700-talet, trodde man att det fanns flera olika typer av elektricitet. Man kallade dem för ‘’bärnstens-elektricitet’’ och ‘’glas-elektricitet.

Teorin om ‘’bärnstens-elektricitet’’ gick ut på att man trodde den hade en sugande kraft, eftersom den lätt attraherade andra föremål såsom päls och tyg. Bärnstenen var den första kända formen av statisk elektricitet och ligger idag till grund för elektricitet.

Vad som också betytt mycket för forskningen är ‘’glaselektriciteten’’ som på den tiden var den avstötande.

Idag kallar vi de istället för positiv och negativ laddning. Syftet med att kalla dem för det är för att de är som hårt och mjukt. Det tar ut varandra helt enkelt.

 

http://www.learning4sharing.nu/barnsten-395786.html

 

Om någonting har ett överskott av elektroner är det negativt laddad. Då det är underskott av elektroner blir föremålet negativt laddad.

 

Ifall två föremål med samma sorts laddning kommer i närheten repellerar dem varandra. Men är föremålen olikt laddade attraherar de varandra.

 

När man gnuggar en ballong mot håret hoppar en del elektroner från hårstrået till ballongen. Ballongen får då ett överskott av elektroner och blir negativt laddad. Eftersom en del elektroner tar sig över till ballongen får håret ett underskott av elektroner och blir då positivt laddat eftersom det finns mer protoner än elektroner.

I åskmolnen försöker laddningarna utjämna varandra. Nedre delen av åskmolnet blir ofta negativt laddat och övre delen blir positivt laddad. När skillnaden blir tillräckligt stor skjuts elektroner iväg till den övre delen, och det är då en blixt bildas.

 

Detta kan även förekomma när du drar av dig en tröja. Elektronera från din kropp förs över till tröjan och det bildas små blixtar som ger från sig ett sprakande ljud.

 

Under oväder kan blixtnedslag ske. Ett blixtnedslag är när en åskblixt tar sig ner till Jorden. Sådana är livsfarliga. Något viktigt att veta är att blixten alltid tar kortaste vägen, alltså är det mycket riskfullt att t.ex befinna sig ute på havet när det åskar. Att gå ut på kala fält är också en mycket dålig ide.

Men nu till hur man skyddar sig mot det här mycket farliga unika elektriska fenomenet!

När åskan går är det bra att befinna sig inomhus eller i en bil. Det är lätt att tro att det är gummihjulen som gör så att bilen är ett bra skydd mot åskan, men faktum är att det är plåten på bilen som bildar en skyddande bur, om blixten nu skulle slå ner.

 

Att befinna sig på sjön när åskan går är ett mycket riskfullt ställe att befinna sig på, eftersom att åskan alltid söker sig till den högsta punkten.

Det är istället bra att befinna sig inomhus när åskan går, men bor du i ett högt hus så ska du kanske tänka om. Eller skaffa dig en åskledare.

En åskledare är en strömledande manick man sätter på en hög plats så att den blir högsta punkten. En sådan brukar man sätta på taket av en hög byggnad för att skydda det från att bli träffad av blixten. Längst upp på åskledaren finns en kopparbit kopplad till en tjock koppartråd som leder ner till en kopparplåt i marken. Så om blixten slår ner, träffar den åskledaren som leder ner strömmen i marken. På så sätt skyddar vi oss från blixten.









 

ELEKTRICITET

2. Spänning och ström

 

Ett batteri har två olika poler som kallas för pluspol och minuspol. Pluspolen har ett underskott av elektroner medan minuspolen har ett överskott. När man då kopplar batteriet till en enhet försöker elektroner utjämna skillnaden i batteriet. Då går strömmen från minuspolen till pluspolen, men man säger att det går från plus till minus.

 

Elektrisk spänning innebär skillnaden mellan de två polerna. Ju större skillnaden är desto högre är spänningen och detta mäts i volt.

 

Minuspolen i ett batteri är helt skild från pluspolen. Men kopplar du då en koppartråd emellan får elektronerna tillgänglighet till att röra sig från den ena polen till den andra. Denna rörelsen av elektroner kallas ström och strömmen mäts i ampere.

 

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Elektricitet

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2016-10-10]   Elektricitet
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=59893 [2017-11-24]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in