"Du är vad du äter - - Behandling med centralstimulerande kontra kostbehandling vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

1099 visningar
uppladdat: 2016-05-16
Helena Nyberg

Helena Nyberg 57 år

Från
Lästringe, Södermanlands Län, Sweden
Utbildning
High School : S:t Görans Gymnasium, High School : Campus Nyköping, High School : Jordbromalmsskolan, Haninge, High School : Cenrum Vux Haninge, vårdbiträdes utbildning, College : Yrkesakademin i Uppsala, College : Stockholms universitet, College : Stockholms universitet, College : Stockholm Uni.
Jobb
Södertälje Kommun, Wijbackens äldreboende, Södertälje kommun, Lästringe-Alma AB, Trosa Kommun, Nynäshamns Kommun, Haninge kommun, Rikspolisstyrelsen, Mammas Gatukök, Online Directories, Vallentuna Konditori, Marabou, Konsum Norrort, Konsum Stockholm, Vallsta dagcenter, Solna kommun, Statshagsgården, Röda Korsets sjukhus, Berga Naturbruksgymnasium
Facebook
https://www.facebook.com/app_scoped_user_id/10204038877352642/
Om
Alltid på G. Glad, noggrann, intresserad av det mesta. Ingenting är omöjligt är ett bra ledord. Ser varje dag som en ny möjlighet. Vänta inte till imorgon med det du kan göra idag, för då blir det aldrig gjort! Livet är en möjlighet, ta den! Ärlighet varar längst!
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete




YH-utbildningen:
Specialistundersköterska med neuropsykiatrikompetens
Examensarbete 25 poäng
Handledare: Margareta Hillbom
Vårterminen 2016





”Du är vad du äter”

- Behandling med centralstimulerande kontra kostbehandling vid neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar






Lästringe
Datum 160412
Helena Nyberg


2
Innehåll


1. Bakgrund 3
Syfte 3
Frågeställning 3
Metod 3
1.1 Orsaker till NP-spektrum 4
1.1 Prevalens och utbredning av AD-spektrum 5
1.2 Prevalens och utbredning av ASD-spektrum 5
1.3 Kriterier för AD-spektrum enligt ICD-10 5
1.4 Kriterier för ASD-spektrum enligt DMS 5 6
1.5 Orsak till AD-spektrum 7
1.6 Samsjuklighet hos personer med AD-syndrom 7
1.7 Orsak till ASD-spektrum 8
1.8 Samsjuklighet hos personer med ASD-spektrum 9


2. Behandling och symptomlindring för person med NP-syndrom 9
2.1 Den historiska synen på behandling med Centralstimulerande (CS) 9
2.2

Multimodal behandling 10
2.3 Behandling med centralstimulerande läkemedel 10
2.4 Kända biverkningar vid medicinering av Centralstimulerande 11
2.5 Kända effekter vid medicinering med Centralstimulerande 11
2.6 Kostbehandling vid neuropsykiatrisk problematik 12
2.7 Kända biverkningar vid kostbehandling 13
2.8 Kända effekter vid kostbehandling 13
3. Svårigheter med de olika behandlingsmetoderna 14
3.1 Multimodal behandling 14
3.2 Medicinering av CS-preparat 15
3.3 Kostbehandling 16
4. Redovisning av enkätunderlag 16
5. Resultat 17
6. Diskussion 18
7. Sammanfattning 20
8. Källkritik 20
9. Sökord 21
10. Källor
Bilagor
Bildregister Försättsblad, ihopklipp från, Recovery.org, neuropedagogen/blogspot.com/ diet
vid ADHD/autism, ADHD.npf.com


3

Bakgrund
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar breder ut sig att allt mer. De svårigheter de medför
orsakar ett enormt personligt lidande bland annat oförståelse från omvärlden med utanförskap
som följd och stora samhällskostnader. Sedan slutet av 1900-talet blir det allt vanligare att
symptomen vid främst AD-spektrumtillstånd läkemedelsbehandlas där den verksamma
substansen är amfetamin eller metylfenidat. Uppfattningen man får är att det är fullständigt
oproblematiskt att behandla personer från 6 år och uppåt med läkemedel av denna typ. Inom
bland annat Försäkringskassans värld råder samma uppfattning, och en del psykologer avslutar
även sin bedömning efter genomförd diagnosticering med orden ”…rekommenderas
ställningstagande till insättning av medicinering med Metylfeindiat vilket kan förbättra XX:s
livskvalitet avsevärt…”. För den oinvigde låter denna formulering fullständigt harmlös. Men
det innebär ju faktiskt i praktiken att man på läkarvetenskaplig grund tillför narkotiska preparat
till individer från 6 år och uppåt. Under studietiden har jag stött på vittnesbörd kring utåtagerande
beteendestörningar vid AD-tillstånd och inbundet beteende vid ASD-syndrom som kunnat
lindras till hanterbarhet med kostbehandling. Jag har även förstått att det råder svårigheter kring
rekommendationerna vid kostbehandling, varför jag vill se vari de består.
Syfte
Min avsikt med föreliggande arbete är där att studera de tankegångar som råder kring behandling
av personer med ovan beskrivna problematik.
Frågeställningar
För att lösa uppgiften har jag valt att söka svar på följande frågor:
1. Var är kunskapsläget idag kring orsakerna till AD-spektrum kontra ASD-spektrum?
2. Hur ser rekommendationerna kring behandling ut?
3. Vad är den brukliga rekommendationen efter avslutad diagnosticering?
4. Vilka svagheter respektive styrkor finns det med de behandlingsmetoder som finns
idag?
Metod
Jag kommer att genomföra ett litteraturstudium där jag främst söker den information som finns
samlad på Internet, med tillägg för viss tryckt litteratur. För att ge verklighetsförankring till mitt
arbete har jag genomfört intervjuer av enklare slag, då jag lagt ut enkäter i olika grupper riktade
mot ämnet på Facebook. Dessa är; Underbara ADHD, Fantastiska föräldrar samt Fantastiska
föräldrar-kostgruppen. Totalt innehåller dessa grupper 14 500 medlemmar vilket bör kunna ge
ett brett underlag. För att få så starkt vetenskapligt värde som möjligt kommer jag söka
information från till exempel Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, relevant forskning, och med
vissa undantag en blogg. Jag har även lagt ut en fråga i Facebookgruppen ADHD-bridge gällande
pågående forskning inom kostbehandling kontra läkemedelsbehandling. Sidan är ett forum för
forskning all over the world inom AD-spektrum. De sökord jag inledde min studie med var av
enklare slag av typen ”Risker med medicinering av CS-typ”, ”Kostbehandling vid ADHD”,
utifrån de träffar, eller brist därpå jag har fått, har jag gått vidare.



4

1
. Orsaker till NP-spektrum
När man vill diskutera kost kontra medicinisk behandling av NP-tillstånd, kommer den naturliga
frågan, hur uppstår NP-tillstånd. Vi vet idag att i stort sett hela hjärnan är påverkad på olika sätt
vid tillstånd som AD/ASD. Men minst lika intressant är frågan hur det kommer sig. I en artikel
i Läkartidningen 39/2014 skriver Susanne Bejerot docent och överläkare vid Stockholms Norra
Psykiatri, m.fl. att kunskapsläget då, var att syndromen uppstår i en kombination mellan genetisk
sårbarhet och biologiska omvärldsfaktorer. Dessa kan vara låg födelsevikt, mitrokondriell
störning, infektioner samt ett unikt immunologiskt svar hos individen. Bejerot relaterar till en
undersökning som visat att ¼ av de i undersökningen förekommande mammor till barn med
ASD, visat sig ha antikroppar mot specifika proteiner som spelar avgörande roll under
utvecklingsstadiet av fosterhjärnan. Bejerot skriver vidare att ytterligare ett immunologiskt fynd
är folatreceptor-alfa (FRA) blockad av transporten av folsyra över blod och hjärnbarriären.
Effekten blir patologiskt låg folattillgång i hjärnan, men normala nivåer i perifera blodbanor.
Effekten av detta blir cerebral folatbrist vilket ger allvarliga neurologiska och autismliknande
symptom hos spädbarn. En brist som kan behandlas, om utredning görs i tid
1
.


På kostdoktorn.se kan man läsa det provokativa uttalandet ”ADHD eller matad med socker”.
Enligt informationen på den sidan finns det nämligen forskare som anser att symptomen vid
ADHD är desamma som abstinens efter droger, varför symptom på ADHD inte skulle vara något
annat än utslag av sötsug. Man hänvisar här till en studie från 2011, utförd på University of
Denver, Colorado av ett forskarteam
2
. Samma år redovisades resultatet av en holländsk
jämförande studie, publicerad i The Lancet, att uteslutning av födoämnen som är kända för att
orsaka kostallergier gav en klar förbättring av de studerade barnens koncentrationsförmåga. När
samma grupp återigen övergick på den vanliga kosten, dvs, helt utan uteslutning av vissa
födoämnen, återkom problematiken
3
.

Den tidigare refererade artikelförfattaren, Susanne Bejerot, hänvisar i sin artikel till en studie
av 93 barn med ASD hade just de här antikropparna, och efter behandling med folinat uppvisade
en klar symtomförbättring. Bejerot menar att det homogena proteinet utsöndras i mjölk, varav
komjölken innehåller särskilt stora mängder FRA antikroppar. Det finns även studier som visat
att mjölkfri kost lett till stor symptomförbättring. Även Bejerot hänvisar tillbaka till den av mig
tidigare hänvisade artikeln i The Lancet, där man enbart gav de barn som ingick i studien ris,
kokta grönsaker, kokt kött, päron och vatten under en fem-veckorsperiod. Barnen i studien
svarade bra, med god symptomlindring under de fem veckor de intog eliminationskosten. Under
påföljande veckor återinförde man ”normal” kost succesivt, för att kunna utröna av vad barnen
fick sina symptom. Bejerot menar att det är behäftat med stora moraliska och dietistiska
svårigheter att införa en sådan kost. Men hon skriver även att många av de barn som har
svårigheter inom AD/ASD spektret även har tarmproblem där antikroppar mot gluten eller
kasein (huvudbeståndsdel i mjölkprotein) samt glutenkänslighet utan celiaki är
överrepresenterade. Hon menar dock att det inte finns evidens för att gluten och kaseinfri kost

1
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/09/Diagnostik-och-terapi-utmanar-
an-trots-snabb-tillvaxt-av-kunskap/, hämtad 160405, 19.06
2
http://www.kostdoktorn.se/adhd-eller-socker, hämtad 160327, 12.22
3
http://www.thelancet.com/pdfs/journals/lancet/PIIS0140-6736(10)62227-1.pdf hämtad 160327, 13.10


5
skulle vara hela lösningen, men menar att man gott och väl kan göra en studie på det, då effekten
så här långt visat sig vara god
4
.

1.1 Prevalens och utbredning av AD-spektrum
Prevalensen för personer med ADHD-spektrum (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
ligger på 5.7% hos barn och 2-4% av vuxna. Tack vare Tania Lehtonens forskning vet vi idag
att inte bara barn, unga och vuxna lider av främst ADHD-spektrum problematik. Även äldre
personer, i åldrarna 65-80 har genom hennes forskning visat sig med största sannolikhet ha
problematik inom spektrumet, som följt dem i olika grad genom livet. Diagnosen, och de
svårigheter den/de medför för den enskilde individen har i de flesta fall lett till ett livstrauma,
vilket bearbetas med enormt lidande under livets sista år
5
. Det känns av den anledningen högst
betydelsefullt att man hittar någon typ av verksam behandling, som är hållbar i ett livsperspektiv.

Personer med speciellt AD-syndrom har en tendens till riskbeteende. Detta på grund av
svårigheten med impulskontroll. Många är av den anledningen naiva, och väljer i unga år testa
droger, substanserna däri ska enligt langarkretsarna vara verkningsfulla mot både AD/ASD
6
.
Underliggande då ett barn utreds och rekommenderas medicinering har varit tanken att man på
det viset skulle undvika att barnet i tonåren ägnar sig åt experimentellt på egen hand, som i
många fall går över till kompulsivt bruk. Riskbrukets baksida visar att ca 400 personer årligen
avlider i drogrelaterade sviter
7
.

1.2 Prevalens och utbredning av ASD-spektrum
Prevalensen för ASD-tillstånd (Autism Spectrum Disorder) i Europa ligger på 6-10
personer/1000
8
. Hjärnfonden nämner att 2 av 1000 nyfödda kommer att visa sig ha diagnosen
9
.

1.3 Kriterier för AD-spektrum enligt ICD-10
I mitt arbete kommer jag att utgå ifrån ICD 10 ( International Classification of Diseases, upplaga
10 av år 1993/WHO 1993). Anledningen varför jag väljer den och inte DSM V (Diagnostic and
Statistical Manual of Mental Disorders) är för att den rekommenderas inom EU-området, trots
att DSM V är den som delar upp AD-syndromet i subgrupper. Vidare är den inte auktoriserad
hos APA ( American Psykchiatric Association) eller Socialstyrelsen
10
. De manualer som finns
tillgängliga idag ses som den i dagsläget bästa beskrivningen, även om man idag i forskarkretsar
är överens om att de diagnostiska kriterierna många gånger är svårapplicerbara på vuxna
individer. Det är av yttersta vikt att använda manualer på sådant språk att forskare världen över
kan ta del av varandras resultat. Detta är även anledningen till varför den forskning som bedrivs,

4
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/09/Diagnostik-och-terapi-utmanar-
an-trots-snabb-tillvaxt-av-kunskap/ hämtad 160327, 12.41
5
http://hdl.handle.net/2077/33241, hämtad 160330, 20.07
6
Brar A 2011, Från busfrö till brottsling, ADHD-behandling bryter mönster, Gothia förlag, Stockholm
7
http://www.lakemedelsboken.se/kapitel/beroendetillstand/narkotikaberoende.html, hämtad 100401, 08.11
8
http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/9/9236/LKT0816s1171_1172.pdf, hämtad 160401, 16.33
9
http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/autism/, hämtad 160402, 12.25
10
http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/aspergers-
syndrom/?gclid=Cj0KEQjw2_23BRDb_qbvzK3X8M8BEiQAg87AF48g9MujUSCC_k2i567edR3QJCOoDt4eFiC90bwfL
xkaAiiM8P8HAQ, hämtad 160402, 12.23


6
redovisas på engelska
11
. ICD kommer att uppdateras, man räknar med en färdig manual till ca
2017
12
. Detta innebär att den i nuläget gällande diagnosmanualen inte innehåller den slutliga
”sanningen” om de olika syndromen. Kritik till gällande manualer har framförts, i det att man
anser att de till största delen fokuserar på det svåra med att ha en diagnos. De positiva drag som
finns tas inte med
13
. Samtidigt är det skillnad mellan manligt och kvinnligt. Enligt dagens
rådande sanning har pojkar oftare den hyperaktiva varianten, medan flickor i högre grad
diagnosticeras med uppmärksamhetsstörning utan hyperaktivitet. En annan skillnad mellan de
båda manualerna är att i ICD 10 finns bara ADHD, inte de uppdelade undergrupperna ADD och
AD. Ytterligare en brist med ICD 10 är att den inte heller innefattar depression och ångest som
ofta är följdtillstånd till diagnoserna. Svårigheterna hos personer med ADHD/ADD/AD är främst
brister i uppmärksamhet och impulsivitet. Följden av detta blir svårigheter dels i sociala
sammanhang, dels i yrkes och utbildningssammanhang, då bristerna ofta visar sig i form av
bristande förmåga att planera och organisera, vilket ofta resulterar i inlärningssvårigheter trots i
övrigt normal begåvning. Detta resulterar ofta i ett annorlunda kontaktsökande, som gärna
framställer individen i lite sämre ljus inför klasskamrater och kollegor med exkludering och
utanförskap till följd. För individ med ADHD finns även en hyperaktivitetsfaktor, som gör att
det blir svårt att sitta stilla, vilket i sig drar på sig kamraters och kollegors ogillande
14
.

1.4 Kriterier för ASD-spektrum enligt DSM 5
Diagnosmanualen DSM 5 är från 2013. Orsaken till att jag utgår ifrån DSM 5 är att i ICD 10
skiljer man ännu på autism i barndomen och Aspergers syndrom, vilka man slagit samman i
DSM 5 till Autistiskt Spectrum Disorder (ASD), där både autism och Asperger innefattas
15
. För
att en person ska kunna diagnosticeras med ASD-syndrom krävs att personen har svårigheter
inom dessa båda områden; kvalitativa avvikelser i ömsesidigt socialt samspel, begränsade
stereotypa, repetitiva beteendemönster intressen och aktiviteter. Till detta kommer ett antal
delkriterier som person med ASD uppvisar, dessa kan vara bland annat; viss motorisk försening,
svårigheter att på ett åldersakdekvat sätt etablera kamratkontakter, repetitiva motoriska maner,
störningarna är av sådan typ att det inte går att hänföra dem till annan formulerad störning
16
.






11
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/10942/2002-110-16_200211017.pdf, hämtad
160401, 19.25
12
Muntlig uppgift SvenOlof Dahlgren, fil Dr, leg Psykolog, 27 jan 2016
13
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/10942/2002-110-16_200211017.pdf, hämtad
160401, 19.31
14

http://www.netdoktorpro.se/psykiatri/medicinska-oversikter/adhd-hos-vuxna_0/ 160401, 19.42

15
http://habilitering.se/aspergercenter-vuxna/information/asd-ny-benamning-pa-autismdiagnoser, hämtad
160406, 09.26/http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Kommentar/2013/06/DSM-IV-har-blivit-
DSM-5/, hämtad 160406, 09.27
16
http://habilitering.se/autismforum/om-diagnoser/aspergers-syndrom/diagnoskriterier-aspergers-syndrom,
hämtad 160402, 11.36


7
1.5 Orsak till AD-spektrum
Idag tror man att uppmärksamhetsstörningen vid AD-syndrom bottnar i funktionsbrister i
hjärnans frontalkortikala och subkortikala nätverk. Med tredimensionell magnetkamerateknik
har man kunnat påvisa både strukturella och funktionella avvikelser på hjärnan. Hos dessa har
man konstaterat en ökad förekomst av dopamintransportprotein. Även om man idag diskuterar
frågan då man även hos både barn och vuxna funnit tecken på sänkt hjärnblodflöde och nedsatt
funktion inom prefrontala och striatala områden. Man har diskuterat bindningen i de centrala
dopaminerga neuronernas funktion. Andra gener som har diskuterats är bland andra
dopamintransportgenen, serotoninreceptorn och serotonintransportgenen. Dopaminet behövs för
att öka förmågan till fokusering, uppmärksamhetsförmågam koncentrationsförmåga och
uppfattningsförmåga
17
. Effekten av serotonin beror på var i hjärnan det befinner sig. Men låg
halt av serotonin kan ge likartad symptombild som vid ADHD, det impulsivitet,
koncentrationssvårigheter, irritabilitet, ångest och rädsla
18
.

1.6 Samsjuklighet hos personer med AD-syndrom
Hos personer med AD-spektrum har det visat sig finnas så pass hög andel med psykisk ohälsa
som 10-20%. Många av de här personerna uppträder senare inom rättspsykiatrin med
beteendestörningar, desorganisation och drag av personlighetsstörning. Vidare är de olika
specifika dragen för de olika diagnoserna så pass lika, och får liknande följd, att många får
tilläggsdiagnoser. Enligt netdoktorpro.se råder än idag okunskap och feltolkningar som leder till
brister i diagnosticering. Detta får till följd att många bär på obearbetad ångest som många gånger
leder ut i riskbeteende
19
. Långvariga studier på personer med ADHD har visat att många av dem
har dåliga kostvanor, äter sällan frukost, ofta skräpmat, ofta snacks mellan måltiderna och då åt
okontrollerbart ätande. Vidare ligger de ofta högt i BMI. Ett samband har även visat sig mellan
läkemedelsbehandling med metylfenidat och viktminskning, därför att de här personerna lättare
styr upp sitt ätande under perioder då de medicinerar
20
.


Bild 1.Överlappning mellan psykiatriska diagnoser. Källa Läkartidningen.se/klinik och vetenskap 2014

17
http://www.netdoktorpro.se/psykiatri/medicinska-oversikter/adhd-hos-vuxna_0/, hämtad 160402, 8.16
18
http://www.netdoktor.se/psykiatri/artiklar/neurotransmittorer-hjarnans-budbarare/, hämtad 160412, 19.37
19
http://www.netdoktorpro.se/psykiatri/medicinska-oversikter/adhd-hos-vuxna_0/, hämtad 160402, 8.34
20
file:///C:/Users/Helena/Downloads/NDT-68763-adhd-and-disordered-eating-behaviours--links--risks-and-
chal_030316.pdf,
hämtad 160406, 19.56



8

1.7 Orsak till ASD-spektrum
Orsakerna till varför ASD-syndrom diskuteras desto flitigare, ju mer vanligt förekommande en
diagnosbeskrivning blir. Idag anser man att brister i hjärnans utveckling är de grundläggande
orsakerna till syndromet, och forskningen har tittat på ett flertal faktorer för att komma orsaken
på spåret. Man har sökt svar på frågan i störningar under graviditeten, alkohol och eller
alkoholintag under densamma. Ämnesomsättningssjukdomar, medfödda eller förvärvade genom
modern, neonatal, vid förlossningen. Man har även sökt svaret i miljömässiga faktorer såsom
miljöförstöring etc. men än så länge har man inte kunnat verifiera ett enhetligt svar på frågan.
Anledningen till den stora ökningen i antal tror man dels ligger i ett ökat kunskapsläge, dels i att
syndromet har en hög ärftlighetsfaktor
21
.
Än idag känner man inte till hela orsakssammanhanget kring att syndromet uppstår. Man tror att
störningar i frontalloberna leder till annorlunda bearbetning av signaler från andra personer även
om man vet att även andra delar av hjärnan även samverkar i tankeprocesserna. Personer inom
spektrumet har svårigheter att se och tolka helheten i vissa sammanhang, men kan i andra
utveckla ett enormt detaljsinne, som ofta leder till specialkunskap inom individens
specialområde. Svårigheter inom planering, organisation, uppmärksamhet och
anpassningsförmåga, tillsammans med problematik i analytiska kopplingar och flexibilitet bidrar
till att göra tillvaron svår för personer inom spektrumet. Svårigheter i kommunikation
tillsammans med avsaknad av föreställningsförmåga och abstrakt tänkande skapar en känsla av
utanförskap. Med tillägg för bristen att inte kunna se andra människors behov och intressen,
utan att för den skull sakna empati, men ett annorlunda sätt att visa den på, som ibland kan gränsa
till kontrollbehov, ökar det av omvärlden upplevda udda beteendet. Tillika med svårigheter och
eller avsaknad av att använda kroppsspråk och mimik ger personer inom spektrumet stora
svårigheter i sociala situationer, som ofta leder till utanförskap och exkludering. Många tror att
problematiken kring det socio-kommunikativa och emotionella samspelet ligger i
spegelneuronsystemet som inkluderar temporal, parietal och frontalloben i hjärnan. Ett system
som uppfattas vara av vikt för utvecklingen av både socialt samspel och kommunikation
22
.


21
http://www.netdoktor.se/neuropsykiatri-npf/artiklar/autism-och-autismliknande-tillstand/, hämtad 160401,
20.22
22
http://www.netdoktor.se/neuropsykiatri-npf/artiklar/autism-och-autismliknande-tillstand/
Hämtad 160402, 10.49


9
1.8 Samsjuklighet hos personer med ASD-spektrum
Samsjukligheten vid ASD-syndrom är bred och hög. 10-50% lider av depression. Ser man till
svårigheterna förstår man det. Av dessa drabbas 40-85% av ångestsyndrom. 30-50% har
tilläggsdiagnos inom AD-spektrum. 16-40% har beteendestörningar, 2-20% lider av mani
23
.
Siffrorna spretar en hel del, och en stor orsak till det kan förklaras med åldersskillnader. Här
kommer vi in på ytterligare en aspekt av problematiken, som dock inte ska behandlas här, utan i
annat forum. Och det är den utbredda psykiska ohälsan hos äldre personer som är fullständigt
eftersatt
24
.
2. Behandling av symptomlindring för person med ADHD/ADD/AD
På sidan ”Underbara ADHD” finns det ett flertal förslag på behandling av just ADHD.
Sammantaget är man dock överens om att ”bot” i den bemärkelsen finns inte för NP-tillstånd.
Det man kan göra är att arbeta aktivt med symptomlindring i ett flertal olika former. Mycket av
det man kan läsa sig till handlar om bemötande, förberedande av olika situationer, att göra
vardagen förutsägbar
25
. För den psykosociala och pedagogiska föräldrautbildningen provas idag
några beteendeterapeutiska metoder, där problemlösning, konflikt, organisation, koncentration
och minnesträning ingår som delkomponenter. Program ur den här kategorin prövas även i
skolmiljö, för att bidra till ökad förståelse för behovet av anpassning och kravanpassning av
skolmiljön. Dessvärre är kunskapen om dessa metoder ännu dåligt spridd i läkarkretsar. Program
av de här modellerna finns även för vuxenvärlden, där målet är att göra tillvaron överblickbar
för den anställde
26
.


2.1 Den historiska synen på behandling med Centralstimulerande (CS)
Så tidigt som 1937 kunde man visa på ett positivt resultat på impulsivitet och överaktivitet med
behandling av dextroamfetamin på personer med symptom av hyperaktivitets- och
uppmärksamhetsstörningskaraktär. Eftersom man under perioden 1960-1970 såg negativa
effekter relaterade till drogmissbruk, valde Socialstyrelsen att vara förbehållsam med
licensieringen av receptförskrivare. Världen över hade olika syn på behandlingsformen, där man
bland annat i Norge hade lång erfarenhet, medan man exempelvis i Storbritannien var mer
återhållsam. Detta föranledde ett samlat diskussionsforum 1988 anordnad av Socialstyrelsens
läkemedelsavdelning där ett flertal företrädare och expertiser på barn och ungdomspsykiatri
deltog. Resultatet av detta diskussionsforum blev en studie på 62 barn i åldrarna 6-11, där syftet
var att dels se vad effekten av medicinering med preparaten blev, dels vilken form av
biverkningar barnen i testgruppen fick. Resultatet av undersökningen blev att ett antal
specialiserade kliniker fick kliniklicens för namngivna läkare tillhöriga kliniken, vilket
möjliggör förskrivning utan individuell licensiering
27
.


23
http://www.barnneuropsyk.net/wp-content/uploads/2013/01/Hakan_Jarbin_2012.pdf, hämtad 160402,
11.19
24
Gulman N C Red 2010:141, Gerontopsykiatri Polen
25
http://www.underbaraadhd.se/adhd/stod-och-insatser/ hämtad 160330, 19.27
26
http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Neurospykiatriska-
funktionsnedsattningar/Diagnostik-stod-och-behandling-vid-adhdadd---Uppdaterat/, hämtad 160330, 19.38
27
https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-1999/Centralstimulantiabehandling-vid-
hyperaktivitetssyndrom-med-uppmarksamhetsstorning-ADHD-hos-barn-och-ungdomar-/, hämtad 160403, 19.45


10
2.2 Multimodal behandling
Vid diagnosticering av främst AD-spektrum rekommenderas främst multimodal behandling. I
Förekommande fall, när individen behöver stöd från både Socialtjänst och Hälso-sjukvård bör
en Samordnad Individuell Plan (SIP) utformas
28
. Behandlingsformen är ett samlingsnamn för ett
brett spektrum av insatser av typen beteendeterapi (KBT), psykopedagogik och eller
föräldrautbildning. Psykopedagogik innebär i dess elementära form att hjälpa individen och dess
närmaste krets att förstå vad funktionshindret innebär, och förstå på vad sätt de svårigheterna det
medför innebär i vardagssituationer. Utifrån den här kunskapen även informera om olika
kognitiva hjälpmedel som kan förenkla vardagen för individen och dess familj. Experiment har
även gjorts med social färdighetsträning, som i experimentsituationen fungerat utmärkt, men i
verkligheten visat vara svår att bemästra bar de barn som deltagit i studien
29
. I detta ingår även
information om samhällsstöd
30
.

Det finns ett visst forskningsstöd för positiva effekter på vuxna personer med AD-
spektrumproblematik med olika former av psykoterapi individuellt eller i grupp. Flera av de
studier som utförts har visat att denna behandlingsform haft mycket god effekt på personer med
depression och ångest. Särskilt effektiv har denna form visat sig vara på personer som samtidigt
behandlas med läkemedel
31
. För barn med AD-spektrumdiagnos är det även av yttersta vikt att
anpassningar görs av skolmiljön, där dagen har tydlig struktur och en individanpassad
pedagogik
32
.

2.3 Behandling med centralstimulerande läkemedel
Lul.se skriver att psykosociala och pedagogiska metoder ibland behöver kombineras med
läkemedelsbehandling för att komma till rätta med svårare problem. Man skriver även att det
finns evidensbaserad kunskap på att preparat av CS-typ har god effekt på problematik relaterad
till de signalsubstanser i hjärnan som reglerar koncentrationsförmåga, hyperaktivitet och
impulsivitet, tillika med lindriga biverkningar
33
. De läkemedel man hittills förskrivit har varit av
den arten att de påverkar främst dopamin och noradrenalin, signalsubstanser som styr hjärnans
impulsöverföring. Preparaten är av typen Concerta, Strattera, Ritalin, Medikinet och Equasym
Depot. Den verksamma substansen i dessa är metylfenidathydroklorid
34
.

Heilig skriver ” En rationell läkemedelsanvändning innefattar rimligen att den medicinska
nyttan av ett läkemedel vägs mot risken för beroendeproblem relaterade till dess
användning.”…” De basala mekanismerna med vilka läkemedel kan leda till en
beroendeproblematik är desamma som för de illegala drogerna, även om effekterna ofta är

28
http://www.1177.se/Stockholm/Regler-och-rattigheter/Individuell-plan/, hämtad 160405, 17.52
29
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10347/2004-110-7_20041107.pdf, hämtad
160403, 17.26
30
http://www1.psykiatristod.se/Psykiatristod/Psykiatriprogram/ADHD/ hämtad 160403, 17.13
31
http://www1.psykiatristod.se/Psykiatristod/Psykiatriprogram/ADHD/, hämtad 160403, 17.13
32
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2004/2004-110-7, hämtad 160403, 17.17
33
http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Neurospykiatriska-
funktionsnedsattningar/Diagnostik-stod-och-behandling-vid-adhdadd---Uppdaterat/, hämtad 160330, 19.41
34
http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Neurospykiatriska-
funktionsnedsattningar/Diagnostik-stod-och-behandling-vid-adhdadd---Uppdaterat/, hämtad 160403, 20.13


11
mindre uttalade och de sociala betingelserna i många fall är annorlunda.”
35
. På socialstyrelsens
hemsida kan man läsa att för vissa personer med denna problematik är psykosocialt stöd och icke
farmakologisk behandling fullt tillräcklig
36
. Från 2015 har socialstyrelsen dock sammanställt
rekommendationer för när personer med AD-syndrom bör erbjudas behandling med
centralstimulerande läkemedel. Med denna formulering skriver man att person med ADHD-
syndrom själv får ta ställning till om man vill undergå medicinbehandling eller inte.
Rekommendationen gäller från barn från 6 års ålder och vuxna. Man menar även att man utgått
från den enskilde individens perspektiv i beslutsunderlagen, inte ekonomiska eller
organisatoriska konsekvenser
37
. Och på sidan ”Underbara ADHD.se” kan man även läsa att
medicinering alltid ska ingå som en del i ett större program
38
. Läkemedelsverket skriver även att
i samband med insättning av läkemedelsbehandling ska även följsamheten i behandlingens
fortskridande bedömas. För att fastställa effekten av behandlingen rekommenderas skattning av
effekten redovisas fortlöpande. För behandling av barn bör även risken för drogbruk eller annat
felaktigt bruk utvärderas inom familjen, och i förekommande fall rekommenderas behandling
med av icke centralstimulerande art, typ Strattera användas. Samt att anamnes gällande främst
kardiovaskulär och cerebrovaskulär sjuklighet inom släkten utredas
39
.

2.4 Kända biverkningar vid medicinering av Centralstimulerande
De kända biverkningarna medbehandlingen. Beskrivs som lindriga hos både Socialstyrelsen och
Läkemedelsverket. Enligt Socialstyrelsen är det främst minskad viktuppgång, försämrad matlust
och sömnsvårigheter och iland ont i magen. Läkemedelsverket gör där tillägget orolig sömn.
Detta menar man kan förbättras via justeringar av tidpunkten då medicinen ges.
Läkemedelsverket beskriver även risk för blodtrycksförhöjning och hjärtklappning. I vissa fall
även tics, men det menar man finns redan före medicininsättning. Där skriver man även att vissa
barn kan upplevas som lite mer ledsna i inledningsfasen av medicineringen, detta menar
troligtvis hänger samman med barnets ökade förmåga att reflektera. Vissa fall, rapporterar man
även ha kunnat påvisa ökad agitation, och ökad kramprisk. Alla dessa biverkningar anser man
förvinner vid avslutad behandling. Socialstyrelsen skriver även att på ca 1/5 av alla barn inom
spektrumet är medicinering verkningslös. Samt att en nackdel med just amfetaminpreparat är att
läkemedlen har så kort halveringstid, att den måste tas vid flera tillfällen om dagen för att ge
effekt
40
.



35
http://www.lakemedelsboken.se/kapitel/beroendetillstand/narkotikaberoende.html,
http://www.lakemedelsboken.se/kapitel/beroendetillstand/narkotikaberoende.html?id=facts_1_header hämtad
160401, 8.23
36
https://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/beslutsstodforbehandling/lakemedelsbehandlingavadhd, hämtad
160401, 14.16
37
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19805/2015-4-14.pdf, hämtad 160401,
14.24
38
http://www.underbaraadhd.se/adhd/stod-och-insatser/, hämtad 160404, 17.03
39
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/ADHD-
rek_webb_bokm%C3%A4rken.pdf, hämtad 1060405, 10.40
40
https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-1999/Centralstimulantiabehandling-vid-
hyperaktivitetssyndrom-med-uppmarksamhetsstorning-ADHD-hos-barn-och-ungdomar-/, Hämtad 160404,
21.18/ http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10347/2004-110-7_20041107.pdf,
hämtad 160404, 21.19


12
2.5 Kända effekter vid medicinering med Centralstimulerande
De effekter man hittills sett vid behandling med centralstimulerande preparat är att
uppmärksamheten ökar, och hyperaktiviteten minskar. För skolbarn har man sett en förbättring
beträffande prestationer inom matematikområdet. Impulskontrollen ökar, vilket gör barnet
avledbart vid aggressionssitituationer. Förmågan att planera ökar och barnet får en bättre
självkänsla. Det sociala samspelet med kamrater, kollegor, föräldrar och lärare ökar varför även
det störande beteende den omedicinerade individen uppvisade minskar. Den kognitiva nivån
ökar samtidigt som finmotoriken förbättras, men reaktionstiden ökar. Korttidsminnet ökar och
grovmotoriken påverkas gynnsamt. Sammantaget leder dessa effekter till att skolresultatet
förbättras
41
. I Socialstyrelsens rapport kring svårigheter, bemötande och behandling av barn och
vuxna med AD-spektrumproblematik beskrivs hur stressande hemsituationen kan vara för hela
familjen där det finns ett barn inom spektrumet. Barnet i sig är energikrävande, vilket ökar
förädlarnas tillsägelser, vilket leder till ”tjatsituationer” som blir påfrestande dels för barnet,,
dels för dess omgivning. Tillvaron blir en ond cirkel, där beröm inte länge har en naturlig plats,
för att energin inte räcker till. Där barn inom spektrumet behandlas med medicinering förändras
i de flesta fall familjesituationen till det bättre, vilket på sikt leder till en bättre självkänsla för
barnet
42
. I samma rapport skriver Socialstyrelsen att effekten just beträffande
uppmärksamhetsökningen inte är lika väl utvärderad som de övriga faktorerna, till skillnad från
vad Läkemedelsverket redovisade 5 år tidigare.

2.6 Kostbehandling vid neuropsykiatrisk problematik
Utifrån de ovan redovisade forskningsresultaten har man kunnat påvisa hur cerebral folatbrist
uppstår i spädbarnshjärnan på grund av FRA-antikroppar som finns bland annat i komjölk. Samt
att påfallande många personer inom NP-spektret uppvisar stora problem relaterade till mage/tarm
där man kunnat se att antikroppar mot gluten och kasein är de stora bovarna
43
vore det logiskt
att i initialskedet av behandling mot svårigheter relaterade till AD-spektrumproblematik titta på
kostbehandling. Som redovisats ovan kunde vi ta del av Bejerots redovisning på den något magra
kost, bestående av ris, kokta grönsaker, kokt kött, päron och vatten gett symptomförbättring på
de antikroppar som orsakar ASD-symptom. Problemet som kan uppstå här är just relaterade till
förekomsten av gluten, vilket då inte skulle kunna eliminera besvären
44
.

I Illustrerad vetenskap 3/16 kunde man ta del av forskning kring tarmens betydelse för hjärnan.
Lite av den gamla slogan ”Du är vad du äter”. Artikeln ger vid handen de olika fettsyror,
signalsubstanser och hormoner som utsöndras i tarmen, där de som mikrober flyter med från
tarmen, i form av goda och dåliga bakterier. Dessa tas upp av blodet och följer med i
cirkulationssystemet, där de kommer i kontakt med hjärnan. De goda bakterierna, från fiberrika
grönsaker, frukt, yoghurt och andra syrade produkter, samt fett från fisk, ägg och oliver ökar
serotoninhalten i hjärnan, och fungerar därmed som ”hjärnans lyckopiller”, medan de dåliga

41
https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-1999/Centralstimulantiabehandling-vid-
hyperaktivitetssyndrom-med-uppmarksamhetsstorning-ADHD-hos-barn-och-ungdomar-/, hämtad 160404, 20.41
42
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10347/2004-110-7_20041107.pdf, hämtad
160404, 20.50
43
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/09/Diagnostik-och-terapi-utmanar-
an-trots-snabb-tillvaxt-av-kunskap/, hämtad 160406, 09.47
44
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/09/Diagnostik-och-terapi-utmanar-
an-trots-snabb-tillvaxt-av-kunskap/, hämtad 160406, 09.47



13
bakterierna, de från godis, juice, läsk och kakor sänker serotoninhalten. Man är även inne på att
gluten skulle tillhöra de dåliga bakterierna. Enligt artikeln skulle detta kunna vara förklaringen
till varför vissa personer drabbas mer av depression än andra, men man anser det vara möjligt
att ASD skulle kunna orsakas av dåliga tarmbakterier. Detta är ännu på forskningsstadiet, men
man tror att de substanser med vilka bakterierna signalerar till hjärnan med är involverade
45
. På
Attention-Riks blogg skrev Marie Enbäck 2013 att kostbehandling vid ADHD-syndrom ses som
en provokativ behandlingsform. Författaren relaterar till en stor studie av år 2012 där man just
tittat på effekten av kostbehandling av barn med ADHD-problematik. Undersökningsmaterialet
sträckte sig så långt bak i tiden som till 1976, och syftet med undersökningen var att skapa en
översikt över olika dieters betydelse för målgruppen. Det sammantagna resultatet, enligt Enbäck,
pekade på det faktum att kostbehandlingen inte var särskilt effektiv, utom i ett syfte. Det lugnade
föräldrarna, vilket minskade orossituationerna för barnen
46
.

Inom forskarkretsar strävar man efter att erbjuda behandling som visat god evidens. Man nämner
här dels anpassning av kosten som en av de mer problematiska behandlingsformerna, då man
hittills inte kunnat säkerställa och dokumentera dess tillförlitlighet
47
.

Charlotte Erlandsson Albertsson, professor i medicinisk och fysiologisk kemi vid Lunds
universitet är förespråkare för kostbehandling vid NP-tillstånd. På sin hemsida skriver hon att
AD-tillstånd kan förbättras om man undviker färgämnen, söta tillsatser och drycker, ost och vitt
bröd är även det kost som inte är bra. Hon säger att mjölk från kor egentligen är något
nyintroducerat för den mänskliga rasen, och biverkningar av mjölkdrickande kan ge
inflammationer i tarmen och hyperaktivitet. Erlandsson Albertsson rekommenderar en kost
bestående av gröna växter som ger klorofyll, fisk, grönsaker, ris potatis, broccoli, spenat,
rågbröd, äpple och päron
48
.

Sammantaget verkar den mesta expertis som tittar på kostens betydelse för personer med NP-
problematik vara överens om att gluten som är huvudproteinet i vete och kasein som är ett
mjölkprotein är två av de stora bovarna. På sidan Frontier in Neuroscience finns ett flertal
rapporter på ämnet
49
.

2.7 Kända biverkningar med kostbehandling
Kostbehandling av AD-spektrum innebär eliminering av vissa ämnen vi idag anser att kroppen
behöver för dess uppbyggnad. Det är av yttersta vikt att de personer, speciellt under tillväxtfasen,
garanteras en god nutrintionsmässig status. Mjölken innehåller kalcium, vilket behövs för
uppbyggnad av benstomme till exempel. Vid kostbehandling är det därför viktigt att man får
dietisktiskt stöd, så den som kostbehandlas inte får brister i sin näringsuppbyggnad. Det råder
även mycket spridd kunskap kring effekten av kostbehandling i Sverige.
50
.


45
http://illvet.se/manniskan/halsa/depression-daliga-tarmar-kan-leda-till-psykisk-sjukdom, hämtad 160329,
20.00
46
http://attention-riks.se/2013/08/adhd-kost-och-diet/, hämtad 160330, 20.32
47
http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Neurospykiatriska-
funktionsnedsattningar/Diagnostik-stod-och-behandling-vid-adhdadd---Uppdaterat/, hämtad 160330, 19.54
48
http://www.erlanson-albertsson.se/, hämtad 160405, 13.22
49
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3540005/, hämtad 160405, 14.01
50
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:695847/FULLTEXT01.pdf, hämtad 160408, 10.59


14
2.8 Kända effekter med kostbehandling
James Adams, professor på Arizona State University, där han leder Autism/Aspberger research
program har sammanställt den kostforskning han känner till. Han säger” Humans are the only
animal who drink milk as adults, and the only ones to drink the milk of another animal. Cow’s
milk is a perfect food for baby cows, but not for humans or infants.” Adams påpekar att
justeringar i kosten inte innebär någon garanterad skillnad. Varje individ har sitt sätt att reagera
på kost. Men sammantaget kan man konstatera att det mera är regel än undantag att personer
med NPF har problem relaterade till mage/tarm. Adams redovisar olika förklaringar på vad
gluten och kasein kan medföra för människan, varav en av teserna är att: peptider från gluten
och kasein kan binda till hjärnans opiodreceptorer, vilket kan få effekt på människans beteende
samtidigt som det också skapar sömnproblem, uppmärksamhetsstörning och utåtagerande
beteende. Andra tankegångar är födoämnesallergi och eller inflammationer i tarmen, med
negativ bakterieflora som följer med blodomloppet och på det viset påverkar hjärnan
51
.

Adams redovisar resultatet av undersökning på där man uteslöt gluten och kasein ur kosten under
en period av 1-3 månader. Hos de personer som undvek både gluten och kasein kunde man
konstatera att 3% fick förvärrade symptom, 28% upplevde ingen skillnad och 69% upplevde en
stor positiv skillnad. Siffrorna för kaseinfri kost visade 2% förvärrade symptom, 44% på ingen
skillnad och 55% på klar förbättring. För personer som enbart uteslöt vete ut kosten såg siffrorna
nästan ut som för kasein. Enda skillnaden var 43% ingen skillnad
52
.

3. Svårigheter / risker med de olika behandlingsformerna
För att skapa kunskap kring de olika behandlingsmetoderna skall jag i det följande titta på risker
kontra svårigheter med de olika metoderna.
3.1 Multimodal behandling
I allt man läser trycker man på vikten av stöd i alla dess former. Habiliteringen i olika landsting
ger årligen ut skrifter där de erbjuder olika sorters utbildning, riktade mot dels föräldrar, dels
mot den som drabbats av neuropsykiatrisk diagnos. Det här kan bland annat handla om
anpassningar i skolsituationen, utbildning av föräldrarna, stödgrupper för barnen själva
alternativt samtalsgrupper för den unge vuxne som nyligen har fått diagnos. Ändå är situationen
för barn inom NP-spektrum i de svenska skolorna är prekär
53
. 80% av lärarna säger sig inte ha
kunskaper kring bemötandet av målgruppen, och hela 69% av speciallärarna. Detta trots att ca 3
barn i varje klass har någon form av diagnos. På Lärarhögskolan känner man till problemet, men
menar att det inte går att rymma även den kompetensen inom ramen för lärarutbildningen och
huvudmännen för skolorna anser sig inte ha råd med specialistkompetens fast man erkänner att
det ligger inom dess ansvarsområde
54
. De broschyrer Habiliteringen ger ut är i många fall väldigt
intetsägande, och hänger på att den enskilde själv ska söka plats i de olika stödåtgärderna. Antalet
deltagarplatser är också begränsat. För barnet med väl fungerande föräldrar kan det där nog
fungera, värre är det för den unge vuxne, eller för den familj som själv har svårigheter. Många

51
http://ariconference.com/enews/treatment.pdf, hämtad 160408, 20.58
52
http://ariconference.com/enews/treatment.pdf, hämtad 160408, 20.58
53
http://www.lul.se/Landsting--politik/Verksamheter/Halsa-och-habilitering/Verksamhet/Habiliteringen-for-
barn-och-vuxna/Kurser-grupper-och-utbildningar/, hämtad 160409, 15.24
54
http://skolvarlden.se/artiklar/larare-saknar-kunskap-om-neuropsykiatriska-diagnose, hämtad 160406, 20.16


15
gånger bygger behandlingarna även på grupptillhörighet, och många av barnen har ju just
svårigheter att ingå i grupper då de har svårt med det sociala samspelet. Trots att barn med AD-
spektrum problematik har rätt till anpassat stöd i skolsitautioner
55
, är det inte alltid sagt att dessa
fungerar. Lärare saknar utbildning mot neuropsykiatrisk problematik, även om del skolor har
den kompetensen är det långt ifrån alla. Och de skolor som har den, har den anpassade gruppen
full, ibland övertalig
56
.

3.2 Medicinering av CS-preparat
Jag har tittat på en rapport från 1999 utgiven av Läkemedelsverket som säger att ”kunskapen om
preparaten är bristfällig”, och Socialstyrelsens rapport från 2004 som säger att ”allt ännu inte är
känt om medicinerna” med tillägg för dess effektivitet
57
. Vidare känner man inte till hur
läkemedelsbehandling med centralstimulerande påverkar fostret vid en graviditet
58
. Den ovan
refererade Bejerot hänvisar även till en rapport som antyder att neuroleptika skulle inverka
hämmande på barns sociala förmåga, och att effekten inte håller i sig under lång tid
59
. På det
verkar det finnas ett visst samband mellan hjärtsvikt och behandling med både Concerta, Ritalin
och Strattera
60
. På sidan ADHDCENTER.n.nu skriver man att säkerhet och effekt av
långtidsbehandling med läkemedel vars verksamma substans är metylfenidat inte har utvärderats
i kontrollerade studier varför behandlande läkare bör utvärdera nyttan av behandlingen på den
enskilda patienten. Då vissa av biverkningarna innebär tillväxthämning, viss påverkan på
hjärtfunktionen och i förekommande fall även depression och förvärrande av existerande
psykotiska och eller maniska problem bör varje behandlad patient övervakas noggrant under
behandlingen. Det har även rapporterats några få fall av plötslig död hos barn som
läkemedelsbehandlas. Det bör även ingå i övervakningen att tillse att inte överdosering sker,
samt att ställa så fullständig anamnes som möjligt med avseende på samtida missbruk av
narkotiska preparat under läkemedelsbehandlingen
61
. I Läkemedelsverkets numera arkiverade
rapport kring medicinering med Concerta skriver man att risken för spridning av preparatet i
samhället torde vara liten, då läkemedlet intas i hemmet
62
. Expressen beskriver i en artikel från
2014 hur den amerikanska vetenskapsjournalisten Robert Whitaker har gett ut en bok med titeln
”Pillerparadoxen” där han problematiserar användningen av centralstimulerande läkemedel för
behandling av AD-syndrom. Författarens huvudtes är att alldeles för många barn behandlas
under alltför lång tid, och den effekt man upplever av behandlingen är kortvarig. Vid långvarig
behandling återgår symptomen till dess initiala skede. Whitaker menar att en enda studie gjorts
på långtidsbehandling med CS. Den är gjord i Sverige, vilken enligt Whitaker uppvisar klara

55
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-42, hämtad 160405, 17.53
56
Muntlig uppgift Anna Nyberg, mamma till son med ADHD/atypisk autism
57
https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-1999/Centralstimulantiabehandling-vid-
hyperaktivitetssyndrom-med-uppmarksamhetsstorning-ADHD-hos-barn-och-ungdomar-/, hämtad 20160404,
21.06/http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10347/2004-110-7_20041107.pdfm
hämtad 160404, 21.06
58
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/ADHD-
rek_webb_bokm%C3%A4rken.pdf, hämtad 160405, 18.28
59
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/09/Diagnostik-och-terapi-utmanar-
an-trots-snabb-tillvaxt-av-kunskap/, hämtad 160405, 20.22
60
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=18830, hämtad 160406, 11.02
61
http://www.adhdcenter.n.nu/concerta-ritalin-metylfenidat, hämtad 160406, 11.09
62
https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Monografier-varderingar/Monografier-
Humanlakemedel/Humanlakemedel-Arkiv/Concerta-metylfenidathydroklorid/, hämtad 160406, 10.50


16
brister
63
. Samma författare recenseras i Läkartidningen där Herman Holm, överläkare vid
Malmö Psykiatri skriver att Whitaker inte tolkat undersökningarna riktigt och att det mesta som
står i boken därmed är felaktigt
64
. I diskussionen kring MTA-studien i USA utförd av National
Institute of Mental Health (NIMH) redovisades att efter 14 månader försiktig användning av
ADHD-läkemedel såg man överlägsna resultat i beteendeförbättring av de studerade barnen.
Dock fortsatte NIMH följa upp samma barn, som fortsatte medicinera. Efter 3 år med
medicinering hade barnens förbättrade resultat vänts till en försämring. Efter ytterligare 3 år
kunde man se en total regression av de beteendeende gällande hyperaktivitet och impulsivitet
barnen uppvisade. Samtidigt hade deras benägenhet att utveckla depression och ångest ökat
markant
65
. Från Australien har Raine ADHD Studie visat att långtidsmedicinering av barn med
ADHD försämrar deras skolresultat. Från Quebec i Kanada påvisas resultatet att pojkar som
medicineras med CS har större benägenhet att hoppa av skolan än dem som inte medicineras
samt att flickor ofta får diagnoser som ”mental eller emotionell störning”. När man säger sig ha
evidensbaserade uppgifter för att läkemedelsbehandling för ADHD har god effekt, har man
baserat sig på MTA-studiens resultat de första 14 månaderna, och helt bortsett från de senare
delstudierna menar Roger Whitaker
66
.

3.3 Kostbehandling
Man menar att det idag inte finns tillräckligt många evidensbaserade undersökningar som
entydigt pekar på att kostbehandling skulle vara effektivt vid NP-tillstånd. Även om antydningar
gällande kasein, socker och gluten gjorts, så anser man sig inte ha tillräckligt mycket på fötterna
för att kunna rekommendera uteslutningar av livsmedel. Vidare måste både läkare och dietister
utbildas mot den vetenskap det skulle innebära att godkänna kostbehandling
67
. För den som nu
på egen hand väljer att byta ut delar av kosten uppstår det svårigheter när barnen är inskrivna i
skolomsorgen. Monika Alenäs, aspergermamma, bloggare och förespråkare för gluten och
kaseinfri kost skriver på sin blogg att även om man som förälder väljer att ta steget och byta ut
kosten för barnets hälsas skull, så kostar det tid och energi samt pengar att få det erforderliga
läkarintyg som krävs för att barnet ifråga skall få samma kost i skolan. Detta trots att skollagen
tydligt säger att barn har rätt till sådan miljö att det kan delta i skolans alla aktiviteter och krav
trots funktionshinder
68
.









63
http://www.expressen.se/debatt/riskabel-overtro-pa-adhd-medicinering/, hämtad 160406, 11.34
64
http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Kultur/recensioner/2014/05/Paradoxalt-om-piller/, hämtad 160406,
11.40
65
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3063150/, hämtad 160408, 09.16
66

http://www.svt.se/opinion/article2429200.svt, hämtad 160406, 19.47

67
http://www.svd.se/kostbyte-kan-lindra-adhd, hämtad 160406, 11.47/http://www.lakartidningen.se/Klinik-
och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/09/Diagnostik-och-terapi-utmanar-an-trots-snabb-tillvaxt-av-kunskap/,
hämtad 160406, 11.48
68
http://aspergermamma.blogspot.se/, hämtad 1604008, 20.23


17
4. Redovisning av enkätunderlag
För att se vad som styr val av behandling i första hand för barn valde jag att göra två stycken
intervjuformulär och lägga ut i grupper på Facebook. Dessa grupper är Fantastiska föräldrar, 931
medlemmar, Fantastiska föräldrar-kostgruppen 1549 medlemmar, Vi som stöttar de som har
ADHD 12 033 medlemmar. Min utgångspunkt med mina frågor är att man som förälder inte har
specialkunskap då ens barn får diagnos inom AD-ASD- spektrum, och min förutfattade mening
var att utredande psykolog rekommenderade CS-behandling som förstaalternativ. Trots att jag
hade stöd från admin i grupperna, som själva är väldigt aktiva NPF-föräldrar har svarsfrekvensen
varit väldigt låg. Av de närmare 2500 medlemmar jag ändå nådde ut till med mina frågor har jag
knappt fått ett 30-tal svar. För att öka svarsfrekvensen la jag ut frågorna en andra gång, med
resultatet en svarande. Frågorna lades ut den 30/3, vilket var en onsdag. Efter varje svar jag fick
gick jag in och noterade svaren, och tackade för dem. Detta innebär att de hela tiden
aktualiserades.

Redovisning av resultat på Bilaga 1. På frågan: För dig som är förälder till barn 6-, vad
rekommenderade psykologen för behandling för de svårigheter barnet har?
Svarade ca hälften medicinbehandling, 40% svarade annat och 10% svarade ”inget”.

64% av dem med diagnos svarade att de hade problem relaterade till mage/tarm. Av dessa hade
45% fått förslaget att göra vissa justeringar i kosten, 1 hade frågat själv, och resten hade inte fått
några liknande förslag framlagda. I de fall de fått förslag att göra justeringar i kosten handlade
justeringar främst om mjölken men även socker. De flesta svarade att de fått förslag att
tarmproblemen berodde på IBS (Irritable Bowel Syndrome
69
).

På hela gruppen hade 41% valt att prova alternativ kost på egen hand. De flesta av dem hade
tagit bort socker ur kosten, några hade tagit bort mjölkproteinet och andra hade tagit bort gluten.
De upplevda resultaten av kostbytet var; lugnare/bättre i magen, mindre trötthet, hyperaktiviteten
reducerad, bättre fokus.

De flesta sidor som diskuterar medicinbehandling med CS föreslår läkemedelsbehandling
tillsammans med multimodal behandling, vilket kom att bli utgångspunkten för bilaga 2.

På frågan

Innan läkemedelsbehandling sattes in; provade man då först psykosocialt stöd exvis
information/utbildning kring vad diagnosen innebär?” Här svarade bara 2% ja, 1% svarade
”efter byte av BVC”, och resten ”nej”. På frågan om man erbjudits stödsamtal svarade 30% ja
och 40% nej. Resten inte alls. På frågan om man erbjudits kognitivt stöd såg svarsfrekvensen
helt ut enligt ovan. Frågan gällande stöd i skolan/på arbetsplatsen svarade 50% ja, 12.5:
fungerade dåligt beroende på okunskap från skolan och resten ”nej”. På frågan om effekten på
läkemedelsbehandling svarade 85% ”bra”, resten mindre bra. Ca 50% upplevde
svårigheter/tidskrävande att ställa in rätt dos på medicineringen medan 50% ansåg att det inte
varit några problem. På frågan vilka biverkningar man upplevde att medicinering gett svarade
man; ångest, sömnsvårigheter, irritabilitet, sömnsvårigheter,/dålig aptit, psykiska biverkningar,
diabetes, hjärtklappning/matthetskänsla samt förstoppning.



69
http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/IBS---kanslig-tarm/, hämtad 160409, 16.32


18
5. Resultat
Resultatet av den här framställningen visar att man har intentionen att erbjuda evidensbaserad
behandling mot problematiken inom spektrumet för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Idag är den allmänna attityden att behandling innebär ett flertal faktorer, varav
läkemedelsbehandling är en. Dock trycker man på att pedagogiska/kognitiva stödåtgärder i en
del fall är fullt tillräckliga. Först som tillägg till denna behandling föreslår man
läkemedelsbehandling. Man anser att evidensbaserad behandling är sådan som får brett stöd via
forskningsresultat
70
. Forskningen har under en lång tid tittat på olika faktorer beträffande
behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Man är överens om att problematiken
är relaterad till hjärnan, och utifrån det har man kunnat framlägga olika forskningsresultat. Först
på senare år har man börjat titta på det faktum att förändringar i hjärnan påverkas av
cirkulationsapparaten, och därmed knyta samman den breda problematik individer inom
spektrumet upplever relaterade till mage/tarm. Det finns ett flertal studier som pekar i riktning
mot inflammatoriska faktorer relaterade till tarmen som påverkar hjärnans utveckling, som
verkar kunna utvecklas genetiskt
71
.


6. Diskussion
Prevalensen för NP-syndrom i världen ligger på ca 5% av befolkningen, utom i Frankrike, ”där
man inte har några neuropsykiatriska funktionsnedsättningar alls
72
”! Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar orsakar ett enormt lidande för den som drabbas av det kanske till största
delen på grund av oförståelse för den egna personens sätt att bemöta sin omvärld i form av
bristande social kommunikation, interaktion samt sätt att agera på. I spektrumet ligger även en
stor samsjuklighet, varav en del är direkta följder av den psykiska ohälsa spektrumet i sig
innebär. Insikten i att mycket av detta trauma funktionsnedsättningen medför genom hela livet,
som i många fall slår tillbaka med en enorm kraft på ålderns dagar i form av ångest som ingen
förstår sig på, och ingen har tid eller kompetens att bearbeta innebär att det är av yttersta vikt att
hitta något hållbart sätt för mänskligheten att hantera detta på
73
.

Sedan 1937 har man experimenterat med att behandla individer med avvikande beteende med
centralstimulerande läkemedel. Man har inte sett något vare sig problematiskt eller etiskt
dilemma i detta, då man ansett att behandlingen givit effekt
74
. Och kanske har det heller inte
varit något problem, i ett samhälle som drivits runt på planekonomisk bas. I ett samhälle där den
ekonomiska vinningen inte är det mest överskuggande målet, utan det till största delen finns plats
för varje individ, hur olika man är. I dagens samhälle med de högt uppställda mål, redan från
barnsben hamnar vi i en helt annan situation. De neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna gör

70
http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Neurospykiatriska-
funktionsnedsattningar/Diagnostik-stod-och-behandling-vid-adhdadd---Uppdaterat/, hämtad 160412, 20.32
71
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/09/Diagnostik-och-terapi-utmanar-
an-trots-snabb-tillvaxt-av-kunskap/, hämtad 160412, 20.35
72
Muntlig uppgift Taina Lehtonen, 160310
73
Muntlig uppgift, Taina Lehtonen 160310
74
https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-1999/Centralstimulantiabehandling-vid-
hyperaktivitetssyndrom-med-uppmarksamhetsstorning-ADHD-hos-barn-och-ungdomar-/, hämtad 160412, 20.38


19
sig påminda redan i förskolemiljö. Inte för att de är mer förekommande, de är genetiskt
betingade, utan för att marknadsekonomins struktur bygger på många elever/lärare.

Sammantaget ser man att personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, av slag det vara
månde, har det gemensamt att de i en eller annan form har problem relaterade till mage/tarm.
För de personer som försöker utreda problematiken hamnar man ofta på IBS som förklaring, och
där stannar man. Man sätter inte samman de neuropsykiatriska svårigheterna med den irriterade
tarmen. Och visst kan det upplevas som långsökt, att problemen med tarmen ska kunna påverka
vår hjärna. Men i uttrycket ”Du är vad du äter” verkar ligga så mycket mer än bara fetma
75
.

Insikten i de framsteg forskningen gjort i strävan att finna orsaken till varför de neuropsykiatriska
funktionsnedsättningarna uppstår, medför att vi mer och mer bör erkänna att vår kost är ett
centralt tema i problematiken. Jag läste någonstans, fast jag dessvärre inte minns var, att den
äldst kända personbeskrivningen som hade passat in på en person med neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning tecknades redan under 1100-talet
76
. Lehtonen hade för sin avhandling
uppgifter om att den äldst kända personbeskrivningen med ADHD tecknades 1770
77
. I vårt land
introducerades veteodlingen under 1500-talet, men blev vanligare först under 1500-talet, då våra
växtzoner och jordbruksteknik inte medgav ekonomisk bärighet i odlingen förrän då
78
. Att
människan druckit mjölk i årtusenden är också det en felaktig inställning. Mjölkdrickning är en
relativ nymodighet som introducerades för bara några århundraden sedan
79
.

Den multimodala behandling som förordnas idag har mycket spridd kvalitet. Faktum är att man
trycker ganska hårt på att inleda behandlingen med pedagogiskt alternativt kognitivt stöd. I en
del fall är detta fullt tillräckligt. Först som ett led i denna behandling skall läkemedelsbehandling
ses
80
. Det saknas nationella riktlinjer, utan är upp till vårdgivaren hur detta skall erbjudas. Många
gånger är BVC första instans som möter barn och föräldrar med problematik inom spektrumet.
Det är då av yttersta vikt att även BVC är väl insatt i problematiken, och kan råda föräldrar åt
rätt håll. Någon i min undersökning svarade att man först fått prova socialt stöd efter byte av
BVC. Det här är inte etiskt riktigt. Den nationella samordningen borde förbättras. Det ska inte
bero på var man bor i landet för att man ska få rätt stöd. Den här spridda prioriteringen medverkar
till att många barn medicineras med centralstimulantia. Man försvarar sig med att många av de
personer som ägnar sig åt riskbruk i tonåren självmedicinerar, varför läkemedelsbehandling från
6 års ålder skulle inverka hämmande på det antal individer som kommer att ägna sig åt bruk av
narkotiska preparat i tonåren
81
. Beträffande de biverkningar centralstimulerande ger är man
försiktig. Man redovisar kroppsliga biverkningar, inte de psykiska som så många vittnar om, till

75
http://illvet.se/manniskan/halsa/depression-daliga-tarmar-kan-leda-till-psykisk-sjukdom, hämtad 160412,
20.41
76
Okänd källa
77
Muntlig uppgift Taina Lehtonen 160310
78
http://lantmannen.se/aktiviteter/sadesslaget/artiklar/vete/, hämtad 160410, 08.47
79
http://fof.se/tidning/2006/3/den-svenska-mjolkpropagandan, hämtad 160410, 08.51
80
http://www.underbaraadhd.se/adhd/stod-och-insatser/, hämtad 160404, 17.03

81
http://www.netdoktor.se/neuropsykiatri-npf/artiklar/behandling-vid-adhd/, hämtad 160411, 09.12


20
exempel den ökande ångesten, sömnsvårigheterna, mardrömmarna
82
. De biverkningar som
skapar än mer svårigheter hos både barn och vuxna väljer man således bort att fästa vikt vid.
Ändå är det de biverkningarna som kommer skapa de största, handikappande problemen hos
individen. Försvaret för detta är att läkemedlen medför ökad möjlighet för barnet att hålla fokus,
varför de sociala relationerna både i hem och skola underlättas, vilket, menar man, ligger till
grund för förbättrad möjlighet till kunskapsinhämtning. Vilket underförstått ska ge individen
ökad självkänsla.

Det verkar som om behandling mot NP-syndrom riktar sig främst mot hjärnans belöningssystem,
dvs dopamintillförseln. Att serotoninet har med det att göra verkar man kringgå helt, fast det
nämns. Den breda samsjuklighet som finns kring NP-syndromen fokuserar främst på den av
psykisk art, man väger inte in den kroppsliga samsjukligheten. James Adams redovisning av alla
de undersökningar som vänder sig mot kostbehandling av NP-syndrom avfärdar man. Detta trots
att det faktiskt finns undersökningar som visar på det faktum att kostbehandling har lång
hållbarhet och uppvisar god evidens. Detta mot det faktum att behandling med centralstimulantia
har en verkningstid på ca 18 månader. Därefter regredierar resultaten. Dessvärre tar man inte ens
det faktumet med i bilden då man säger att CS-behandling har god evidens
83
. Det finns mycket
allvarliga brister i detta. En av de stora bristerna är att CS-behandling vänder sig mot
uppmärksamhetsstörningen, det vill säga AD-syndromet, medan kostbehandlingen vänder sig
mot NP-syndromet, alltså även innefattat ASD-syndromet. Att vidare sedan Läkemedelsverket
anser att kunskapen om CS-preparaten är bristfällig
84
ställer inte det etiska dilemmat i bättre
dager.


7. Sammanfattning
Sammanfattningsvis får man uppfattningen att man inom läkarkretsar föredrar att titta på
aspekterna kring läkemedelsbehandling, trots att man säger att ekonomiska intressen inte finns
med i de av dem framlagda resultatet där man tittar på effekt och biverkning med behandling av
CS-preparat. Trots att det finns så gott om resultat, på undersökningar utförda under lång tid med
kostbehandling, ställt mot det faktum att det finns undersökningar som visar att effekten av
läkemedelsbehandling har regredierande effekt på lång sikt, menar man ännu att den mest
evidensbaserade behandlingsmetoden ligger läkemedelsbehandling. En intressant aspekt av det
hela, för framtida forskning är, vem står för den ekonomiska delen av forskningen?

8. Källkritik
Jag har valt att avgränsa min studie på individer från 6 år uppåt. Tyngdpunkten ligger dock på
behandling av barn. Det framstår som att debatten kring centralstimulantias betydelse för

82
https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-1999/Centralstimulantiabehandling-vid-
hyperaktivitetssyndrom-med-uppmarksamhetsstorning-ADHD-hos-barn-och-ungdomar-/, Hämtad 160404,,
21.18
83

http://ariconference.com/enews/treatment.pdf,,
hämtad 160408, 19.49
84
https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-1999/Centralstimulantiabehandling-vid-
hyperaktivitetssyndrom-med-uppmarksamhetsstorning-ADHD-hos-barn-och-ungdomar-/, hämtad
20160404,21.06


21
behandling av främst barn med AD—problematik svängt fram och tillbaka under årens lopp.
Från att man under det sena 1900-talet var väldigt restriktiv, jämförde man sig i Sverige med
andra länder både inom och utom Europa, och övergick till en mycket tillåtande attityd under
det tidiga 2000-talet. Idag har pendeln svängt tillbaka något, och man är alls inte lika öppen
samma behandling, utan föreslår idag alternativa behandlingsformer i främsta hand.

Vidare resonerar jag främst kring personer inom AD-spektrumet, trots att min titel antyder större
delar av det neuropsykiatriska spektrumet. Detta får sin förklaring i de avsnitt som behandlar
fördelar med kostbehandling.

De frågor jag la ut i de olika grupperna, anser jag fick väldigt dåligt gensvar. Svarsfrekvensen
låg på ca 0,12%, vilket inte skulle ha varit ett gångbart antal i en studie med vetenskapligt värde.
Jag valde medvetet att lägga ut frågorna vid första tillfället i nära anslutning till en helg, då min
förutfattade mining var att föräldrarna hade mest tid att titta på Facebook då. Så blev också
resultatet. När jag la ut påminnelser mitt i veckan fick jag nästan inga svar alls.

För att få förstahandskälla till de bärande delarna i min framställning mailade jag Charlotte
Erlandsson Albertsson och la ut en fråga om hur det aktuella forskningsläget ser ut i frågor kring
kostbehandling. Erlandsson Albertsson har till dags dato inte svarat, och svaret i ADHD-bron
var inte överdrivet entusiastiskt. Uppfattningen man får är att man inom forskarvärlden ”ser
ner” på arbeten av den här karaktären, trots att man själv säger att alla resultat är viktiga.

Sökord: kostbehandling mot ADHD, läkemedelsbehandling mot ADHD




















22
Källor:
Skriftliga
Brar A 2011, Från busfrö till brottsling, ADHD-behandling bryter mönster, Gothia förlag,
Stockholm
Gulman N C Red 2010, Gerontopsykiatri Polen


Muntliga:
Muntlig uppgift Anna Nyberg, mamma till son med ADHD/atypisk autism
Muntlig uppgift SvenOlof Dahlgren, fil Dr, leg Psykolog, 27 jan 2016
Taina Lehtonen, psykolog, forskare, Fil. Dr, 10 mars 2016


Internet:

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/09/Diagnostik-och-
terapi-utmanar-an-trots-snabb-tillvaxt-av-kunskap/, hämtad 160405, 19.06

http://www.lakemedelsboken.se/kapitel/beroendetillstand/narkotikaberoende.html?id=facts_1_
header

http://www.kostdoktorn.se/adhd-eller-socker, hämtad 160327, 12.22

http://www.thelancet.com/pdfs/journals/lancet/PIIS0140-6736(10)62227-1.pdf hämtad 160327,
13.10
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/09/Diagnostik-och-
terapi-utmanar-an-trots-snabb-tillvaxt-av-kunskap/ hämtad 160327, 12.41

http://hdl.handle.net/2077/33241, hämtad 160330, 20.07

http://www.lakemedelsboken.se/kapitel/beroendetillstand/narkotikaberoende.html, hämtad
100401, 08.11
http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/9/9236/LKT0816s1171_1172.pdf, hämtad
160401, 16.33
http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/autism/, hämtad 160402, 12.25

http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/aspergers-
syndrom/?gclid=Cj0KEQjw2_23BRDb_qbvzK3X8M8BEiQAg87AF48g9MujUSCC_k2i567e
dR3QJCOoDt4eFiC90bwfLxkaAiiM8P8HAQ, hämtad 160402, 12.23

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/10942/2002-110-
16_200211017.pdf, hämtad 160401, 19.25

http://www.netdoktorpro.se/psykiatri/medicinska-oversikter/adhd-hos-vuxna_0/ 160401, 19.42


...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Brar A 2011, Från busfrö till brottsling, ADHD-behandling bryter mönster, Gothia förlag, Stockholm Gulman N C Red 2010, Gerontopsykiatri Polen http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/09/Diagnostik-och-terapi-utmanar-an-trots-snabb-tillvaxt-av-kunskap/, hämtad 160405, 19.06 http://www.kostdoktorn.se/adhd-eller-socker, hämtad 160327, 12.22 http://www.thelancet.com/pdfs/journals/lancet/PIIS0140-6736(10)62227-1.pdf hämtad 160327, 13.10 http://hdl.handle.net/2077/33241, hämtad 160330, 20.07 http://www.lakemedelsboken.se/kapitel/beroendetillstand/narkotikaberoende.html, hämtad 100401, 08.11 http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/9/9236/LKT0816s1171_1172.pdf, hämtad 160401, 16.33 http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/autism/, hämtad 160402, 12.25 http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/aspergers-syndrom/?gclid=Cj0KEQjw2_23BRDb_qbvzK3X8M8BEiQAg87AF48g9MujUSCC_k2i567edR3QJCOoDt4eFiC90bwfLxkaAiiM8P8HAQ, hämtad 160402, 12.23 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/10942/2002-110-16_200211017.pdf, hämtad 160401, 19.25 http://www.netdoktorpro.se/psykiatri/medicinska-oversikter/adhd-hos-vuxna_0/ 160401, 19.42 http://habilitering.se/aspergercenter-vuxna/information/asd-ny-benamning-pa-autismdiagnoser, hämtad 160406, 09.26/http:// http://habilitering.se/autismforum/om-diagnoser/aspergers-syndrom/diagnoskriterier-aspergers-syndrom, hämtad 160402, 11.36 http://www.netdoktor.se/neuropsykiatri-npf/artiklar/autism-och-autismliknande-tillstand/, hämtad 160401, 20.22 http://www.barnneuropsyk.net/wp-content/uploads/2013/01/Hakan_Jarbin_2012.pdf, hämtad 160402, 11.19 http://www.underbaraadhd.se/adhd/stod-och-insatser/ hämtad 160330, 19.27 http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Neurospykiatriska-funktionsnedsattningar/Diagnostik-stod-och-behandling-vid-adhdadd---Uppdaterat/, hämtad 160330, 19.38 https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-1999/Centralstimulantiabehandling-vid-hyperaktivitetssyndrom-med-uppmarksamhetsstorning-ADHD-hos-barn-och-ungdomar-/, hämtad 160403, 19.45 http://www.1177.se/Stockholm/Regler-och-rattigheter/Individuell-plan/, hämtad 160405, 17.52 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10347/2004-110-7_20041107.pdf, hämtad 160403, 17.26 http://www1.psykiatristod.se/Psykiatristod/Psykiatriprogram/ADHD/ hämtad 160403, 17.13 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2004/2004-110-7, hämtad 160403, 17.17 https://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/beslutsstodforbehandling/lakemedelsbehandlingavadhd, hämtad 160401, 14.16 https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/ADHD-rek_webb_bokm%C3%A4rken.pdf, hämtad 1060405, 10.40 http://illvet.se/manniskan/halsa/depression-daliga-tarmar-kan-leda-till-psykisk-sjukdom, hämtad 160329, 20.00 http://attention-riks.se/2013/08/adhd-kost-och-diet/, hämtad 160330, 20.32 http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Neurospykiatriska-funktionsnedsattningar/Diagnostik-stod-och-behandling-vid-adhdadd---Uppdaterat/, hämtad 160330, 19.54 http://www.erlanson-albertsson.se/, hämtad 160405, 13.22 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3540005/, hämtad 160405, 14.01 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-42, hämtad 160405, 17.53 http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=18830, hämtad 160406, 11.02 http://www.adhdcenter.n.nu/concerta-ritalin-metylfenidat, hämtad 160406, 11.09 https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Monografier-varderingar/Monografier-Humanlakemedel/Humanlakemedel-Arkiv/Concerta-metylfenidathydroklorid/, hämtad 160406, 10.50 http://www.expressen.se/debatt/riskabel-overtro-pa-adhd-medicinering/, hämtad 160406, 11.34 http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Kultur/recensioner/2014/05/Paradoxalt-om-piller/, hämtad 160406, 11.40 http://www.svd.se/kostbyte-kan-lindra-adhd, hämtad160406,11.47 http://ariconference.com/enews/treatment.pdf, hämtad 160408, 20.58 http://www.netdoktor.se/psykiatri/artiklar/neurotransmittorer-hjarnans-budbarare/ http://lantmannen.se/aktiviteter/sadesslaget/artiklar/vete/, hämtad 160410, 08.47 http://fof.se/tidning/2006/3/den-svenska-mjolkpropagandan, hämtad 160410, 08.51 http://www.netdoktor.se/neuropsykiatri-npf/artiklar/behandling-vid-adhd/

Kommentera arbetet: "Du är vad du äter - - Behandling med centralstimulerande kontra kostbehandling vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Helena Nyberg [2016-05-16]   "Du är vad du äter - - Behandling med centralstimulerande kontra kostbehandling vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=59828 [2017-10-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in