Utvecklings teorier

2 röster
2715 visningar
uppladdat: 2013-08-05
Jenny Jerksten

Jenny Jerksten 36 år

Från
Gothenburg
Utbildning
High School : Nordiska Folkhögskolan, High School : Lernia Göteborg, High School : NTI-skolan, Vuxenutbildning i Göteborg, High School : Studium, College : Handledarutbildning i Karlstadmodellen,
Jobb
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Best Western Hotel Jägersro,
Facebook
https://www.facebook.com/jenny.jerksten
Om
www.PirateFabbe.blogspot.com
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Humanistiska teorier:


Människan är förnuftig nog att göra sina egna val och utvecklas inte genom
arv eller miljö.
Enligt Maslows behovsteori drivs vi framåt genom vår motivering som i sin
tur drivs fram av olika behov i fem rangordnade nivåer. Dessa delas in i
primära och sekundära behov. De tre lägsta stegen är de primära behoven
är de som vi behöver för att överleva, det är de viktigaste behoven
och måste först uppnås för att människan ska söka sig högre upp i
trappan.
Det femte steget är en sorts ”guldkants nivå” som vi endast kan nå
om vi är helt tillfreds på övriga fyra nivåer. På denna nivå kan
individen fritt välja vilka behov som den vill
tillgodose, har man nått denna nivå har man,
enligt Maslow, ett helt meningsfullt liv, det liv vi
önskar.



















Alla är födda fria och är lika mycket värda, alla har rätt till sina tankar. Detta står i FNs mänskliga
rättigheter. Hur kan man agera för att höja livskvaliten på individ nivå?
Det är viktigt att man redan så tidigt som möjligt får vänja sig vid val; Vill du ha den blå eller röd
tröja idag?
Humanistiska pedagogiken står för frihet och människan som subjekt hänger ihop med
den humanistiska teorin.
Självbestämmande - man har rätt att lära sig att bli fria
förtryck utan att bli fängslad av någon annans tanke sätt
Enligt Sveriges grundlag har vi tankefrihet, åsiktsfrihet, yttrandefrihet. Har man inte språket
så faller dessa tre rättigheter.
Det är viktigt att barnet själv har valmöjligheter och själv får välja att lära sig. Den inre
drivkraften är viktig för vad man lär sig. Det man själv väljer att lära sig lär man sig.

Skapa förutsättningar; tänka på olika inlärningsstilar, bara för man har samma diagnos så
betyder inte det att alla med samma diagnos måste ha samma inlärningsstil.


Vår kära gosse Emil som levde i Katthult på 1800-talet. Om Denna teorin hade funnits på hans tid
så hade han enligt min analys pendlat mellan steg 2-3, någon gång kanske han skulle kunna nosa
på fjärde steget. Detta hävdar jag eftersom Emils fysiska behov var helt tillfredsställda då han lever

fysiologiska behov

•mat
•vätska
•sömn
•skydd
•värme

trygghets behov

•fred
•struktur
•stabilitet
•trygghet
•ekonomisk trygghet

sociala behov

•förståelse
•accepstans
•kärlek
•vänskap
•gemenskap
•kommunucera

behov av
uppskattning

•bekräftelse
•erkännande
•uppskattning
•uppmärksamhet

självrverkligande
behov

•utvecklas som person
•självutveckling
•uppnå sina drömmar

hemma hos sin familj, han behöver aldrig vara orolig för att inte få någon mat eller att frysa. Emils
mamma ser alltid till att han får sina fysiologiska behov tillfredsställda.
Emil levde i en ganska trygg miljö. Med en mamma, en pappa och en lillasyster. På gården både
även drängen Alfred och pigan Lina. Emil hade många trygga vuxna omkring sig. Men han visst
inte när han skulle bli straffad för några tokigheter som hänt på gården. I längden kan detta hämma
Emil för att han inte vågar experimentera och testa sina färdigheter. Detta gör då att hans
nyfikenhet försvinner.


Behavioristiska teorier


Berömt våra barn när det har kissat på pottan för första gången har nog alla föräldrar gjort.
Enligt Behavioristiska teorier är detta en form av betingning. Och det kan nog stämma.
Jag vill att min son lär sig kissa på pottan och sluta med blöjan därför blir jag glad när han
lyckas kissar på pottan. Människan drivs av positiv feedback och därför vill barnet ha mer
beröm och visar därför att han kan kissa på pottan nästa gång han har möjlighet till det
igen. Han får ju inte samma positiva feedback av mig om han ”bara” kissar i sin blöja, detta
gör att han väljer bort blöjan och föredrar pottan istället och tillslut blir han blöjfri. Hade han
inte fått någon positiv feedback så hade det tagit oändligt mycket längre tid för honom att
välja pottan framför blöjan då han själv inte har något behov av att byta ut blöjan som han
själv känner sig trygg och bekväm i.


Sociokulturella teorier

Barnets handledare har en stor betydelse för barnet. Barnet är programerat att lära men inte vad
det skall lära sig, det är helt upp till handledaren och miljön att forma barnet att bli en bra individ.

Ett barn som växer upp i en trygg familj med bra och trygga handledare behöver inte betyda att
barnet blir en bra samhällsmedborgare. Det är helt beroende på barnets framtida handledning.
Samma sak gäller om handledaren är en dålig handledare så behöver det inte betyda att barnet
växer upp och blir en dålig medborgare.
I barnets liv kan handledarna variera beroende på vart i livet individen befinner sig. Även om
barnet har varit skötsam hela livet men plötsligt får en ny kompis så kan denne kompisen forma
barnet till något negativt. Samma sak gäller åt det motsatta hållet.
Jag tror att det är lättare för en skötsam elev att svänga åt det negativa hållet som barn än tvärt
om. Om barnet har bara bra handledare runt sig och plötsligt får en dålig handledare så fortsätter
de tidiga handledarna att bara tänka bra och positivt om barnet, barnet kan då falla snabbt åt det
negativa hållet eftersom de viktiga vuxna inte ser detta.
Men om ett barn som bara har dåliga handledare stöter på en bra handledare som hjälper barnet
mot ett positivt håll tar det längre tid för detta barn att själv bli en bra individ eftersom barnet
fortfarande har alla dåliga handledare runt sig och själv ser sig som en sämre människa.

På samhällsnivå är risken stor att i ett bra och väl ställt område med bra handledare formas alla
barnen åt det positiva hållet och blir bra samhällsmedborgare. Men i våra förorter där det flesta är
sämre handledare så är det svårare för ett barn att bli en bra samhällsmedborgare om de inte får
någon annan vuxen handledare som hjälper barnen att slussas in i vår positiva del av samhället.

Den segregation som vi har i Sverige, inte minst i Göteborg idag, gör det svårare för de barn som
bor i de sämre stadsdelarna att komma in i samhället då deras handledare tillhör ofta samhällets
underklass. Därför är det mycket viktigt att hela samhället tar ansvar för alla barn som lever i vårt
samhälle och inte bara tänker på våra egna. D.v.s. om jag som själv ser mig som medelklassens
medborgare öppnar dörren för både över och underklassens barn så får vi ett samhälle med
mindre klasskillnader. Eftersom barnen då får mer förståelse för varandra, de handleder varandra
och på så sätt får mindre fördomar om den ena eller den andra samhällsklassen och på så sätt
hjälps åt i samhället.

Om vi i stället stänger alla dörrar mellan klasserna så blir det sämre för de redan utsatta barnen
som då bara har sina handledare i sin förort, de ser att deras föräldrar och andra vuxna inte får
någon möjlighet till arbete trotts att de har en bra utbildning. Därför är det onödigt för barnen att
läsa och utbilda sig i skolan. De kommer ju ändå inte behöva den kunskapen som vuxna då de
ändå inte kommer få något riktigt jobb att försörja sig o sin kommande familj med. Istället så ser de
sina handledare och andra vuxna gå hemma hela dagarna och få pengar från vårt
välfärdssamhälle eller genom kriminalitet. Dessa barn och individer kommer även ha stora
fördomar om övriga klasser och kommer att skapa sina egna lagar i sina områden, de kommer
även att bilda kriminella gäng.
Detta behöver ju självklart inte gälla alla eftersom vissa av barnen kommer stöta på bra handledare
i livet så tror på dem och kan ge dem det de behöver för att komma in i samhället på ett positivt
sätt.
Högre samhällsklassers barn som inte stöter på någon handledare som kan dra ner dem kommer
att växa upp och bli bra samhällsmedborgare. Deras utbildning kommer gå bra så länge de har
handledare och vuxna runt sig som tror på deras styrkor och använder styrkorna för att lära barnen
att bli bra samhällsmedborgare. De kommer ha fördomar om övriga klasser och är livrädda för
underklassens invånare. Detta gör att de när de växer upp inte kommer att anställa några från den
klassen då de inte känner till dem och därför tror att alla där ifrån är kriminella gangstrars och vill
så vara. Det blir en ond spiral och vårt samhälle ännu mer klass indelat.

Men som vuxen så tror jag att de flesta strävar åt att bli goda medborgare.

Här har jag två levande exempel:
Sara är uppvuxen och uppfostrad av sin mamma och hennes bror av sin pappa och hans nya
familj.
Saras mamma, Anna, tillhör samhällets underklass och har så alltid gjort. Hon blev som vuxen
diagnosticerad med flera NPF diagnoser, Anna avbröt sin skolgång redan i åk 5 och har nästan
inte arbetat alls i sitt vuxna liv.
Trots Annas svårigheter i det sociala samspelet och hennes okunnande i skolans olika ämnen så
har hon klarat av att uppfostra Sara mycket väl. Sara klarade av att gå ur grundskolan med
godkänt i alla sina ämnen. När, Sara vid 16 års ålder, flög ur boet var hon en stark kvinna med
egen vilja och egna åsikter. Trotts mycket strul runt och att Sara ej klarade av att bo hemma och
inte heller fick hjälp av samhällets resurser så misslyckades med lyckades Sara ganska bra i sitt
liv. Värre var det för hennes bror som var uppvuxen hos deras gemensamma far och sin mamma.
Han blev både kriminell och missbrukade narkotika redan tidigt i sitt liv.




Hur kommer det sig att alla utvecklingsteorier härsta

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Internet: Empathos 12-09-20 http://www.empathos.se/4.html Socialpsykologi 12-09-23 http://socialpsykologi.twice.se/erik_h_erikson.html Föreläsning: Irené Johansson, Handledarutbildning i Karlstads Modellen 12-09-30

Kommentera arbetet: Utvecklings teorier

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Jenny Jerksten [2013-08-05]   Utvecklings teorier
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=59302 [2017-12-17]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in