Jämförelse, analys och fakta om Sveriges och USAs statsskick. Federal republik vs enhetsstat och monarki. källkritik

28 röster
85011 visningar
uppladdat: 2012-12-20
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

USA – en federal republik

Vad är en federal republik?
En republik innebär att statschefen väljs av folket, antingen direkt eller indirekt. Statschefen är ofta en president, som i USA. Statschefens verkliga makt är varierar i olika republiker. En federal republik innebär ett samfund med regioner, stater, där makten är decentraliserad. Där ligger inte makten i regeringens eller statsförvaltningens händer utan är uppdelad.

Historisk bakgrund
Mellan år 1600 och år 1733 immigrerade över 2 miljoner människor från Europa. Störst andel människor kom från Spanien, Storbritannien och Frankrike. År 1733 skapades den sista av de tretton kolonierna, Georgia. Staterna skulle sedan bryta sig fria från Storbritannien och bilda en egen republik, nämligen Amerika. I Europa var de flesta immigranter missnöjda med deras tidigare ledare eller blev förföljda och ville därför få en ny start i Amerika.

Det amerikanska frihetskriget, också känt som amerikanska revolutionen, blev till följd av 1773 händelse ’’Boston Tea Party’’. Detta hände på grund av att kolonierna var missnöjda över skatterna, de skatter som gällde båda Storbritannien och kolonierna, men som kolonierna inte hade något inflytande över. Kolonierna var inte självständiga, men de hade ändå ingen representant i det brittiska parlamentet, och fick inte vara med och fatta beslut.

År 1776 startade frihetskriget i Nordamerika och kolonierna förklarade sig självständiga och bildade istället De förenta staterna av Amerika. Det var fortfarande de 13 kolonierna men skillnaden var att de var fria från det Brittiska imperiet. Det skrevs en självständighetsförklaring och de mänskliga rättigheterna för USA ingick. Till följd av det amerikanska revolutionen skedde den franska revolutionen och stabila stater bildades över hela Europa åren framöver. Därefter mellan mitten av 1800-talet till år 1914 emigrerade över 50 miljoner människor från hela Europa och Skandinavien till Amerika i hoppet om ett fritt land.

Nu är USA en federation av 50 delstater. Delstaterna är självständiga, bestämmer sina egna lagar och bestämmelser inom varje delstats gränser. Varje stat har en guvernör som är vald av folket i staten.

National Rifle Association är en av många organisationer som har arbetat för rätten att bära vapen i USA. I några delstater är det tillåtet att bära vapen men i andra måste man ha vapentillstånd.

Maktuppdelning

I USA talar man om en separation av religion och makt. Meningen med det är att ledarna inte ska låta sitt beslut grundas på sin religiösa tro. Eftersom USA är ett mångkulturellt land med otroligt många religioner infördes “regeln”. Denna “regel” är väldigt kontroversiell och den bryts redan i presidenteden då hen svär att göra sitt bästa… ’’so help me god’’.

USA lever efter maktdelningsprincipen som innebär att eftersom USA är en federation av delstater regleras ärenden mellan centralmakten och delstaterna genom en författning. De kontrollerar varandra enligt ett triangelmönster där Kongressen stiftar lagar, men de kan ogiltigförklaras av Högsta domstolen och av presidenten. Meningen med att statshuvudena ska kontrollera varandra är att det ska finnas fler än en makthavare.

Den lagstiftande makten

Den lagstiftande makten, Kongressen, består av senaten och representanthuset. Senaten har 100 ledamöter medan representanthuset har 435. Senaten och Representanthuset är permanenta och kan inte avskaffas. Kongressens främsta uppgift är att stifta lagar som sedan Högsta domstolen och presidenten måste godkänna.

USA har ett s.k. tvåkammarsystem. Parlamentet består av två delar; senaten, som representerar folket och kongressen, som representerar hela nationen.

Senaten består alltså av 100 ledamöter med 2 representanter från varenda delstat. Vid varje val, som sker vartannat år, byts en tredjedel av ledamöterna ut. Senatsvalet sker under direkt demokrati och de två kandidaterna med flest röster blir helt enkelt senatorer. Detta är ett majoritetsval, till skillnad från presidentvalet som tas upp senare.

Förutsättningarna för att kunna ställa upp i senatsvalet är att man måste bo i valkretsen för delstaten, varit amerikansk medborgare sedan nio år tillbaka och har fyllt 30 år.

Det finns 435 ledamöter i representanthuset och de byts ut vart tredje år. Varje delstat får ett antal ledamöter i proportion mot delstatens storlek. När man röstar fram ledamöter till representanthuset är det också majoritetsval som gäller. Det är också representanthuset som har sista ordet i val av president. Röstförutsättningarna för att kunna ställa upp i valet av representanthus inte lika strängt som vid senatsvalet. Det räcker att man har fyllt 25 år och att men endast har varit amerikansk medborgare i sju år. Skriftligt sätt finns det ingen lag på att representanten måste vara bosatt i valkretsen, men det gör det väl i verkligheten.

Delstaterna bestämmer själva villkoren till att få rösta i kongressvalen under vissa förutsättningar. Delstaternas villkor får inte ta bort rösträtten för en amerikansk medborgare p.g.a. dess hudfärg, ras eller tidigare slaveri inom släkten.

Den dömande makten

Den dömande makten, Högsta domstolen, består av nio domare som utnämns på livstid av presidenten. Däremot måste en majoritet av senatens ledamöter godta besluten för att de ska godkännas. Högsta domstolen tar upp mål som gäller tvister mellan olika delstater och mål som har överklagats från lägre instanser. Högsta domstolen kan också ogiltigförklara beslut som fattats av presidenten eller kongressen.

Den verkställande makten

Den verkställande makten, presidenten eller statschefen som hen ofta kallas, har den styrande makten över landet. Presidenten utser sin regering men under förutsättning att senaten godkänner valet. Efter regeringen är satt kan den inte ändras av någon annan än av presidenten själv. Även fast presidenten är både stats- och regeringschef, ligger de flesta beslut i kongressens händer.

Presidentvalet

Valet av president är officiellt sätt ett indirekt val i form av elektorer. Det finns 538 elektorer och eftersom elektorerna är starkt dragna till antingen demokraterna eller republikanerna, blir valet som kommer väldigt enkelt. Elektorerna får i teorin rösta på vem de vill, men i praktiken avger de ett löfte om att rösta på en viss kandidat. Det finns två partier i USA, demokrater och republikaner. Om folket i USA röstar fram t.ex. 200 stycken demokrater som elektorer och 338 stycken elektorer från republikanerna, vinner mest troligt republikanerna.

’’The magic number’’, de antal elektorsröster som minst krävs för att bli vald, är 270 stycken. Om ingen av presidentkandidaterna uppnår detta går beslutet över till kongressen vem som ska bli vald till president. Rösterna i varje delstat räknas separat från varandra. Den kandidat som segrar i en delstat får alla delstatens elektorer. Bara i två små delstater, Maine och Nebraska, fördelas elektorerna proportionellt mot rösterna.

Valsystemet innebär att segraren i presidentvalet inte nödvändigtvis behöver vara den som fått majoriteten av rösterna. Antalet elektorer i en delstat är det antal kongressledamöter staten har. Det är därför det är viktigt för presidentkandidaterna att få över de folkrika delstaterna på sin sida.

Vilken välfärdsmodell passar USA in på, varför?

Jag tycker att den bästa välfärdsmodellen som passar bäst in på USA är liberalism, som står för frihet och att ingen makt ska styra landet. USA:s konstitution är väldigt liberal och förklarar noga att staten inte ska styra landet.

USA kan också vara väldigt konservativt. Någon som är konservativ är ofta någon som vill bevara konstitutionen och vad den står för. Men eftersom den var väldigt liberal gör det att en konservativ i USA ofta är väldigt liberal.

Sverige - en enhetsstat och en monarki

Vad är en enhetsstat och en monarki?

En enhetsstat är ett styre där makten är centrerad och parlamentet stiftar lagarna. Skillnaden på en federation och en enhetsstat blir mer och mer suddig. Monarki är när en Kung, Drottning eller Kejsare är statschef och har det högsta makten i landet. Det varierar hur stor makt statschefen har i en monarki. I Sverige har Kungen inte så pass mycket makt, men räknas ändå till den högsta makten i landet.

Historisk bakgrund

På medeltiden i Sverige samlades alla fria män för att fatta beslut om gemensamma frågor. Det var demokratiska stormöten där majoriteten kunde få igenom sina åsikter. Demokratin började redan då. Idéer om folkstyre och medborgarnas lika värde väcktes på 1600- och 1700-talet av en rad tänkare och filosofer.

I sent 1700-tal fick Sverige bevittna USA och Frankrikes framgångar med revolutioner och demokrati.

I Sverige fanns det kyrkliga församlingar och kyrkan var en grund för demokratin i Sverige. Den kristna kyrkan var Sveriges statskyrka fram till år 2000.

Det finns fyra stycken grundlagar, som talar om hur Sverige ska styras. Den första är tryckfrihetsförordningen, den blev till 1949, den andra är yttrandefrihetsgrundlagen och den blev till 1991, den tredje är tronföljdsförordningen och den fjärde och sista är regeringsformen, den blev till 1974 och den talar om hur regeringen ska styra Sverige.

Folksuveränitetsprincipen

’’All offentlig makt i Sverige utgår från folket’’, så lyder inledningen i RF. Detta är en folksuveränitetsprincip där makten inte tillhör folket utan ska utgå från folket i form av indirekt demokrati. Riksdagen är folkets främsta företrädare, men konstigt nog har inte folket röstat fram Riksdagen. Utan Riksdagen växte fram genom en lång historisk utveckling. Meningen med att all makt utgår från folket är att människorna ska få vara med att bestämma och påverka uppsättningen av Riksdagen.

Riksdagsval

I Sverige har vi blockpolitik och det finns 8 stora partier man pratar om; Moderaterna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Valet av riksdag är ett direkt val som ger varje parti ett antal av de 349 mandaten i riksdagen, proportionellt mot antalet röster.

Det finns ett högerblock som är mer konservativa och ett vänsterblock som är mer socialistiska. Det finns också vågmästare som kan avgöra i val. Det finns 310 fasta mandat, som är fördelade i de 29 valkretsarna, och 39 utjämningsmandat som placeras ut i valkretsar först efter valet för att uppnå bästa möjliga proportionalitet.

Riksdagen

Det svenska parlamentet, Riksdagen, består av 349 ledamöter i en och samma kammare som representerar folket. Sverige har ett enkammarsystem till skillnad från USA, som har två kammare. Det är kammaren som tar det avgörande beslutet när det gäller frågor om hur Sverige ska styras. Innan ett ärende kan ses över av kammaren måste det beredas i ett s.k. utskott. Utskotten består av riksdagsledamöter och besluten sker genom proportionella val.

Moderna parlament har ofta fyra uppgifter nämligen att representera folket, att debattera samhällsfrågor, att utse en regering och att stifta lagar. Ordet parlament kommer från latinets parlamentum som betyder samtal om riket.

Statschefen

I Sverige är den formellt sett högsta makten kungen med en fastställd tronföljd. Det är endast Kungens förstfödde som kan bli kung eller drottning och därmed statschef. Att kungen är statschef har däremot ingen större innebörd. Kungen är mest en symbol för riket och representerar Sverige. De viktiga besluten i Sverige tas av Riksdagen, regeringen eller statsministern.

Kungen förlorade sin makt när Sverige blev mer och mer demokratiskt och efter folksuveränitetsprincipen infördes.

Statsministern och regeringen

Riksdagen utser en statsminister som sedan utser en regering. Regeringen består av statsministern och de statsråd han utser. Antalet statsråd är helt upp till statsministern att bestämma. Nu har vi 24 stycken ministrar inklusive statsministern. Regeringens största roll är att genomföra de lagar Riksdagen har röstat fram men de tar också beslut om t.ex. statens budget. Kontrollering av regeringen

En av riksdagens största uppgifter är at kontrollera regeringen. De har flera kontrollinstrument bl.a. konstitutionsutskottet, vars enda uppgift är att kontrollera regeringen, men varje riksdagsledamot har dessutom rätt att ställa frågor till regeringen.

När man talar om kontroll handlar det ofta om att granska och tolka något i efterhand. Men en fungerande riksdag ska följa och granska regeringens och myndigheternas arbete på alla olika stadier. Med hjälp av sina olika instrument kan riksdagen granska vad som händer innan, under och efter det att ett beslut fattas.

Vilken välfärdsmodell passar Sverige in på?

Sveriges grund var alltså kyrkan och kyrkans tankegångar. Det medförde bidrag och försök till jämställdhet i samhället. Den socialdemokratiska välfärdsmodellen ska också stat och kommun den största makten att ta hand om välfärden, såsom det är i Sverige.

Såklart är vi i Sverige mer liberala än t.ex. den Ryska eller den Kinesiska staten, men det är ändå riksdagen, kommunerna och landstingen som har hand om mycket i en blandekonomi.

Analys

Varför ser USA:s statsskick ut som det gör idag?

Jag skulle svara på grund av deras förflutet. Allt i USA handlar om säkerhet och att ingen ensam ska ha makten. Maktdelningsprincipen, tillåtelsen att bära vapen och alla strikta lagar tyder på en osäkerhet. Jag kan tänka mig att de är rädda för vad som kunde hända om en individ fick makten. Därför är USA så pass privatiserat som det är idag, staten som en enhet inte ska styra någon.

Till exempel om Barack Obama, USA:s president, skulle ta ett stort beslut att ta upp en diskussion om lagändring, skulle detta göra USA osäkert och rädda. Eftersom då skulle en ensam individ, enligt USA, ha bestämt det själv. Då kanske folket blir osäkra och protesterar mot en förändring eftersom det är ovant och nytt även om det kanske är det bästa för landet.

Eftersom de flesta immigranter kommer ifrån förtryckta stater i Europa, vill de ha en fri stat. De kom till USA i hopp om frihet och jämställdhet i maktsammanhang. De var de mest drivna och de folk som brydde sig mest om ledningen som jag tror immigrerade. De var bestämda att få en så bra stat de kunde få.

Det var också en tid då liberalister runt om i världen hade slagit igenom. Det var inte mer än rimligt att USA som bildades under denna tid skulle bli en självständig och liberal federation.

Varför ser Sveriges statsskick ut som det gör idag?

Kristendomen fanns här länge innan det svenska statsskicket blev stabilt. Eftersom vi var väldigt kyrkliga förr så är många av våra lagar väldigt nära med bibeln. Enligt bibeln ska man ta hand om sina nära och kära om de har det svårt, jämställdhet nämns också. Dessa är grunderna för vårt samhälle, med bidrag, med blandekonomi, där makten är hos folket och demokrati helt enkelt.

Vid tiden då Sverige bildade sitt statsskick hade kristendomen övertaget i Europa och det var kyrkan som var störst. Därför blev Sverige en liknelse med bibeln tror jag. Man hade redan sett andra stater slå igenom genom kyrkan och man tänkte att detta var det bästa alternativet.

Kyrkan förde också folk samman och man kände en samhörighet, man ville och tyckte man skulle ta hand om varandra. De som inte ville vara en enhet och känna ansvarighet för andras välbefinnande, kanske immigrerade till en liberal stat, USA till exempel.

Nu för tiden har vi ingen statskyrka för att vi har blivit mer och mer vetenskapliga än förr i tiden. Vi har förstått Big bang och att det finns en vetenskaplig anledning att saker händer. Men Sverige är väldigt konservativt eftersom de behåller socialismen även fast Sverige inte praktiskt sett har en statsreligion.

Fördelar och nackdelar med det amerikanska statsskicket

Fördelar med USA:s statsskick tycker jag är att det finns så många som kontrollerar staten, att det knappast kommer gå fel. När en lag stiftas, finns det tre statsväsen som måste vara överens om lagen innan den införs.

En nackdel är presidenten. Han är både statschef, regeringschef och överbefälhavare, 3 ämbeten som brukar fördelas på 2-3 personer i andra länder. Detta kan bli ett problem då USA inte vill ha någon som har den högsta makten. Jag tycker det borde finnas tre representanter, en statschef, en regeringschef och en överbefälhavare för att utjämna makten. Det kan också vara ett sätt att förbättra USA:s tanke om frihet och att man inte ska bli styrd av en enhet utan att makten ska vara uppdelad, maktdelningsprincipen.

En annan nackdel är att det inte finns någon vågmästare i USA, utan bara två stora partier. Då får nästan alltid det styrande partiet flest röster och förslaget går igenom. Jag skulle oroa mig och kanske inte våga rösta o jag bodde i USA, för det är en sådan avgörande händelse när ett parti har makten.

Fördelar och nackdelar med det svenska statsskicket

Fördelarna med det svenska statsskicket tycker jag är att deras val är mer demokratiskt än det amerikanska. Det är majoriteten som vinner. Vissa kanske tycker att USA:s valsystem är bra för att då har staterna majoritetsbeslutet, men jag tycker det ska vara utspritt över hela landet och att det ska vara folkmajoritet.

En annan fördel är att det finns en vågmästare som kan avgöra om förslaget går igenom eller inte. Detta parti påverkas inte av något av blocken, utan röstar utan baktanke. Jag skulle känna mig säkrare att rösta när jag vet att alla partier har något att säga till om, och vågmästarna kan alltid rösta emot om ett block försöker få igenom något som egentligen inte är det bästa.

Nackdelarna med det svenska statsskicket är att eftersom vi har så många partier, blir det lätt så att man röstar på ett av de stora partierna istället för att rösta på det partiet med bäst åsikter. Om några år tror jag att Sverige kommer bli mer som USA, att det endast finns två partier man kan rösta på, men olika tankesätt i de olika partierna.

Likheter och olikheter med USA:s och Sveriges statsskick Det finns fler likheter med de två statsskicken, bl.a. att de båda är demokratier och att båda har två “block”. I USA finns det två partier och de är som blocken i Sverige, med två olika inriktningar men båda partierna lutar åt samma håll. I USA är de dragna åt höger och i Sverige har vi ett socialistiskt samhälle och är dragna åt vänster.

Det finns flera olikheter också bl.a. att USA är en republik och Sverige är en monarki, USA har indirekta val till parlament och Sverige har direkta val och USA är ett liberalt och delvis konservativt samhälle medan Sverige har socialism som välfärdssystem.

Vilket statsskick jag tycker är bäst, kan jag inte välja, men jag föredrar maktdelningsprincipen som USA har.

Källförtäckning och källkritik

Jag har använt mig av:

- Styrelseskick i elva länder som är skriven av Andreas Bågenholm och Marie Demker. Andreas Bågenholm är lektor och forskare vid statsvetenskapliga institutionen och programchef f...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Styrelseskick i elva länder, 15 upplaga. www.regeringen.se Sveriges författning The US GOVERNMENT Samhällskunskap för gymnasieskolan www.ne.se www.So-rummet.se

Kommentera arbetet: Jämförelse, analys och fakta om Sveriges och USAs statsskick. Federal republik vs enhetsstat och monarki. källkritik

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2014-10-07

    sjukt bra info!

  • Inactive member 2015-09-18

    Bra info, detta hjälpte mig lite med mittarbete i sam 1a2 :)

  • Inactive member 2016-04-17

    Jag vill säga att STOR TACKSAM till dig att du tar upp om USA;s och Sveriges statsskick. Jag får uppgift från skolan och deras böcker som förstår jag inte exakt vad deras information. Jag söker information hos hemsidor i internet. Jag hittar här och din information. Det gör mig förståndigt. (Y)

  • Julia Olsson 2017-11-01

    jätte jätte bra

Källhänvisning

Inactive member [2012-12-20]   Jämförelse, analys och fakta om Sveriges och USAs statsskick. Federal republik vs enhetsstat och monarki. källkritik
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=59172 [2018-06-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook