Borderline - Personlighetsstörning

6138 visningar
uppladdat: 2012-05-18
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Allmän fakta:
Borderline är en personlighetsstörning, som ibland även kallas för emotionell instabil personlighetsstörning som innebär att personer med detta tillstånd är väldigt emotionellt instabila, impulsiva, intensiva och har svårigheter att reglera sina känslor. Att befinna sig i dessa tillstånd innebär att känslor och humöret blir ett problem för deras vardag, vilket kan leda till realtionsproblem och svårigheter att behålla en stabil självkänsla.
De har ofta en negativ inre bild av sig själv och ser ofta andra människor i deras omgivning som goda eller onda, svart på vitt, allt eller inget. Dessa saker är väldigt svårt för omgivningen att förstå sig på dessa personerna snabba och starka känsloreaktionerna. Självskadebeteende, självmordsförsök och samsjuklighet med till exempel med till exempel depression, ätstörning, missbruk och ångestsjukdomar är vanligt. Utifrån en internationell forskning så så är det ca. 1% i Sverige som lider av Borderline, vilket innebär att det är ca.90,000 personer med borderline personlighetsstöring. Det är 4-10% av personerna med borderline som dött pga. självmordsförsök vilket är upp till 50 gånger vanligare än i den normala befolkningen.
Den här personlighetsstörningen är vanligast hos ungdomar i puberteten och hos unga vuxna i 18 – 35 års åldern. Personer med borderline har lätt att bli missförstådda och uppfattas som besvärliga och manuipulitva av sin omgivning.



Varför får man borderline?

Orsaken till borderline personlighetsstörning är inte känd i sin helhet.
Marsha Linehan, som utvecklat DBT (Dialetisk beteende terapi) för borderline personlighetsstörning, har beskrivit en modell för hur man kan tänka sig att problemen utvecklas.
Självskadebeteende kan ses som inlärda beteenden för att hantera outhärdligt intensiva negativa känslor. På kort sikt kan de ge en viss känslomässig lindring, på lite längre sikt är det förstås förenat med stora risker och är oftast förödande för personens självbild och i sig vidmakthållande för ett liv med dåligt psykiskt mående. Negativa känslor som skam, skuld, ledsenhet, rädsla och ilska är normala delar av livet. Det verkar dock som att en del personer upplever mycket mer intensiva och frekventa negativa känslor. Orsaken bakom detta kan dels vara medfödd och dels orsakad av fysiskt eller psykiskt trauma. Många personer har dessutom en obehandlad depression eller ångeststörning som i sig ger mycket känslomässigt lidande.
Kombinationer av dessa orsaker kan ge det vi kallar för känslomässig sårbarhet. En person med stor känslomässig sårbarhet reagerar med snabba, intensiva känslor som tar lång tid att klinga av, livet blir lite som en berg- och dalbana. Känslomässig sårbarhet i sig är sällan tillräckligt för att orsaka den här typen av svåra psykiska problem som Borderline personlighetsstörning utgör. En invaliderande miljö är också en signifikant bidragande faktor.
Med en invaliderande miljö menar vi här oftast andra personer som inte förmår behandla den känslomässigt sårbara personen med uppmärksamhet, respekt och förståelse.
Den invaliderande miljön kan variera från olyckligt matchade personlighetsdrag hos föräldrar och barn (tänk till exempel ett blygt barn som växer upp i en väldigt utåtriktade familj som retar barnet för dess blyghet); till extremfall med fysisk och/eller psykisk misshandel. Samspelet mellan en känslomässig sårbarhet och en invaliderande miljö(som inte förmår förstå, bekräfta och ta hand om starka känslouttryck) kan leda till att personen inte utvecklar färdigheter som är nödvändiga för att själv som vuxen kunna hantera sina egna känslor. Oförmåga att reglera egna känslor leder ofta till pendling mellan känslomässig avstängdhet och extrema känslouttryck. Den här förklaringsmodellen kallas för den biosociala modellen och har, som nämndes tidigare, utvecklats och beskrivits av Marsha Linehan.



Anhöriga:

Att vara anhörig till en person som ständigt befinner sig i en kris eller ofta är självmordsbenägen är ju förstås en oerhörd påfrestning. Man brottas med rädsla, oro, ilska och andra starka och svåra känslor. Utöver detta kan också stödet kring en själv eller ens familj svikta. Det finns stödgrupper för familjer som kan förbättra sina familjeband genom utbildning med 9 träffar för föräldrar eller syskon till någon som har Borderline personlighetsstörning/emotionellt instabil personlighetsstörning som går i DBT.
Syftet med dessa stödgrupper är att utveckla en bättre förståelse för dessa svårigheter men viktigast är att lära sig nya färdigheter för sin egen skull och för sitt eget välbefinnande.

(Fakta från filmer vi sett i skolan om borderline, har visat att man ofta sätter diagnosen borderline efter 20-års åldern, enligt tjejen i filmen som hade diagnosen borderline så tyckte hon att det var jobbigt att få just den diagnosen för hon insåg att hon var sjuk. Tjejen i filmen gå också runt med ett raklblad i sin handväska om hon skulle drabbas av en ångestatack, då raklbladet är hennes livlina, tjejen i filmen har pojvkvän, när hon blir ensam i deras lägenhet så känner hon sig tom och värdelös och har tankar som: att hon vill att pojkvännen ska lämna istället för att ha tanken att han någon annan dag skall göra det. Tjejen i filmen sa: "Ångest, Deprimerad, Känner sig utanför i samhället, skräcken om att inte skallen fungerar, man ser saker, allt går åt helvete.”)



Diagnos:

Diagnosen ställs på basen av en noggrann genomgång av aktuell och tidigare besvär, bakgrundshistorien och observationer av sätter att relatera. När man utreder borderline inom ämnet psykiatri så använder man sig utav ett diagnosstystem som heter DSM-IV. Enligt detta systemet så måste man uppfylla de allmänna kriterierna för att uppfylla kraven för personlighetsstörning, kriterier så som:
- Upplevelser och beteenden som är ett varaktigt mönster som gör att personen avviker från saker som allmänt förväntas av personens socialkulturella miljö. Mönstret framkommer i många olika sammanhang och situationer som kan påverka arbetet, socialt eller i andra viktiga avseenden och ska vara avvikelser inom minst två av följande områden:
- kognitioner (dvs. sättet att uppfatta och tolka sig själv, andra personer och inträffade händelser)
-affektivitet (dvs. komplexiteten, intensiteten, labiliteten och orimligheten i det känslomässiga gensvaret)
- mellanmänskligt samspel
- impulskontroll

Detta mönstret kan förklaras som ett uttryck för eller en följd av någon annan psykisk störning, som inte beror på direkta fysiologiska effekter av någons substans (tex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (tex. skalltrauma). Andra specifika kriterier för just borderline personlighetsstörning med ett mönster av instabilitet i relationer med andra människor, i självbild, samt markerad impulsivitet med början i tidig vuxen ålder. Detta ska visa sig på olika sätt, varav minst fem av följande:
- Personen gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller inbillade seperationer. Självmord eller självstympande beteende är inte resultat av dessa ansträngningar.
 - Uppvisar ett mönster av instabila och intensiva relationer med andra människor som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering.
- Uppvisar identitetsstörning, när det gäller självbild och identitetskänsla så är dessa instabila.
- Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning).
- Uppvisar upprepat självmordsbeteende med gester, hot, självmordsbrev eller självstympande handlingar.
- Affektiv instabilitet med förändring av sinnesstämningen (t ex intensiv, episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar några timmar och endast i enstaka fall längre än några dagar).
- Kronisk tomhetskänsla.
- Uppvisar intensiv vrede eller svårighet att kontrollera ilska (t ex ofta förekommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål).
- Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symptom.



Symtom:

Symtomen för borderline personlighetsstörning är nästan det jag nämnt tidigare i arbetet. Personen med egentlig depression eller bipolärt syndrom stannar ofta i samma humörläge i flera veckor men hos en person med borderline-personlighetsstörning skiftar humöret betydligt snabbare.
Utbrott av ilska kan snabbt avlösas av ångest eller depressioner inom loppet av en dag, ett par timmar eller till och med ett par minuter.
Under dessa utbrott och humörsvängningar kan vissa personer skada sig själva, genom att tex. Skära sig, slå sönder saer, nyttja droger eller alkohol.
Personen som har kognitiva problem och en störd bild av det egna jaget kan leda till att personen göra hastiga och kanske ej så övertänkta beslut om byte av karriär, jobb, sexualitet, vänskap och värderingar.

 Vissa personer med borderline kan också se sig själva som helt värdelösa eller onda, dom känner sig tomma – att inte riktigt veta vem man egentligen är och får lätt känslor av att vara uttråkad, De kan även känna sig ofta missförstådda eller illa behandlade. Om personen inte får riktigt med stöd i det sociala livet, känner sig ensam och isolerad så kan dessa symtom framstå. Som jag nämnt innan så har personen med borderline ofta ett mönster av instabila sociala relationer, och synen på andra människor kan växla snabbt mellan absolut idealisering och total nedvärdering, på detta sätt kan ett intensivt förhållande, med stor tilit, snabbt uppstå.
 Men när det gäller seperationer som hotar, inbillad eller verklig, så kan detta förtroendet mycket snabbt övergå i ilska eller ett totalt avsägande av relationen vilket kan förvåna den personen som drabbats av det eftersom de ofta har svårt att förstå var personen med borderline upplever som ett hot om separering.
Att knyta band med någon närstående är svårt på grund av rädslan för att bli övergiven, frånvaron av denna närhet skapar då en känsla av tomhet, och att vara värdelös. Om personen känner dessa känslor så finns risken för självmordsförsök eller annat självdestruktivt beteende.

En person med borderline-störning uppvisar ofta ett impulsivt beteende när det gäller pengar, mat och sex. Borderline-störning uppstår ofta tillsammans med andra psykiatriska problem, särskiltbipolära sjukdomar, depressioner, ADHD, ångestsjukdomar, fobier, missbruk, ätstörningar och andra personlighetsstörningar.

Prognos och behandling:
Det är omtvistat hur stora möjligheterna är att terapeutiskt behandla patienter med borderline-personlighetsstörning. Idag är det förmodligen en prioriterings- och kostnadsfråga om landsting och kommuner erbjuder terapier.  
En särskild form av terapi för behandling av borderlinepatienter, introducerades i USA av psykologiprofessorn Marsha Linehan på 1990-talet och har fått stor spridning i amerikans psykiatri. Hon berättade sommaren 2011 sin egna historia om hennes tidigare kamp med mental ohälsa i en artikel i New Your Times.
Syftet med hennes historia var att fungera som förebild och förmedla hopp genom att berätta sin egen historia och visa att det går att bli frisk och skapa ett liv värt att leva.
Läkemedelsbehandling är också oftast nödvändigt om borderline-störningen är kombinerad med andra psykiatriska eller fysiska tillstånd, som bipolär sjukdom, myssbruk eller ätstörnin. Det är då dessa tillstånd som behandlas i främsta rummet. MBT, Mentaliseringbaserad Terapi, är ytterligare en psykologisk behandlingsmetod vid borderline personlighetsstörning.
Precis som i DBT så kombineras individuell terapi och gruppterapi. MBT baseras på teori om metalisering, anknytningsteori och modern psykodynamisk teori. Mentalisering är en psykologisk process som rymmer empati med andra men också empati med sig själv. Dvs att vara nyfiken på och medveten om sina egna tankar och känslor samtidigt som man förhåller sig till andras tankar och känslor. Att genom denna teorin börja förstå sig själv och andra då man ät utsatt för känslomässig stress. Alla olika behandlingsformerna måste individanpassas för att personen ska kunna leva ett värdigt liv med sitt tillstånd.
Målsättningen med behandlingarna är att öka patienternas välbefinnande, minska riskfyllt leverne och självmordsfrekvensen, lära personen att hantera sin ångest så att den blir mindre plågsam samt förbättra förmågan till social integration i nära relationer. Men de patienter som är höggradigt stresskänsliga så är det svårt för personen som individ uppnå dessa mål och samtidigt orka med ett heltidsarbete. Därför måste kravnivån för dessa patienter anpassas till den enskildes känslighetsnivå för att inte utlösa psykotiska tillstånd, som är bland det mer riskfyllda av de symtom som kan utlösas av stress.

Medicinering:
 Exp. På Medicinering som ges för behandling inom Borderline-Personlighetsstörning:

- Seroquel Depot:
behandling av bipolär sjukdom vid depressiva episoder- Nedstämdhet, deprimerad, skuldtyngd, energilös, dålig aptit eller sömnproblem. Även behandling vid måttliga till svåra maniska episoder – upprörd, entusiastisk, hyperaktiv, aggresiv och splittat beteende, för att förhindra återfall i skov vid dessa episoder. Används även vid schizofreni – då du kanske ser, hör eller känner sådant som inte finns, - oro, förvirring, spänd, deprimerad och misstänksam.

 - Stesolid: är en lugnande, ångestdämpande, krampl&oum...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

http://www.slso.sll.se/SLPOtemplates/SLPOPage1____14251.aspx http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=236&Borderline http://sv.wikipedia.org/wiki/Borderline www.Fass.se

Kommentera arbetet: Borderline - Personlighetsstörning

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Emelie Englund [2012-05-18]   Borderline - Personlighetsstörning
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=59098 [2017-10-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in