Lyckliga eller olyckliga, det är frågan.

2 röster
2563 visningar
uppladdat: 2010-05-20
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Man kan ju redan nu säga, att vi människor i Sverige lever bättre, än vad vissa människor i Afrika gör. Sverige är ett i-land, och stora delar av Afrika är u-länder. I Sverige har utvecklingen kommit långt, medan i Afrika, inte riktigt lika långt. Man har gjort uträkningar att Danmark är världens lyckligaste land just nu. Man utgår att det är det mest framgångsrikaste landet, men med mer ord kan man inte förklara. Zimbabwe rankas ha en låg lyckograd just nu. Den lägsta i världen faktiskt. Mycket av det beror på deras president Mugabe. Han ser inte till att sin befolkning mår bra. Det råder hunger och krig i landet. Tanzania ligger i närheten av Zimbabwe, men betyder det att folket i Tanzania då också olyckliga? Och bara för att Sverige ligger bredvid Danmark, betyder det att vi också ska vara lyckliga då?

Vem tar pengarna?
I Sverige har vi god tillgång till skog och järn, som säljs till utlandet och till de som behöver materialen. Tanzania har också bra produkter som andra länder är i behov av. De skördar, har diamanter, odlar kaffe och te etc. Men nu är det ju så att pengarna som kommer in, genom köpta varor från Tanzania, går en stor del av summan till mellanhänder som hjälper företagen som producerar varan. En liten del går till de som faktiskt jobbar och sköter varorna. Detta tycker jag verkligen är så fel. Varför har inte de som sköter det största jobbet rätt att få stora delar av pengarna? De är faktiskt de som utsätter sig för motgångar(om de nu stöter på några), för att få varan så bra som möjligt, så att det är många som vill köpa den. Vid vissa arbeten, kan arbetarna till och med få utså fara, vilket kan skada dem.

Hur delar Sverige upp pengarna?
I Sverige delar man upp pengarna som kommer in vid köpta affärer, till personal, material och till skatt. Detta gör då att det inte blir så stor fattigdom i Sverige, eftersom att det är fler människor som får betalt och kan försörja sig. Vi har råd att köpa mat, medan de som sköter otroliga jobb i t.ex Tanzania, bara tjänar någon slant, som kanske räcker till halva sin familj. Resten av pengarna går till personer som äger produktionen.
Eftersom att vi svenskar får bra betalt för vårt jobb, så kan vi försörja vår familj. Dessutom får vi barnbidrag till våra barn, som vi också får via skatten som vi betalar. Detta barnbidrag ska då gå till sådana saker som gör att barnet/barnen mår bra. Med rätt mat och sjukvård, så visar det då lägre undernärdhet över barn under fem. I Sverige finns det tyvärr ingen data som visar undernärdheten över yngre barn. Men det har inte utgått att det är stor svält här i Sverige, vilket då kan bero på intjäningen av pengar. I Tanzania är det från ca 9% till 40% av de barn som är under fem år undernärda. Detta kan bero på brist av matpengar, dåligt med sjukvård, varm miljö, vilket leder till svårighet att skaffa mat.

Hur används pengarna?
Vi svenskar lägger ner mycket pengar på saker vi vill ha och behöver. I Tanzania har människorna det svårt med ekonomin. De får inte barnbidrag för sina barn. De får heller ingen arbetslöshetsersättning om de är arbetslösa. Det får vi i Sverige. Man kan då säga att fler svenskar har chans att leva lite bättre, än en person från Tanzania. Genom att titta på livslängden mellan en afrikansk kvinna och en svensk kvinna, så lever den svenska kvinnan längre. Den afrikanska kvinnan blir ungefär 48 år gammal, medan en svensk kvinna blir runt 83 år. Detta kan då bero på inkomst och livsstil. Den svenska kvinnan kanske blev betald för det hon verkligen gjorde, och förtjänade den pengen. Hon kunde då köpa mat och hus så att hon skulle må bra. Sjukvården som även är större och avsevärt mer utbyggd i Sverige, har hon kanske stor tillgång till, ifall hon blev sjuk. Genom rätt medicin, mat och skydd resulterade det till en längre livslängd. Den afrikanska kvinnan, som har väldigt kort livslängd, kan ha fått dåligt med betalt, vilket då kan leda till att hon inte kan ha haft råd till att köpa mat, och därmed heller inte till sjukvård om hon blir sjuk. Denna jämförelse ser likadan ut om man jämför en svensk man med en afrikans mans livslängd. I Afrika har man ju inte sjukförsäkring. Vi i Sverige betalar ju skatt, för att man inte ska behöva betala för sjukvård. Men i Afrika är det inte likadant. Där måste man betala färden, och vården man får. Eftersom att det är så dåligt med betalt åt folket, så är det stor risk att alla inte har råd att betala till just skatt, till sjukvård och skola. I Tanzania, så är det bara 75% av befolkningen som kan läsa och skriva. Alla har inte heller råd att betala skolundervisningen. De kanske bara har råd att skicka ett barn till skolan, medan de andra barnen får stanna hemma och hjälpa till med hemmet. Genom att inte heller betala skatt, så har samhället inte råd att betala lärarna någon lön, vilket gör att det är ont om lärare som kan lära ut kunskap till andra människor. I Sverige är läs och skriv kunnigheten runt 100% av befolkningen. Genom vår skatt, så betalas lärare, som i sin tur kan lära ut kunskap, som gör att vi blir klokare och lättare kan få jobb.
Om man inte har bra kunskap, kan det leda till att man får det svårare att få jobb. De jobb man söker, kräver oftast att man i alla fall har en liten kunskap inom det ämnet man har sökt till. Det går liksom inte att söka ett jobb som journalist, om man inte kan skriva eller läsa.

Är det bra att satsa på militären?
Militären är något som Tanzania gärna satsar pengar på. Hellre pengar till militären än till civila människor som har brist på mat och medicin. Detta tycker jag är fel. Visst, Tanzania vill ha bra soldater så att de kan skydda sitt land, från andra länder som strävar efter att äga Tanzania. Man förstår att Tanzania vill ha sitt land för sig själv, det vill väl alla länder? Men så klart, det finns ju länder som bara vill ha mer och mer. De vill ha makt. Men jag förstår inte, varför ska makt vara så himla viktigt?? Är det inte mycket viktigare att se till att sin befolkning mår bra. Att de får den näring de behöver, och att de känner sig trygga! Det blir automatiskt ett gladare land, när befolkningen mår bra och är nöjda! Istället för att satsa på att man ska kriga för att erövra andra länder, kan man väl istället satsa på att sitt eget land i första hand så att det mår bra! Se till att sköta det rättvist, och inte hamna  i sådana konflikter som t.ex Grekland nu har gjort med sin ekonomi. Att man är ärlig till sitt land och tar hand om det med respekt. Att man tar åt sig av befolkningens åsikter, och försöker då skapa ett bättre land, med deras åsikter istället. Sverige visar ju att de bryr sig om sitt lands befolknings åsikter. Det gör vi genom att låta oss rösta fram till ett parti eller allians som vi tror kommer leda Sverige till en bra framtid, och som tar hand om sitt land. Skatt som vi betalar, går pengarna inte bara till skola och sjukhus. Utan även till personal som arbetar som polis, vägarbetare och till brandkåren.

Vad gör man med pengarna?
Antalet barn i Sverige som dör under fem års ålder, är 4 av 1000 barn. I Tanzania är det 117 av 1000 barn. Detta kan då vara ännu en orsak beroende på mat- och vattenbrist. Dåligt med sjukvård och pengar. I Sverige är BNP vid 9 206 dollar. Det motsvarar runt 71 438 kr. Av dessa pengar betalar staten 2% av summan till hälsovård. Det blir då 1 429 kr till hälsovård. I Tanzania är BNP 745 dollar. Det blir då ungefär 5 781 svenska kronor. 6% av summan går till hälsovård, som staten betalar, vilket då motsvarar ungefär 347kr. Det är stor ekonomisk skillnad mellan vad Sverige ger ut för hälsovård, än vad Tanzania gör. Det  beror ju på att Sverige tjänar mer pengar. De företag vi har, ägs av svenska företag, inte alla, men många av dem. Eftersom att arbetarna i Tanzania inte tjänar så mycket pengar, p g a att pengarna istället går till de som säljer, leder till att en mindre summa av deras lön går till skatt. Skatten kan då inte ge pengar till hälsovården. Men staten, som tidigare nämnts, ger gärna stora summor till militären i landet. Ett big no där tycker jag. Tänk, när militärerna sedan kommer tillbaka efter ett krig och är skadade, då är det inte så många av dem som kan få hjälp och vård snabbt. Eftersom att staten inte betalar så mycket åt sjukvård, kan inte många jobba där, och sedan kan man inte heller bygga upp nya sjukhus i landet. Många militärer som är skadade, men som kan klara sig, bara med rätt vård, dör i onödan, bara för att landet inte har satsat så mycket pengar på sjukvård. Även andra civila människor i landet får det svårt när det gäller för att få vård. Det finns ingen som kan jobba där när de inte får bra med lön, och det finns inte heller pengar för att köpa in mer och nya mediciner. Att bygga nya sjukhus är också svårt. I Tanzania råder det även mycket spridning av tsetseflugan och malaria. När människorna då blir sjuka och behöver rätt medicin, är det inte alltid alla som får chansen att bli friska, p g a det inte alltid finns pengar för sjukvården. 

Vad borde man satsa sina pengar på?
Min åsikt är att man borde satsa mer pengar på sjukhus och på sina människor, och inte på militären. När det är många soldater som dör, p g a dålig vård eller som har blivit dödade på fält, börjar man ta in civila människor som soldater i kriget. Och en stor andel av de civila är barn. Det är ingen som vill bli soldat av de civila, och man tar då barnen till fånga för att sedan ge dem ett vapen och ställa ut dem i kriget. Man tar just barn, eftersom att de inte kan säga eller vara tillräckligt starka nog för att neka att vilja bli soldat. Detta tycker jag bevisar att staten har noll koll på vad de egentligen gör med sitt land. De drar in oskyldiga människor i krig, som de inte har något att göra med. Skulle verkligen de som håller i staten, låta soldater komma och kidnappa deras barn, bara för att de behöver mer människor som hjälper till att döda folk i krig. Man skadar verkligen barn när man ger dem ett vapen. Man skadar deras själ och sinne. Man har egentligen ingen rätt att låta barn strida i krig. De ska själva kunna säga deras åsikt. I Sverige får inte barnen sin röst hörd förrän de är 18 år och myndiga. Men under åren innan 18 år, så är det föräldrarna som bestämmer över sina barn. Barnen kan då få sin röst hörd med hjälp av föräldern.
Så när staten ser att deras soldater dör allt mer, så måste de faktiskt inse fakta att de inte kan vinna slaget. De får inte vara så dumma att de tar in barn i kriget, så att det ska ”hjälpa” de överlevande soldaterna. Man förlorar bara ännu mer av sin befolkning genom att göra så. Tänk om man ändå förlorade kriget, då har man tagit in oskyldiga människor i onödan. Dessutom låter man kanske en viktig person dö, genom att skicka ut den i krig. Det barnet hade kanske som vuxen kommit på en lösning som kunde bota cancer. Man vet ju aldrig. Som sagt, man måste faktiskt låta det andra landet ta över om man inte har tillgång till att vinna slaget. Om man tror att man vinner slaget utan hjälp från andra länder, så har man stor börda som vilar på ens axlar. Man får tänka igenom väldigt noga och grundligt innan man ger sig ut i krig, för att kunna vara på den säkra sidan.
 
Vem är latast egentligen?
En människa bör får i sig ungefär 2500 kalorier per dag. I Sverige får vi i oss ungefär 3194 kalorier per människa varje dag. I Tanzania får en människa i sig runt 1926 kalorier varje dag. I Sverige får vi i stort sätt i oss lite mer än vad vi behöver. Och i Tanzania får de i sig lite mindre av det man egentligen behöver få i sig under en dag. Detta kan åter igen vara en orsak på grund av mat och pengabrist. I Tanzania är det mer matbrist än i Sverige. Dessutom finns det förmodligen kraftigare mat i Sverige. Dessutom kan det vara så att vi i Sverige är lite lata av oss, och inte förbränner mer av de kalorier vi har fått i oss. Det finns ju så mycket nu i tiden som gör det enklare för oss. Det finns bil, bussar och maskiner som hjälper att ta oss fram, och som gör att vi slipper göra jobbiga saker, så som att lyfta saker. I Tanzania får man arbeta mer med sin kropp, för där har de kanske inte alltid råd med maskiner som hjälper dem i arbetet. Dessutom använder de inte bilen lika mycket som vi gör. De går mer.  Det resulterar även då också till att de bränner mer kalorier. De får oftast gå flera kilometrar varje dag för att hämta vatten. Sverige släpper ut mer koldioxid, eftersom vi använder mer fordon som vi kör. Det bidrar då till att koldioxidutsläppen ökas, och vi bidrar till att miljön påverkas negativt. Folket i Tanzania släpper inte alls ut lika mycket koldioxid som vi gör i Sverige. De använder inte alls så mycket fordon som vi gör. De bidrar inte då till att koldioxid släpps ut lika mycket, men även om de inte släpper ut koldioxid lika mycket, så kan utsläppen blåsa till landet, från ett annat land där det har släppts ut mycket gas. Tanzania kan då också få surt regn, som förgiftar deras skogar, vilket bidrar till mindre växtlighet och djurliv. Det påverkar då även människorna, genom att mindre syre tillverkas, och att mindre mat kan hittas.

Så vem är lycklig, och vem är olycklig?
Men till frågan som kom i inledningen. Mår verkligen folket i Tanzania sämre än folket i Sverige, bara för att de inte har råd med allt?
Jag tror nämligen inte det. Visst, så har det Tanzaniska folket mer kämpigt med pengar. Men, det måste inte betyda att de mår sämre inombords. För dem kan det räcka med bara att veta att de har sin familj och vänner. I Tanzania så träffas människorna för att dansa och ha trevligt med varandra. Gemenskapen betyder så mycket för dem. Barnen behöver inte den allra nyaste Barbie’n. De är lika glada över en dåligt pumpad fotboll. De ser ändå glädje i det de får, även om det inte är av högsta kvalité. I Sverige är vi ganska bortskämda med att veta att vi nästan kan få det mesta. Vi köper saker med så bra kvalité som möjligt, men ändå så blir vi inte nöjda. Vi vill istället bara ha mer och mer. Och jag tror att, om man köper nya och bra föremål, leder det till att man fastnar i ett köpberoende. Man vill bara ha nya och bättre saker hela tiden. Men lycka kan inte köpas av pengar. Men jag tror inte riktigt att alla människor har fattat det. De tror inte att de faktiskt skulle må lika bra, även om de inte hade den där splitters nya platt-tv’n. De som har växt upp i en miljö där pengar inte har varit i så stora summor, kommer klara sig bättre i framtiden, om de stöter på ekonomiska problem. En person som är uppväxt i ett rikt hem, som har kunnat få vad den vill ha hela sitt liv, skulle få större problem om personen i fråga skulle bli av med sina pengar. Denna person vet helt enkelt inte hur/vad den ska göra om en sådan händelse inträffar. De är så vana vid att pengar alltid finns hos dem. Den före detta rika personen kanske dör tidigare, än den person som hade vuxit upp i ett förhållande där man tog ansvar för sina pengar. De vet vad de ska göra om en ekonomisk krash skulle inträffa.

Det kan i och för sig vara bra för de svenska företagen att vi svenskar köper mycket saker. Genom att det...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Boken Världen i siffror Gleerups Stora Atlas

Kommentera arbetet: Lyckliga eller olyckliga, det är frågan.

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • jane mark 2010-05-22

    Inte hittat det du söker? Sök fler skolarbeten och uppsatser

Källhänvisning

Victoria Sundström [2010-05-20]   Lyckliga eller olyckliga, det är frågan.
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=58688 [2017-08-17]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in