Hypokondri

3991 visningar
uppladdat: 2010-05-13
t l

t l

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

          Hypokondri

 

Av: Tobias Lundin, Te08b

Inledning

Det här arbetet handlar om hypokondri, jag valde detta ämne därför att jag inte visste så mycket om sjukdomen innan och för att jag tycker det är intressant med sjukdomar och framför allt hur de behandlas. Jag visste direkt när vi fick denna uppgift att jag ville arbeta med en psykologisk sjukdom just av den anledningen. Efter att ha letat upp några sjukdomar att välja mellan så tyckte jag att hypokondri verkade mest intressant att fördjupa mig i därför att det i denna sjukdom bara hjärnan som inbillar sig att man är sjuk. Inledningsvis kommer jag att leta reda på olika teorier om vilka olika behandlingsmetoder som finns mot hypokondri för att därefter ställa dem mot varandra och diskutera för- och nackdelar. Det kommer troligtvis vara så att det inte är någon speciell behandlingsmetod som man har kommit fram till fungerar bäst på alla typer av hypokondri. Det kan vara så att en behandlingsmetod fungerar bäst om man fått hypokondri av en anledning medans den inte alls fungerar om man har fått hypokondri av en annan orsak. Jag ska i alla fall försöka komma fram till den behandlingsmetod som jag tror fungerar bäst mot hypokondri.

Syfte

I detta arbete kommer jag att undersöka vilken behandlingsmetod som jag tror fungerar bäst mot den psykologiska sjukdomen hypokondri.

Bakgrund

Hypokondri kallades tidigare inbillningssjuka men numera talas det istället om hälsoångest vilket också beskriver sjukdomen väldigt bra. Hypokondri är en psykologisk sjukdom som innebär att den sjuka är övertygad om att personen har en eller flera fysiska sjukdomar trots att personen är fysiskt frisk. Personen, eller kanske snarare hjärnan, inbillar sig alltså att denne har en allvarlig sjukdom fast så inte är fallet. Personen överdriver signaler från kroppen och inbillar sig att denne har livshotande sjukdomar. Till exempel om en person som lider av hypokondri får spänningshuvudvärk så kan det sätta igång en kedjereaktion så att personen inbillar sig att han/hon lider av en hjärntumör, vilket i sin tur leder till ångest och sömnproblem som förvärrar huvudvärken. Ett annat exempel på en vanlig åkomma kan vara att en helt vanlig hosta kan leder till att personen tror att han/hon har lungcancer, personen  får alltså den allra minsta "onormala" signal från kroppen till att vara en fysisk sjukdom trots att denne är fullt fysiskt frisk. Omkring en procent av Sveriges befolkning har hypokondri men få söker vård. Jag tror att detta kan bero på att personen inte vill erkänna för sig själv att denne lider utav sjukdomen eller så har det inte gått upp för personen att han/hon är psykiskt sjuk. De få som uppsöker läkare blir dock inte övertygad om att de inte har en allvarlig kroppssjukdom trots att läkaren undersökt och uteslutit detta.

En känd person som  lidit utav hypokondri men lyckats bli botad från sjukdomen är komikern Robert Gustafsson. Hans värsta mardröm var att bli sjuk och missa någon föreställning och därför led han av stor bacillskräck och undvek allt från handslag till mingel. Han lyckades som tur var bota sjukdomen med excoldit, en naturmedicin med ginseng som stärker immunförsvaret och gör så att personen inte blir så infektionskänslig.

För att praktiskt diagnostisera att en person lider av hypokondri utreds  om patienten tror sig ha symtom för minst en allvarlig sjukdom som läkaren inte kan hitta symtom för. Därefter tittar man på ifall patienten vägrar att ta emot råd från läkare att dennes besvär endast är psykiska. Om patientens beteende överensstämmer med dessa två punkter så kan diagnosen hypokondri ställas, beteendet ska dock  ha pågått i minst ett halvår innan diagnos får ställas . En person med hypokondri kan utveckla en rädsla för en ny sjukdom genom att till exempel läsa om en ny sjukdom och då mentalt påverkas till att utveckla en rädsla för sjukdomen. Då börjar personen känna efter om denne har några symtom, fast personen inte har det, och börjar med tiden tro att han/hon har sjukdomen. Men sjukdomen utlöses först när personen får ångest. Själva ångesten och även depressioner, kan utlösas för att personen hela tiden letar efter symtom för sjukdomar och är heltidsupptagen med att vårda sin, av sjukdom, ständigt hotade kropp.

Att behandla en person som är hypokondriker är inte så lätt som att bara säga till personen att han/hon inte är sjuk och att personen bara inbillar sig. Personen stöter då bara ifrån sig orden för att han/hon känner sig fysiskt sjuk och kan då också bli frustrerad för att läkaren inte tror på denne. Det finns tre behandlingsmetoder för att behandla hypokondri. Den första tekniken är att behandla följderna av hypokondri genom att ge personen antidepressiva preparat. Denna behandlingsmetod används när personen är svårt sjuk och känner mycket ängslan, eller till och med är i ett ångesttillstånd. Med den andra behandlingsmetoden, kognitiv terapi, går man mer grundligt igenom personens tankemönster och behandlar sjukdomen mer långsiktigt än i den första teorin, man tittar på hur personen tänker och ändrar det till ett positivt tänk. Den tredje behandlingsmetoden är att man förebygger uppkomsten av hypokondri. Då stoppar man sjukdomen från första början innan den hunnit bryta ut. Det kan handla om att personen får rätt uppfostring och vilken omgivning personen vistas i.

En stor studie av Barsky visar att kognitiv beteende tetapi,  KBT, är en effektiv behandling  mot hypokondri. Det gjordes en studie där  hälften av personerna behandlades med medicin och den andra hälften behandlades med KBT-terapi. Den viasde på att de personer som behandlades med KBT-metoden hade  signifikant lägre nivåer av hypokondri  i jämförelse med den andra gruppen efter behandlingen som pågick i tolv månader.

Resultat/diskussion

Som jag tog upp i bakgrunden så är det alltså exprementiellt bevisat att det går att bota en hypokondriker. Nu ska jag bara komma fram till vilken behandlingsmetod som jag tror fungerar bäst.

Den första behandlingsmetoden, att behandla följderna av hypokondri genom att ge personen antidepressiva preparat, tror jag inte fungerar som behandling på ett långsiktigt sätt. Varför jag inte tror på den är för att man bara stöter bort sjukdomen med preparat men den försvinner  inte, man trycker bara undan ångesten. Då kan problemen komma tillbaka när som helst och det är heller aldrig bra att ta onödiga mediciner som kan ge ett flertal biverkningar. Fast om personen däremot lider av svår hypokondri kan det vara nödvändigt att börja behandlingen med preparat för att sedan trappa ned och övergå till en annan behandlingsmetod, till exempel KBT-metoden. Endast i sådana fall tror jag det kan vara bra att behandla hypokondri genom att ge antidepressiva preparat till personen.

Den andra behandlingsmetoden, att behandla hypokondri med hjälp av KBT-tekniken tror jag däremot mer på. Varför jag tror mer på denna behandlingsmetod än den förra är eftersom jag tror att kroppsliga symtom lindras och patienter fungerar och hanterar stress bättre på ett långsliktigt sätt om man använder denna metod. Att ändra personens tankemönster känns även som en lättare behandlingsmetod än den första att ta till sig och något man kan tro på ska hjälpa en ur sjukdomen som hypokondriker istället för att ta mediciner som man inte rkktigt kan lita på. För att ytterligare effektivisera behandlingen kan man även motionera för att komma på andra tankar, men det kan man såklart även göra i de andra behandlingarna.

Den tredje behandlingsmetoden, att förebygga uppkomsten av hypokondri, tror jag precis som den första behandlingsmetoden inte på. Varför jag inte gör det är för att om man ska kunna förebygga uppkomsten av hypokondri måste man göra det när man är som mest mottaglig för en ny uppfattning, nämligen som barn. Det är mycket upp till ens föräldrar att få en att inse att man får vara sjuk och att det inte är dödligt så fort man får ont i halsen. Man kan till exempel få en uppfattning som ung att om man har den minsta förkylning är man dödligt sjuk. Men hur ska man kunna tro något annat om ens föräldrar inte säger att det inte är så? Denna behandlingsmetod är inte upp till en själv utan mer att att man har  föräldrar som uppfostrar en rätt med rätt verklighetsuppfattning och att man vistas i rätt omgivning som barn.

Jag tror inte man kan ta sig ur hypokondri på egen hand utan jag tror det behövs en långsiktig kontakt med en läkare och en kognitiv terapeft för att förklara symtomen genom att använda modellen för kognitiv terapi. Sitter man ensam så försöker man bara hitta symtom för nya sjukdomar och jag tror det kan vara bra att prata av sig med någon om sina bekymmer. En annan sak som jag tror kan vara bra är att man som hypokondriker har något intresse så man kan tänka på andra saker och inte bara sin kropps fysiska status.

Speciella kliniker för hypokondriker finns i våra skandinaviska grannländer men inte i Sverige. Jag tycker det vore något att satsa på att ha kliniker även här i Sverige för att h...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Hypokondri

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

t l [2010-05-13]   Hypokondri
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=58683 [2017-12-17]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in