CSR ”Corporate Social Responsibility”

4 röster
4784 visningar
uppladdat: 2010-05-13
Jonas Hosni

Jonas Hosni 22 år

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

 CSR "Corporate Social Responsibility"

Syftet med arbetet är att redovisa varför och hur företag arbetar med CSR. CSR står för "Corporate Social Responsibility" och handlar om det ansvar som företag har gentemot samhället och miljön. En anledning till att företag arbetar med CSR är att intressenter så som kunder, ägare, media, intresseorganisationer och myndigheter påverkar och ställer krav på företag. Kunder kan välja bort produkter som inte anses vara producerade på ett ansvarsfullt sätt och kan bojkotta företag som inte tar sitt ansvar gentemot samhället. Media uppmärksammar företag som är dåliga exempel vilket kan skada varumärket och ge dåligt rykte.

Då projektet går ut på att redovisa eller lämna in ett arbete om något pågående i samhället vill jag berätta att programmet CSR Sweden som sponsras av organisationen "Jobs and Society" är något som man för tillfället försöker förmedla till de svenska företagen. Alla större företag arbetar med CSR i sig men i en mycket mindre utsträckning. Detta innebär att CSR är något pågående. För övrigt startades programmet CSR Sweden år 2004.

Företag arbetar med CSR i tron om att det finns ett värde som skapar lönsamhet på lång sikt. Det finns inga studier som visar på ett tydligt samband mellan CSR och lönsamhet men inte heller motsatsen.
Det finns många sätt att arbeta med CSR då det är ett stort område. Det handlar bl.a. om att minska på utsläpp, hitta miljövänliga metoder och ge kunden att välja att välja ur ett miljövänligt sortiment. Det är även vanligt att arbeta med socialt ansvarstagande vilket berör såväl leverantörernas som de egna medarbetarnas arbetssituation samt att erbjuda sina kunder bra och säkra produkter. En del företag väljer även att ägna sig åt välgörenhet genom att exempelvis samarbeta med hjälporganisationer.

Idag ställs allt högre karv på företag, att vara ett lönsamt företag som följer lagen är inte längre tillräckligt anser många. Företag påverkar sin omgivning såsom miljö, medarbetare, leverantörer och kunder. Därmed kan de tyckas ha ett ansvar gentemot dessa. De senaste åren har miljöfrågan hamnat alltmer i fokus där samhället och kanske framförallt företag måste ta sitt ansvar. Faktum är att våra naturresurser är begränsade och därför måste vi alla värna om dessa och hushålla med våra begränsade resurser.
Minskad miljöförstöring är ett omdebatterat ämne och kommer att bli en alltmer betydelsefull konkurrensfördel för företag. Att erbjuda miljövänliga lösningar är vanligt hos företag, vilket är ett sätt att visa ansvarstagande. Företag kan genom att erbjuda ett brett sortiment av varor och tjänster som är miljövänligt framställa på sätt och vis även påverka sina kunder att ta ansvar. Genom marknadsföring av dessa produkter blir omgivningen också påverkad att ta ställningen för miljön.

Det är fler faktorer än miljön som företag bör ta hänsyn till. Att arbetsförhållandena är goda på arbetsplatsen, att de anställda får rimlig lön och inte utsätts för risker är några av dessa. I Sverige finns lagar såsom arbetsmiljölagen (AML) för att undvika missförhållanden, men i många länder saknas motsvarigheter till detta. Därför sträcker sig ansvaret även utanför den egna organisationens gränser. Många svenska företag handlar med utländska företag och kan göra ett ställningstagande vid val av till exempel tillverkare och leverantörer i förutsättning av deras arbetsförhållanden.

Företag har en stor påverkan av omgivningen, men omgivningen påverkar också företagen. Konsumenter har makten att välja vilket företag de ska handla av och vilka produkter de ska köpa. Konsumenter kan bojkotta ett företag om det anses vara en miljöbov eller om företag exempelvis importerar från fabriker som bryter mot de mänskliga rättigheterna. På så sätt påverkas företag och kan tvingas anpassa sig efter kraven vilket i sig kan leda till minskad miljöförstöring och omvärdering vid val av leverantör. Ökad efterfrågan på miljövänligt framställda produkter vilket i sig kan gynna både företag, kunder och omgivningen.

I CSR finns det nog inga större problem än de problem som ett vanligt företag har. Daniel Dworetsky som är projektledare för CSR anser att det är lite som att fråga "Finns det problem med att sälja kläder"? Det finns ju inga inbyggda problem med att sälja kläder. På samma sätt finns det ingenting i ett företags CSR-arbete som är problem om inte företaget gör det till ett problem.
Det kan vara svårt för företagen att ha full koll på sina leverantörer och underleverantörer, mäta energiförbrukningen som man inte äger själv etc. Man kan definiera CSR som en utmaning och inte problem. Man kan som företag även välja att inte arbeta med CSR vilket jag anser är helt okej så länge som företaget står för det och motiverar det. Sedan är det upp till konsumenterna att ta ställning för eller emot företaget.

Olika parters inverkan
Under 1990-talet i Sverige började olika parter ställa allt högre krav på företag om att de skulle ta ett ökat socialt ansvar. Konsumenternas krav var att företagens produkter skulle vara tillverkade under acceptabla förhållanden där hänsyn till miljön måste tas i beaktning. Debatter pågick om den ökade globaliseringen och hur företag ansvarade för att arbetsförhållanden hos sina leverantörer. Detaljhandeln och utvinningsindustrin är exempel på branscher som blev kritiserade av omgivningen vilket bidrog till ett tidigt engagemang för dessa branscher att börja arbeta med CSR. I och med detta började företag i detaljhandeln arbeta mer strategiskt med ansvarsfrågor och började ställa större krav på sina leverantörer. De började också granska både leverantörerna och underleverantörerna. Inom utvinningsindustrin ökade också ansvaret för de sociala frågorna. De blev anklagade för att deras kunder bröt mot de mänskliga rättigheterna. Ett exempel är Sandvik och Atlas Copco som 2003 blev kritiserade för att de sålt gruvmaterial till två gruvbolag som i sin tur blev anklagade för att deras guldutvinning lett till stora miljöförstöringar. Därmed blev Sandvik och Atlas Copco klandrade för att indirekt varit delaktiga i miljöförstöringen.

Numera ställer kunden högre krav än tidigare. Kunden förväntar sig ett värde som motsvarar det pris som betalas hos företag. I och med den ökade konkurrensen blir det svårare för företag att leva upp till kraven som ställs. Idag räcker det inte för företag att enbart leverera en "bra" produkt, service eller tjänst, utan måste leverera vinster. Ett uttryck som har blivit vanligt under de senaste åren är "att rösta med fötterna" vilket innebär att konsumenter visar sin vilja genom sin konsumtion. Makten från konsumenten blir allt starkare och efterfrågan på företag med ansvarsfulla produkter ökar. Rättvise och miljömärkta produkter tar allt mer plats i varuhyllorna vilket gör att företagen måste stå för något. De företag som har goda bedömningar och åsikter är också de som konsumenterna kommer att välja.

Media är med och påverkar företag genom att de exempelvis publicerar rapporter som granskande föreningar ger ut. Många av dessa samspelar och väcker uppmärksamhet kring frågor som handlar om att företag ska ta ett ökat ansvarstagande. Svenska dagbladet valde exempelvis att publicera flera artiklar som den rapport som organisationen "SwedWatch" hade gjort om företaget Clas Ohlson och deras bristande krav på sina leverantörer i Kina. Vid ett annat tillfälle var det istället den etiska investeraren Banco som delvis på grund utav "swedWatch" granskning framkallade en ny artikel då de valde att sälja sitt aktieinnehav i Clas Ohlson. Media fungerar även som en positiv kanal för företag. De företag som utmärker sig på ett positivt sätt lyfts oftast fram i media vilket kan skapa en positiv effekt för företag.

En viktig part för företag är statliga intresseorganisationer eftersom att de har rätt att stifta lagar och att utarbeta olika policys. De statliga organisationerna arbetar för att företag ska ta ett eget socialt ansvar. FN är ett exempel på en organisation som visat ett stort engagemang för att företag ska ta socialt ansvar. Kofi Annan, som var generalsekreterare i slutet av 1990-talet lanserade då verksamheten "Global Compact" som har som mål att få företag att bli engagerade angående läget i världen. Global Compacts tio principer omfattar områden som FN anser ligger innanför ramen för företags sociala ansvar. Det handlar framför allt om mänskliga rättigheter, arbetssätt samt miljöansvar. År 2000 invigdes projektet Global Compact för ökat samarbete mellan företag, FN och samhället.

Global Compacts 10 principer

  • Mänskliga rättigheter Princip 1. Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan påverka; och
    Princip 2. försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktigt i brott mot mänskliga rättigheter.
  • Arbetsvillkor Princip 3. Företagen ombeds att upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar;
    Princip 4. avskaffa alla former av tvångsarbete;
    Princip 5. avskaffa barnarbete; och
    Princip 6. inte diskriminera vid anställning och yrkesutövning.
  • Miljö Princip 7. Företag ombeds att stödja förebyggande åtgärder för att motverka miljöproblem;
    Princip 8. ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande; och
    Princip 9. uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik.
  • Korruption Princip 10. Arbeta mot alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning.

Källa (http://www.regeringen.se/sb/d/2657/a/142479 & http://www.unglobalcompact.org/AbouttheGC/TheTENPrinciples/index.html)

__________________________________________________________________________________
Idag den 19 april 2010 såg jag SVT:s "Korrespondenterna" på SVT Play. Det var ett avsnitt som gick för några veckor sedan och handlade om villkoren inom textilindustrin. Det var självklart inte det första reportaget som jag sett om ämnet, men ibland behöver man sig en påminnelse. Det handlade om hur omöjligt det är att leva på en lön i textilindustrin. De följde bl.a. en sömmerska i Bangladesh som tjänade omkring 300kr i månaden. För att kunna leva ett hyggligt liv som täcker utbildning, mat och ett drägligt boende bör man ha en inkomst på omkring 1000kr vilket fortfarande ansenligt inte är okej.

H & M har varit och är ett av de mest kritiserade företagen under 2000-talet. Dels för deras omiljövänliga producerande, men även för de oacceptabla arbetsförhållandena samt låga löner hos deras underleverantörer som finns i både Bangladesh och Indien. Jag som många andra som har uttryckt sig i media och annat anser att företag måste kunna välja underleverantörer med hänsyn till olika principer som exempelvis Global Compacts 10 principer. Dock är denna princip inte allseenlig i och med att företag faktiskt utnyttjar denna princip i egen vinning. Detta gör de genom att dra ner lönerna till den gräns som både EU och FN har satt som en laglig minimum gräns (omkring 300kr enligt min källa "Korrespondenterna").

Eftersom att H & M inte betalar ut acceptabla löner till sina textilarbetare kan man inte hoppas mycket när man ser på dem ur miljöperspektivet. I deras "hållbarhetspolicy" säger man att deras affärsidé är att erbjuda mode och kvalitet till bästa pris. Detta innebär att man på annat håll måste skära ner på kostnaderna för denna tillverkning. Det gör man genom att erbjuda jobb med dåliga löner samtidigt som använder sig av det billigaste materialet vid produktion som oftast inte är miljövänligt.

"About H&M and environment in the supply chain" är ett klipp gjort av och för H&M där de visar att de tar hänsyn till miljön och kräver goda arbetsförhållanden och löner hos sina underleverantörer. Under det 7 minuter långa klippet kan vi följa intervjuer med en chef och en kontrollant i kina där H&M har en av sina fabriker. Enligt mig är detta inte ett hållbart klipp eftersom att det är H&M som har gjort det och när ett företag granskar sig självt så brukar man vara partisk vilket jag anser att H&M är i detta klipp genom att endast visa sin goda sida. På samma sätt vill alla andra företag visa sin bästa sida för konsumenterna för att få in mer pengar.

Det som mest skadar textilarbetarnas hälsa och miljön är färgningsprocessen. Färgen innehåller nämligen stora mängder kemikalier som inandas under färgningsprocessen och skadar nerver, lungor etc. En idé som är under utveckling är att man ska använda sig utav ofärgade kläder. Detta för att slippa färgningsprocessen som då skadar miljö och hälsa. När man efter färgningsprocessen vill bli av med den kvarresterande färgen brukar man släppa ut resterna i bäckar och hav. Detta medför en ökad risk för den fattigare befolkningen eftersom att det är deras dricks vatten. När de dricker detta vatten tillförs även kemikalier som kan orsaka men för deras hälsa och kan medföra ytterligare problem för de kommande generationerna via generna (skador på den genetiska koden).

Ekologisk bomull är också något som man håller på och utvidgar sig inom textilmarknaden, dock måste man ta hänsyn till att skörden blir relativt liten pga. man inte använder bekämpningsmedel ute på fälten. Detta gör att många bomullsodlare i de fattigare länderna måste bespruta fälten med bekämpningsmedel som innehåller kemikalier som inte är bra för både deras hälsa och miljön. Utan denna besprutning skulle större delen av deras skörd vara förstörd när det är dags att skörda den. Detta medför stora förluster och en överlevnad skulle vara omöjlig för dessa bönder pga. den ekonomiska faktorn.

H&M är för övrigt inte miljöcertifierade hos någon av de miljömärkningar som jag har sökt hos. Jag har även sökt genom sökmotorn "Google" utan något vidare resultat. Jag har inte kommit i kontakt med deras presschef under en hel veckas tid.
__________________________________________________________________________________

I en intervju gjord av "Rättvis Handel" berättar Saleena (efternamnet framgår ej), som är aktiv i AFW (Asian Floor Wage Campaign) att de lagstadgade minimlönerna inte är ett golv, utan ett tak. AFW är ett fackföreningsdrivet Initiativ som går ut på att en asiatisk textilarbetare ska kunna försörja sig på sin lön utan att behöva jobba tolv timmar om dagen, sju timmar i veckan. AFW:s beräknade levnadslön är framräknad med hjälp av en metod som är framtagen av världsbanken. Metoden går ut på räkna fram lönen genom att beräkna nödvändigt näringsintag samt lokala mat och boendepriser. Poängen med metoden är att förhindra en kapplöpning mot botten där utvecklingsländerna tävlar med varandra med låga löner för att vinna klädföretagens uppdrag.
(http://www.rattvishandel.net/fairtrade/minimilonen_golvet_som_blev_ett_tak.aspx)
__________________________________________________________________________________

De flesta människor som jag har diskuterat barnarbets- frågan med anser att barnarbete inte bör existera. Genom att olagligöra barnarbete kan vi har förstört mer än vi har "lagat". Genom att hindra barnen från arbete hindrar vi dem även från någon form av inkomst eftersom att barnen som arbetar oftast gör det för familjens uppehälle då även föräldrarna med all sannolikhet inte har någon acceptabel inkomst. I de någorlunda fattigare länderna kostar utbildningen eftersom att landets infrastruktur inte är så pass utvecklat att man har ett likadant samhällssystem som man har i väst-världen.

Barnarbete kan ses som ett bra alternativ för västerlänningen som köper och konsumerar den billigt producerande varan. Från den arbetande individen, familjens och landets perspektiv är det inte gynnsamt på lång sikt. Visst sliter arbetet ut barnen men det är bättre än att de sitter och tigger på gator samtidigt som de åsamkar skada i samhället. Med det så menar jag att exempelvis snatteri kan skapa en slags fobi för fattigare barn, ungdomar och vuxna vilket i sin tur inte alls gynnar utvecklingen av samhället.

För att kunna tycka till om barnarbete så måste man finna en definition av "Barnarbete". I Sverige är barnarbete accepterat, dock under strikt lagstadgade förhållanden medans det exempelvis i Frankrike nästan är helt förbjudet. FN:s barnkonvention säger att barn, vilket definieras som personer under 18 år skall skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och skadligt arbete. Däremot är inte arbete i sig förbjudet.

Ett barn som tvingas till arbete berövas på sin barndom och hindras från att utvecklas till en självständig individ. Precis som när det gäller annat utnyttjande är risken stor att barn som arbetar skadas, detta både fysiskt och psykiskt. De kan exempelvis drabbas av smärtor, i bröstkorg, muskler, mage etc. beroende på vad för sorts fysisk aktivitet deras arbete kräver. Barn som arbetar i upp till 14h/dag har varken tid eller ork att gå i skolan. I och med att arbetet hindrar barnen från att gå i skolan överförs analfabetism och fattigdom till nya generationer.
http://www.unicef.se/stoppa-exploateringen-av-barn-nu/fakta-om-exploatering-av-barn/barnarbete

Jag själv arbetar (definition av "barnarbete"?) som domare i Stockholmsregionen. Varje vecka spenderar jag ca3-5h på jobbet som domare (inräknat transport till och från match) vilket jag anser är bra eftersom att jag annars spenderar större delen av min tid vi datorn. Jag jobbar som domare dels för att det är en mycket god inkomstkälla men även för att det kommer att ha en positiv effekt på min ekonomiska framtid när jag börjar jobba ett heltidsjobb eftersom att jag redan har en mycket framåtgående domarkarriär. Att jag har kul när jag dömer är inget som går att förneka, kanske är det maktinnehavet som tillfredställer mig på plan.
__________________________________________________________________________________

Clas Ohlson är ett företag som intresserar mig mycket eftersom att de visar sig vara intresserade av CSR programmet utan att bli medlemmar i CSR Sweden. I deras hållbarhetsredovisning och delårsrapport för 2010 kan man konstant se uttrycket CSR återkomma. Detta fick mig och tro att de blivit medlemmar i CSR oanonserat vilket senare visade sig vara fel. CSR användes i detta syfte för att vägleda läsaren och visa att man tar hänsyn till CSR ideologin. Min kontakt Daniel Dworetsky (projektledare) från CSR Sweden säger att Clas Ohlson var intresserade av ett medlemskap för ca 2 år sedan men har under senare tid tappat intresset.
Dock använder Clas Ohlson sig utav något som heter IFRS (International Financial Reporting Standards) som är obligatoriskt för alla europeiska aktiebolag och innebär att företagen måste redovisa efter en viss mall. Daniel gillar inte det han har sett av Clas Ohlson under de senaste fem åren och anser att företaget snackar mycket men gör inget.

Under sina år som aktivt aktiebolag på den svenska marknaden har man inte erhållit något certifierat i enlighet med (ISO 14000-serien*) eller annan standard. Trotts att man har en omsättning på omkring fem miljarder/år har man inte erhållit något miljöcertifikat. Detta innebär att Clas Ohlson inte gjort något större försök i att hantera miljön på ett bra sett. Under tiden som jag jobbat med mitt projektarbete har jag varit i kontakt med Per Hedberg, Clas Ohlsons miljökoordinator. Efter en del utfrågningar angående deras CSR arbete blir jag hänvisad till en broschyr som är gjord av Clas Ohlson där de bl.a. beskriver sina miljömål samt vad man har gjort för miljön. (hänvisning till Clas Ohlson CSR broschyr i mappen).

I denna s.k. CSR broschyr står det att Clas Ohlsons miljöpåverkan i första hand sker genom:

  • Transporter av produkter, från tillverkare till deras lager i Insjön och vidare till butik eller direkt till kunden vid distanshandel.
  • Produkternas innehåll av miljöbelastade ämnen.
  • Tryckning och distribution av kataloger och broschyrer.
  • Användning av förpackningar
  • Energianvändningen i Clas Ohlsons verksamhet.
  • Detta anser jag är mycket små krav i jämförelse med andra företag. För att ett företag ska kunna utvecklas i takt med världsutvecklingen bör företaget höja ribban mer än de klarar av. Detta gör inte Clas Ohlson, och det beror förmodligen på att ingen kritiserat dem tidigare.

    (*- ISO 14000-serien är en rad olika miljöcertifikat som företag kan erhålla av SIS, Swedish Standards Institute).
    __________________________________________________________________________________
    Vittra
    är ett aktiebolag ägt av Sveriges största utbildningsföretag Academedia. Enligt AcadeMedias årsredovisning för 2009 hade Vittra en omsättning på omkring 630 miljoner kronor. Detta kritiseras bl.a. av den alltför byråkratiska sidan: [http://members.fortunecity.com/valfrihet/nytt/bevis.jpg] dels för de låga lönerna i förhållande till arbetstiden som lärarna får för det stora jobb de gör men också för den omsättning som bolaget gör. I denna sida kan man även se ett fotografi på ett "hemligt" dokument, dock endast en bit av det vilket får mig att känna en oro angående dess äkthet då inga källor angivits. Detta foto påstås visa ett foto på Vittras lönsamhetsmål för de olika verksamheterna.

    Det som skiljer Vittra från de ovannämnda företagen Clas Ohlson och H&M är deras välgörenhetsprojekt "Gundua" i Kenya. Detta projekt finansieras av Vittra och Gundua Foundation som vill bidra till att fler barn får möjlighet att gå i skolan och möjlighet att på sikt bidra till samhällets utveckling. "Med projektet som inledande presentation arbetade eleverna på Vittra i Sollentuna sedan under två dagar med Afrika ur olika aspekter. Djur, mat, musik, natur, religion, traditioner, floden Nilen, boken Eldens hemlighet av Henning Mankell, turism i Afrika etc. Under arbetets gång fick eleverna en möjlighet att möte något de tidigare inte kände till så mycket om och detta tror vi är något som bidrar på ett positivt sätt till respekten och förståelsen för begreppet olikhet som något spännande och lärorikt utvecklande."
    [http://www.vittra.se/default.aspx?id=26849&ptid=0]

    Samma projekt presenterades på min skola Vittra i Frösunda för omkring ett år sedan. Dock fick vi göra en insamling för byggandet av en skola i Kenya. Själv skulle jag aldrig beskriva vår insamling som spännande, lärorik eller utvecklande. Detta eftersom att vi inte fick se Kenya ur olika aspekter förutom fattigdomen. Det klipp som visades i skolans aula var menad att vara stimulerande men uppnådde inget resultat efter uppvisning förutom en veckas engagemang.

    Detta är två bland ett flertal CSR relaterade aktiviteter på flertalet av Vittras skolor med tanke på vittras idé och vision som är att vara "en samhällsskola". Vittras VD har som målsättning att CSR-tänkandet och CSR-arbetet ligger i så stor utsträckning som möjligt ute på varje enskild skola så att man som elev kan påverka vilken typ av insatser du och din skola kan bidra med.

    Vittras målsättning gällande miljöfrågor är att vi ska vara en förebild bär det gäller miljötänkande vilket bör vara självklart i en organisation som vår. Men vi behöver påminna oss själva hur och om vi agerar som förebilder i detta, säger VD:n Anders Hvarfner.

    För att jämföra svaren och synpunkterna som jag har fått av Anders har jag även tagit kontakt med Elisabeth Forsberg som är skolchef i skolan Vittra i Frösunda.

    __________________________________________________________________________________

    Analys

    I takt med den ökade miljömedvetenheten har reklam och marknadsföring vänt sig mot människans önskan att handla och agera på ett miljövänligt och ansvarsfullt sätt. Efter de senaste årens klimatdebatter talas det om marknadsföring där ord som klimatsmart och rättvisemärkt vunnit yta. Klimat används i var och varannan mening och så finns det en alltmer ökande benägenhet att använda miljöargument på ett oseriöst sätt.

    Hur mycket av det företagen säger är egentligen sant? Bara för att de nämner orden klimatsmart och rättvisemärkt i sin reklam och marknadsföring innebär det inte att varan är det. Många företag gör en s.k. Greenwash som innebär att de mörklägger föremålets egentliga utsläpp för egen vinning.

    Jag tror att greenwashing är en farlig strategi för svenska bolag. Det är strutslikt att tro att om man bara glömmer vissa saker så kommer de att försvinna, men så blir det inte. Det är dags för våra svenska företag att börja fundera och ta ansvar angående klimatfrågan.

    Av allt detta kan man dra slutsatsen att de allra företagens största målsättning är att skapa en så hög omsättning som möjligt. För H&M handlar det om att leverera kläder med hög kvalitet till låga priser. Detta innebär som sagt att man måste skära ner någon annanstans vilket i sin tur resulterar till låga löner för textilarbetarna. I Clas Ohlsons fall har man agerat på ett oansvarigt sätt genom att inte sätta tillräckliga. Detta kan delvis bero på att Clas Ohlson satsar på en ökad omsättning men också för att ingen uppmärksammat deras fall av girighet.
    Aktiebolaget Vittra som också har en rätt stor omsättning har åtminstone tagit en liten del hänsyn och visat det. Delaktighet i uppbyggnaden av skolor i Kenya har uppbådat pressen under en viss tid som nu börjar vända ryggen till alltmer vänligare saker och riktar synen till integritetskränkande verb och substantiv ute i samhället. Detta anser jag är oacceptabelt eftersom att media har en stor delaktighet i hur infrastrukturen ser ut och utvecklas.

    Företag, deras lönsamhet, konsumenten och media anser jag bör räknas som ett av våra moderna ekosystem. Samhällets ekosystem fungerar på samma sätt som naturens ekosystem. Ett konkret exempel är björnen som går i ide under vintern eftersom att han inte klarar av att finna föda. På samma sätt anpassar man marknadsföringens innehåll för att få bästa möjliga resultat.

    Min syn på samhället är att allt och alla fyller en funktion. Det är vad man kanske kan kalla för "Meningen med livet".

    Alla mina källor är från företagens eller organisationernas hemsidor. Detta innebär att jag använt mig av de säkraste källorna nätet kan erbjuda eftersom att företagen och organisationerna är de som har bäst koll på sig själva. Dock kan deras påståenden vara osanna till egenfördel, därför använde jag mig utav det jag mest fann passande genom att jämföra med andra hemsidor och bloggar där folk lägger upp åsikter med faktabelägg.
    Jag har även för mitt arbete tagit kontakt med de personer som har mest kontroll och uppsyn på sitt företag, dvs. VD:n för Vittra och Clas Ohlsons Miljökoordinator. Tyvärr kunde jag inte få tag på någon som ville ge en kommentar från H&M.

    Källor:
    http://www.vittragymnasiet.se/default.aspx?id=20186&ptid=25874&refid=1320
    http://www.rattvishandel.net/fairtrade/minimilonen_golvet_som_blev_ett_tak.aspx
    http://www.unicef.se/stoppa-exploateringen-av-barn-nu/fakta-om-exploatering-av-barn/barnarbete
    http://www.vittra.se/default.aspx?id=26849&ptid=0
    http://members.fortunecity.com/valfrihet/nytt/bevis.jpg
    http://www.hildur.se/ekologisk-bomull-p22.html http://www.academedia.se/Portals/0/docs/%C3%85rsredovisningar/%C3%85R2005.pdf
    http://www.sis.se/DesktopDefault.aspx?tabName=@DocType_1&Doc_ID=38052 http://www.sis.se/DefaultMain.aspx http://sv.wikipedia.org/wiki/International_Accounting_Standards_Boardhttp://
    www.csrsweden.se/se/kontaktaoss/
    http://www.csrsweden.se/se/medlemmar/
    http://blogg.va.se/entreprenor/
    http://www.taksvarkki.fi/kategoria.php?cat=64&lang=se
    http://www.clasohlson.se/Financial/Report.aspx?id=148059620
    http://np.netpublicator.com/netpublication/n05905683
    http://en.wikipedia.org/wiki/International_Financial_Reporting_Standards
    http://www.academedia.se/Portals/0/docs/%C3%85rsredovisningar/%C3%85R2009_AcadeMedia.pdf
    http://www.kpmg.se/pages/100151.html
    http://www.pwc.com/sv_SE/se/publikationer/assets/pdf/koncernredovisning-2009-exempel-enligt-ifrs.pdf
    http://www.hm.com/se/fretagsansvar__responsability.nhtml
    http://www.miljo.skane.se/sv/d/pd147.htm
    http://www.nmv.se/se/nyheter.asp?submode=vis&id=4033&vis_arkiv=true&antal=
    http://www.hm.com/se/fretagsansvar/milj__environment.nhtml
    http://www.unicef.se/stoppa-exploateringen-av-barn-nu/fakta-om-exploatering-av-barn/barnarbete
    http://translate.google.se/translate?u=http%3A%2F%2Fwww-935.ibm.com%2Fservices%2Fus%2Fgbs%2Fbus%2Fhtml%2Fbcs_retail.html&sl=en&tl=sv&hl=&ie=UTF-8
    https://www.flashback.org/t902392p2
    http://www-935.ibm.com/services/us/gbs/bus/html/bcs_retail.html
    http://www.rattvishandel.net/fairtrade/minimilonen_golvet_som_blev_ett_tak.aspx
    http://www.hm.com/se/fretagsansvar/arbetsfrhllandenileverantrskedjan__supplychain.nhtml
    http://www.rattvishandel.net/fairtrade/minimilonen_golvet_som_blev_ett_tak.aspx
    http://www.hm.com/se/fretagsansvar/arbetsfrhllandenileverantrskedjan__supplychain.nhtml
    http://www.regeringen.se/sb/d/2657/a/142479 http://www.unglobalcompact.org/AbouttheGC/TheTENPrinciples/index.html
    http://ljungbergsblogg.blogspot.com/2008/05/morgantown-och-sleipnerflten.html
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B6rnar
    http://www.mjv.se/?p=2269#more-2269

    Intervju med Daniel Dworetsky (projektledare för CSR)

    Intervjun gjordes via mail. Daniel som jag intervjuade är projektledare för CSR i uppdrag av Jobs and society. Daniel var den bästa personen som jag kunde fråga ut om CSR eftersom att han är projektledare och ansvarig för det hela. I och med att CSR är hans heltidsjobb för tillfället har han mycket större insyn på CSR än vad en utomstående gör.

    Vad arbetar du med?
    Svar:  Jag arbetar delvis med att stimulera nyföretagande och 
    entreprenörskap genom en organisation som kallas Jobs and Society 
    NyföretagarCentrum, delvis med att driva ett företagsnätverk som heter 
    CSR Sweden. Nätverket arbetar med att lyfta upp CSR-frågor på våra 
    medlemsföretags och andra företags agendor samt att stimulera 
    erfarenhetsutbyten mellan företag, politiker, lärosäten och det civila 
    samhället inom hållbarhetsfrågor.Vad är CSR för dig?
    Svar: CSR handlar om företags sätt att göra affärer med en 
    utgångspunkt i att etiska, sociala och miljömässiga hänsyn kommer att 
    stärka företagets lönsamhet och konkurrenskraft. Kort sagt; det 
    handlar om HUR företag tjänar pengar.Vilka företag arbetar med CSR?
    Svar: Praktiskt taget alla större företag, mer eller mindre. Sedan 
    finns det många som ägnar sig mer åt "greenwash" är riktigt CSR-
    arbete, och många som passivt tänker att de arbetar med CSR så länge 
    de följer lagen. Men du hittar företag som är duktiga på CSR inom alla 
    storlekar, branscher och sektorer.
    Varför arbetar företag med CSR?
    Svar: För att stärka sin konkurrenskraft och lönsamhet. För att stärka 
    sitt varumärke och locka till sig bra arbetskraft. För att stärka sin 
    närvaro och attraktionskraft i de områden där de har verksamhet.Finns det en koppling mellan CSR och lönsamhet?
    Svar: Om det inte finns en koppling är det inte CSR. Det är absolut 
    nödvändigt att företag ser sitt CSR-arbete som en del av sin 
    affärsutveckling, ett sätt att öka konkurrenskraften och i 
    förlängningen lönsamheten. Om det är lätt att visa att CSR är lönsamt, 
    det är en annan fråga. Det finns sätt, men inga lätta.Hur arbetar företag med CSR?
    Svar: Omöjligt att svara på. Vissa rapporterar enligt GRI, Global 
    Reporting Initiative och hänger upp sitt CSR-arbete på det. Andra 
    skriver på FN:s Global Compact. Ytterligare andra satsar på lokala 
    aktiviteter (Community Involvement). Många likställer CSR-arbetet med 
    miljöarbete och hur man reducerar sin negativa miljöpåverkan. Andra 
    arbetar bredare; med miljö, produktionen, leverantörsled, internt i 
    företagets verksamhet etc.Det finns lika många svar på den frågan som det finns företag. 
    Generellt kan man säga att svenska företag har en ganska klassisk syn 
    på CSR; att det handlar mycket om mänskliga rättigheter och miljö. men 
    CSR handlar om så mycket mer.Vilka företag har ni granskat?
    Svar: Vi granskar inte företag alls. Vi är ett frivilligt nätverk som 
    företag betalar för att vara med i. Våra medlemsföretag är inte 
    nödvändigtvis de "bästa" på CSR, men de jobbar a...

    ...läs fortsättningen genom att logga in dig.

    Medlemskap krävs

    För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

    Är du inte redan medlem?

    Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

    Källor för arbetet

    Saknas

    Kommentera arbetet: CSR ”Corporate Social Responsibility”

     
    Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
    Det verkar som att du glömde skriva något ×
    Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
    Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

    Kommentarer på arbetet

    Inga kommentarer än :(

    Källhänvisning

    Jonas Hosni [2010-05-13]   CSR ”Corporate Social Responsibility”
    Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=58668 [2017-10-19]

    Rapportera det här arbetet

    Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
    Vad är problemet?



    Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
    Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
    Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
    Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
    Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
    Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

    Logga in