Näringsämnen

1 röster
5034 visningar
uppladdat: 2009-10-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehåll

Förord- 3

Historik- 4

Idag- 5

Produkter/Tillämpningar 6

Fördelar 8

Nackdelar 9

Framtidsutsikter 10

Växelspel 11

Källor 12

Förord

Näringsämnen alltså. Det finns 22 stycken av dem, men det kan variera.

De är:

  • Energi
  • Fett
  • Protein
  • Kolhydrater
  • Vitamin B12/B6
  • Fosfor
  • Kalcium
  • Riboflavin
  • Jod
  • Vitamin D
  • Zink
  • Vitamin A
  • Kalium
  • Niacin
  • Selen
  • Magnesium
  • Tiamin
  • Folat
  • Vitamin C
  • Vitamin E
  • Järn
  • Koppar
  • Vi måste få i oss alla dessa för att kunna leva ett sunt liv.

    Mjölk ger, enligt Arla och Livsmedelsverket, tillgång till arton av dessa tjugotvå.

    De sista fyra, Vitamin C och E samt järn och koppar, måste vi få i oss på ett eller annat sett genom t.ex. äta apelsin, ägg, kött och nötter.

    Dessa näringsämnen är de vanligaste, men de kan delas in i många undergrupper.

    Jag tänkte skriva om några av dessa 22 näringsämnen.

    Historik

    För länge sedan, när människan fortfarande var i stenåldern, var förmågan att lagra en förutsättning för att överleva.

    Då gällde det att äta när det fanns mat.

    På den tiden åt man nästan bara proteinrik mat, det vill säga vilt, skaldjur, fisk och ägg m.m.

    Man åt även rötter, ätbara bär, samt andra växtdelar som innehåller mycket mineralämnen, fibrer, samt vitaminer.

    Senare, när man blev mer bofast, började man odla istället.

    Man hade även tamboskap, och allt fler övergick till bönder från nomader.

    Några tusen år senare började man med alkohol.

    Man lärde sig att brygga vin, och senare bränna brännvin.

    Senare, omkring 1800-talet ökade jordbruket och även sockerbetsodlingen mycket.

    Sen vid början av 1900-talet producerades mer vegetabilisk fett och mejerifett.

    Efter det, vid mitten av 1900-talet, började man djupfrysa och man började tillverka industriell mat.

    Sen kom mikron, vid slutet av 80-talet. Man började äta färdigmat.

    Åter till förr i tiden.

    Vid början av 1900-talet, bodde nästan allt folk på landet, och de försörjde sig på skogen och jorden.

    Alla i familjen arbetade. Sysslorna uppdelades i mans- och kvinnosysslor.

    En kvinnosyssla kunde t.ex. vara att odla lin till kläder eller sköta hemmet.

    En manssyssla kunde vara att sköta hästarna eller jordbruket.

    De flesta familjer var fattiga, så måltiden var något de såg fram emot.

    Det var mat som var fattig på socker och fett som gällde, eftersom det var mycket dyrt på den tiden.

    Ofta var högtiderna de enda tiderna på året som sådana saker serverades.

    Ett exempel på vardagliga måltider kunde vara grovt bröd eller kål och rotfrukter.

    På den tiden var det fint att vara fet, efter som man då kunde se att man kunde äta "högtidliga" eller feta måltider.

    Idag

    Idag använder sig väldigt många av mikrovågsugnar, som skickar mikrovågor på maten så vattenmolekylerna rör sig och blir varma tillsammans med maten.

    Detta, enligt vissa källor, är inte så bra eftersom detta tar bort mycket av vitaminerna samt får vattnet att avdunsta, vilket inte heller är bra, men jag undrar om ugnen är så himla mycket bättre...

    Detta är de positiva delarna med mikrovågsugn:

    • Mängden av onyttigt fett kan minskas eller försvinna helt
    • Det blir mindre att diska eftersom allt lagas i ett och samma redskap
    • Det går snabbt!

    Efter som jag kom in på tillagningsredskap, så skrev jag även om kokning och stekning:

    Ett smart tips till den som ska koka är att gärna tillsätta lite salt, eftersom detta ökar livsmedlets näringsvärde.

    Om man vill öka livsmedlets näringsvärde ytterligare, kan man tillsätta lite mindre vatten för att förbättra balansen mellan vitaminer och mineraler, samt att vattnet uppstår och urlakningen slutar. Detta koktips passar mest in på tillagning av rotfrukter och grönsaker.

    När man istället lagar maten i en gryta, tar man tillvara på alla urlakade kolhydrater, proteiner och vitaminer, när man använder spadet som blir över från grytan, t.ex. genom att göra soppa av det.

    Samma sak gäller buljong, som är en sed världen över, och äldre husmanskost.

    Även förr i tiden brukade man konsumera näringsrikt spad, genom "dopp i grytan" t.ex. Denna tradition fanns till och med innan man ens formulerat näringsämnena och näringsläran.

    Att steka innebär att maten, eller livsmedlet, läggs på en varm platta.

    Nuförtiden använder man ofta vanlig stekpanna, eller ofta på restauranger där det serveras t.ex. hamburgare eller annat snabbt kött, stekplattor.

    Idag använder många sig av olika kostråd och dieter.

    Exempel på sådana är tallriksmodellen, GI metoden och många fler.

    Produkter/Tillämpningar

    Jag tänkte börja med att skriva lite om protein, eftersom det kommer från grekiskans "Proteos " vilket betyder "Det viktigaste".

    Protein verkar ungefär som kroppens "byggstenar".

    Proteiner finns t.ex. i ägg, musslor, kött, fisk m.m.

    Man kan inte vara utan protein vid en måltid. Det är en av de viktigaste näringsämnen som finns.

    Proteinet reparerar och bygger upp kroppen, och om man inte får i sig tillräckligt med protein kan man få allvarliga bristtillstånd.

    Hela kroppen är uppbyggd av proteiner med undantag av större delen av hjärnan samt ryggmärgen.

    Proteiner består av 20 aminosyror och därifrån är det 8-9 aminosyror som kroppen inte kan producera själv.

    Endast muskler kan lagra protein i sig. En muskel består av ca 20 % protein och ca 78 % vatten.

    Energi nu då. Alla saker man äter innehåller mer eller mindre energi.

    Energi mäts i kilokalorier (kcal) och i Kilojoule (kJ).

    Man måste göra sig av med nästan all energi man har ätit för att inte bli överviktig, dvs. motionera.

    Man måste motionera för att:

    • musklerna ska byggas upp
    • man inte ska känna sig trött och slö, dvs. dålig kondis
    • man får bättre skydd mot sjukdomar och virus
    • man kan äta mer- och fortfarande vara smal!

    Vitaminer.

    Ett exempel är c-vitamin.

    Om man äter citrusfrukt så ökar intaget av C-vitamin.

    De flesta vitaminerna är känsliga för bl a värme.

    C- och B-vitamin är extra känsliga för just värme.

    Nu tänkte jag förklara lite enskilt om de några mineraler samt spårämnen.

    Eftersom kroppen har vissa upptagningsförmågor, så kan kroppen reglera mineralupptaget själv, så att den får i sig rätt mängd och skydda mot överskott.

    Vid järnbrist, till exempel, ökar upptaget i tarmen tack vare den här fiffiga upptagningsmekanismen.

    Om man fortsätter i exemplet järn, kan upptaget av det variera mellan 2-12 % tack vare denna mekanism, beroende på hur mycket kroppen behöver.

    Om kroppen skulle ta upp för mycket, skulle risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer, öka, och dessutom mängden av de skadliga fria radikalerna.

    Därför är denna mekanism ytterst viktig.

    Denna mekanism har undantag. Ett exempel är hemjärnet, (järnet i rött kött t.ex.) som kroppen, även fast den inte behöver det, ändå tar upp ca. 30 % av.

    Därför kan man också säga att rött kött är en stor järnkälla, men i vissa fall lite för stor, eftersom man ju kan få cancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt andra sjukdomar.

    Järn finns i ämnet som för runt syret i kroppen (hemoglobin). De livsmedel som innehåller allra mest järn är blodpudding, njure, blodkorv, magert nötkött, ren och älgkött, lever, i fullkornsbröd och grönsaker. Om man äter citrusfrukter som innehåller mycket C-vitamin samtidigt som man äter mat som innehåller järn gör man det lättare för kroppen att ta upp järnet ur livsmedlet.

    Men det finns även de livsmedel som försvårar upptaget av järn,

    bland annat grovt mjöl, te samt kaffe.

    Skelettet är uppbyggt av kalcium, så det är viktigt att få i sig mycket kalcium så att man inte får skört skelett. Det är också viktigt för att muskler, nerver och celler ska fungera. Utan t.ex. kalcium kan heller inte blodet koagulera. Man får i sig kalcium genom att äta t.ex. mjölkprodukter som ost, samt räkor, musslor, sallad, broccoli och en del andra grönsaker.

    Fosfor fungerar ungefär som kalcium, men hjälper även till vid cellernas tillväxt och funktion, tändernas mineralisering, samt kolhydraternas nedbrytning.

    Några av de här funktionerna innehåller även kalcium, och äter man de livsmedel som innehåller kalcium får man i sig tillräckligt med fosfor.

    Natrium är nödvändigt för vatten samt syrebalansen i kroppen och nervfunktionen. Natrium får man i sig när man t.ex. äter vanligt koksalt.
    Magnesium hjälper både nerver och muskler att funka normalt. Magnesium finns i de flesta livsmedel, men mest i mangold och spenat.
    Kalium, som gör att muskler och njurar fungerar normalt, finns nästan i alla grönsaker, skaldjur, spannmål, fisk och köttprodukter.
    Zink arbetar tillsammans med insulinet för att reglera kolhydratsomsättningen på ett bra sätt. För att få i sig zink ska man äta bland annat fullkornsmjöl, fisk, och kött.
    Kroppen behöver selen för att immunförsvaret ska fungera och för att kunna skydda cellerna mot påverkan av syre.

    Det finns t.ex. i havsfisk, kött, ägg och räkor.
    I sköldkörtelns hormoner finns jod. Dessa hormoner kontrollerar ämnesomsättningen, och är också viktiga för kroppens utveckling och tillväxt. Saltvattensfisk innehåller jod helt naturligt och vanligt salt, t.ex. bordssalt, innehåller oftast tillsats av jod.
    Fluor finns i nästan alla tandkrämer, eftersom tandemaljen behöver fluor inlagrat i sig, och det skyddar tänderna mot syraangrepp. Dricksvattnet innehåller också fluor.

    Fördelar

    Fördelar med att äta nyttigt, eller näringsriktigt, är t.ex. att:

    • Man får bättre hälsa allmänt
    • Man drabbas inte lika ofta av hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet
    • Man får bättre immunförsvar
    • Man får bättre kondition

    Nackdelar

    Det finns inte så många nackdelar med näringsämnen, men här ä...

    ...läs fortsättningen genom att logga in dig.

    Medlemskap krävs

    För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
    Kontot skapar du endast via facebook.

    Källor för arbetet

    Saknas

    Kommentera arbetet: Näringsämnen

     
    Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
    Det verkar som att du glömde skriva något ×
    Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
    Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

    Kommentarer på arbetet

    • Inactive member 2009-10-27

      Detta är mitt inlämningsarbete som jag gjorde i nian

    Källhänvisning

    Inactive member [2009-10-26]   Näringsämnen
    Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=58354 [2018-10-22]

    Rapportera det här arbetet

    Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
    Vad är problemet?



    Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
    Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
    Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
    Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
    Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
    Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

    Logga in med Facebook