En jämföring mellan Perth och Moskva

3 röster
5142 visningar
uppladdat: 2009-10-02
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

KLIMAT

Först och främst vill jag säga att det är skillnad på väder och klimat. Klimat är ett genomsnittligt värde när man kollat hur vädret har varit under en lång tid. Vanligtvis tar man genomsnittet efter de senaste 30 åren. Klimatet säger alltså hur vädret brukar vara på ett visst område på jorden.

Perth - Subtropiska klimatzonen

Moskva - Tempererade klimatzonen

Klimatdiagram

Oceanien - Australien - Perth

Medelnederbörd i mm

J      F      M      A       M      J      J      A      S      O      N      D

7    12     22      52    125    192   183   135   69    54     23     15                                                    

Medeltemperatur i Celsius

J           F       M        A         M       J         J         A        S        O        N         D

23,4    23,9    22,2    19,2     16,1    13,7    13,1    13,5    14,7    16,3     19,2    21,5                              

Europa - Ryssland - Moskva

Medelnederbörd i mm

J      F      M      A      M      J      J      A     S      O     N      D

31   28     33     35     52     67    74    74    74     58    51    36

Medeltemperatur i Celsius

J           F     M        A       M        J         J       A        S        O        N       D

-10,3  -9,7    -5       3,7     11,7    15,4    17,8   15,8   10,4     4,1     -2,3    -8,3

AUSTRALIENS KLIMAT

Australien är väldigt stort och olika delar av landet har olika klimatzoner. Stenbockens vändkrets går tvärsöver Australiens mitt och på så sätt är det varmare och samtidigt både torrare och blötare i norra Australien, det förekommer öken och längst upp i norr till och med regnskog. Resten av landet består av öken, savann, gräsmarker och skogar. Så det är ett blandat varmt klimat, 20% består av öken eller halvöken och nästan hela Australien är i risken för ökenbildning.

Det var svårast att placera Perth i en klimatzon tycker jag eftersom jag hittade olika saker hos olika källor. Men efter att ha läst om de olika zonerna och kollat olika diagram har jag fått fram att området vid Perth har klimattypen varmtempererat, fuktigt klimat, består av ständigt grön skog, macchia, inte har medeltemperatur över 18 grader varje månad och tillhör därför inte det tropiska klimatet, graderna går aldrig ner under 0°C och den kallaste månaden är inte under 6°C. Därför kan Australien inte befinna sig i  den tempererade zonen(även om jag läst det på vissa ställen).

Man pratar heller inte om vinter eller sommar, utan regnperioder eller torrperioder. I Australien ligger temperaturen i kallaste månaden på mellan 6-17 grader och befinner sig därför, efter vad jag har kommit fram till, i den subtropiska zonen.

Kollade även upp Australiens klimat i uppslagsverket Respons, vilket förstärkte min slutsats, där det stod att Australien tillhörde den subtropiska zonen med förklaringarna:

Varma fuktiga somrar; fuktiga milda vintrar

Milda och fuktiga vintrar; varma och torra somrar

Varmöknar; sparsam nederbörd och ingen kall period

MARITIMT KLIMAT

Maritimt klimat kan man även kalla kustklimat eller havsklimat. Det betyder att området är påverkat av havet.  Typiskt för det maritima klimatet är att det är större luftfuktighet, oftast varmare och en mer jämn temperatur än motsatsen; det kontinentala klimatet.

Vad som också är typiskt för det maritima klimatet är sjöbrisen, då svaga vindar kommer in från havet och ger en skön sval så kallad sjöbris på land. Det därför att luften över land värms upp först, stiger, och den kallare luften utifrån havet ersätter den.

Haven lagrar även solenergi och värms långsamt upp och kyls långsamt ner jämfört med temperaturen i luften, därför är haven kylande på sommaren och värmande på vintern.

EL NIÑO

Något annat som påverkar Australiens klimat är havsströmmen El Niño. Den återkommer vissa år, vanligen vart tredje till sjunde år, varar några veckor eller månader och påverkar klimatet tydligt när det sker. Detta sker i Stilla havet. Perth må ligga mot Indiska oceanen, men staden blir ändå påverkad av El Niño, eller lilla gossebarnet som man även kan säga.

Vad jag har lärt mig är att jordens rotation styr vindriktningen in mot tropikerna från öst till väst, genom de så kallade passadvindarna. De färdar inte bara luften utan driver även havsströmmar. Vanligtvis strömmar kallt havsvatten längst norra Sydamerikas västkust. Men det kan också hända att passadvindarna ändrar riktning, eller försvagas, och åker rakt österut. Det innebär att varmt havsvatten åker rakt mot norra Sydamerikas västkust. Då blir det torka med risk för skogsbränder i den västra delen av Stilla havsområdet, i Indonesien och Australien, samtidigt som Sydamerikas västra kust (Vid Ecuador och Peru) får kraftigt med regn, översvämningar och orkaner (som i vanliga fall inte är så vanligt där) på grund av molnbildningen. Varför det sker vet man inte riktigt säkert, även om El Niño varit känd i flera hundra år.

RYSSLANDS KLIMAT

Vad som kännetecknar att ett område tillhör den tempererade zonen och är att det området ska ha fyra stycken årstider, och klimatet ska variera rätt så stort inom zonen. Den tempererade zonen kan delas upp i varmtempererat och kalltempererat klimat. För att kunna skilja på det varmtempererade och kalltempererade klimatet säger man att när graderna överstiger noll i den kallaste månaden är det varmtempererat medan om den understiger noll i den kallaste månaden är det ett kalltempererat klimat. Tempererat klimat, alltså den tempererade zonen, finner man mellan den arktiska och den subtropiska klimatzonen. Ryssland tillhör den tempererade zonen och har kalltempererat, fuktigt klimat.

KONTINENTALT KLIMAT

Kontinentalt klimat kan man även kalla inlandsklimat eller fastlandsklimat. Det betyder att området inte är i anslutning till något hav och påverkas därför inte av detta. Typiskt för kontinentalklimat är att det förekommer stora temperaturskillnader mellan natt och dag och även mellan sommar och vinter. Det är det eftersom havet, vid motsatsen maritimt klimat, hjälper till att jämna ut temperaturen, och inåt land finns inget hav som kan göra detta. Det regnar också mindre i inlandet än vid kusten.

SKILLNADER

Eftersom Perth ligger precis vid kusten, alltså har nära till hav, och Moskva ligger mitt inne i landet med långt till hav är detta även en sak som skiljer dem åt. Perth har ett maritimt klimat, som då innebär att klimatet är påverkat av havet, medan Moskva har ett kontinentalt klimat, och är alltså inte i anslutning till  havet.

En annan väldigt stor skillnad är att när det är vinter och minusgrader i Moskva, är det som varmast i Perth, eftersom de har sin sommar när vi i Europa har vinter. När Perth har sin kallaste månad, har Moskva sin varmaste. Detta är månad Juli, då ligger medeltemperaturen i Perth på 13,1 C och medeltemperaturen i Moskva på 17,8 C. Men det är eftersom Australien ligger nära ekvatorn, och på det södra halvklotet, så är det sommar hos dem när vi har vinter i Europa och tvärtom.

Klimatet i Perth är alltså varmt, torrt och har lite regn förutom under en regnig och lite svalare period mellan maj och augusti. Det regnar mycket mer i Perth än i Moskva, medelnederbörden i Moskva ligger på högst 74 mm under den varmaste perioden och i Perth regnar det i medel 192 mm under den kallaste perioden.

BIOSFÄREN

Perth - Ständigt grön skog, Macchia

Moskva - Barrskog   

MACCHIA

Typiskt för macchian är hårdbladig och taggig vegetation, som man även kallar Medelhavsvegetation, och där är även Medelhavsklimat. Vad som är typisk för Medelhavsklimatet är att det är oavbrutna varma och torra somrar och milda, fuktiga vintrar. Detta klimat förekommer mest bland länderna kring Medelhavet, men inte bara där utan det förekommer även i Sydafrika, Kalifornien, mellersta Chile och i södra och sydvästra Australien.

På dessa områden kan man alltså se macchia, enstaka träd och snår som är svåra att ta sig igenom. De träden och buskarna fäller inte sina blad eller löv på hösten, utan är ständigt gröna. Men idag hotas denna växtlighet av alla miljögifter som släpps ut och alla föroreningar i både luft och vatten.

BARRSKOG

På grund av att Ryssland är ett väldigt stort land finns det även stora variationer när det gäller klimatet i landet. Längst upp i norr, som ligger närmst nordpolen, är det så kallt att bara vissa växter, till exempel mossa och lavar, kan klara sig och där är tundra och polarklimat. Under detta, alltså närmre ekvatorn, kommer barrskogen, taigan, eftersom barrträden klarar av torkan under de kalla och torra vintrarna som Ryssland har. (När vattnet fryser till is i marken räknas detta ju faktiskt även som torka, precis som i en öken, fast ändå inte.) De vanligaste träden i en barrskog är gran, tall och lärkträd men det finns även inslag av till exempel björk och asp. Barrskog dominerar i norra Nordamerika, norra Asien och även norra Europa.

Taigan = barrskogsbälte

Barrskogen växer som en typ av ojämn tjock linje, eller ett rättare sagt bälte, på den norra delen av jordklotet. I norr slutar bältet där temperaturen är 10oC i juli och i söder slutar bältet där temperaturen överstiger 10oC under mer än fyra månader på ett år. Taigan, som detta bälte av barrskog kallas, täcker 10 % av jordens totala landyta.

I den östra delen i Ryssland är där permafrost i Taigan, alltså tjälen försvinner aldrig. Avverkningen av skog sker där, men ny skog kommer aldrig att kunna växa upp igen. Värt att nämna är också att inget annat  klimatområde som detta har så stora skillnader i temperaturen mellan sommar och vinter.

KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS KONSEKVENSER

FÖR PLATSERNA

Havet och havsnivån

Australien är ett ganska lågt land, platåland. Ungefär 3/4 av Australien ligger vid 180-450 meter över havet och landets medelhöjd är endast 300 meter över havet. Bara cirka 5 % ligger över 600 meter över havet, lägst är områdena i väster och kusterna men även delar inne i landet. Perth ligger på västkusten.

Om vattennivån skulle höjas mycket kan delar av Australien, främst den västra, komma att hamna under ytan. Vattnet kommer även in på fler och högre ställen på jordytan och kan börja erodera bort där, och på så sätt blir landytan mindre på grund av det.

Moskva, som ligger en bit från havet är inte i lika stor fara för havsnivån.

Mycket angående klimatförändringarna, främst växthuseffekten, handlar om att havsnivån stiger på grund av att isarna smälter, vilket är sant. Det är ett problem först och främst för att det blir mer "fritt" vatten i haven, och även eftersom solljuset reflekteras mot isarna, försvinner dessa kommer reflektionen att minska vilket också gör det varmare. Men sen är det även att varmt vatten tar mer plats än kallt, och det påverkar också havsnivån. Om bara Grönlands is smälter räknar man med att vattennivån kommer att höjas med hela sju meter!

I och för sig säger vissa forskare att havsytan istället kan sjunka. Det på grund av att ett varmare klimat bidrar till att det blir mer avdunstning så det regnar och snöar mer. Då tar glaciärerna åt sig av detta och bygger på sig, reflekterar ljus tillsammans med de ökade molnen och borde leda till en lägre lufttemperatur och att havsytan sjunker då vattnet stannar i luften och möjligtvis på glaciärerna.

Jag undrar lite över detta, eftersom det även är sagt att uppvärmningen förväntas bli större vid polerna och svagare vid ekvatorn. Hur ska då glaciärerna kunna bygga på sig, om det blir varmare där? Det kommer ju knappast bli så kallt att glaciärer och isberg kan bildas i närheten av ekvatorn, inte på flera miljarder år i alla fall. Jag tror att havsnivån kommer att åka, inte sjunka. Ja, det tror jag...

Den största faran Moskva, och hela Europa, står inför är om Golfströmmen stannar.  Golfströmmen för med sig värme från Atlanten till Europa och om den stannar kan Europa hamna i en ny istid. Då hade varken ingen eller något kunnat leva här och det hade verkligen inte varit något bra. Risken att det händer ökar i takt med att temperaturerna stiger.

Temperaturen

Om det blir varmare i Moskva, och medeltemperaturen höjs med 5 grader kan det påverka årstiderna helt, speciellt i början och slutet av året, då det är som kallast i Moskva. Eftersom medeltemperaturen ligger på -5 i mars kan det komma att bli temperaturer över noll grader, och det blir för varmt för snö i Moskva i mars månad. Det kommer heller inte vara minusgrader längre i november månad, där det i medel ligger på - 2,3 grader. Vintern kommer att bli kortare.

FÖR MÄNNISKAN

Vatten

Försurat vatten kan även förorena vattnet man lever på. Mer havsvatten, saltvatten, kan betyda att det salta vattnet tränger in i grundvattnet och förstör grundvattnet så vi inte längre har något drickbart vatten. Detta kan inte drabba både Moskva och Perth, utan globalt. Man kanske inte kan bo kvar på ett ställe eftersom man inte har tillgång till vatten, eller dö av törst eller bli sjuk.

Folkflytt

Kommer delar av Australien under ytan, och speciellt Perth, tvingas folk att flytta därifrån eftersom de förlorar sina hem. Speciellt i närheten av Perth där jag berättat att mestadelen av befolkningen i Western Australia bor. Eftersom de förlorar jordbruksmark kommer det även att bli svårt att hitta nya ställen bo och odla på, eftersom Australien är så pass torrt och ökentäckt.

Men det krävs inte bara översvämning för att odlingsjorden ska förstöras, det räcker med att temperaturen stiger och torkar ut marken så den inte går att odla på längre.

Människorna kan även dö på grund av den outhärdliga värmen.

Sjukdomar och död

Ökar temperaturen kan tropiska sjukdomar som exempelvis Malaria spridas över ett allt större område eftersom malariamyggan trivs i varmare klimat. Därför är detta extra farligt för Perth som ligger närmre tropikerna än vad Moskva gör. Men det kan även bli ett globalt problem.

Vad som kommer att kunna hända globalt vid ökad temperatur är att det kommer att bli mer marknära ozon, som kan bidra till sjukdomar och till och med döden för människor. Eftersom marknära ozon bildas vid höga temperaturer. Det dödar även växter och djur då det kan göra att växterna inte kan göra fotosyntes och skadar vattenbalansen och i djurens luftvägar reagerar det med slemhinnorna.

FÖR DJUR OCH VÄXTRIKET

Djuren

Vad många förknippar med Australien är alla exotiska och sällsynta djur som lever där, djur man inte kan hitta på andra kontinenter, till exempel pungdjur som koalor, kängurur och wombater, vildhundarna dingos, ödlor, krokodiler och emus. Där finns även ett unikt växtliv där eukalyptus dominerar. Förändrat  klimat, ett varmare klimat, kan ta död på dessa djur och växter och till slut kanske bara kaktusar kan leva  där, eller så blir Australien ett land fyllt med inget annat än sand, en hel ökenkontinent.

I Ryssland finns det olika sorters djur, natur och klimat. I norr kan man finna isbjörnar, sälar och valrossar. På tundran finner man harar, polarrävar och renhjordar. I skogen, Taigan, kan man hitta vargar, älgar, renar, lodjur, ekorrar och brunbjörnar. Sen finns det även lövskog och stäpp i Ryssland där man kan  stöta på vildsvin, minkar, hjortar, sibiriska tigern, illrar, murmeldjur, hamstrar och springråttor.

Ett varmare klimat, eller kanske kallare, kan göra att dessa djuren inte kan leva kvar i sina naturliga miljöer längre, detta även i Australien, och det hotar inte bara djuren utan även mångfalden! Mest i riskzonen är djur som lever i kalla klimat och inte kan överleva i varma, till exempel isbjörnarna man kan finna i norra Ryssland.

Skog och mark

I en barrskog är marken näringsfattig och pH-värdet är lågt, som det ska vara i sådan jord, kallad podsol.  Barrträd behöver inte lika mycket mineralämnen som "vanliga" lövträd behöver, och därför kan endast de leva här.

Det är på grund av syror från barren som gör marken sur. Syrorna frigörs när barren faller till marken och förmultnas, och sedan kommer vattnet och tar med sig mineralämnen när det sipprar neråt i jorden.

Vid sur jord trivs inte några nedbrytare förutom svampar, vilka bryter ner väldigt långsamt. Därför kan det ta flera år innan träden får tillbaka mineralämnen igen. Om sedan människan fortsätter att släppa ut kväve och svavel som bildar svaveldioxid och salpetersyra kommer det att regna ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Almqvist & Wiksell, Geografiska tabeller med arbetsuppgifter, Stockholm 2008, Fyrtioandra upplagan. Bertmarks Förslag AB, Respons Världsatlas, Finland 1999, Första upplagan, andra tryckningen Östman m.fl, Geografi A-kurs, Turin 2008, Andra upplagan (Anteckningar från lektioner) http://www.geocities.com/vombata2000/australien_k.htm http://hem.passagen.se/realworldaustralia/australien.htm http://www.ne.se/kort/australien http://www.australienguiden.se/klimat_australien.php http://www.myplanet.se/sv/Information%20om%20Australien/Australien%20-%20snabbfakta/ http://modersmal-ryssland.com/ryssland/02_ryssland/ryssland.htm http://www.naturvardsverket.se http://www.landguiden.se http://ec.europa.eu/environment/climat/campaign/pdf/climate_change_youth_sv.pdf http://www.klimatforandringen.nu/konsekvenser http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=9906&l=sv http://www.wwf.se http://www.greenpeace.org/sweden

Kommentera arbetet: En jämföring mellan Perth och Moskva

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2009-10-02]   En jämföring mellan Perth och Moskva
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=58340 [2018-09-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook