Milton Friedman - Hans syn på de fyra ekonomiska målen, rätt eller fel?

2 röster
9337 visningar
uppladdat: 2009-08-27
Andreas Froby

Andreas Froby 28 år

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Syfte

Syftet med detta arbete är att finna svar på Milton Friedmans syn på det fyra ekonomisktpolitiska målen och möjligen också göra en jämförelse med vad hans motsats John Maynard Keynes tycker om dom. Det ska se om hans syn verkligen kan funka, teorin är det självklart att allt en ekonom räknar ut funkar, men att det gör i praktiken är inte lika självklart. 

Detta kommer jag reda via olika ekonomisk fakta t.ex. hur nära vissa stater har levt Friedmans ekonomiska teori och hur det har gått/gick för dom. Friedman har en syn att marknad ska vara helt fria från statlig kontroll, den enda sorten av ekonomisk politik som ska finnas i hans teoretiska stat är penningpolitik och den ska styras av en oberoende riksbank. Det ser nog redan nu lite om hans syn på det fyra ekonomiskpolitiska målen.

Metod

Det jag kommer att skriva för att få fram dom svar jag skrev i "syftet" är fakta om det fyra ekonomiska målen hur dom uppfylldes i Thatchers Storbritannien och Reagans USA, möjligen även lite om motsatsen Keynes idéer i ämnet.

Friedman och de fyra ekonomiskpolitiska målen

Ekonomisk tillväxt uppfattar man allmänt är när BNP ökar, som ska ge förbättrad materiell standard, BNP är en stats (eller invånarnas) konsumtion, investeringar, export och minus import[1]. Denna ekonomiska tillväxt i Milton Friedmans teoretiska värld är det bara marknaden som fixar. För den enda gång det kan bli fel i hans teoretiska värld är när inte staten (oberoende riksbank) inte sköter det enda som den ska sköta inom ekonomisk politik, penningpolitiken och det blir inflation, vilket betyder att penningvärdet inte är stabilt och sjunker i värde.  Det tredje målet om sysselsättning att arbetslöshet ska vara så låg som möjligt. Den kan också gå emot målet om stabilt penningvärde för att när sysselsättning blir högre och högre så gör det att fler människor får det bättre vilket gör att blir fler som kan konsumera, vilket gör att marknader kan bli överhettade, vilket skapar inflation, pengavärdet sjunker. Milton Friedmans uppfattning av detta mål är att pengavärdet är mer värdefullt än att hålla sysselsättning hög. Det fjärde ekonomiskpolitiska målet att man ska balans i affärerna med utlandet, detta handlar då om att pengaflödet som går ut och in i landet och att det ska komma minst lika mycket tillbaka som det går för att det ska vara en balans. Miltons lösning på det ät att staten sköter penningpolitiken rätt och sen håller fingrarna borta från all övrig ekonomi.

Friedmans motsats, som faktiskt Friedman stödde under 1930-talets depression, Keynes tycker faktiskt att sysselsättningsmålet är väldigt viktigt för att hålla ihop ekonomin och att statens budget kan vara underbalanserad under dåliga tider för att skapa arbete via statliga investeringar som vägbyggen så att arbetslösheten ökar ännu mer pga. minskad konsumtion, som sagt håller ju inte Friedman med om detta bara staten(riksbanken) sköter penningpolitiken rätt genom att räntesänkningar som stimulera investeringar,  men också när man märker att inflation börja öka att höja räntorna för göra folk mer benägna att investera och konsumera.

Margaret Thatchers Storbritannien

Ett nära exempel på hur Friedmans idéer funkar i praktiken är Storbritannien när Margaret Thatcher var premiärminister. Detta kan man se genom att under hennes tid sänkande man skatter, skar ner i den statliga välfärden och satsade på rättsväsendet och försvaret. Men det viktigaste man satsade på att hålla inflation låg i ställe för att satsa på att hålla sysselsättning hög.  Men i slutet av sin tid som premiärminister så instiftade Thatcher en ny skatt, en statlig fastighetsskatt.

Ronald Reagans USA

Ett annat nära exempel är Friedmans hemland, USA när Reagan var president, för Friedman satt då i President Reagans Economic Policy Advisory Board. Under Reagans tid som USA:s president skedde många steg mot Friedmans teoriska värld. Men budgetunderskottet tredubblade han från 1981 till 1989 och detta orsakades av både skattesänkningar och massiva satsningar på försvaret.

Analys - fungerar det?

Detta arbete har handlat om Milton Friedmans teori och utifrån det hans åsikter om de fyra ekonomiska målen. Så har lagt till lite om hans motsats John Maynard Keynes och jag har skrivit om länder som har haft ledare som hade Friedmans teorier som ledstjärna och försökt se hur de fungera. Av dessa fakta jag har fått fram så ser jag mig att Friedman inte har direkt något emot något av målen, förutom ett, som sagt vill han bara att staten ska styra över penningpolitiken, alltså hålla inflation på rätt nivå via att höja och sänka räntan, vilket gör att målet om jämn sysselsättning går emot lite för att hur mer människor som har jobb ju fler konsumera och det är då inflation skapas och pengavärdet sjunker och riksbanken kan ha svårt att göra så mycket. Därför kan man tolka det så att han inte tycker att staten ska ha ett ekonomiskt mål om sysselsättning, möjligen om målet är utformat så att staten accepterad en "naturlig" arbetslöshet som Friedman själv talar om, detta menar han med att det alltid finns ett antal som är arbetslösa utifrån att det inte finns mer efterfrågan för dem på arbetsmarknaden, men skulle dem få jobb alla fall via t.ex. statliga åtgärder så ökar konsumtionen i samhället och pengavärdet sjunker med detta, det blir inflation. Keynes ställer ju en helt annan analys av sysselsättningsmål, som jag har skrivit om ovan, och jag tycker att Friedmans teori låter bättre, men det kan vara svårt för politiker att driva det mot väljarna, bara få i stabila demokratier, Thatcher och Reagan som har nämns i arbetet tidigare har lyckas med detta. Keynes idéer kom till under 1930-talets stora ekonomiska kris och jag har inte kollat det så mycket, men det kanske var den bästa lösningen på krisen under 30-talet att satsa statliga investeringar för få en gång sysselsättning och på så sätt efterfrågan och hela ekonomin började rulla igen och samt under själva krisen ha underskott i budgeten, men som man tar igen när ekonomin går bra igen, den frågan kan diskuteras fram och tillbaka och jag ser kanske att Keynes politik var rätt då, men nu är jag mer osäker även fast de skulle komma en liknande ekonomisk kris nu.

För man kan se det så här Friedman stötte ju denna politik som ung under 1930-talet, men han var ju fortfarande student då och idag ångra han denna hållning och säger att de var den amerikanska centralbankens fel att det blev som det blev hade de bara skött sitt jobb rätt hade aldrig den ekonomiska krisen blivit så allvarlig. Möjligen har rätt svårt att säga.

I det jag har diskuterat nu håller jag med Friedman, men sen så har han en del andra ekonomiska åsikter som jag tycker låter bra att marknaden sköter allt och då menar jag allt även det man kallar välfärd och samhället ska inte ha något offentligt skyddsnät, enligt Friedman. Just det med att samhället inte ska något offentligt skyddsnät är mycket tveksam till, för i min ekonomiska drömvärld så har även det som kan klara sig med privata sjukförsäkringar etc. de ska också ha rätt till ett offentligt skyddsnät men bara en grundtrygghet att förlorar man jobbet, blir sjuk ska man få pengar av staten för att kunna ha taket över huvudet, kläder, mat och andra saker som är nödvändiga, vill ha mer får man spara, sen dem som inte kan spara kommer klara sug för grundtrygghetspengen ska ligga på den nivån så att det med lägst inkomster inte måste flytta ut på gatan för att de förlora jobbet, blir sjuk, dem ska ha rätt till offentlig sjukvård, detta är min ideologiska hållning, min pragmatiska vill ha lite mer statlig hjälp.

Nu kom jag ut från spåret vad arbetet handlar om de ekonomiskpolitiska målen, men jag ansåg det viktig att ta upp andra ekonomiskpolitiska frågor för att belysa, att jag inte helt håller med Friedman, vilket gör att jag kanske ska låta bli hålla med honom alls för kanske om teorin om penningpolitiken ska funka kanske behövs det andra politiken också finnas med.   

Jag nämnde för ett tag sen i "analysen" om Ronald Reagan och Margaret Thatcher som jag har tagit exempel på politiker som har haft Friedmans ekonomiska teorier som ledstjärna och tänkte lite om det verkligen har följt hans teori helt och hållet. Under Reagans tid som president i USA så hittade mer konkreta exempel som stora skattesänkningar och satsningar på försvaret, men detta ledde till att han tredubblade budgetunderskott under hans tid som president. Vilket går att diskutera om verkligen budgetunderskott går att hitta stöd hos Friedmans teori eller någon annan ekonom som inte stödjer Keynes även fast såklart kan hitta stöd om skattesänkningar och satsningar på säkerheten (detta fall försvaret) hos Friedman. Sen ska också tilläggas som tidigare har nämns att Friedman satt med en grupp andra ekonomer som rådgivare åt Reagan under sina presidentår. Så antagligen lyssnade i Reagan på sina ekonomiska rådgivare eller så var Friedman oense med de andra ekonomiska rådgivarna och Reagan valde att lyssna på majoriteten, men de trovärdigaste har att presidenten inte lyssnade på någon av dem för som sagt det är inte så populärt bland ekonomer med budgetunderskott, visst det finns alltid undantag. Margaret Thatcher som styrde Storbritannien med Friedmans ekonomiska teori som ledstjärna, vilken jag har visat mer klara bevis på t.ex. skattesänkningar, nedskärning av den offentliga välfärden, satsningar på rättsväsendet och försvaret. Men det vikigaste exemplet är ändå att man satsade på att hålla inflation låg istället för att hålla sysselsättningen hög.  Som jag skrev i arbete så införde Thatcher en ny statlig skatt, en fastighetsskatt och det känns inte som att det har något med Friedmans ekonomiska teori att göra, men jag vet inte för jag har inte direkt några fakta som pekar på att han är för det, men inte direkt är emot heller. Med detta två exempel som jag nu har visat upp så tycker jag utifrån hur jag har tolkat Friedmans åsikter att det inte finns någon stabil demokrati som har genomfört hela Friedmans ekonomiska teori och jag har en känsla av att ingen någonsin kommer att göra det heller, vara nära kommer det vara fler av i framtiden men av pragmatiska skäl inte någon total.

Som en slutpunkt på allt så kan jag bara säga Milton Friedmans ekonomiska teori med ekonomiskpolitiska målen (med ett stramt sysselsättningsmål) i centrum är väldigt utarbetad och låter väldigt bra, men funkar inte som helhet i praktiken är nästan säker på. 

Källkritik: Jag har tagit mest fakta från wikipedia då den engelskspråkiga delen mest, och jag förstår självklart riskerna med detta och är försiktig när tar information och om känner mig osäker kollar jag upp någon annanstans att det stämmer eller alla fall skrivs om på fler ställen. Sen anvä...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Källa: www.wikipedia.org, www.regeringen.se (svenska regeringen), Samhällskunskap boken Zigm [1] http://www.regeringen.se/sb/d/3914 a.

Kommentera arbetet: Milton Friedman - Hans syn på de fyra ekonomiska målen, rätt eller fel?

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Andreas Froby [2009-08-27]   Milton Friedman - Hans syn på de fyra ekonomiska målen, rätt eller fel?
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=58305 [2017-12-15]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in