Buddhism

20 röster
39630 visningar
uppladdat: 2005-12-19
Tunahan Satilmis

Tunahan Satilmis 26 år

Från
Kista
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Buddhismen enligt Buddha:

Enligt Buddha finns det ingen Gud som kan hjälpa
människorna, utan det är människorna som kan hjälpa sig själva. Människorna
hyllar Buddha som ett helgon, inte en Gud. Buddhisterna tror alltså inte på
någon Gud, utan på sig själva och Nirvana. Man ska leva efter Buddhas lära,
för att uppnå Nirvana och slippa den eviga återfödelsen bör man leva efter
något Buddhisterna kallar den åttafaldiga vägen.Den åttafaldiga vägen:
Gren 1: Rätt kunskap är att förstå de fyra sanningarna.
Gren 2: Rätt sinneslag betyder att vara fri från begär och onda tankar.
Gren 3: Rätt tal innebär att man undviker lögn, hårda ord och tomt prat.
Gren 4: Rätt liv lever den som förtjänar sitt uppehälle utan att döda
levande.
Allt är lidande, en människas liv är fyllt av otillfredsställdhet. Även
om det kan verka som att du är lycklig och har tur i både spel och
kärlek, så förlorar du allt du äger och håller kärt, dagen du dör.
Orsaken till lidandet är människans begär, människan vill utföra saker,
bli rika och lyckliga. Det är den här livstörsten som gör så att vi
återföds. För att slippa återfödandet, om och om igen, så måste
livstörsten torka ut helt, först då kan den totala utslockningen ske,
Nirvana. Nirvana är en av de mest betydelsefulla idéerna inom Buddhismen.Nirvana kallas ibland för det vindlösa och är ett tillstånd av
fullständig själsvila.
För Buddhister är Nirvana slutmålet för den mänskliga strävan. Livets
mening.
Buddhister tror att man för att uppnå slutet av lidandet måste upphöra
med all sinnlig njutning, t.ex. att göra saker som du tycker om och är
trevligt. Men detta betyder inte att du ska leva ett tråkigt liv. Att
plåga sig själv är också felaktigt. Det ökar bara ditt lidande. Den
rätta vägen är Buddhas väg också kallad den åttafaldiga vägen. Följer
man den uppnår man ro och visdom, och tillslut nirvana.
Den rätta vägen till nirvana brukar symboliseras av ett hjul med åtta
ekrar.Buddhismens budord:
1. Döda ej (gäller både människor och djur, många buddhister är
vegetarianer)
2. Stjäl ej (var nöjd med det du har och trakta inte efter någon annans
ägodelar)
3. Var ej otrogen (håll dig till din egen äkta hälft)
4. Berusa dig ej (alkohol och narkotika är ovanligt)
5. Ljug ej (sanning är alltid bäst)
Bakom orden till Buddhismens budord ligger tron på karma, dvs. att
gärningar har konsekvenser. Det är din karma som avgör i vilken del av
de sex världarna som du kommer att återfödas i, och i vilken form.
Allting beror på hur du har skött dig i ditt förra liv. Karma är en
hypotetisk lag om orsak och verkan. En människa kan ha ett liv med en
god eller dålig karma. Allt beror på hur denne väljer att leva sitt liv.
Dåliga gärningar ger dålig karma, goda gärningar ger god karma. Dåliga
gärningar ger negativa följder och goda gärningar ger positiva följder i
nästa liv. Resultat av karmans verkningar är att själen utvecklas, så
dess etiska kvalitet höjs och dess instinkter i livsmysteriet ökar.Buddhismens skrifter: Tripitaka (de tre korgarna)
De tre korgarna består av, Rättesnörets korg (munkregler)
Lärotalens korg (predikningar av Buddha)Ännu mera lära (filosofiska resonemang)Buddhismens heliga byggnad: Buddhismen har ett kloster som helig byggnad,
Dagoban är centrumet i klostret. Väggarna är fyllda med bilder ur Buddhas
liv. Vissa buddhister har även ett litet altare hemma där de ber och offrar
till Buddha, fast han egentligen inte var någon Gud utan mer en stor
förebild. Inom buddhismen får även präster vara gifta och behöver inte bära
någon speciell dräkt som munkar och nunnor måste.Buddhismens inriktningar: man brukar dela upp Buddhismen i två
inriktningar,
hinayana och mahayana. Det är dom två största inriktningarna, sen finns
det också ett otal olika sorters buddhism, som t.ex. dhyana (zen/chan)
som främst inriktar sig på meditation. Buddhismen och Hinduismen är
ganska lika, båda tror på karma och nirvana. Men Hinduer tror att Gudar
kan förbättra och försämra deras liv, och offergåvor är vanliga. Buddha
sa däremot:"Visst, det finns Gudar och andar, men de är i det närmaste maktlösa och
har ingen kraft att förändra ditt liv."Buddhismens högtider: Enligt traditionen föddes, upplystes och dog
Buddha på samma dag, fast olika år såklart. Detta firas fullmånedagen i
april eller maj, och kallas för Vesak. Buddhismen har ingen annan stor
högtid, men varje fullmåne beger man sig vitklädda till ett tempel eller
ett torn som innehåller en skelettdel från en helig person där man kan
tända rökelser, lämna blommor och för att meditera inför Buddhas
förebild. Det finns också många som skänker pengar till dom som har det
sämre. Många buddhister brukar också ta sina nyfödda till ett kloster
där de sedan blir välsignat av munkar som stänker heligt vatten och
sjunger sånger. Där får barnet också sitt namn.Buddhismens början: Kejsar Ashoka var den som fick fart på buddhismen
efter Buddhas död. Han var en krigare som avsvor sig allt dödande och
blev en hängiven buddhist. Han spred icke-våldsbudskapet på stora
stenpelare.Buddhas liv: För ca 2500 år sedan levde en prins i Indien. Hans hette
Siddharta Gautama. Eftersom han var prins växte han upp i en välmående
rik familj omgiven av lyx. Hans far ville skydda honom mot allt ont i
världen och släppte därför inte ut honom utanför palatset, i rädslan för
att han skulle se fattigdomen och bli munk. Men hans fars försök att
isolera honom misslyckades, med en tjänare smet han ut från palatset.
Att se gamla och sjuka människor var något nytt för honom. Tjänaren
berättade att döden kommer till alla någon gång, Gautama blev skärrad
och menade att allt var lidande och undrade vad tillvarons mål var, han
ansåg att det var meningslöst. På hemvägen träffade han en munk som
berättade för honom om försakelsens väg, att leva i fattigdom. Gautama
tyckte att munkens väg kändes trygg, och beslöt sig för att gå den
vägen. Han lämnade sin familj, sin fru och sitt barn, han levde ett
strängt liv, men ändå var han inte nöjd, han fick ingen frid. Så han
testade en tredje väg, att nå trygghet genom att meditera och lära känna
sitt inre. Efter ett dygns meditation nådde han målet, och blev upplyst.
Han blev Buddha, den upplyste.
Buddhismens budskap: Det centrala budskapet för buddhismen är att
människan ska öppna sina sinnen för sanningar som sträcker sig bortom
förnuftets gränser. Sanningar som uppfattas lika mycket av känslor som
intellekt. Enligt buddhismen gör varje steg mot en mer kärleksfull och
positiv attityd till livet oss lyckligare och mer fullkompliga. Detta
för människan närmare den slutgiltiga och hjärtats frigörelse.
Buddhismen har inte en så dualistisk synd på förhållandet mellan kropp
och psyke. Det är två sidor av samma process. Mellan den som dör och
återföds finns en kontinuitet, men ingen identitet. Samma sak gäller för
övrigt även inom det enskilda fysiska livet, från det ena
tankeögonblicket till det andra. Det är kärnan i den buddhistiska läran
om icke-jaget.Buddhismens symboler: Hjulet är en viktig symbol inom buddhismen. Det är
en symbol för den åttafaldiga vägen, men även också en symbol för
samsãra, vilket betyder reinkarnationscirkeln. (= Födelse, död,
återfödelse) Blomman lotus är också en symbol. Lotusen står för andlig
utveckling och den är även en symbol för kunskapen som leder från
kretsloppet till att återfödas till nirvana.Buddhismen och Hinduismen: (skillnader och likheter)
Buddhisterna uppnår nirvana, hinduerna uppnår moksha.
Buddhisterna tror inte på någon Gud, hinduerna har tusentals Gudar.
Buddhismen skapades genom att Buddha sökte sanningen genom att välja
mittens väg, hinduismen skapades genom att ariernas religion blandades
med dravidernas. Kastsystemet finns bara inom hinduismen. Hinduerna
offrar mer än vad buddhisterna gör.Buddhismen tänker sig att nirvana är som en frånvaro från allt som är
känt,
en sorts förintelse eller negation. Grundbetydelsen av nirvana är okänd.
Men en populär uppfattning är att ordet anspelar på en lampas
utslocknande, där lampan betecknar den trefaldiga elden: passionen,
ondskan och dumheten.
Man har också alltid liknat nirvana vid en bortblåsning, så att livet
tänks som ett löv som blåses bort av vinden. Buddhismen har ingen Gud.Hinduismen tänker sig mer att nirvana (fast dom kallar det moksha) är
att man uppgår i Braham. Återförenas med den, eller att uppnå nirvana
är inse att man är ett med Braham. Och att allt ytterst är ett enda.
Och då finns det inget mer att begära. Att bli ett med altet är att
uppnå en sorts förallelse. Braham är en av de främsta Gudarna inom
Hinduismen. Båda har tempel och gudstjänstlokal. Båda har s.k. budord
som följs. De har båda tron på att människan återföds hela tiden och
måste göra något för att äntligen uppnå frid och harmoni. Men för
hinduerna så slutar man bli återfödd genom att få så hög karma som
möjligt genom att göra goda gärningar genom livet. Om man sedan nått
god karma inom hinduismen så uppnår man moksha som betyder att
stjälen återförenas med Brahma igen. Och inom Buddhismen så måste man
följa den rätta vägen, den åttafaldiga, för att uppnå nirvana som är
harmoni och lidandet tar då slut. Buddhister anser att livet är ett
enda stort lidande genom att man aldrig blir tillfredsställd. Med det
så menar de att människan bara vill ha mer och mer men man blir
aldrig riktigt nöjd, även fast man fått de man velat så vill man
alltid ha mer. Båda religionerna vill bli fria från att återfödas och
uppnå harmoni. Men den stora skillnaden mellan religionerna bygger i
första hand på uppfattningen om högre stående makter. Hinduismen har
ett ansenligt antal gudar, men man kan betrakta buddhismen som en
ateistisk religion, då den inte har någon Gud överhuvudtaget.
Hinduismens tre centralaste Gudar är Brahma, Vishnu och Shiva. Brahma
ses som världens skapare, Vishnu finns i allt och alla och Shiva är
Gudens mänskliga närhet. Att hinduismen på senare år utvecklade
åtskilliga nya gudar och gudinnor kan ses som ett desperat försök
från folkets sida att få fram större väsen som skulle gynna deras
liv. Detta har buddhismen tagit avstånd ifrån, eftersom Buddha menade
att människan är sin egen härskare och att man endast genom att finna
instinkt i sig själv skulle uppleva den slutgiltiga ron.Egna tankar: jag tror personligen inte på någonting alls, men å andra
sidan så tycker jag att buddhismens idéer om livet och hur allt ska
vara låter ganska realistiskt. För om man tänker efter, vad är det
som bestämmer vad eller vem som ska bli en snigel eller en ko i nästa
liv? Borde det inte bero på hur man har levt sitt tidigare li...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Buddhism

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Tunahan Satilmis [2005-12-19]   Buddhism
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=5413 [2017-12-16]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in