Panikångest ur olika pespektiv

2 röster
25641 visningar
uppladdat: 2005-12-14
Victoria s

Victoria s

Från
huddinge
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Symtom, beteende, tankar och känslor
Graden på panikångest kan variera kraftigt; allt ifrån obehags känslor till tron om att man får en hjärtattack. Känslan som skapas vid panikångestattacker är helt enkelt en så stark ångest att man får panik. Man upplever starka ångestkänslor, rädsla för döden eller så tror man att man har tappat greppet och håller på att bli galen.

Gränsen för panikångest brukar dras när patienten får en ihållande oro för ytterligare attacker, oro för följderna av attacken och får en beteendeförändring till följd av attackerna.

Under själva attacken så upplever man först fysiska symtom. De fysiska symtomen utlöser i sin tur de psykiska panikkänslorna, man uppfattar hot eller faror och hjärnan målar snabbt upp värsta möjliga scenario. Det scenariot förvandlas sedan det enda möjliga och man får fler och värre psykiska och fysiska symtom. Om man tidigare haft attacker kommer minnesbilderna tillbaka och man eldar upp sig själv ännu mer genom att få panik över att man får en ångestattack. Känslorna blir bara värre och värre och försvinner inte för än ”hotet” har försvunnit.

När man har upplevt en panikångest en gång, så är det lätt att attackerna upprepas. Om vi tar Lisa som exempel. Lisa upplever en ångestattack i samband med att hon redovisar inför klassen och blir rädd för att attacken ska upprepas. Lisa börjar med att undvika redovisningar, men när det inte går och tvingas hon redovisa så upprepas attacken.

Att attacken upprepas beror på två saker; att redovisningen utlöser attacken samt Lisas rädsla för att få en ny attack. Men panikattackerna behöver inte ha en katalysator, utan kan komma slumpmässigt eller helt oväntat.

Symtom för panikångest är att personen undviker vissa situationer, blir tillbakadragen och osäker. Under själva attacken upplever man hjärtklappning, frossa eller svettningar, illamående, andnöd eller hyperventilation samt overklighets känslor mm.

Olika perspektiv

Det kemisk/biologiska perspektivet:
När människan utsätts för fara så reagerar det perifera nervsystemet, som i sin tur aktiverar det sympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet förbereder oss för flykt eller kamp. Hjärtat pumpar snabbare, adrenalin (som slår på kroppens flyktsystem) pumpas ut i kroppen, man andas häftigare och alla sinnen är på helspänn. Allt för att förbereda människan på att fly från faran. Samma saker sker händer under en panikattack, kroppen förbereder sig på att fly undan en fara. Den enda skillnaden är att under en panikattack är faran inte verklig, utan inbillad. (För den som upplever attacken är faran/farorna dock helt verkliga.)

Det beteendevetenskapliga perspektivet
Panikångest förklaras med hjälp av klassisk betingning. Den ångest man känner (Obetingad Stimulas), leder till en panikattack (Obetingad Respons). Man associerar sedan ångesten med den faktor (Betingad Stimulans), som sedan också leder till panikattacker.

Det kognitiva perspektivet
En fel inlärning i vårt tankesätt skulle enligt det kognitiva perspektivet vara orsaken till ångestattackerna. De tankar, känslor och den uppfattning som andra får av oss under en ångestattack sparas som ett schema i vår hjärna. Schemat utlöses sedan samma tankar och känslor när vi utsätts för samma, eller ibland liknade, situationer. Schemat innehåller ett grundantagande (jag klarar inte det här), som i sin tur leder till en tolkning av situationen (jag kommer att misslyckas), vilket skapar känslor (panikångest). Situationen som utlöser panikattackerna blir utlösare eftersom de lagras i samma schema som panikkänslorna, vi attribuerat utlösaren till panikkänslorna.

Det humanistiska perspektivet
Attackerna utlöses av att vår själbild, vårat idealsjälv och våra upplevelser inte överensstämmer (= stor inkongruens). Vi skapar ett idealsjälv som blir en slags förbättrad version av oss själva. Idealsjälvet klarar allting och har inga av de fel och brister som vi uppfattar hos oss själva. Man utlöser då en attack när man hamnar i en situation där man känner att man inte kan leva upp till sitt idealsjälv.

Det psykodynamiska perspektivet
När man får en ångestattack förskjuter man sin inre ångest till ett yttre föremål, som sedan utlöser attackerna. Tex, Lisa förlägger sin ångest till att redovisa. Även om Lisa mår dåligt, så visar sig ångesten inte förrän hon ska prata inför klassen. En annan anledning till panikattackerna kan vara att detets impulser (att fly) undantrycks av överjaget och på så sätt utlöser en attack. (Om detet inte får som det vill så skapar det en så häftig reaktion så att man tvingas att lyda).

Det etologiska perspektivet
För länge sedan var det bra att kunna identifiera faror och andra saker som kunde hota ens egen eller gruppens överlevnad. Om man då hade ett system som gjorde att kroppen kunde aktivera ett ”flyktsystem” när en fara kom i kontakt med gruppen, gynnade det allas överlevnad. Att få en panikattack förklaras alltså med att vi har kvar ”flyktsystemet” som aktiveras när vi upplever att vi utsätts för en fara.

Jag tycker att det kemisk/biologiska perspektivet ger den bästa förklaringen till vad som händer under en panikattack, medan det beteendevetenskapliga perspektivet och det kognitiva perspektivet ger den bästa förklaringen till varför panikattacker uppstår.

Behandling
Jag tycker att panikångest ska behandlas med kognitivbeteendeterapi (KBT).
KBT är en kombination av kognitivterapi och beteendeterapi. Terapin går ut på att ändra personens beteende under en attack, men också att förändra personens attityd emot attackerna.
För att ändra beteendet hos personen får han/hon lära sig att själv framkalla symtomen. Framkallningen får personerna att inse att de är de själva som är orsaken till symtomen, inte ”faran”. Framkallningen lär också personen att hantera sina symtom så att det inte trappas upp och förlänger attacken. Om man tex börjar hyperventilera kan man stoppa huvudet mellan knäna vilket gör att andningen blir regelbunden igen, vilket i sin tur leder till att hjärnan får syre och hjärtat pumpar långsammare.
Den kognitiva delen av terapin består av att ändra personens scheman om attackerna, vilket betyder att man måste ändra personens inlärning. Detta gör man genom ominlärning, man vill ändra på personens grundantaganden och på så sätt skapa nya scheman.
Ta Lisa som exempel igen. Lisa får öva sig på att redovisa för en liten grupp, sen en lite större osv. Terapeuten är med hela tiden som känslomässigt stöd och ger beröm (positiv förstärkning). Efter ett par lyckade redovisningar har Lisas grundantaganden ändrats. Lisa förknippar nu redovisningar med en positiv känsla istället för med ångestkänslorna.
Jag tycker att en kombination är den bästa efter som det kognitiva perspektivet bara koncentrerar sig på att ändra våra tankar king ångestattackerna, inte på hur man hanterar attackerna. Visst är det bra att genom beteende terapi ändra sina tankar runt utlösaren, men om man inte kan hantera själva symtomen under attacken så blir det svårare att övertala personen att utsätta sig för situationen om och om igen. Om man ska kunna ändra personens scheman över attacken så måste man utsättas för situationen upprepade gånger, för att sakta men säkert lära sig att ändra på reaktionen. Om personen först får lära sig att hantera och minska sina symtom, blir det lättare att utsätta sig för situationen som utlöser attackerna.
Att göra så kallade katastroftolkningar hjälper också till att minska symtomen och skapa en mer objektiv synvinkel, terapeuten försöker få personen att tänka realistiskt. En katastroftolkning består av fyra olika delar; händelse, tanke, verklighet och v...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Panikångest ur olika pespektiv

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Victoria s [2005-12-14]   Panikångest ur olika pespektiv
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=5296 [2017-11-25]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in