Depression

2 röster
10140 visningar
uppladdat: 2005-12-13
emil Staflund

emil Staflund

Från
skellefteå
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Depression

1.
• Dystymi (neurotisk depression) – med dystymi så har den sjuke känt sej dyster och nedstämd i flera år och under de åren även haft problem med sömnen och matlusten. Och en person med dystymi har oftast levt med symptomen sedan ung ålder. Brist på energi, svårt att koncentrera sej, nedvärderar sej själv eller hopplöshetskänslor. Det går att med hjälp av positiva och lockande saker som inträffar avleda tankarna från besvären. Mycket känns ansträngande, självömkan, negativ hållning till det mesta, svårighet att hålla ut och relationsproblem.

• Egentlig depression – nedstämd, minskat intresse för de dagliga sysslorna, sämre aptit, sömnstörningar, energibrist, hämmad i sina rörelser eller överdrivet aktiv. En känsla att vara värdelös och skuldkänslor kan finnas, förutom svårigheter med tankeförmågan, koncentrationen och förmågan att fatta beslut. Tankar om döden kan även finnas.

• Melankoliskt syndrom –Sänkt sinnesstämning, dock olika mycket beroende på graden av melankolin. Tankarna kretsar kring självanklagelser till självhat och självmord, funderationer om livets mening samt gammal skuld, och det går inte att avleda, stimulera eller pigga upp den melankoliske. Viljeliv och handlingskraft visar sej så som att den sjuke drar sej för dt mesta bl.a. själv vård och det sociala livet, och den i djup melankoli gör ingenting alls. Tar inga initiativ till kontakt med andra människor och är hämmad med både vilja och handling, rör sej långsamt och även stel i mimiken, svårt att komma igång på morgonen och sämre sömnproblem. Vegetativa och hormonella funktioner är inställda på lågvarv, och allt eftersom så som tillståndet fördjupas så tillkommer aptitlöshet, viktminskning, förstoppning och minskad sexuell lust.

• Mani – En person som utvecklar en mani, är en person som helt plötsligt får ett bra flyt i tillvaron, det mesta går bra och idéerna flödar men man glömmer bort sej själv och allt annat än det som står på schemat. Snabbare ordflöde och allmänt uppe i varv, det tillståndet kallas för hypomani. Uppskruvat stämningsläge och har känslan av att vara störst, bäst, vackrast, och mest intelligent. Men lika snabbt som lyckokänslan kom så kan den utbytas mot aggressivitet och gråt, personen är labil och har väldigt dåligt omdöme. Det kan ibland verka som att den mentala aktiviteten snabbat upp, vilket innebär att den intellektuella förmågan ökat. Många projekt startas och hålls igång samtidigt men inget slutförs, energin flödar men man tar sej ingen tid att sova eller äta.









2.

Depression kan uppstå främst när det är brist på serotonin, noradrenalin och dopamin i hjärnan.
Annars så kan det bero på dålig tilltro på andra människor, personen kan ha blivit sviken eller övergiven vid ung ålder och inte kunnat hantera ilskan och ångesten utan då vänt det mot sej själv och det har blivit till en sorts självhat.
En annan förklaring till depression kan vara en så kallad inlärd hjälplöshet, det innebär att personen har vid tidig ålder att ofta förvänta sej att en situation inte går att få kontroll över, att man är hjälplös.
Orsaken till maniskt tillstånd är en brist på litiumsalt, samt en negativ förändring i livssituationen.


3.

Torstens depression påverkas av en ständigt malande oro över att åldras samt fruns död.

4.

Depression behandlas vanligast med antidepressiva läkemedel, stödsamtal eller kognitiv terapi. Man bör vara extra uppmärksam i början av intagandet av antidepressiva läkemedel då det finns en suicidrisk, och läkemedlet tar lite tid innan den får full effekt.
Det är väldigt viktigt att vårdaren är observant och i vården hjälper att lindra biverkningarna, och då läkemedlen är väldigt toxiska så måste man alltid till sjukhus vid överdos.

Litium ges vid fall av mani eller efter upprepade depressioner. Vid litiumbehandling så påverkas njurarna så det görs en undersökning av dem innan en behandling börjar, och under behandlingen så görs ständiga kontroller av litiumhalten i blodet. Vid för hög dos så kan bestående hjärnskador förekomma så alla tecken på att nåt inte står rätt till måste rapporteras omedelbart. Effekten av en litiumbehandling sätter inte in förrän efter tre till tio dagars behandling och därför så kombineras den med hjälp av neuroleptika.

Ljusterapi kan också användas mot depressioner som är bundna till årstider och påverkas av mörker.

Elbehandling (ECT), används vid melankoliska depressioner, men det måste vara godkänt av patienten. Innan man sätter igång med behandlingen så ges en kort narkos och muskelavslappnande medel, elektroder placeras på tinningen och en strömstöt stimulerar hjärnan till ett epileptiskt anfall, exakt vad som händer i hjärnan är oklart men det visar förbättring dock om det inte blivit någon förbättring efter åtta behandlingar så avbryter man.

Allt som allt så spelar vårdaren väldigt stor roll i patientens förbättring från början till slut, men deras roll förändras i takt med behandlingen och patientens behov.





5.

Jag skulle verkligen föreslå någon sorts gruppterapi med människor i samma situation som Torsten, eller med en terapeut i alla fall och det inte finns en grupp som passar. Jag skulle kunna tro att det finns många äldre änklingar som har svårt att komma underfund med ensamheten då de säkert har levt med någon större delen av livet och ensamheten kan slå rätt så hårt. Annars ser jag inte så stora brister i den vård som han fått.






6.

Omvårdnaden av en depressiv patient är väldigt viktig och hur den anpassas efter patientens behov är ännu viktigare. Och det beror väldigt mycket på hur dålig däran patienten är, då vissa behöver hjälp med saker som att hålla sej ren, äta och dricka och dylikt, medan andra behöver nästan övervakning för att hindra självmord, och samtidigt att bara finnas där och stötta patienten genom allt som känns jobbigt. Och allt medan patienten blir bättre så behöver de uppmuntran och bekräftelse och att visa att de förstår den berörde, lyssna .
Det är lite annorlunda vid behandling av en manisk patient, där det krävs en stimulansfattig miljö och en vårdare med självbehärskning och kännedom om det svåra med att behandla en manisk patient. Men samtidigt så riktas behandlingen även här mycket till att lyssna och att få in en rytm i vardagen, allt för att lugna och för att behandlingen ska lyckas.

7.

Begreppet självmordsprocessen innebär, tiden mellan den första tanken på att ta sitt liv till dess att självmordet sker. Och tiden innan handling kan vara väldigt olik för olika människor, allt från ett par minuter till flera år.

8.

Om man misstänker att någon i ens närhet funderar på självmord så ska man be personen i fråga att söka hjälp, erbjud dej att följa med som stöd om det hjälper. Du måste i alla fall göra något, om du inte själv vågar tala med personen i...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Depression

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

emil Staflund [2005-12-13]   Depression
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=5250 [2017-07-21]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in