Ökenspridning

7 röster
14918 visningar
uppladdat: 2005-12-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

När jag tänker på en öken så ser jag en stor sol och stora varma sanddynor framför mig. Kanske är det några som rider på kameler eller en oas med palmer mitt i öknen. Jag tycker att det är rätt så fint. Men om man börjar tänka på vad det är som händer med öknarna i världen så blir det i stället ett problem. Om det blir fler öknar eller om dom som redan finns bara blir större och större hur ska då människor och djur kunna överleva? Vi som bor i denna delen av världen kanske inte vet så mycket om det för öknarna ligger ju så långt ifrån oss. Detta gjorde att jag valde att arbeta med ökenspridningen. Jag ville ta reda på vad det egentligen är för något och varför öknarna ökar i storlek hela tiden. Jag ville också veta vilka öknar det finns i världen och om man kan göra något för att stoppa spridningen.

Vad är ökenspridningen för något?

Man kan säga att det är brist på livsmedel, svält och fattigdom som är orsaken till ökenspridningen. Bönderna röjer bort buskar och småträd för att få större marker att odla på. När dom huggit ned träd och buskar blir det lätt för sanden att förflytta sig och lägga sig över jorden. Tillslut går det inte att odla i jorden längre och då måste bönderna röja ny mark för att kunna odla lika mycket. Bönderna odlar mest ettåriga växter och när dom har skördats så ligger marken helt oskyddad för dom starka vindarna tills nästa såningsperiod. Eftersom det inte finns några andra växter kvar som stoppar vinden blåser den bort jorden, rycker upp frön och växter och kväver andra små plantor. På så sätt bildas det mer öken. En miljard människor är drabbade av ökenspridningen och 135 miljoner till kan komma att förlora sin mark. Detta är ett av dom allvarligaste globala världsproblemen. Det är allra värst i Afrika där dom största öknarna finns.

Varför blir det öknar?

Det finns många orsaker till varför det blir öknar dom vanligaste är:
 Varmt klimat och lite nederbörd
 Regnskugga bakom bergskedjorna
 Avskogningar
 Överodling
 Överbetning

Människorna som bor i de här områdena är ofta mycket fattiga och rädda för att dom inte ska klara sig om det blir svåra tider. Därför odlar dom så mycket dom kan och låter sina djur beta av allt gräs. Jorden blir dålig och näringsämnena försvinner från den. Det är bara matjord 15 cm ner i marken och det är bara i matjorden som det kan växa. När matjorden är förstörd är det lättare för vinden och vattnet att föra bort den och då tar sanden över istället. Jorden skulle behöva vila i 20-25 år för att bli bra igen. När dom odlar jorden så hårt förstör dom för sig själva utan att förstå det. Man måste lära sig att använda jorden rätt. För att dom ska sluta med det måste man göra något åt svälten. För så länge dom är rädda för att inte få någon mat kommer dom att fortsätta. Klimatet och nederbörden är ju inte så lätt att ändra på. På vissa ställen försöker man med konstbevattning istället. Risken är då att saltvattnet dunstar bort och saltet blir kvar i marken och då får man en saltöken istället. I norra Canada finns en annan slags öken som kallas köldöken. I både saltöknen och köldöknen är det lika lite som växer som i en vanlig sandöken.



Hur många öknar finns det?

Det finns rätt så många öknar i världen ungefär 20 stora öknar. Faller det mindre än 250 mm regn om året, eller om avdunstningen är större än nederbörden så kallas ett område för en öken. Ingen plats på jorden är helt utan nederbörd men på ett ställe i Atacamaöknen har det inte regnat på 400 år sägs det. Det finns varma och kalla öknar. De varma öknarna ligger runt ekvatorn. De flesta öknarna är inte av sand utan av kala klippor, stenblock och grus.
I Iranska öknen finns det sanddynor som är ca 200 m höga. Här nedanför har jag tagit med dom fem största öknarna på jorden.

 Sahara
 Australiska öknen
 Arabiska öknen
 Turkistanska öknen
 Nordamerikanska öknen

Sahara

Sahara är den största av jordens öknar och den ligger i Nordafrika. Namnet Sahara är arabiska och betyder tomhet. En gång i tiden för flera tusen år sedan var stora delar av Sahara täckt med skog. Idag är öknen lika stor som hela USA. Den går genom Nordafrika från Atlanten i väster till Röda havet i öster. Den täcker 11 länder helt eller delvis. I mitten av Sahara kan det gå flera år mellan regnen. En femtedel av öknen är sand resten är grus- och klippöken. Den högsta uppmätta temperaturen är + 58 grader. På natten kan temperaturen sjunka till nollgradigt så det är mycket stora temperaturskillnader.

Australiska öknen

Australiska öknen täcker nästan hälften av kontinentens yta. Den har en för öknar ovanligt stor nederbörd med 125 mm/år i de torraste delarna.

Arabiska öknen

Arabiska öknen täcker större delen av arabiska halvön. En tredjedel av ytan är sand resten är berg och stäpper.

Turkistanska öknen

Turkistanska öknen skiljer sig lite från dom andra öknarna. Den ligger vid Aralsjön och det finns lite mer växtlighet där. På de flesta håll växer ett träd som heter saksaulträd. Man har också kommit fram till att honungsmelon går bra att odla i ökensanden.

Nordamerikanska öknen

Nordamerikanska öknen ligger i nordvästra Mexico och sydvästra USA. Den består egentligen av flera öknar som binds samman av halvöknar och stäpper.



Finns det något liv i en öken?

Fast man kanske inte tror det så finns det både djur och växter som lever i öknen. De mindre djuren som insekter, skorpioner, kräldjur och små däggdjur tillbringar de hetaste timmarna på dagen gömda i hålor nere i marken. Dom kommer fram i gryning, skymning och under natten. Ormar är vanliga i sandöknar där dom kan förflytta sig snabbare än djur med fyra ben.
De större djuren som kameler, antiloper och gaseller kan inte gräva ner sig eller gömma sig för värmen. Dom håller temperaturen nere genom att pälsen fångar upp värmen innan den når huden. Då sparar dom både svett och saliv. Dom kan också stå ut med flera graders höjning av kroppstemperaturen. Många ökendjur kan överleva utan att någonsin dricka vatten. Istället har dom lärt sig att göra vatten när dom smälter sin mat och att ta hand om vattenångan från luften dom andas ut. Deras avföring innehåller nästan inget vatten heller och deras urin är väldigt koncentrerad.



En del växter t.ex. kaktusar kan lagra vatten i flera år. Kaktusen har dessutom en läderliknande yta för att inte vattnet ska kunna avdunsta. Dom har också taggar som skyddar dom mot betande djur. Kaktusarna blommar endast när dom får tillräckligt med vatten. Ökenväxter har stora rotsystem som kan suga upp det lilla vattnet som finns. Vissa buskar har rötter som kan bli 15 meter långa. Växterna i öknen har ofta små blad eller inga alls. Dom flesta växterna lever bara under en mycket kort tid men fröna kan överleva flera år av torka och sedan börjar dom gro när det kommer ett regnväder. Det finns frön som har grott efter 300 års tid.




Oaser

100-tals meter under Sahara och dom andra öknarna finns det mycket vatten i berggrunden. På vissa ställen tränger vattnet upp till markytan och då bildas oaser. Oaser är en plats i öknen med vatten och skuggande träd, man kan säga att det är öknarnas vattenhål. Runt oaserna har det alltid bott människor för där har dom kunnat odla jorden med hjälp av konstbevattning. Fast det är inte många växter som trivs där för marken är oftast för salt för att odla i. En växt som trivs där och som odlas mycket är dadelpalmen. Den är en viktig nyttoväxt.

Kan man göra något för att hindra ökenspridningen?

Det finns olika hjälporganisationer som arbetar för att stoppa ökenspridningen. FN har en konvention för att stoppa spridningen. Det är 191 av världens stater som har skrivit under för att hjälpa till. År 2006 är utnämnt till det Internationella året mot öken och ökenspridningen. Vissa projekt planterar buskar och träd för att hindra sanden från att ta sig in till jordbruksmarken. Man måste försöka se till att marken inte blir bar. Detta är svårt eftersom bönderna helst odlar ettåriga växter som dom kan skörda med en gång och marken ligger helt oskyddad mellan växtperioderna. Bönderna själva skulle kunna hjälpa till genom att odla mer fleråriga växter. Dom fleråriga växterna skyddar jorden mot vinden och vattnet och hjälper till att öka näringen i jorden. Idag ger fält som är tre gånger större bara en sjundedel av vad de gjorde för 40 år sedan. De dagliga skurarna som brukade komma under en 25-dagars period i regnsäsongen har upphört. Samtidigt ökar befolkningen hela tiden så behovet av mat ökar.


Avslutning

Efter mitt arbete med ökenspridningen har jag förstått vilket stort problem det är i världen. Det drabbar så många människor som redan är fattiga och har det svårt. Jag hoppas att nästa år som är det Internationella året mot öken och ökenspridningen ska hjälpa många av dom. Jag tror inte bara att man ska ge dom pengar eller mat för då fortsätter dom likadant utan man måste lära dom att använda jorden rätt. Under den tiden det tar för träd och buskar att växa upp och innan åkrarna blir så bra som dom var igen måste vi i dom rika länderna hjälpa till. Men man måste se till så att dom klarar sig själva i framtiden och inte blir beroende av hjälp från andra länder. Arbetet har varit roligt och jag har fått svar på frågorna jag hade. Jag visste inte så mycket om detta innan jag började leta fakta så jag har lärt mig vilka öknar som finns och var på jorden dom ligger. Jag vet vad ökenspridningen är och hur man förhoppningsvis ska kunna stoppa den.





















Källförteckning



Böcker:

Folk och miljöe...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Ökenspridning

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-12]   Ökenspridning
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=5170 [2018-08-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook