Östersjön

2 röster
14425 visningar
uppladdat: 2005-11-08
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Förutsättningar
Östersjön är världens, till ytan, största bräckvattenhav med en salthalt på mellan 3 och 10 promille. Förutsättningarna för Östersjön är inte de bästa och därför är det ett av världens mest förorenade hav. Östersjöns medeldjup är bara 54 meter och vattnet syresätts sällan. Eftersom Östersjön består av bräckt vatten så innehåller havet inte så mycket arter och blir då ekologiskt sårbart. Eftersom vattnet i Östersjön kommer från flera floder och vattendrag i ett avrinningsområde som omfattar cirka 80 miljoner människor utsätts Östersjön för massa påfrestningar:
– Kommunala avloppsutsläpp
– Industrisläpp
– Energiproduktion och trafik, baserat på förbränning
– Jord och skogsbruk
Bräckt vatten
Östersjöns vatten kommer dels från älvar och åar, dels från Kattegatt. Vattnet från För att vattnet från Kattegatt ska kunna rinna in i Östersjön behövs det rejäla strömmar och därför tar det ungefär 25 år innan allt vatten är utbytt. Saltvattnet ligger under sötvattnet och då får det syrerika ytvattnet svårare att blanda sig med saltvattnet som blir syrefattigt av syrebehovet från bottenväxterna.
Övergödning
Övergödningen i Östersjön beror dels på att det finns för mycket kväve och fosfor i vattnet. Det är nödvändigt att det finns kväve och fosfor för växternas skull, men om det finns för mycket så blir det skadligt i stället. För mycket kväve och fosfor ger alldeles för mycket alger och växtplankton. När växterna dör sjunker de ner på botten och blir mat till djuren som lever där. När djuren samlas där och blir fler och fler förbrukas det för mycket syre. Saltvattnet som finns vid botten är syrefattigt och när syret håller på att ta slut bildas svavelväte som tar död på allt liv som finns på botten.
Östersjön ligger även mycket isolerat och vattenvolymen är begränsad. Det beror på att vattenutbytet från Atlanten inte är så stort och det tar lång tid för vattnet att renas.

Algblomning
När planktonalgerna växer kraftigt uppstår algblomning.
Detta fenomen sker mycket explosionsartat och det är
solljuset som påskyndar blomningen. Algerna måste
även ha en lagom blandning av kväve och fosfor och
om det blir obalans dem emellan så bildas giftalger.
Tungmetaller
Många av metallutsläppen i Östersjön kommer
från utlandet, men en del kommer från Sverige.
Några av metallerna som samlas i havet är:
– Koppar: kommer bland annat från gruvorna i
Falun via Dalälven.
– Bly, zink: förs ut med orenat vatten från gator i
städerna och från industriutsläpp.
– Arsenik, kvicksilver: kommer från industriutsläpp eller vid försurningar i sjöar.
– Kadmium: finns i gödselmedel, förbränning av avfall samt metallindustrin.
– Aluminium: genom markförsurning, människor kan få allvarliga skador av detta.
När metallerna kommer ut i havet lagras dem och tas sedan upp av djuren med födan och kommer på så sätt in i näringskedjan. Om t ex en fisk äter en metall kan vi sedan äta fisken när vi äter mat och få allvarliga skador på t ex det centrala nervsystemet.
Miljögifter
Miljögifter är konstgjorda föroreningar och det är industrin tillsammans med hushållen som är den största producenten av miljöfarligt avfall. Dessa förgiftar vattnet och dödar djur- och växtlivet i Östersjön.
Några exempel:
– Klor: bildar vid förbränning det giftiga ämnet dioxin.
– DDT: kommer från bomullsodlingarna i Turkiet och Egypten.
– PCB: är förbjudet i Sverige men finns lagrat i hus, plast och färger. PCB kan framkalla cancer eller ge fosterskador.

– Svavel: kommer från förbränning av fossila
bränslen och utvinning av metaller ur en speciell
malmsort. Cirka 20 % kommer från dieselmotorer,
och den dominerande förorenaren är sjöfarten.
Dumpning
Dumpning är i princip helt förbjudet i Östersjön, vissa saker är tillåtna men då måste man kontrollerat ordentligt så det inte innehåller några gifter.
– Passagerarfärjor: Tvätt-, toalett- och diskvattnet från färjorna släpps ut i Östersjön orenat och innehåller giftiga ämnen som är skadliga för havet och dess innehåll.
– Krigsmaterial: Många har dumpat av ammunition från krig i Östersjön och det leder till stora problem för havet. Det är nämligen ingen som vet hur länge det kan ligga där innan tungmetaller och miljögifter börjar spridas.
– Kärnkraft och kärnvapen: Ekosystemet utsätts för stora risker när de används som transportled för radioaktivt avfall och kärnvapen eller för att hitta
kärnkraftverk.
– Olje- och kemikalieutsläpp: Oljan är ett stort problem och
minst 100 000 fåglar dör årligen av oljeskador i Östersjön. När
ett oljeutsläpp sker har Östersjön svårt att reparera det snabbt
eftersom vattenomsättningen är långsam. Oljan innehåller
kolväten som är giftiga och kan vara cancerframkallande. När båtar släpper ut olja i Mälaren bidrar det till ökad risk för sjukdomar, eftersom Mälaren består av dricksvatten.
Fisk och fiske
Mängden av fisk har minskat under de senaste åren eftersom det fiskas mer än vad det föds nya fiskar. Det beror på att många av fiskarna dör av miljögifter osv. men även sjukdomen M74 (se mer info nedan).
– Torsk: För att en torsk ska överleva behövs tillräckligt salt
vatten som gör att äggen svävar i vattnet. Finns inte rätt
salthalt sjunker äggen till botten. Rätt salthalt finns på djupt
vatten men där råder syrebrist och övergödning, så då dör torskäggen i stället för att föröka sig. Detta har gjort så att torskfamiljen har minskat betydligt.

– Lax: Laxen i Östersjön är utrotningshotad för
folk har fiskat den för mycket. Man har satt upp
fångstredskap på ställen där laxen leker och där
fångas varje år mer än 90 % av laxen innan den
hunnit bli vuxen och föröka sig. Laxen minskar
även på grund av sjukdomen M74.
– M74: Det är beteckningen på en form av miljösjukdom som drabbar fortplantningen hos vild och odlad lax. Den ger vitaminbrist och det gör att alla yngel dör. Eftersom ungefär 75-90 % av laxarna bär M74, och det säger ju sig självt att laxen minskar år efter år. Ingen vet riktigt hur denna sjukdom uppkommer, men forskarna tror att det har med övergödningen och tungmetallutsläppen att göra.
Lösningar
Vad finns det då för lösningar på det här och vad kan vi som enskild individ göra för att förbättra Östersjöns miljö?
• Till en början med kan vi köpa kravodlad mat och ekologisk mjölk eftersom utsläppen av kväve minskas.
• Vi kan köpa miljövänliga varor (svanen, falken) där man gör varorna på ett sätt som är skonsammare mot miljön.
• En biltur varje dag gör så att mängder av avgaser släpps ut, varför inte åka kollektivt i stället, du sparar garanterat tid på det i morgonrusningen!
• Det är klart att man vill ha en fin trädgård, men använd inte konstgödsel och gift för att hålla blommorna fina. Dessa gifter påverkar nämligen övergödningen.
• När du har använt lösningsmedel och det bara är lite kvar i flaskan, spola då inte ner det i avloppet. Det kommet tillslut att hamna i havet.
• På sommaren är det dags att klippa gräset, men gör det då för hand eller med el-klippare. Kör du en timma med en bensindriven motorklippare utan katalysator släpper du ut lika mycket som en bilresa från Luleå till Malmö.




Egna åsikter och slutsats
Många tror ju att man som enskild individ inte kan förbättra miljöproblem idag, men det är ju inte sant. Det är därför jag har skrivit lite exempel här ovan på vad man kan göra för att själv skapa en bra miljö runt omkring sig. Om alla skulle göra så här skulle utsläppen minska ordentligt och vi skulle få en finare miljö i Östersjön.
Östersjön är ett komplext ekosystem eftersom det är ett innanhav med dålig tillförsel på rent syrerikt vatten. Det är nämligen tillförseln på rent vatten som är grunden till att detta ekosystem ska fungera. Eftersom vattnet i Östersjön redan har blivit förorenat i den mån det är så kan inte tillförseln på nytt syrerikt vatten motsvara behovet för att skapa balans. Föroreningarna stannar därför kvar i Östersjön och gör bara situationen värre och värre för var dag. Personligen anser jag därför att utsläppen i detta innanhav måste minska snarast, dels genom mindre utsläpp från fabriker i de angränsande länderna men även att man försöker minska den tunga båttrafiken. Något måste nämligen göras innan Östersjön blir ett ”dödens hav”. Något annat som måste stoppas är överfisket, fiskebeståndet är nämligen bara en bråkdel av var det en gång varit. Jag tror därför själv att en drastisk men mycket effektiv åtgärd skulle vara att införa ett fiskestopp. Detta skulle nämligen inte bara leda till att fisken kommer tillbaka utan även till att utsläppen blir mindre från fartyg. Något annat mycket viktigt anser jag även vara att hjälpa våra fattiga grannar i öster med att utveckla förfinade reningsmetoder av industriavfall och gaser. Detta skulle i sin tur medföra att vattnet från länderna i öster skulle vara mer renat när det rinner ut i Östersjön och vi skulle få en bättre miljö. Folk tycker kanske det är onödigt att ge pengar till våra grannar i öster men det tycker inte jag. Östersjön gränsar ju till Sverige och för att vi i Sverige inte ska insjukna allvarligt på gr...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Östersjön

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-01-20

    mycket bra

  • Helai Panah 2014-10-26

    bra analys

Källhänvisning

Inactive member [2005-11-08]   Östersjön
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=4879 [2018-09-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook