Psykologiska teorier

26 röster
170753 visningar
uppladdat: 2005-09-25
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

SIGMUND FREUD (1856-1939) UTVECKLINGSTEORI.

Freuds utvecklingsteori kallas psykosexuell teori. Han betraktar varje individ separat från samhället. Han anser att sexualdriften påverkar oss från födelsen och att det är den starkaste kraften i vår utveckling. Han använder begreppet libido (sexualenergi eller lustkänsla). Som en motvikt till libido finns aggressionsdriften eller dödsdriften som vill förstöra för oss. Han talar om erogena zoner, områden på kroppen som är speciellt känsliga. Freud delar in utvecklingen i fem olika faser. Grunden till en människas personlighet läggs under de tre första faserna.

Den orala fasen (0-ca 1,5år) där munnen är den erogena zon. Det lilla barnet använder munnen för att amma, suga på fingrar eller napp, senare smaka, på att undersöka saker. I den här fasen styrs barnet av den så kallade lustprincipen. Barnet vill ha omedelbar tillfredsställelse.

Den anala fasen (ca 1,5-3 år). Nu flyttas barnets erogena zon från munnen till ändtarms- och urinrörsöppningen. Barnet upptäcker sin förmåga att kunna producera någonting ur sin egen kropp, det väcker oftast ett oändligt intresse. Här kan det lätt skapa skuldkänslor hos barnet, för att det vill göra något som det inte får. För att vi som föräldrar vill ha det på ett speciellt sätt. Barnet tror sig klara av allting.

Den tidiga genitala fasen (ca 3-6 år). Nu är könsorganen barnets erogena zon, och dess libido tillfredsställs genom könsorganen (skall inte blandas ihop med en vuxensexualitet). Enligt Freud utvecklar barnet könsidentiteten under den senare delen av den tidiga genitala fasen genom oidipuskomplexet (oidipuskonflikten). Om barnet kan lösa sin oidipuskonflikt på ett bra sätt går det vidare i utvecklingen med en könsidentitet och ett fungerande överjag.

Latensen (ca 7-12 år). Barnets utveckling är lugnare och mer harmoniskt, och libido är vilande, latent. Det finns inte så mycket inre konflikt att lösa.

Den genitala fasen (ca 13-19 år). I den genitala fasen tillfredsställs libidon framförallt genom könsorganen, som är den erogena zonen. Det utvecklas en vuxensexualitet. I och med detta är den psykosexuella utvecklingen avslutad enligt Freud. Han ansåg att personlighetsutvecklingen styrs av en psykisk determinism (allt är förutbestämt). Kritiken mot hans teorier är svåra att empiriskt (empiriskt=grundad på erfarenhet) bevisa. Det finns inte heller några belägg för att händelser i den tidiga barndomen skulle ha så stor betydelse som han hävdade.

ERIK H ERIKSONS (1902-1994) UTVECKLINGSTEORI.

Eriksons teori är en psykosocial utvecklingsteori som bygger på samspel mellan individen och andra i hennes sociala miljö. Han ansåg att det samhälle och den kultur ett barn växer upp i har stor betydelse för barnets personliga utveckling och dess relation till sin omgivning. Han menar att människan inte är så driftstörd, och att det sker en identitetsutveckling under hela livet. Eriksons teori kallas "Människans åtta åldrar". Varje ålders kris kan lösas positivt eller negativt.

Spädbarnsåldern (0-ca 1,5 år) Tillit - misstro. Om barnet får sina behov tillfredställda utvecklar det tillit till andra människor. Det som starkt påverkar föräldrarnas sociala och känslomässiga situation påverkar indirekt det lilla barnet, eftersom barnet är så beroende av föräldrarna. Inga föräldrar kan till hundra procent tillfredställa barnets behov. Enligt Erikson är det inte skadligt, utan något som också är viktigt. Då utvecklas det han kallar sund misstro hos barnet, som alla människor behöver för att klara frustrationer i livet.

Småbarnsåldern (ca 1,5-3 år) Självständighet - tvivel och skam. Småbarnsåldern är en period av intensiv jagutveckling som vi ofta kallar trotsåldern. Om vi låter barnet prova sig fram och varsamt hjälper till när det behövs, utvecklar barnet en känsla av självständighet. Om föräldrarna sätter för snäva gränser ges det färre möjligheter att testa sin förmåga och då utvecklar barnet tvivel. Vi kan också överbeskydda barnet och det kan uppstå osäkerhet och tvivel på den egna förmågan.

Förskoleåldern (ca 3-6 år) Initiativförmåga - skuldkänslor, passivitet. Om barnet tillåts att använda sin fantasi, kreativitet och nyfikenhet utvecklas en initiativförmåga som barnet har glädje av hela livet. I den här perioden utvecklas överjaget mest hos barnet, och barnets samvete är mycket känsligt. Barnet utvecklar lätt skuldkänslor för saker det har gjort och tankar det har tänkt.

Den tidiga skolåldern (ca 7-12 år) Verksamhetslust - underlägsenhetskänslor. Kamratrelationer blir viktiga. Barn är nyfikna och vill lära sig. Skolan och lärarna har en avgörande betydelse för barnets utveckling i den tidiga skolåldern. Om barnet får en känsla av att inte duga, inte kunna lära sig eller till och med hånas vid misslyckande, utvecklas en känsla av underlägsenhet.

Tonårsåldern (ca 13 - 19 år) Identitet - identitetsförvirring. "Vem är jag? Hur är jag? Vad skall jag bli?" Tonåringen söker sin identitet. Tonåringen skall bli vuxen. Att hitta sin identitet som vuxen innebär för det flesta tonåringar mycket sökande, osäkerhet och till och med smärta. "Duger jag?" Man testar olika klädstilar, olika åsikter och kanske olika kamrater för att hitta det som passar. Den fysiska utvecklingen, kroppens förändring bidrar ofta till tonåringens osäkerhet. En negativ utveckling i tonåringen för med sig en identitetsförvirring som kan försvåra en harmonisk utveckling i vuxenlivet.

Den tidiga vuxenåldern (ca 20 - 40 år) Närhet - isolering. Det centrala i den här åldern är vilka nära relationer vi skapar till andra människor - det motsatta könet och vänner. Dessa relationer påverkas av allt vi har upplevt. Om vi utvecklas positivt i den tidiga vuxenåldern kan vi känna närhet till andra människor, utvecklas vi negativt leder det till känslomässig isolering från andra. Närhet innebär att jag kan släppa en annan människa inpå livet. Isolering innebär att jag inte vågar släppa en annan människa riktigt nära. Det hindrar inte att man lever med andra, men i en känslomässig isolering.

Medelåldern (ca 40 - 65 år) Produktivitet - stillastående. Vi börjar tänka på vår ålderdom och upptäcker att livet inte är oändligt. Om vi får utlopp för vår skaparlust i medelåldern känner vi att vi fortfarande har ett liv framför oss. Det kan bli en vändpunkt i livet. Vi känner oss fortfarande nyfikna. Stillastående innebär att vi tycker att det bästa av livet är över. Vi känner oro för att åldras, känner oss värdelösa och för gamla för att börja med något nytt.

Den sena vuxenåldern (från ca 65 år) Integritet - Förtvivlan och bitterhet. Det vanliga är att tankarna går mer bakåt än framåt. Nu börjar vi tänka på döden och summera livet. Om vi har gått igenom tidigare utvecklingskriser så att det positiva har övervägt är det lättare att nå integritet. Det innebär att vi känner oss tillfreds med livet. Förtvivlan och bitterhet mot livet gör att vi inte heller kan acceptera döden. Erikson menar att vi skaffar oss resurser, som är viktiga för vår anpassning i samhället. Dessa resurser är följande; Hopp, Viljestyrka, Målmedvetenhet, Duglighet, Trohet, Kärlek, Omvårdnad och Vishet.

MARGARET MAHLERS (1901-1985) OBJEKTRELATIONSTEORI.

Objektrelationsteori handlar om barnets relation till objekt, som är modern eller en ersättare för modern. Mahlers teori knyter an till den psykoanalytiska traditionen, men betonar barnets nära relationer till andra som en avgörande faktor för en harmonisk utveckling. Mahler kallar den differentiering och delar in de första tre åren i tre olika faser.

Den normala autistiska fasen (0 - 6 veckor). Då handlar barnets tillvaro mest om att anpassa sig till ett liv utanför livmodern. Barnet är inte speciellt mottaglig för stimulans utan befinner sig mest i sin egen värld. (Autistisk=självförsjunken).

Den normala symbiotiska fasen (6v - 5-10 mån). Barnet har en stark psykologiskt beroende av modern (eller vårdaren) och fungerar det bra känner sig barnet tryggt. Sköna upplevelser och tillfredsställelse förknippas med modern.

Separations- och individuationsfasen (ca 5mån - ca 3 år). Barnet upptäcker att modern är en egen person. Denna process börjar med differentiering. Barnet inser att modern och barnet inte är hopväxta. Runt ett årstiden börjar barnet upptäcka världen på egen hand och söker sig bort från modern. Barnet kryper, går och klättrar. Modern uppmuntrar barnet att söka sig bort från henne och hjälper därmed barnet att genomföra en separation som är viktig för utvecklingen. Fram till treårsåldern arbetar barnet med att bli en egen individ som upplever sig själv som skild från modern/objektet.

DANIEL N. STERN (1934 -) SJÄLVUTVECKLING.

Stern är psykoanalytiker och är intresserad av hur spädbarnet upplever sin omvärld, och uppfattar sig själv och andra. Självet (sense of self) är ett centralt begrepp i hans teori. Det utvecklas i fyra steg.

Känsla av det uppvaknande självet (0-2 mån.). Denna känsla är medfödd. Bl.a. söker barnet sensorisk stimulering och utvecklar därmed aktivt känslan av självet i samspel med sin omgivning.

Känsla av kärnsjälv (2-6 mån.). Nu utvecklas barnet som social varelse. Det mesta barnet gör och upplever sker i relationer till andra. Den andra viktiga aspekten är "själv och andra". Barnet kan styra sina handlingar.

Känsla av ett subjektivt själv (7-15 mån.). Barnet visar tydligt att det vill dela vissa subjektiva upplevelser. När barnet är osäkert i en ny eller skrämmande situation söker det en ledtråd i mammans ansiktsuttryck. Det finns även en kommunikation med omgivningen med hjälp av något ljud.

Känsla av ett verbalt själv (16-36 mån.). När språket börjar utvecklas kommer barnet i en ny situation när det gäller att utveckla känslan av självet. Så småningom utvecklar barnet "det berättande självet". Barnet kan beskriva sig själv och sina upplevelser och känslor. Känslan av det begynnande självet finns från början och är medfödd enligt Stern.

JEAN PIAGET (1896-1980) UTVECKLINGSTEORI.

Människan har två medfödda tendenser som har betydelse för hennes förmåga att överleva, anpassningen och organisation. Anpassning grundar sig på människans behov att förstå sin omvärld. Anpassning sker genom assimilation som innebär att anpassa nya erfarenheter i vårt gamla tankemönster, och genom ackommodation som innebär att vi måste ändra på vårt gamla tankemönster för att kunna ta till oss de nya erfarenheterna. Organisation innebär att vi har ett behov att organisera våra erfarenheter och upplevelser. Vi utvecklas alltså från kaos till ordning. Enligt Piaget utvecklas människan från att vara egocentrisk till att vara sociocentrisk. Barnet tänker sig vara centrum som allting kretsar runt och utgår hela tiden från sig själv och egna erfarenheter och upplevelser. Barnet har inte förmågan att sätta sig in i andras känslor. Sociocentrism innebär att vi kan se saker ur andras synvinkel.

Den sensomotoriske perioden (0-ca 2 år). Under den perioden tänker barnet med hjälp av sina sinnen (senso-) och rörelser (motoriska). Barnet är totalt egocentriskt. Handlingen är tanken. När jag skriket får jag mat, skriker jag på ett annat sätt får jag sällskap. En kommunikation utvecklas med omvärlden. Barnet har inte förmåga att se föremål som permanenta, oföränderliga, vilket gör det svårt att organisera upplevelsen. Barnet kan inte tänka framåt eller bakåt i tiden. Ungefär i 1-årsåldern börjar barnet förstå att föremål kan finnas kvar fast man inte ser dem för tillfället (objekt-permanens).

Det preoperationella tänkandets period (ca 2- 6 år). I den här perioden händer mycket med barnets tänkande. Barnet börjar förstå symboler, sin egen spegelbild är en symbol. Barnet börjar bilda begrepp (i början väldigt grova). Begreppen använder barnet för att organisera sina erfarenheter och upplevelser. Barnet har fortfarande svårt för klassificeringar, att ett föremål eller en person kan tillhöra flera kategorier. Barnets konstansbegrepp är inte heller utvecklat än, att allt är vad det ser ut att vara. Magiskt tänkande, animism och artificialism är typiskt för ett barn i det preoperationella tänkandets period. Animistiskt tänkande innebär att barnet betraktar föremål som levande föremål. Artificialism innebär att barnet tror att allting är tillverkat av någon och alltså kan ersättas.

De konkreta tankeoperationernas period (ca 7-11 år). Ett barn som har nått den här perioden tänker ungefär som en vuxen men mer konkret. Barnet har nu erövrat konstansbegreppet, att saker kan vara oförändliga även om de har ändrat form. Barnet börjar också bli mer sociocentriskt än egocentriskt. Det är fortfarande ett mysterium hur det är möjligt att betala med ett kreditkort i stället för pengar. Reversibilitet som handlar om konkreta företeelser blir begripligt för barnet (is blir till vatten och tvärtom).

Det abstrakta tänkandets period (ca 11-16 år). Någonstans under mellanstadieåldern börjar barnet gå över till abstrakt tänkande. Det innebär att barnet inte längre är beroende av ett konkret underlag för sitt tänkande. Barnet förstår begrepp som demokrati, rättvisa och frihet. Först när vi kan tänka abstrakt kan vi lösa ekvationer eller till fullo förstå ordspråk och ironi. Att kunna tänka abstrakt innebär att det inte finns några gränser för tanken. Han har bidragit till vår förståelse för barns kognitiva förmåga i olika åldrar. Ett speciellt tillämpnings - område för Piagets tankar är tänkandet hos personer med utvecklingsstördas tänkande på A-, B- och C-nivå.

B.F. SKINNER (1904-1990) INLÄRNINGPSYKOLOG

Skinner menar att allt mänskligt beteende kan styras med hjälp av förstärkning och därmed också förutsägas. Positiv förstärkning (eller belöning) ökar sannolikheten för att ett beteende skall upprepas. Barn är ju mycket angelägna om att få föräldrarnas uppskattning. Ett beteende behöver inte förstärkas varje gång för att inlärning skall ske. Om den positiva förstärkningen bara kommer sporadiskt kallas den partiell förstärkning. I vissa fall förkommer den positiva förstärkningen efter ett beteende som inte är önskvärt och därmed befästs ett beteende som omgivningen uppfattar som negativt. Negativ förstärkning minskar sannolikheten för att ett beteende skall upprepas. Bestraffning syftar till att minska förekomsten av ett beteende och få det att upphöra. Bestraffning visar inte några alternativa vägar. Att bestraffa barn innebär en risk att skrämma barnet och hämma det i sin utveckling. När man använder sig av förstärkning vill man aktivt forma en individ.

FUNDERINGAR OCH OLIKA BEGREPP.

* Socialpsykologin handlar om hur vi som individer påverkas av de grupper vi vistas i. Socialpsykologin lär oss också mycket om kommunikation, information och hur vi beter oss i oväntade situationer.

* Perceptionspsykologin (perception betyder varseblivning) handlar on hur vi uppfattar omvärlden.

Perceptionspsykologin är viktig att tillämpa i t ex reklam - sammanhang och den har också stor betydelse inom vittnes -psykologin.

* Emotionspsykologin studerar känslor.
* Behovspsykologin studerar behov.
* Motivationspsykologin motivationens betydelse för hur vi beter oss.

Dessa tre grenar tycker jag hör intimt ihop. Ett exempel; En människa som missbrukar droger och som ska avgiftas för att sedan fortsätta att vara drogfri måste motiveras för detta. Hon måste bli medveten om vilka behov som i stället skulle kunna tillfredsställas med en drogfri tillvaro. Man måste ta hänsyn till den här personens känslor. Vilken sorg och besvikelse är det som döljer sig bakom missbruket? Vilka behov är det som hon inte fått tillgodosedda och gör att hon i stället väljer att droga sig.

* Inlärningspsykol...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Psykologiska teorier

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • De Sa 2008-12-09

    Jättebra skrviet !

  • Robin Frischenfeldt 2006-08-23

    mm, jag måste tyvärr hålla med

  • jenny rasmsusson 2006-02-02

    Biten om den tidiga skolåldern

  • jenny rasmsusson 2006-02-02

    du fick en stjärna från mig fö

  • jenny rasmsusson 2006-02-02

    hon har visst skrivit källa...

  • sandra staffansson 2006-01-07

    jag har inte skrivit av direkt

  • B. Brutus 2006-01-15

    Jag förstår inte varför du int

  • Christina Hallqvist 2011-07-04

    Tack jättebra skrivet

  • Avan Akram 2013-10-05

    vilka styrkor respeltive svagheter kan du se med freuds eori och Eriksons teori?

Liknande arbeten

Källhänvisning

sandra staffansson [2005-09-25]   Psykologiska teorier
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=4831 [2018-01-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in