Atombomben

20 röster
34926 visningar
uppladdat: 2001-03-11
Olle Westin

Olle Westin 34 år

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
VITTNEN BERÄTTAR

-Min mor hade större ansikte än vanligt, läpparna var starkt svullna och ögonen var slutna. Huden på båda händerna hängde löst som ett par gummihandskar. Hon var svårt bränd på överdelen av kroppen.

-Det otäckaste av allt var några unga flickor som inte bara fått kläderna avslitna utan också huden var avsliten.

-Folk kom springande från närbelägna gator. Skinnet var bränt på somliga och hängde från deras händer och hakor, ansiktena var så svullna att man knappt kunde se var ögon och mun satt någonstans. Svart rök täckte himlen. Det var en fasansfull syn!

-Jag lämnade min mor där och sprang... Jag hörde senare av en granne att min mor hade hittats död med ansiktet nedåt i en vattentank.

-Jag gick förbi järnvägsstationen... och såg människor som tarmar och hjärnor rinna ut på... Jag såg en gammal gumma hålla ett spädbarn i famnen... Jag såg många barn...med döda mödrar...Jag kan inte med ord beskriva den fasa jag kände.

ATOMBOMBEN

År 1939 har USA påbörjat arbetet med att konstruera första atombomben. Det var stora och kända kemister och fysiker som: N.Bohr, E. Fermi, H. Bethe och R.Oppenhimer som jobbade med i konstruktionsgruppen

INLEDNING

Att upptäckten av kärnklyvning av uran skulle bli så katastrofalt visste nog ingen den 2 december 1942 då upptäckten skedde. Först efter andra världskriget visste man om de skador en atombomb medför. Och sedan när ryssarna började bygga atombomber uppstod det Kalla kriget. Ett politiskt krig som skulle drabba i stort sett hela världen. Stormakterna byggde ännu fler atombomber och nya mer komplicerade atombomber konstruerades. Ryssarna och amerikanerna byggde så många bomber att de till slut kunde spränga sönder hela jorden 50 gånger om (lite överdrivet kanske). Vi känner oss väl inte säkrare med atombomber? Snarare tvärtom. Hur uppstod atombomben? Var det en slump? Vilka konstruerade den första atombomben? Varför? Hur framställs en atombomb? Är det svårt? Hur gör man? Vad är fission och fusion? Ja, dessa frågor kommer att tas upp och jag hoppas Ni får svar på era egna frågor.

ATOMBOMBENS KONSTRUKTION

En atombomb innehåller någon form av plutonium, eller uran som framställs ur plutonium. De är båda högt radioaktiva och avger alfastrålning. Plutonium räknas som det giftigaste av alla kända. Det samlas upp i benmärgen och är starkt cancerframkallande. Det man eftersträvar när man konstruerar en atombomb är att under högt tryck slå ihop fissionabel materia till en superkritisk massa utan att frige fler neutroner än naturligt. Detta görs med hjälp av otaliga funktioner och mekanismer inuti bomben. Funktionerna får också bomben att detonera i rätt ögonblick samt att hålla ihop den superkritiska massan tills en tillräckligt stor del av massan har klyvts.

Det gäller att få igång kedjereaktionerna i bomben. Kedjereaktionerna startar med att den mycket explosiva materian antänds. Då börjar en stötvåg röra sig inåt, stötvågen som rör sig fortare än ljudets hastighet skapar en stor ökning av trycket. Stötvågen trycker på alla punkter av kärnan, där materialet finns på samma gång.

Detta startar komprimeringsprocessen. Kärnans densitet ökar och massan blir först kritisk och sedan superkritisk. När initiatorn är lösgjord produceras det mängder av neutroner. Kedjereaktionen fortgår tills energin som är framkallad inuti bomben blir så stor att det interna trycket överstiger den påtryckande stötvågen. Nu exploderar bomben och energin från atombomben sprider sig till omgivningen. Detta går att sammanfatta med att man snabbt sammanför två massor som var för sig är mindre än den kritiska massan, men tillsammans är större. Ju snabbare man för ihop massorna desto kraftigare och effektivare blir bomben.

Det svåra med att bygga en atombomb är att få tag på själva sprängmedlet, Uran235 eller Plutonium239. Eftersom naturligt uran sönderfaller relativt långsamt behöver man en isotop som sönderfaller snabbare, det gör Uran235. Uran235 får urskiljas ur vanligt uran. Man får då en metall som förhoppningsvis innehåller upp emot 100% Uran235. Plutoniet som används i bomber får man lättast från kärnkraftverk. Men reaktorplutonium innehåller cirka 30% Plutonium240. Detta går också att använda som sprängmedel men man får då en mindre verkan och funktionen blir osäkrare.

FISSION

En atomklyvning, fission, går ut på att en tung atom, exempelvis av Uran235, träffas av en neutron. Då delas atomen i två mindre atomer, flera nya neutroner samt en extrem mängd energi frigörs i form av strålning. De nya neutronerna skall i en kedjereaktion träffa nya tunga atomer som gör att processen fortlöper.

En atombomb avger flera tusen gånger mer energi än en konventionell bomb som avger energi med hjälp av en kemisk reaktion. För att en fission skall användas i en bomb måste en del faktorer uppfyllas. Dels måste mängden neutronproducerade tunga atomer försvinna ur fissionen eller på annat sätt inte delta i reaktionen utan hållas på en låg nivå. Samtidigt måste hastigheten som fissionen fortskrider med vara extremt snabb. För att en kedjereaktion skall ta vid och leda till en explosion krävs det att båda de ovannämnda problemen kringgås.

Här ser vi en kedjereaktion, där neutronerna klyver atomer och frigör fler neutroner. Energi bildas.

Först och främst krävs det en kritisk massa, som gör att det spontana sönderfallet hos det tunga ämnet i fråga delger mer neutroner till processen än som försvinner ut. För att bomben inte skall sprängas av ett naturligt sönderfall delas bomben in i mindre subkritiska delar som med hjälp av konventionella (sammanpressade) sprängmedel förs samman när bomben skall detonera. Sprängämnena hjälper också till att öka trycket hos ämnet för att påskynda processen, vilket garanterar att fissionen startar. Här kommer lite fakta om tre olika former av fission i atombomben: Pistolassemblering, Implosionsassemblering och Plutoniumbomb. Det kommer en kort beskrivning av dem och fördelarna och nackdelarna.

PISTOLASSEMBLERING

Det här var den första idén som dök upp, vilket är ganska självklart. Principen och designen är väldigt enkel, men att få ihop en effektiv bomb är svårare. Den superkritiska massan beror på densiteten. Om man tänker sig Uran235 formad som en sfär innehållande 3 gånger den superkritiska massan och sedan drar ut en cylinder ur kärnan på sfären. Då har man kvar en sfär som är strax under den superkritiska och en cylinder som är någon tiondel under det superkritiska. Med hjälp av vanliga sprängämnen kan man föra dem samman till en massa som har mycket högre densitet och har mycket högre sprängkraft - 3 gånger den superkritiska. Fördelarna med den här designen är att den är mycket enkel. Vem som helst med någorlunda kunskaper om teknik och fysik kan bygga den.

NACKDELARNA ÄR DESTO FLER.

1. Endast Uran235 (möjligen Uran233) kan användas eftersom inskjutningshastigheten är så långsam.

2. Avsaknad av kompression (sammanpressning), vilket gör att man måste använda mycket mer materia för att få samma effekt. Då blir bomben större och dyrare.

3. Vikten och längden av kanonröret gör att vapnet knappast lämpar sig i t ex en missil där man oftast vill utnyttja många stridsspetsar i samma missil.

4. Den är mycket dyr eftersom Plutonium inte kan användas. Uran235 är bland de dyraste metallerna på jorden och det behövs många kilo för att få ihop till en bomb.

5. Den är inte så effektiv med tanke på hur mycket materia som deltar i fissionen. Den kommer endast att bidra med 2% av den möjliga sprängkraften.

IMPLOSIONSASSEMBLERING

Man delar upp den kritiska massan i 32-tårtbitsformade delar och sätter dem i en sfärformation. I mitten av klotet är det ett tomrum, den sk implosionskammaren. Bakom alla tårtbitarna ligger det konventionella sprängämnen som i en väldigt symmetrisk våg pressar samman hela sfären in mot implosionskammaren. Bakom materian finns det U-38 deflektorer som förhindrar att neutroner kommer ur kurs.

Om man bygger bomben så här så kan man få en extremt effektiv och billig bomb. Eftersom materian komprimeras vid detonationen blir bomben mycket effektivare. Då kan man, om man vill, minska den kritiska massan för att få en mindre bomb.

Eftersom kompressionen (sammanpressning) gör att materian upptar en mycket mindre volym behöver atomerna inte färdas så långt. Explosionen går snabbare vilket leder till att mer fissionabel massa kan delta i reaktionen. Nackdelen med implosionsmodellen är att den är extremt komplicerad.

FÖRDELAR MED IMPLOSIONSASSEMBLERING:

1. Snabb inskjutningshastighet, vilket tillåter höghastighetsämnen som Plutonium 239.

2. Hög densitet vid kompression, vilket gör att bomben blir mer än dubbelt så effektiv.

3. Man kan lätt bygga små bomber med lite fissionabel materia.

4. Den har klart högre effektivitetsgräns eftersom dekompressionen går långsammare.

KATALYSATION AV PLUTONIUMBOMBER

Plutonium har inte samma egenskaper som Uran235. I en Plutoniumbomb måste man ha en katalysator som sätter igång fissionen eftersom ämnet sönderfaller mycket långsammare. Denna är gjord av något ämne som sönderfaller snabbt, vanligtvis en blandnig av Beryllium-9 och Polonium. Detta fungerar som en neutrongenerator och deltar inte alls när fissionen har startat. Neutroner kan styras med enkla elektroniska mekanismer.

HISTORIA

Kunskaperna om atomer och dess inre är inte helt utforskat ännu, men man visste mycket mer än vad man gjorde innan andra världskriget. Under andra världskriget var det kapplöpning om kraftigare vapen. Atomerna och dess beståndsdelar var kända då.

Bl a Albert Einstein hade lett fram till en någorlunda kunskap om fission och vad den kunde användas till. En del tyska fysiker trodde att det behövdes flera ton Uran235 för att de skulle bli en fission. Andra tyska fysiker trodde att om man skulle skapa en fission så skulle fissionen spridas till alla atomer i hela världen varpå en explosion skulle förgöra hela jorden med en gigantisk kärnklyvning. Hitler beslöt att vänta med att bygga en atombomb.

Den första kärnklyvningen för människohand skedde under en squashhall i Chigago, den 2 december 1942 av Enrico Fermi och Leo Szilard. De hade konstruerat en kärnreaktor av grafit. Den levererade bara så mycket energi som en glödlampa behöver, men det var en mycket viktig upptäckt inom kärnfysiken.

Reaktorn som de hade konstruerat var byggd av grafitklotsar, med utskurna hål för kärnbränsle och kadmiumstavar. De kunde enkelt kontrollera reaktionen med kadmiumstavarna, som har den egenskapen att sluka neutroner. På det sättet kunde de också släcka kärnklyvningen ifall något gick fel. De kände till att mindre än 1% av kärnbränslet av Uran238 skulle delta i reaktionen och de hade också klart för sig att om man kunde rena Uran235 ur det tyngre Uran238, kunde man få en mycket kraftigare reaktion. Under vissa speciella förhållanden kunde man tänka sig att utnyttja detta i en bomb.

Tillsammans med Albert Einstein skrev Enrico Fermi och Leo Szilard ett brev till den amerikanske presidenten Roosevelt om att stödja forskningen om en möjlig atombomb, eftersom de trodde att tyskarna också var kapabla att göra sin egen. Roosevelt övertygades och Manhattanprojektet sattes igång.

MANHATTANPROJEKTET

Manhattanprojektet var ett gigantiskt projekt med tusentals anställda. Dess uppgift var att forska om en atombomb var möjlig. Om det var möjligt, vilka material och verktyg som behövdes. Mellan 1939-45 lade USA ner ca 2 miljarder dollar på projektet, vilket var mycket pengar på den tiden. I Oak Ridge, Tennessee ägnade man sig åt forskning och produktion av Uran235. Det var den här produktionen som var den svåraste och den drog även mest materiella resurser.

Framställning av Uran235 ur Uran239 var otroligt invecklat och de hjälpmedel som fanns då var inte till mycket hjälp.

Vid Hanford, Tennessee, byggdes en kärnreaktor för att producera Plutonium. Det tog tre år för att samla ihop de resurser som var nödvändiga för att sätta igång att bygga en bomb.

Byggandet skulle äga rum i New Mexico och allt flyttades dit 1943. J Robert Oppenheimer tog nu över ansvaret för byggandet av atombomben. Tre bomber, en testbomb och två med syfte att användas i krig, byggdes. Bomberna var byggda i två olika modeller. Den ena med Uran235 och den andra med Plutonium239. Det första testet skedde med en plutoniumbomb.

DEN FÖRSTA PROVSPRÄNGNINGEN TRINITY

Kodnamnet för den första kärnvapenprovsprängningen var Trinity. Bomben hade döpts till Gadget. Testet skedde vid Jornada del Muerto Trail (Dödens Färd) vid The Almagordo Bombing Range, New Mexico.

Gadget byggdes på plats och hängdes upp i ett 100 fot högt torn. Klockan 5:29 1945 ägde testsprängningen rum. Sprängkraften var ca 22 kt, vilket blåste bort tornet och kristalliserade sanden under.

En två meter djup krater med en diameter på 80 meter omgav tornet.

TRINITY, FÖRSTA ATOMBOMBSPROVET.

Eftersom bomben hade sprängts på en låg latitud skedde det stora radioaktiva nedfall. Svampmolnet steg upp till 11000 fot och vinden svepte molnet åt nordost. De första nedfallen skedde efter ca 20 km, men väldigt få civila evakuerades.

För Oppenheimer och hans team handlade det om en vetenskaplig triumf, men när man såg molnet och ljusskenet insåg de flesta inblandade vad de hade åstadkommit och vad det kunde leda till. Många av de fysiker och tekniker som stod bakom den första atombomben engagerade sig senare i rörelser mot atombomben.

HIROSHIMA OCH NAGASAKI

De allierade ville ha ett snabbt slut på kriget mot Japan. President Truman och militären hade tre strategiska val för att få japanerna att ge upp:

* Fortsätta brandbombningen och blockaden
* Invasion
*Atombomben

Varför valde han just det tredje alternativet - att använda atombomben? Ännu efter 50 år kan man bara spekulera kring varför atombomberna fälldes. Troligen samverkade en rad faktorer:

* Truman förutsåg det kalla krigets början och ville visa Stalin och sätta Sovjetunionen ordentligt på plats.

* Kostnaderna för Manhattanprojektet på åtskilliga miljarder kronor måste motiveras eftersom det annars skulle ha funnits risk för hård kritik för slöseri med skattebetalarnas pengar.

* Många inflytelserika i armén krävde hämnd för den japanska attacken mot Pearl Harbour.

* Rasismen blomstrade, många ansåg att japanerna var "omänskliga små gula bestar".

Men det faktum att atombomben aldrig var tänkt att användas mot Hitler anses bero på att man var rädd för att tyskarna skulle kunna utnyttja kunskaperna bättre än japanerna om atombomben inte skulle explodera. * Verkningarna av radioaktiv strålning var helt okända på den här tiden och många japaner är övertygade om att en önskan om att få veta mer bidrog till beslutet att använda atombomberna. Överlevande från Hiroshima och Nagasaki skulle alltså tjäna som ett slags försöksdjur i ett jättelikt experiment. Många hibakushas, offer för bomben, är övertygade om att det var så eftersom de amerikanska läkarna aldrig gav dem någon behandling utan enbart tog prover vars resultat de behöll för sig själva.

Medan man i Washington fruktade att japanerna skulle försvara sig till siste man med alla slags vapen de kunde hitta vid en eventuell invasion så är japanska fredsforskare överens om att Japan var på väg att kapitulera och enbart sökte en väg att rädda kejsaren kvar på sin tron.

LITTLE BOY- HIROSHIMA

Bomben som skulle släppas över Hiroshima var av helt annan design än Gadget. Det var en Uran235 bomb. Det kan nämnas att bomben var så osäker att den vapenansvarige Deke Parsons utan tillåtelse satte ihop sprängmekanismen i planet efter takeoff ifall en brand eller något liknande skulle inträffa.

Bomben fraktades från San Fransisco till Marianerna. Planet som skulle släppa bomben över Hiroshima var en B-29 nr 82, Enola Gay döpt efter förstepiloten Tibbets mor.

Den 6 augusti 1945 detonerade Little Boy 1900 fot över Hiroshima, ca 550 fot från målet, Aioi-bron. 90.000 människor dog och 60.000 blev skadade under det ögonblick bomben exploderade. 60% av staden förstördes och radioaktiviteten orsakade sjukdomar och dödsfall i årtionden. Little Boy sprängdes tillräckligt högt för att förhindra radioaktivt nedfall över Japan, men mängder med efterlevande människor i Hiroshima skulle ändå att komma att få leukemi och andra strålskador till följd av bomben.

Hiroshima utnämndes till "Frihetens stad" Där hålls varje år den 6 augusti en manifestation mot atombomber, deras tillverkning och utförande.

FATMAN- NAGASAKI

Fatman hade en i princip likadan konstruktion som Gadget, med en omgivande stålsköld. Triggermekanismerna bestod av 4 radarenheter som beskrivs i kapitlet om triggermekanismer. Som en säkerhetsswitch fanns också en aneroid- barometer som förhindrade bomben att sprängas under 7000 fot. Bomben flögs i sina beståndsdelar från Kirtland Air Force Base till Tinian Island i Marianerna, där den monterades ihop. Man hade planerat att bomben skulle släppas över Kokura den 11 augusti, men pga dåligt väder drog man in på dagarna.

Ett beräknat dåligt väder skulle dyka upp vid den 11:e så man lade bombningen till den 10:e, sedan till den 9 augusti. Pga den minskade tiden hoppade man över en hel del kontroller av mekanismerna.

FATMAN

Den 8 Augusti laddades Fatman ombord på en B-29 ´Bock´s Car´. Tidigt dagen efter startade planet med primärmål Kokura. Alldeles efter starten upptäcker man att reservtanken inte fungerade, vilket minskade planets räckvidd avsevärt. Väl framme vid Kokura var sikten dålig och målet kunde inte ses och när luftvärnet och japanska jaktplan angrep beslöt piloten Charles Sweeney sig för att angripa Nagasaki istället, det enda sekundärmålet inom räckvidd. Sikten vid Nagasaki var dålig och eftersom bränslet nästan var slut släppte Sweeney bomben över den enda tillgängliga molnglipan, i utkanten av staden.

Fatman sprängdes över ett relativt obefolkat område, men jämnade ändå nästan halva staden med marken. 39.000 människor dog och mer än 40.000 blev skadade.

Det visade sig senare att Ground Zero var platsen för Mitsubishi´s vapenfabrik, det enda stora militärmålet i Nagasaki. Av sentida beräkningar har man funnit att Fatman varit dubbelt så effektiv som Little Boy.

TRIGGERMEKANISMER

För att få bomben att explodera på en viss höjd kan man använda sig av många olika saker som t ex:

*Aneroid-Barometer.
Den enklaste av alla men samtidigt den mest felfria. Principen är att den mäter trycket. Eftersom trycket kan variera vid olika slags väder, så var den inte helt pålitlig.

*Lufttrycksdetonator.
En lufttrycksdetonator mäter det ökade trycket hos luften när bomben faller mot marken och vid ett visst tryck detoneras bomben. En osäker metod.

*Satellit-triggering.
Det är den mest komplicerade och principen är den att en satellit skickar en detonationssignal till bomben när den ska sprängas.

*Detonationsmekanismer.
För att en fissionsbomb ska kunna explodera krävs det vanliga sprängmedel. Helst ska man använda något med tändhattar för då minskar risken för en blindgångare.

*Neutrondeflektorer.
De används till olika ändamål beroende på vilken bomb det är. I en uranbomb används de huvudsakligen till att förhindra att neutroner kan hoppa iväg mellan de två olika delarna och orsaka en kärnexplosion. I en plutoniumbomb däremot, används de bakom kärnladdningarna för att slå tillbaka neutroner in i implosionskammaren (implosion, spränga inåt).

*Blysköld.
För att förhindra radioaktiv strålning från kärnladdningarna använder man en blysköld för att förhindra att den radioaktiva strålningen ska förstöra något av bombens andra mekanismer.

*Stubiner.
Används för att förhindra en kärnexplosion.

*Stridsspetsen.
Stridsspetsen kan man bygga lite som man själv tycker. Plast och metall är nog att föredra, med ett undantag för höljet för sprängämnen och kärnladdningar.

I metall kan det uppstå galvaniska strömmar som kan komma att påverka och reagera med explosiva ämnen. Fat boy och Fatman var uppbyggda av cellullosakonstruktioner med metallen enbart som skal utanpå.

SPRÄNGVERKAN

För någon som bevittnar en detonation kommer först tryckvågen av luft framför ett extremt ljussken av strålningsenergi som oftast håller i sig under de följande sekunderna fram till att materian har reagerat. När tryckvågen har lagt sig vänder vinden om tillbaka mot tomrummet där bomben har detonerat. Om bomben har detonerat nära marken kommer den överhettade luften att föra med sig radioaktivt damm upp och bilda det karakteristiska svampmolnet. Svampmolnet kan stiga till en extrem höjd på enbart 30 sekunder om väderförhållandena är hårda.

Om bomben exploderar över marknivån kommer svampmolnet att formas mer som en luftpelare. Det första strålningsangreppet efter en detonation utgörs av Initialstrålningen som är extremt stark och råkar man ut för denna strålning dör man. Men denna strålning sönderfaller också snabbt och det bildas då inga permanenta beläggningar. Något som har en längre livslängd är den materia som är drabbat av radiakbeläggningar. Det är den materia som sugs upp i svampmolnen.

Där det blir strålat av initialstrålningen. Det drabbade materiat, vanligtvis vatten, följer med vinden och faller till marken som strålad nederbörd. Efter initialstrålningen kommer en luftstötsvåg som liknar vilket annat sprängmedel som helst. En tryckvåg ut, sedan en tryckvåg in för att jämna ut tomrummet. Det undertryck som bildas då tryckvågen går tillbaka skapar ett undertryck innanför hjärnkraniet. Har man otur så sprängs kraniet sönder av tryckskillnaderna. Har man tur/otur så förstärks luftstötsvågen av en så kallad Mach-front som skapas då bomben når marken/vattnet. Trycket ökar då och om man lyckas träffa en sådan front uppnår man maximal skada. Den sista strålningen är den farliga värmestrålningen. Den innefattar all den strålning som utstrålas från atomexplosionen. Dessa strålningar är ultraviolett strålning, synlig strålning och infraröd strålning. Värmestrålningen utsöndras i två följande pulser, en blixtsnabb och svag och senare en längre och oerhört mycket kraftigare.

SKADOR PÅ KROPPEN

Värmestrålningen, som är resultatet av de extremt höga temperaturer som skapas vid en atombombsexplosion, orsakar svåra brännsår på utsatta kroppsdelar och kan dessutom skapa bränder över ett stort område. Radioaktiv strålning attackerar den levande vävnaden och leder till svåra skador eller till och med döden. Den radioaktiva strålningen skadar kroppen på flera sätt. En mycket stor stråldos ger akut strålningssjuka. Det innebär att de energirika strålarna dödar så många celler att kroppen inte har en chans att ersätta dem med nya. Det kan jämföras med att bli allvarligt brännskadad, bara att strålarna även dödar celler inne i kroppen. En mindre dos kan ge så kallade somatiska skador. Här dödas inte cellerna, men det uppstår kemiska förändringar i deras molekyler. I en del fall drabbas cellens styrningsmekanismer så att den börjar dela sig vilt och okontrollerat. Den har blivit till en cancercell. Slutligen kan strålningen skada förmågan att få barn. Testiklar och äggstockar kan bli förstörda, man blir steril. Eller så kan det uppstå permanenta genetiska skador i könscellerna, så att resultatet blir missbildade barn.

KÄRNVAPEN IDAG

Totalt antal stridsspetsar byggda 1945-1993

USA 70 000
Sovjetunionen 55 000
Frankrike 100
Storbritannien 835
Kina 600
Övriga ?
Summa 127 535+

NUVARANDE ARSENALER

Land - Aktiva - Inaktiva

USA - 8.750 - 6.000
Fd Sovjet - 7.350 - 17.000
Frankrike - 485 - ?
Storbritanien - 300 - ?
Kina - 425 - ?
Summa: - 17.195 - 23.000
Totalt: 40.195

Andra länder man misstänker/vet innehav av kärnvapen är Indien, Israel , Libyen, Pakistan, Nordkorea, Argentina, Brasilien, Syrien, Sydafrika, Iran samt Irak.

Stormakterna har skrivit på ett avtal om avveckling av kärnvapen och dagens siffror stämmer därför inte riktigt.

RADIOAKTIVITET

Atomkärnor byggs upp av två grundpartiklar, protoner och neutroner. Det finns ett undantag, väteatomen. Det finns nämligen en sorts väteatom, väte-1, som inte har någon neutron i kärnan utan har bara en proton i kärnan.

Antalet protoner i kärnan är avgörande för vilket grundämne det skall vara. Men eftersom protoner är positivt laddade påverkas de av elektriska krafter som motverkar att de bildar en kärna med fler än en proton. Det är då neutronen kommer in i bilden. Neutronen fungerar nämligen som ett slags "klister". Den bildar tillsammans med protonen en kraft som övervinner de elektriska krafterna och atomkärnan kan bli stabil.

De ämnen som finns i naturen har ungefär samma antal protoner och neutroner, t.ex. har kol 6 protoner och 6 neutroner. Men i de tyngre kärnor som finns, t. ex bly och uran, blir den elektriska laddningen större och det måste kompenseras med hjälp av fler neutroner i kärnan än protoner vilket ökar kärnkraften.

FYRA VIKTIGA TYPER AV RADIOAKTIV STRÅLNING

Det finns fyra olika typer av radioaktiv strålning som har störst betydelse i det här sammanhanget:

- alfastrålning
- betastrålning
- gammastrålning
- neutronstrålning

Alfa-strålningen är egentligen en Heliumkärna bestående av 2 protoner och 2 neutroner som är sammanbundna. Genom sin storlek har de svårt att tränga in genom huden på en människa. Det räcker med en bit papper för att hejda partiklarna, men skulle en människa få i sig mat som innehåller ett strålande ämne kan stora skador uppstå.

Beta-strålningen är en elektron som friges när en neutron i kärnan omvandlas till en proton. På grund av sin lilla storlek kan den passera en bit papper utan problem, människans hud räcker heller inte till för att hindra partikeln. Det krävs minst en centimeter tjockt glas för att hindra strålningen och partikelns vidare framfart.

Gamma-strålningen är fotoner som skickas ut från kärnan, när kärnan innehåller för mycket energi (exciterat tillstånd), som elektromagnetisk strålning. Den påminner om röntgenstrålning men har en lite kortare våglängd och större genomträngande förmåga. För att stoppa strålningen krävs ett stycke betong med en tjocklek på minst en meter.

Neutron-strålningen är, som namnet säger, neutronpartiklar som strålar ut när de har "blivit över" vid en fission eller fusion. Neutronen är en oladdad partikel varför den inte kan ge upphov till jonisation. Men då den kolliderar med en kärna bildas ofta laddade partiklar som i sin tur kan verka joniserande. Neutronstrålningen kan därför sägas vara radioaktiv strålning. En utstrålad neutron har tillräcklig energi för att inducera en kärnklyvning som ger energi och två nya utstrålade neutroner . Ett kärnvapen som använder sig av fission bygger på neutronstrålningen som gör att kärnklyvningen sker explosionsartat.

VILKA LÅG BAKOM UPPTÄCKTEN AV RADIOAKTIVITETEN ?

År 1895 upptäckte Wilhelm Röntgen strålar som uppkom när han skickade ström genom två elektroder och ett lufttomt glasrör. Han kallade då strålarna för "x-rays". Idag kallas de, efter hans namn, Röntgenstrålar. På engelska kallas strålarna fortfarande för "x-rays".

DEN RADIOAKTIVA STRÅLNINGEN

Det var Röntgens upptäckt som sköt fart på forskningen inom detta område. Forskare började söka efter "mystiska" strålar och det gav resultat. År 1896 gjorde den franske fysikern Henri Becquerel den viktiga upptäckten. Han skulle undersöka uransaltet och dess utstrålande av röntgen. Istället för röntgen fann han några andra strålar som påminde om röntgenstrålar. Det Becquerel funnit var den radioaktiva strålningen.

MAKARNA CURIE

Becquerels upptäckt skärpte intresset för att finna fler radioaktiva ämnen. Själva namnet radioaktiv strålning fick strålningen av två forskare som gjorde betydelsefull vidareforskning inom området, nämligen det äkta paret Curie. Pierre och Marie Curie lyckades år 1898 isolera de båda radioaktiva grund...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Atombomben

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Olle Westin [2001-03-11]   Atombomben
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=457 [2017-05-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in