Existentialismen

15 röster
48638 visningar
uppladdat: 2005-06-07
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Existentialismen har blivit känd genom olika tänkare eller filosofer, de har sedermera blivit kända som existentialister. Anfäder till existentialismen räknas ofta Dostojevskij, Pascal och Augustinus in, men även bl.a. Sartre, Nietzsche och främst Kierkegaard.

Existentialismen handlar dels om meningen med livet men betonar även ångesten. Ångesten anses vara grundläggande för människan och ångesten är skapad av de val och handlingar som vi gör, som vi är fria till att göra eftersom att vi är fria människor. Vi kommer inte heller ifrån det tunga ansvaret som vi är dömda till och därigenom känner vi ångest, en ständig ångest som finns eftersom att vi är tvungna till att forma våra egna liv.

Friheten som människan har och som hon eventuellt vill frisäga sig ifrån, kanske genom att söka en ursäkt, skylla på arv, miljö eller samhälle samt även om hon försöker undslippa sitt ansvar, oftast genom att göra som alla andra gör, då hamnar hon i en moralisk förljugenhet (självbedrägeri).
Människan har ju olika förutsättningar i livet, beroende på arvet, miljön och uppväxten, det här kan man i regel inte ändra på, men det är hur vi hanterar dessa givna förutsättningar som vi kan avgöra själv.
Det finns heller ingen modell som människan ska förverkliga, utan det är upp till en själv. Det är först efter döden som de efterlevande kan bedöma vad människan verkligen uträttade. Vi förverkligar oss i handlingarna och utanför dom finns vi inte.

Unga människor lever genom att planera för framtiden och gamla människor lever mestadels på minnen. Detta betyder att vi försöker upphäva nuet genom att planera, minnas och förändra. Eftersom att döden när som helst inträffa så gäller det att gestalta våra liv så allvarligt som möjligt.

Existentialismen har förekommit både med eller utan religiöst inslag. Sören Kierkegaard var troende och hade inslag av sin religion (kristendom) i existentialismen, men Kierkegaard sa sig aldrig vara en existentialist utan han var bara en filosof. Han har mest varit med och påverkat existentialismen. Kierkegaards syn på ångest är att man är rädd för utan att veta varför, vet man varför man är rädd har man inte ångest. Han menar också att när ångesten når sin fulla mognad är då barnet inser att han kan välja vad han vill i livet och göra vad han vill med livet, det är då övergång från barndom till vuxenhet sker. Kierkegaard säger också att det finns tre livssätt som man kan välja mellan och dessa tre är ordnade i ett slags hierarki, men du kan gå mellan dom, beroende på hur man vill leva. Slutligen kan man säga om Kierkegaard är att han sätter de existentiella frågorna i centrum, han diskuterar vad det innebär att vara människa, på ett subjektivt sätt. Kierkegaard säger också att antingen ska man följa Kristus eller ej.

Jean-Paul Sartre lämnar inga avtryck om religion efter sig, detta genom att han skiljer på tingen (varat-i-sig) och människan (vara-för-sig). Tingen har inget medvetande, de bara är, till skillnad från människan som har ett medvetande. Sartre menar därför att om människan hade varit skapad av Gud hade hon haft en bestämd natur såsom tingen. Då hade man också vetat hur man skulle leva.

Sartre säger också att människan är fri, vilket gör att hon har ett ansvar för sitt liv, men hon har också ett ansvar för andra. Sartre menar att när hon har ett ansvar för andra så väljer hon för sig själv och för alla människor på samma gång. Det är ett dubbelt ansvar som man inte kommer ifrån och man måste alltid stå för sina val. Sartre hävdar också att genom stå för sina val och göra rätt val kan man förändra vårt öde och våra liv samt ta ansvar för våra liv genom att se ångesten i vitögat.

När meningen om livet kommer upp inom existentialismen, menar oftast filosoferna att man bara kan hitta svaret på frågan om meningen med livet i sig själv och inte utanför sig själv. Man måste hitta på eller skapa en mening, utan någon högre makts avsikt. Det är det man väljer som skapar ens mening.

Men även om existentialismen har varit utövad av många filosofer så har den även blivit utsatt för kritik, fast det har dock aldrig hindrat den att ha stort inflytande över hela världen i skönlitteratur, i filosofin, i teologin, i politiken och i psykiatrin. Den blev även om modefilosofi efter andra världskriget eftersom att det var många som kunde förlita sig på den och många lyssnade till Jean-Paul Sartre.


Sammanfattning

Existentialismen har fått stor uppmärksamhet världen över, den blev en modefilosfi efter andra världskriget, men det är inte det som är det viktiga. Det viktiga är vad den står för. Existentialismen handlar om meningen med livet men också ångest, ångest som är byggd av de val och handlingar som vi gör. Meningen med livet är att hitta fråga om livet i sig själv, när det kommer till existentialism. De första anfäderna vad bl.a. Dostojevskij och Pascal, men mest känd för sina...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Existentialismen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Marie Kvant-Lundberg [2005-06-07]   Existentialismen
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=4404 [2018-02-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in