Sveriges näringsgeografi

13433 visningar
uppladdat: 2001-02-16
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
INNEHÅLL:


Bakgrund 2
Skogen 2
Malmen 2
Industrin 3
Jordbruket 3
Infrastruktur 4
Biltrafik, järnvägstrafik och flygtrafik 4
Telekommunikationer 4
Posten 4
Sveriges befolkning 4
Sverige- ett land med många uppfinningar 4
Efter andra världskriget 5
Kriser 5
Tekokrisen 5
Varvskris 5
Metallkrisen 5
Sverige mot en lågkonjunktur 5
Ny teknik- färre anställda 5
IT-sektorn växer 5
Egna funderingar 6
Faktakälla Läroboken: Geografi B 6-9 s. 142-161



Bakgrund
Sverige blev isfritt för ca 10 000 år sedan. De första människorna i Sverige efter istiden var renjägare, fiskare och samlare. Jordbruk lärde man sig för ca 6000 år sedan. Medeltemperaturen i Sverige var då 4 grader varmare så det var bättre klimat att odla i då. Nu när man hade lärt sig att odla så var de flesta människor bönder. Ända fram till mitten av 1800-talet så var de flesta bönder. Men nu blev landet ett ståndsamhälle, alltså adel, präster, borgare och bönder.
Man började att bryta malm och tillverka järn m.m.
Sverige hade nu blivit ett industrisamhälle och de viktigaste naturtillgångarna är skogen, järnmalmen och älvarna.

Skogen
Det första ångdrivna sågverket i Sverige byggdes 1849. Och det var just här, i Sundsvalls trakten, som industrialiseringen började. Här byggdes det ena sågverket upp efter det andra. Exporten ökade och vid sekelskiftet 1900 var Sverige den ledande exportören i hela världen. På 1920-talet byggdes fler sågverk efter att elektrifieringen slått igenom. Men de var för små och dog snart ut. Exporten har under 1990-talet minskat, men hade ändå under sekelskiftet ökat till 12 miljoner m3 sågat virke, alltså dubbelt så mycket som innan sekelskiftet.
Man började tillverka papper redan under 1500-talet, men då utav textillump. År 1755 grundades Tumba pappersbruk och blev då Sveriges sedelpapper leverantör.
Men det var inte förrän det första träsliperiet anlades i Trollhättan 1857, som genombrottet för riktig pappersframställning kom. Då man använde den s.k. mekaniska framställningen. Medan man senare utav 1800-talet lärde sig den kemiska framställningen. Nu var man inte beroende utav vattenkraften, nu byggde man massaindustrierna i närheten utav sågverken så man kunde ta till vara på allt spillvirke. Industrierna växte snabbt, och blev en viktig export. Men idag har vi utsatts för stor konkurrens från Kanada och Finland, som har lett till att många företag har gått ihop och bildat stora massaföretag. T.ex. det statliga ASSI-domän eller det privata Svenska Cellulosa AB, (SCA). Antalet arbetare inom skogsnäringen har minskat drastiskt. 1980 var det ca 180 000 som arbetade inom skogsnäringen, som t.ex. skogsbruket, sågverk eller t.ex. på industrierna. Skogsindustrin ger den största exportöverskottet inom alla industrigrenar. Så därför är viktigast för oss än idag.

Malmen
Även gruvnäringen har haft en stor betydelse för den svenska ekonomin. Vi bryter i huvudsak järnmalmer och sulfidmalmer, sulfidmalmer används till framställning av zink, bly, koppar m.m. Under 1700-talet växte exporten av järn, främst i Bergslagsområdet. Där det fanns mycket lättillgänglig järnmalm. Även här blev konkurrensen utomlands för stor och många gruvor var tvungna att slå igen. Även de3 företag som sysslade med specialstål, t.ex. rostfri stål var tvungna att vara med i ”tävlingen” om att vinna eller försvinna.
Även i Lappland fanns det malm att bryta, men den innehöll mycket fosfor och malmen kunde inte börja användas förrän man hade kommit på den s.k. Thomasmetoden. Åren 1892-1903 byggde man en järnväg mellan Luleå-Gällivare-Kiruna-Narvik, samtidigt som den stora utbyggnaden av gruvhanteringen i Lappland satte igång. När man började bryta malm i Kiruna låg malmen ytligt och tillgängligt, men idag är man nere på 700 meters djup och sprängt tunnlar, s.k. orter, där man bryter malmen idag.

Industrin
Mineralvaruindustri är produkter som baseras på jord, sten, lera eller sand. Ex. på industrier är cementtillverkning, betongindustri m.m. Dessa fabriker ligger oftast där råvaran finns, som Cementfabriken på Gotland som också är Nordens största.
Efter krigstiden växte den kemiska industrin kraftigt. Där det ständigt sker nya uppfinningar, se bara inom medicin forskningen. De viktigaste råvarorna är olja, trä och stenkol. De flesta dagliga produkterna är nästan tillverkade inom den kemiska industrin som plastprodukter, bensin, tvättmedel, färger och naturligtvis medicinen. Dessa industrier ligger mest i södra Sverige och i storstadsregioner.
Verkstadsindustrin är den största industrigrenen i Sverige. Man har ca 350 00 anställda som är uppdelat på ca 4000 ställen. Inom verkstadsindustrin finns ett stort utbud. Alltifrån skruvar till bilar och råttfällor till flygplan. Men det är storleken som varierar bland de största ligger Volvo, Astra Zenica, Ericsson m.fl. man kan också dela in industrin i olika undergrupper som t.ex. elektrisk/elektronisk industri med mobiltelefoner, elspisar m.m.
Tekoindustri är ett namn för textil- och konfektionsindustrin. Som uppkom under slutet av 1800-talet. Ända fram till 1950-talet var industrin stor, men sen kom (naturligtvis) den stora konkurrensen från utlandet. Och antalet anställda minskades med mer än 100 000 personer på mindre än 40 år.

Jordbruket
De flesta jordbruk är familjeföretag och drivs av hela familjen.
Under andra världskriget blev Sverige helt avstängda från handel och vi fick vara självförsörjande av livsmedel. Dessa erfarenheter finns lite kvar idag, vi kan försörja oss själv när det gäller jordbruksprodukter. Men det är ändå skillnad från förr. Då var ¾ av Sveriges befolkning bönder mot ca 3 % som sysselsätter sig med jordbruk, fiske, skogsbruk och jakt idag. Detta beror på att vi har fått större, billigare och effektivare maskiner idag.
Jordbruket kan delas in i två led, vegetabilisk, växt, och animalisk, djur, produktion. Den Vegetabiliska produktionen domineras av spannmålsproduktion. P.g.a. väder odlar man olika saker i olika delar av landet. I norr odlar man mest s.k. kreatursfoder, medan man i mellan- och södra Sverige odlas brödsäd och oljeväxter. Potatis odlar man över hela landet.
Inom den animaliska produktionen finns det ca 1,8 miljoner nötkreatur varav 500 000 är mjölkkor. Under 1990-talet har antalet bondgårdar med mjölkkor halverats och ca 20% av mjölkorna har försvunnit. Men ändå är vi självförsörjande av mjölkprodukter. Det är ca
10 000 lantgårdar som har specialiserat sig på griskött, de har stora stallar med ca 500 grisar. Stora delar av den animaliska produktionen bedrivs i stora fabriks liknande lokaler.

Livsmedelsindustrins geografiska läge beror inte enbart på var råvaran finns utan också på var konsumenterna finns. Så har det varit genom hela historien, de folktätaste områdena är där det varit lämpligast för jordbruk. När folk började flytta in till storstäderna, växte det snart upp små mejerier och slakterier i städerna också. De dominerade verksamheterna inom livsmedelsindustrin är slakterier, konservfabriker, bagerier och mejerier.

Sverige har gott om vattendrag och där med gott om vattenkraft, därför finns det i vissa älvar vattenkraftanläggningar. När vattenkraften spelade som störst roll var under Sveriges utveckling till industrination. Vi tar redan vara på det mesta av vattenkraften som går att få ut. Med undantag från riksdagsbeslut att låta bevara några älvar som t.ex. Vindelälven. Medan de största kraftverken ligger i Harsprånget och Porjus i Luleälven.

Infrastruktur
Biltrafik, järnvägstrafik och flygtrafik
Sveriges alla vägar är lika långa som 10 varv runt jorden. Vägarna är indelande i europavägar, riksvägar och länsvägar samt privata vägar. Vägverket som är en myndighet är ansvariga för alla vägar utom de privata vägarna.
Antalet bilar i Sverige har ökat de senaste åren. Detta gör att miljöproblemen ökar och att vägarna slits. Vägverket har inte råd att underhålla vägarna i den takt som de slits.
De första järnvägarna byggdes under andra halvan av 1800-talet och hade stor betydelse för industrialiseringen. Det är banverket som äger spåren och ”hyr” ut dem till bolag som har tågtrafik.
Arlanda som ligger vid Stockholm är Sveriges största flygplats. Arlanda är huvudorten i Sverige för flygtrafik. Om du skall flyga mellan två orter i Sverige får du oftast åka till Arlanda och byta plan innan du kan åka vidare till orten dit du skall.
Telekommunikationer
År 1880 kom den första telestationen till Stockholm och år 1900 kunde man ringa från Norrland till Skåne. 1919 kunde man ringa från Sverige till Tyskland. Idag kan man ju ringa genom hela världen. Under 1990-talet har utvecklingen inom mobiltelefoni gått fram med väldig fart. Idag har väldigt många mobiltelefoner jämfört med nästan ingen för 15 år sedan. Något som också är väldigt aktuellt nu är bredband. Längs vägarna i hela Sverige grävs fiberoptikkablar ner som skall kunna ge snabb Internet uppkoppling.
Posten
Det är ganska fantastiskt att ett brev kan komma fram så snabbt som det gör. För att det skall fungera gäller det att alla transportsätt som vi nämnde tidigare fungerar bra, så man kan ju fråga sig om Sveriges vägnät kommer att fortsätta att bli sämre om posten kommer att komma fram lika snabbt då.
Sveriges befolkning
Sverige är ett ganska glest befolkat land. De flesta svenskarna bor på den södra halvan av landet. Tätast är de från Skåne till Göteborg. I genomsnitt bor det 22 invånare/km2. Att folk bor där de bor beror på att det var där tillgångarna fanns för länge sedan.
Under 1900-talet har allt fler flyttat till städer i södra Sverige.
Sverige- ett land med många uppfinningar
Många av de svenska industrierna är världsledande inom sina områden. Här är några stora företag som kom till p.g.a. Svenska 1800-tals uppfinningar:
 Ericsson, Lars Magnus Ericsson kom på att man skulle sätta ihop luren och mikrofonen i telefonen istället för att ha en lös lur och en lös mikrofon. Utifrån detta bildades telefonbolaget Ericsson.
 SKF (Svenska kullager fabriken), är ett världsledande företag som tillverkar kullager. Det var den svenske Sven Wingquist som uppfann det självreglerande kullagret och på det sättet bildades SKF.
 Gustav de Laval uppfann separatorn. Den skiljer grädde från mjölk. Alfa Laval är idag ett stort företag som exporterar lantbruks- och mejeriprodukter.
Efter andra världskriget
Sverige blev ju inte förstört under andra världskriget men det blev många andra land i Europa. Så när de skulle mygga upp ländernas industrier igen så hade Sverige redan väl uppbyggda industrier. Detta gjorde att Sveriges produkter blev mycket efterfrågade. Det var väldigt många Finländare som fick jobb i Sverige därför att det fanns inte folk så det räckte till industrier och fabriker. Sverige var nu i en högkonjunktur.
1950 började samhället att förändas. Den offentliga sektorn med skola, vård, barnomsorg och äldreomsorg växte fram. Detta gav jobb åt många kvinnor.

Kriser
Tekokrisen
Sverige hade under 1940 och 1950 talet en stor textil- och konfektionsindustri. Men på 60-talet fick Sverige stor konkurrens från utlandet inom detta område. Detta ledde till att svenska företag gick i konkurs men det gjorde inte så mycket för det fanns andra arbetsområden som behövde folk.
Varvskris
Sverige hade många stora varv som under 60-talet som specialiserade sig på att bygga stora oljefartyg men även här blev konkurrensen stor från utlandet främst ifrån Japan och Sydamerika. Resultatet blev att varven gick i konkurs. Men som i tekokrisen fanns det gott om andra jobb till varvsarbetarna.
Metallkrisen
Den sista av de tre kriserna som vi nu har tagit upp är metallkrisen. Samma var det är som i de andra kriserna att konkurrensen blev för stor från utlandet. Många av de metallindustrierna i bergslagen gick i konkurs. Skillnaden mot de andra kriserna var att det blev stor arbetslöshet i landet.
Sverige mot en lågkonjunktur
I början av 1990-talet drabbades Sverige av lågkonjunktur med arbetslöshet. Staten fick låna pengar och statsskulden blev större. Och för att den inte skulle öka försökte man spara in på vård, skola och omsorg.
Sverige var en högkonjunktur under andra halvan 1990-talet men arbetslösheten minskade inte för det.
Ny teknik- färre anställda
Många företag i Sverige har slagit sig samman och bildat stora konkurrenskraftiga företag. De använder sig av datorer och annan modern teknik som gör att det behövs allt färre anställda. Denna utveckling kommer med all sannolikhet att fortsätta under 2000-talet.
IT-sektorn växer
Under 1990-talet växte det upp en ny sektor, IT-sektorn. Många dataföretag har kommit till som är specialiserat sig inom olika områden t.ex. service och programmering. Detta är en sektor som fortfarande växer. Inom denna sektor går utvecklingen väldigt fort framåt.


Egna funderingar
- Att Sverige har ett välbyggt vägnät kanske stämmer men jag tycker inte att det är speciellt bra underhållna. En hålig landsväg är ju inte ovanligt att man stöter på. Då kan man ju börja undra om det är så som vägverket säger att de har ont om pengar eller om dem bara sprider pengarna omkring sig.
Samtidigt som personbilarna ökar så ökar också miljöproblemen från avgaserna. Man försöker ju att hitta andra drivmedel men det är väl inte det enklaste.
-
Bredband pratas det ju mycket om och att det är så bra men kommer det alltid att fungera kommer det aldrig att vara avbrott på linjen. Det är det ingen som pratar om. Jag har svårt att tänka mig att de kommer att fungera felfritt.

- Att tekniken går framåt och man konstruerar nya maskiner som gör människornas jobb mycket snabbare är väl bra för företagen men det blir ju mer arbetslöshet och det är ju inte så bra.

- Jag tror att inom en 30 årsperiod kommer mycket utav vägnät och jordbruk vara borta, för vanligt folk. Städerna kommer att växa medan landsbygden kommer bli ännu mer glesbefolkat. Nästa generation kommer inte vilja bo kvar på landet utan flyttar in till stan. Medan det måste vara några som fortfarande håller på med jordbruket, för att vi ska få nån mat, men det kommer väll robotar till det snart också.
Posten är aktuell just nu, alla gamla tjatar om att postkontoren försvinner, och de inte kan göra sina ärenden där utan måste antingen åka långt eller ha internet och datorn som många inte har ännu. På lång sikt lönar det sig nog även för de gamla om de har kontokort och internet. Även om regeringen beslutar om att ha postkontoren kvar, så om några år är det ingen som vill ha jobbet eftersom rånrisken är för stor. Det är precis det som affärer banker och posten vill att man ska skaffa sig kort och skippa kontanterna. Det kommer alla parter att tjäna på, jag kan inte se några nackdelar med kontokortet, förutom att man skulle bara ha ett som man kan betala med överallt och inte ha 15 olika, ett för varje ställe. Nä, jag tror det kommer att dö ut. Det blir nog mer och mer datoriserat och internet man handlar och gör sina affärer över internet. Även skolan kommer att ligga på nätet om några år. ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Sveriges näringsgeografi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2001-02-16]   Sveriges näringsgeografi
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=434 [2018-10-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook