Borderline personlighetsstörning

7 röster
62972 visningar
uppladdat: 2005-04-08
mira gartz

mira gartz 32 år

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
"Den här veckan har varit lite turbulent. Gjorde en dum sak. Vet inte om jag vågar berätta det. Känns ju lite pinsamt nu när jag tänker på hur egoistiskt jag beter mig ibland.

Jag grubblade och funderade om allt och inget. Ljög för min pojkvän att jag skulle till en väninna och fika. Istället promenerade jag runt på måfå. Bara gick och gick. kallt var det också och jag frös. Men efter en stund kände jag inget. Var så himla trött på mig själv. Kände ett sånt starkt självförakt. Mådde så otroligt dåligt. Så jag la mig ner ute på bilvägen.

En ganska hårt trafikerad väg. Hoppades på att bilisterna inte skulle se mig eftersom det var mörkt. Ville bli påkörd.

Det slutade med att en bilist fick bromsa in kraftigt. Ut kliver två killar. Den ena drar upp mig och försöker skapa en kontakt. Var så genomsyrad av dödslängtan att jag knappt var kontaktbar. Den ena ringde efter snuten. Fast det visste jag inte just då […].

Nu när jag tänker på det så skäms jag otroligt mycket. Detta hände runt 21 tiden. De tog mig till psykakuten. Fick en massa piller för jag var aggressiv och självmordsbenägen. Vaknade 16,00 dagen efter. Helt groggy. Ville hem. Ville absolut inte bli inskriven på psyk. Det hjälper ju inte mig. Tog en taxi hem sen när jag fått prata med en doktor.

Min pojkvän var helt i upplösningstillstånd när jag kom hem. Han hade ringt min väninna och fått veta att jag aldrig dykt upp. Då hade han ringt till alla akutmottagningar för att efterlysa mig. Sedan gjorde han en efterlysning via polisen. Klockan 15,00 ringde de till honom och talade om var jag fanns.

Nu när jag tänker på hur jävligt det måste ha varit för honom så skäms jag. Fy fan. Varför får jag sådana här psykoser som gör att jag beter mig såhär?? Han trodde ju hela tiden att jag låg död någonstans. […] Vill ju inte få dessa destruktiva ryck. Kan ju inte förhindra dom. Kanske att jag blir felmedicinerad. Nog om det. Nu sitter jag här och är beredd att ta mig an livet med nya friska tag. Försöker verkligen."

(personlig berättelse ur http://borderline.seche.se/, vår kursivering)


Borderline personlighetsstörning

Borderline definieras mycket kortfattat som en personlighetsstörning och patienten ligger på gränsen mellan neuros och psykos. Vi kommer nedan berätta om symtomen, om hur man behandlar diagnostiserad borderline samt om de bakomliggande orsakerna. Vi kommer i detta ta upp problematik kring diagnostidering och behandling, men vi börjar med en fallbeskrivning. Fallbeskrivningen ska inte ses som en helomfattande beskrivning av sjukdomen, och våra kursiveringar berättar om exempel på viktiga inslag i personlighetsstörningen.

Elisabeth, är en 25 årig kvinnlig akademiker som arbetar som doktorand i ett teoretiskt ämne. Hon anmäls av fästmannen till en psykiatrisk mottagning, därför att hon i flera perioder stannat hemma i någon veckas tid och druckit vin och sprit. Det framkommer vid kontakten att modern begick självmord när patienten var 15 år gammal. Fadern lever, frånskild. Modern skall ha haft depressioner. Efter skolans slut har patienten under långa perioder lidit av en tilltagande diffus ångest, där det enda som hjälpt har varit alkohol. Trots detta har studier och forskning gått mycket bra fram till senaste året, och patienten har allmänt upplevts som en begåvning, om än litet udda. Relationen till fästmannen är präglad av patientens våldsamma och lättväckta känslomässiga kast mellan å ena sidan optimism och å andra sidan nattsvart pessimism, där hennes tendens till impulsivt drickande blivit tydligt.

Elisabeth´s ångest leder till destruktiva handlingar. Hennes barndom har varit en ensamtid. Hon vistades hos morföräldrarna till två års ålder, varefter modern övertog vårdnaden. Elisabeth var ofta hemma ensam då modern gick kvällskurser. Mamman var tidvis djupt depressiv och Elisabeth upplevde att hon var den som motiverade modern att leva kvar. Trots detta begick hon självmord på en psykiatrisk klinik. Patienten var själv starkt läsintresserad och utpräglat begåvad. I perioder kunde hon som vuxen få en ångestfull förestämning och känna ett intensivt behov att dra sig undan och slå sönder det som hon uppnått och även förstöra sin relation till mannen, som hon ibland upplevde som outhärdligt hygglig. Det var då hon drack tills hon blev sjuk. Elisabeth hade aldrig reagerat på mammans självmord - ingen hade hjälpt henne med detta när det inträffade. När hon drack kände hon ett oresonligt hat mot modern, annars tänkte hon mycket litet på henne. Elisabeths fortsättning på en bana som modern inte lyckades med bär här en förbannelse i sig. När hon själv röner framgångar, något som skulle kunna vara en tribut åt modern, får hon istället en paradoxal önskan att straffa modern med att misslyckas. Starka hatkänslor väller upp inom henne när hon håller på att lycka med något, och detta hat ger henne en outhärdlig ångest. Mannen är en god person i hennes liv, men även relationen till honom vill hon ibland slå sönder med sin egen undergång. Hon har mycket sammanbiten sorg och hat i sig som hon aldrig vågat ta kontakt med utom under alkoholens inflytande.

(fallbeskrivning ur http://borderline.seche.se/, vår kursivering)


Vad är BPS (borderline personlighetsstörning) och hur yttrar det sig?

Förekomsten av BPS beräknas till mellan 1-2 % av Sveriges befolkning över 18 år, detta innebär att BPS är långt vanligare än exempelvis schizofreni (Siffror och statistik kan alltid diskuteras, men det ger ändå en fingervisning om hur stort detta problem är).

Borderline är en knepig diagnos att sätta, eller för den delen förklara. Detta beror på att det kan yttra sig på så många olika sätt. Man brukar översätta borderline till gränsland på svenska. Detta syftar till att patienten befinner sig mellan en neuros och en psykos. Mer om detta senare. De största dragen i personlighetsstörningen är dock dessa:

Patienter med borderline personlighetsstörning är oftast impulsiva och emotionellt instabila människor. Impulsivitet och instabilitet genomsyrar det mesta i borderline-patientens inre och yttre värld. Självbilden är ofta instabil, och människor med borderline har inte sällan grundantaganden, dvs. djupt rotade åsikter om sig själva, som för det mesta handlar om att de är "värdelösa" eller "omöjliga att älska".

Just som fallbeskrivningen (samt den personliga berättelsen på framsidan) berättar är den borderlinesjukes relationer mycket ofta stormiga, intensiva och kaotiska och deras uppfattning om andra pendlar inte sällan mellan idealisering och nedvärdering. Detta kan ge problem även när de hamnar inom sjukvården, kanske särskilt inom den psykiatriska slutenvården. Om behandlande personal inte riktigt är medvetna om patientens svårigheter med att integrera "goda" och "onda" sidor hos andra kan vården bli bekymmersam och svår att klara utan konflikter. Eftersom borderline -patienterna snabbt kan svänga från den ena ytterligheten i stämningsläge till den andra, kan det vara svårt för personal och andra att "hänga med" i de olika tankemönstren som blir en följd av detta. För patienterna är svängningarna självklart ett ännu större problem, och det är också vanligt att de, när de är nedstämda, har stora svårigheter att minnas att de någonsin varit på ett annat sätt. De ser ofta tillvaron som antingen svart eller vit.

Den emotionella sårbarheten i kombination med impulsiviteten leder inte sällan till självskadebeteenden eller till och med till självmordsförsök. Människor med borderline stannar ofta kvar i relationer på grund av sin oerhört starka rädsla för separation. För en person med borderline upplevs ofta separation som en avgrundsdjup förtvivlan, en känsla av total övergivenhet och en bottenlös tomhet som tycks omöjlig att leva vidare med. Inte sällan handlar självskadebeteenden och självmordsförsök om denna rädsla för att lämnas.

Mortaliteten i självmord är mycket hög. Cirka 70 procent av patienter med borderline som någon gång vårdats vid psykiatrisk klinik har gjort ett eller flera allvarliga självmordsförsök. 10 procent dör till följd av självmord.

På en personlig hemsida gjort av en kvinna med BPS beskrev hon sin sjukdom ungefär som en slaskhink med alla möjliga psykiska störningar, en rutten kompott av det som blir över efter storkok. Detta stämmer till viss del, då patienter med borderline har en mycket hög samsjuklighet av andra psykiatriska sjukdomar. Till de vanligaste hör depression, ångestsjukdomar, ätstörningar och missbruk. Samsjuklighet och självmordsförsök är de vanligaste anledningarna till att människor med borderline söker sig till den slutna psykiatriska vården.

Den sjuke beskriver ofta att hon har svårt att lyckas få andra att förstå hur de känner sig. Det kan kännas om de bär en "mask", som gör det svårt att läsa av dem. Till exempel kan en djupt deprimerad, självmordsnära borderline på ytan te sig i det närmaste neutral så att behandlaren inte ens kommer på tanken att fråga om eventuella självmordstankar.


Så här beskriver Psykiatricentrum Karolinska de diagnostiska kriterierna för BPS enligt DSM-IV:

Ett genomgående mönster av påtaglig impulsivitet samt instabilitet med avseende på mellanmänskliga relationer, självbild och affekter. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxen ålder och tar sig minst fem av följande uttryck:

(1) gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer. Obs: sådant suicidalt eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5 räknas inte in här

(2) uppvisar ett mönster av instabila och intensiva mellanmänskliga relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering

(3) uppvisar identitetsstörning, dvs. varaktig och påtaglig instabilitet i självbild och identitetskänsla

(4) visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). Obs: sådant suicidalt eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5) räknas inte in här

(5) uppvisar upprepat suicidalt beteende, suicidala gester eller suicidhot eller självstympande handlingar

(6) är affektivt instabil, vilket beror på en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (t ex intensiv episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar i några timmar och endast sällan längre än några få dagar)

(7) känner en kronisk tomhetskänsla

(8) uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller har svårt att kontrollera aggressiva impulser (t ex ofta återkommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål)

(9) har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symtom

Anmärkning: dissociativa symtom betyder att den sjuke kan vid jobbiga situationer ”försätta sig någon annan stans”, hon lämnar sitt medvetna jag och går in i ett främmande personlighetstillstånd. Som exempel sa en flicka att ”när det blir jobbigt går jag till mina träd”, och menar att hon tittar på några träd, tex. utanför fönstret och bara ”är” där. (från dn.se/insidan). Dissociation kan upplevas både som en räddning och som väldigt obehagligt, overkligt och skrämmande.

Att som vi gjort säga ”den sjuke” är egentligen inte korrekt, då en sjukdom är någonting som går över, och BPS definieras som ett stört personligt tillstånd. Gränserna är dock mycket suddiga då symtomen av BPS går att behandla, exempelvis depression.

Enligt Margaret Mahler (psykoanalytiska utvecklingsteorin) är det störningar i den viktiga kontakten mellan barnet och modern (eller vårdare i dennes ställe) som leder till borderlinestörning. Vad man stöder sig på är hennes utvecklingsteori (individualition-separationsprocess).

Det skall vara i närmandefasen som problemen uppstår. Ex. den ”goda” modern ger barnet glass och den ”onda” modern kräver att barnet inte ritar på väggen, detta är två sidor av samma person för barnet. När den svåra närmandefasen är genomgången på ett lyckligt sätt har barnet en sund, balanserad bild av både sig själv och andra. Barnet vet att alla har ”goda” såväl som ”onda” egenskaper. Barnet kan uthärda sorg, smärta och besvikelse utan att gå i bitar. Med detta menar man att man på ett sunt sätt kan relatera till andra människor och skapa och etablera relationer.


Varför?

Det finns inget som säger med säkerhet hur borderline uppkommer hos en människa. Forskning om borderline tyder på att det kan finnas både genetiska, biologiska och psykologiska faktorer bakom, och att det kan vara olika i olika fall. Sårbarhetsteorin, det vill säga en biologisk sårbarhet när det gäller emotioner och impulsivitet kan samverka med omständigheter i miljön, kan användas för att förstå olika psykiatriska problem, inklusive personlighetsstörningar. Enligt flera undersökningar har borderlinepatienter mycket ofta utsatts för sexuella övergrepp. Detta kanske kan till viss del förklara övervikten av kvinnor med diagnosen. Män som har liknande symptom brukar av någon anledning diagnostiseras annorlunda. Till detta återkommer vi senare.

Alltså, barndomen och familjelivet spelar en stor roll. Traumatiska händelser som: förälders dödsfall, sexuellt utnyttjande, fysiskt våld från föräldrar eller syskon, verbala övergrepp i form av grova utskällningar, förnedrande tillmälen, nedbrytande kritik, sabotage av barns leksaker eller aktiviteter, ”avlivande” av barns keldjur, övrig grymhet som instängning i garderob, förälder som utsätter annan familjemedlem för övergrepp, försummelse, brist på mat och rena kläder är ofta bakomliggande orsaker.
Ofta kommer borderlinepatienterna från familjer där svåra störningar i form av impulskontroll, känslomässig instabilitet eller drogmissbruk har funnits i flera generationer. När unga öppenvårdspatienter med BPS jämfördes med jämnåriga öppenvårdspatienter med andra slag av psykiatriska diagnoser; fann man att nära 80 % av borderlinebarnen hade åtminstone en familjemedlem med någon form av psykisk ohälsa. I den andra gruppen var det drygt 40 % som hade en familjemedlem med någon form av störning.

En person med borderline personlighetsstörning har oerhört svårt för separationer. Det visar sig i pågående forskning att även detta ofta grundar sig i tidigare svåra separationer från mycket viktiga personer i sin barndom, och/eller att de blivit känslomässigt försummade av dessa. När barnen växer upp präglas deras vuxna liv och relationer av barndomens instabila familjeliv. I varje relation finns det en separationsmöjlighet som den borderlinestörde inte kan acceptera, samtidigt finns hela tiden rädslan för ensamheten. Ensamheten väcker tomhetskänslor utan avgrund som är omöjliga att uthärda. Dessa känslor undviks med samma mönster som i barndomen, starka känslor av idealisering eller nedvärdering.
Eftersom man talar om att borderlinediagnosen gränsar mellan psykos och neuros krävs en bakgrund till dessa.

En neuros beskrivs som en känslomässig störning till följd av olösta konflikter och spänningar, och de vanligaste symptomen vid neuros är ångest och depression. Ångesten uppstår vanligen på grund av s.k. posthypnotiska suggestioner vilka man fått som barn, dvs. barnet tar automatiskt till sig olika former av suggestiva befallningar av närstående innan det har utvecklat sitt logiska sinne. Dessa inre omedvetna befallningar förföljer människan in i vuxen ålder och kan sätta henne i ständig omedveten konflikt med omvärlden.

En psykos beskrivs något värre som en ändrad verklighetsuppfattning, att man har svårt att se skarpa linjer mellan sig själv och omgivningen, mellan verklighet och inre föreställningar, man kan få hallucinationer och overklighetskänslor. Man talar om en förlorad ”jagidentitet”. Psykoser kan se ut på mycket olika sätt, där schizofreni är det värsta uttryckssättet, samt vara allt från mycket kortvarig till livslång och i olika grad påverka funktionsförmågan. Orsakerna till psykos förklaras som både biologisk, och inte helt förvånande vet man inte så mycket om orsakerna idag. Det man vet är att hjärncellsfunktionen är störd i olika delar av hjärnan. Personen får då svårigheter att tänka konstruktivt samt att behandla och bearbeta inkommande information. Massiv stress i olika form, som tex. förlust eller förändring av identitetsbärande objekt, banar vanligtvis väg för en psykos. Ofta sker detta i samband med fysiologiska förändringar.

Människor som blivit utsatta för extrem stress kan drabbas av den svåra och långvariga störning som kallas PTSD (posttraumatic stress disorder). Ungefär en fjärdedel till en tredjedel av människor som blivit utsatta för traumatiska händelser som: grov våldtäkt, svåra krigshändelser, bankrån, allvarlig bilolycka eller andra händelser som ligger utanför vad människor vanligen drabbas av – utvecklar kronisk PTSD. Därför kan här symptom liknas vid desamma som för vid BPS ex.; impulsivitet, lättväckt vrede, irritabilitet. Ungefär en tredjedel av alla med BPS fyller även kriterierna för PTSD. Man menar i detta att konsekvenserna av ett övergrepp blir lindrigare hos det barn som möter ett stödjande omhändertagande före och efter den svåra händelsen.

Att understryka är att psykologer idag har ett biologisk-psykosocialt synsätt på Borderline personlighetsstörning. Barnet har alltså en biologisk sårbarhet, men faktorer i omgivningen och pågående traumatiska upplevelser utvecklar och bibehåller personlighetsstörningen.

Många människor med BPS har små, svårbestämbara avvikelser i hjärnan, vilket visas i resultat från EEG-mätningar och neuropsykologiska test. Studier har pekat på att särskilt manliga borderlinepatienter ofta har lätta neuropsykologiska störningar, vilket kan avläsas i inlärningsproblem och uppmärksamhetsproblem.

Neurologisk vrede är ett begrepp som används när man talar om: explosiv, okontrollerbar, plötslig vrede som inte står i proportion till vad som utlöste utbrottet, och som en person inte använder för att tillskansa sig något eller för att manipulera någon. Kanske kan denna neurologiska vrede vara orsakad av skador på frontalloberna i hjärnan. De områden som är mest känsliga för slag och andra skador är tinningsloberna och det s.k. orbitofrontala området framtill i hjärnan. Det här är två delar av hjärnan som spelar en viktig roll för att styra vissa komplexa beteenden. Skador på det orbitofrontala kan resultera i brist på hämningar och en tendens till känslomässig instabilitet. Skador på tinningsloberna har ett samband med aggressiva beteenden, depression, ångest och impulsivitet; ageranden och symptom som kan hittas vid BPS. Att bestämma varför en del får borderline är alltså mycket svårt.

”Hos patienterna märks den stora spännvidden. En del har växt upp i en förfärlig miljö, en del kommer från miljöer där jag inte skulle kunna tänka mig något bättre”, säger psykologen Peter Csatlos på borderlineenheten (ur DN/insidan).

Vilken är då anledningen till att majoriteten av dem som har diagnosen BPS är kvinnor? Enligt rapporter så pekar det på att 70-80 % av de med borderlinediagnos är kvinnor.
Det kan förklaras av att det är långt vanligare att kvinnor blivit utsatta för sexuellt utnyttjande i barndomen än män, detta är, menar vissa, en starkt bidragande orsak. Därutöver hanterar män och kvinnor depression på olika vis, enligt vissa rapporter. Kvinnor kan enligt vetenskapliga redogörelser ha en mer ”grubblande” läggning än vad män har, vilket leder till en förstärkt depression. En oförmåga att distrahera sig från negativa tankar verkar enligt detta vara mer uttalad hos kvinnor. Män som är deprimerade tenderar ha en större förmåga eller möjlighet att engagera sig i aktiviteter som får depressionen att lätta.

Det finns dessutom ett kulturellt synsätt på hur kvinnor och män skall vara eller bete sig, vilket också belyses i studier.
En flicka kan bli bestraffad för att ha ett; avvikande, okvinnligt beteende, hennes bror med samma beteendemönster skulle däremot möta uppmuntran. Anledningen till detta skall vara att kvinnor som uppfattas inneha en ”onormal” kvinnlighet utpekas ha en störning. Samma beteende hos en man skulle ofta kunna betecknas som fullt normalt och icke avvikande. Visar inte kvinnor de ”riktiga”, kvinnliga personlighetsdragen såsom mjukhet och omtanke om andra så tolkas detta felaktigt, där följden blir att en eventuellt felaktig diagnos fastställs. Har samma flicka även en syster med de rätta kvinnliga dragen blir förvirringen än större. Marsha Linehan menar att det är svårt att förstå hur en flicka som utsätts för denna inkonsekvens, skall kunna växa upp utan att tro att det är något allvarligt fel på henne.

Man menar också att det är vanligt att borderlinepatienter vuxit upp i en familj där sönerna värderats högre eller givits större privilegier, större frihet och färre bestraffningar.

Som en liten passus kan man tänka på vad arkeologen gjorde för bedömning här nedan.

Bland alla statyer av kvinnor med sköna arkaiska leenden i museet på Akropolis, Aten finns en staty av en allvarlig kvinna. Om henne skriver arkeologen G. Papathanassopoulos i en guidebok från 1995 ”hon kallas med rätta för den arga”. En skulptur av en icke-leende man beskrivs av samme författare som melankolisk, tankfull och romantisk.


Behandling

Det finns ännu ingen riktigt bra behandling av borderlinepatienter. Då dessa personer oftast befinner sig i gränslandet mellan neuros (en störning av varierande svårighetsgrad, som endast kräver behandling om problemet hindrar person att leva ett normalt liv) och psykos ( som kräver behandling såväl av psykofarmaka som av samtalsterapi och vård). I Sverige använder man idag sig mest av dialektisk beteendeterapi tillsammans med medicin. Synsättet på BPS varierar dock internationellt och därav ges olika behandling.

Det finns olika typer av behandlingar, dock ingen värd att speciellt rekommendera. A och O vid behandling av dessa svårt plågade patienter är att de ska känna sig omtyckta.


Psykodynamisk terapi

I stället för att man som i psykoanalytisk terapi låter patienten ligga ner under samtalet så föredrar man här att låta patienten sitta mitt emot terapeuten under samtalet. Man träffas två till tre gånger i veckan och talar då om det som försiggår inom patienten här och just nu.

Terapeuten fokuserar på vad som händer just nu under terapin. Patienten uppmanas att tala öppet och fritt om de problem och svårigheter som påverkar denne just nu.

Sedan ger terapeuten sin objektiva tolkning efter att ha lyssnat och deltagit på ett aktivt sätt. Detta kan patienten förkasta eller godkänna. Det är via terapeuten som patienten lär känna sina inneboende psykiska konflikter.

Syftet med psykodynamisk terapi är att patienten ska lära sig att se sig själv och andra som hela människor med både goda egenskaper och av fel och brister. Klarar patienten detta har denna också lättare att hantera ångest och lägga band på impulser och kan förhoppningsvis njuta av närhet och kärlek.


Dialektisk beteendeterapi

Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en psykoterapiform som utvecklats för kroniskt suicidala patienter med borderline personlighetsstörning. 70% av alla BPS har någon gång försökt skada sig själv på ett mer eller mindre allvarligt sätt och 8-10% tar sitt liv.

Detta behandlingssätt kom på mitten av 80-talet till följd av att vanlig kognitiv beteendeterapi, och förespråkare är Marsha Linehan, professor vid University of Washington, Seattle, USA.

Behandlingen bygger på beteendeterapi i kombination med tekniker för acceptans som till viss del har sitt ursprung i zen-buddhistisk meditation. Hela behandlingsformen genomsyras av en strävan att balansera förändring och acceptans. I DBT arbetar man enligt en strikt ordningsföljd. Först fokuserar man på livshotande beteenden som självmordförsök och annat självdestruktivt beteende. I andra hand riktar man in sig på beteenden som hindrar patienten att få terapi, som tex. uteblivanden från terapin, icke gjorda hemläxor osv. Utöver detta arbetar man även med andra beteenden som hindrar patienten från att ha en god livskvalitet. Här ingår behandling av eventuella andra psykiska problem som t ex panikångest eller olika fobier, eller andra faktorer i som hindrar patienten från att ha ett gott liv. Vid behandlingen träffar patienten två terapeuter var och en för sig en gång i veckan under minst ett år. Den ena samtalsterapeuten, vars främsta uppgift är att lära patienten att tänka på ett nytt sätt, så att hon lättare kan hantera sina känslosvängar, stå ut med frustrationer och bearbeta sina problem. Terapin varar i två år.

Den andra terapeuten är en färdighetstränare som lär ut sociala färdigheter och denne får öva de förmågor som hon skulle behöva förstärka; till exempel kunna be om något man vill ha eller att kunna säga ifrån till folk på ett bra sätt.
Färdighetsträningen sker i grupp.

Mellan terapitimmarna har patienten möjlighet att nå samtalsterapeuten på telefon; syftet med detta är att patienten ska träna sig i att be om hjälp på ett effektivt sätt i en ångestfylld situation istället för att skada sig själv eller att ta sitt liv.

DBT har visat sig vara en effektiv behandling för självmordsnära och självdestruktiva kvinnor och det har orsakat mindre vrede och större social anpassning. Dessutom är behandlingen realitivt kostnadseffektiv, vilket om man vill kan vara en förklaring till den stora användningen av den.


Kognitiv terapi

I begreppet ingår kognitiv psykoterapi samt kognitiv beteendeterapi. I Kognitiv psykoterapi är terapeutens uppgift att vara en ”trygghetsbas”. Man skall lära patienten ett mer fungerande sätt att leva samtidigt som terapeuten måste vara beredd att kunna ta patientens svåra erfarenheter och minnen.

Det är tankemönstren som måste ändras. Patienten får lära sig alternativa beteenden som ger större handlingsfrihet i krissituationer. Till exempel kan självmisshandel ersättas med ofarliga handlingar som att lägga händerna på is, ta en kall dusch eller att lyssna till musik. Målet är att lära patienten att klara av svåra situationer.

Behandlingen kan vara från 1,5 år till 4 år. Samtal sker två gånger i ... Ladda upp arbete

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Borderline personlighetsstörning

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Gisela Larsen 2009-11-26

    Hej! Mycket bra skrivet men jag upplever att du tagit mycket, nästan ordagrant, från bloggen: Gränsland - att leva med borderline. Det går nästan att citera det som du skrivit om man läser bloggens; Vad är borderline? Där hon som har bloggen citerar Psykiatri Centrum Karolinska. Mvh Gisela Larsen

  • Ellinore Karlström 2008-03-19

    Mycket bra fakta om borderline


Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

mira gartz [2005-04-08]   Borderline personlighetsstörning
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=3852 [2017-03-30]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Mimers Brunn tipsar om

Högskoleprovet

Allt du någonsin lärt dig sätts på prov, kommer du ihåg vad ordet reprimand betyder? Mimers Brunn hjälper dig med tips och tricks inför högskoleprovet. Högskoleprovet